Atuagagdliutit - 01.10.1960, Side 26

MERARTAVTINUT
februarime K’utdlig-
ssanit UmåniarneK
nuånersumik OKalualågssaKångika-
luarpunga, erKumilårtumigdle.
ukioK-una 1946—47 ukiungitsunga-
jagtoK, isseKarane, aputeKarpiarane
sikunanilo.
taimane februarip 20-éne 1947-me
K’utdligssane aumarutigssarsiorfiup
nålagåta OKaloKatigalunga Kinuvigå-
nga pisinauguma tJmånap radioata
kingorårtigssaisa ilagssåt tJmåniau-
terKuvdlugo. akueråra; tåssalo febru-
arip 22-åne uvalikut pingasunut tJmå-
niardluta autdlarpugut. Vajgatip imå
sordlule aussame, sumik sikuamini-
nguamik tåkuviungitsoK.
ingerdlagavta tårsissoK Nussamut
pivugut, Igpiarssup-iterdlåne unuiv-
dluta. aKagukut Nugssup tungånut
autdlarpugut atdlårKik agsarnåK.
Nugssup kujatinguane Nulungme aor-
fit sisamat takuvdlugit malerssulåtsi-
ardlugit tamåkeraluardlugit atauseK
kivissivdlugo pingasut pissaråvut,
Nugssuarmutdlo uvdlup KerKata mig-
ssåne pivdluta agsarneK Nugssup nu-
nasarneralugo nagtimassorssuéngor-
toK, tJmånap tungånut agssugagssåu-
ngingmat Nugssup niuvertoruseKarfi-
kuata umiatsialivinguata sikua KeKer-
téngua avKusårdlugo sinålik talivfi-
gårput — KinoK samångaup tipititdlu-
go ivssusungordlugo Kerrusimagå. tå-
ssane aufagtavut pilagpavut, tåssanilo
unuivdluta.
aKaguane iterpugut unuaungmat
nagtimasimanermit nunalo aputeKå-
kungip pårssissuisa nikinerat. aussaunerane Københavnime tikerårtut amerdla-
Kissut aussaK måna pingårtumik kungip pårssissuisa nikinermingne ingerdlaor-
tamerat maKaissisimavåt. aussame kungikut Københavnimingisåinangajagput
pingårtumigdlo aussaK måna kungikut nunavtiningmata pårssissuisa, nikitar-
nerat nuånarineKaKissoK maKaissineKardlune. kungikutdle nunavtinérdlutik ti-
kikamik igdlussårssuarmingne Amalienborgime atausiardlutik uvdliput au-
ssarsiortarfingmingnut Gråstenimut autdlartinatik. uvdlorme téssane takor-
nariat igdlussårssup igdloKånginerssånut piåput kungip pårssissuisa nikinerat
takuj umanermit.
Een dags vagtparade. De mange sommerturister i København savner den fest-
lige vagtparade. Men da kongefamilien næsten aldrig opholder sig i hovedstaden
om sommeren, så trækker vagtparaden ikke op.
Men Amalienborg husede kongefamilien på den ene dag, der var mellem
hjemikomten fra Grønland og afrejsen tal Gråsten, og så mødte alle byens
turister op på slotspladsen for at glæde sig over det festlige skue.
ngeningmat marrarssuaK persorisima-
gå. nåparutip nuanut agdlåt marrar-
mik KagdlersimavoK. anorile inoriar-
KumisimassorssuvoK.
Kåumarmat nunamut ikårdluta Kut-
dlarteraluarpugut tJmånap tungånut
ingerdlavigssarput alåkartimissårdlu-
go, nagtimavatdlåKingmatdle Kårner-
ssuitdlo sualugpatdlåKingmata åma
sapemguinarpugut.
taimane Nugssuarme sapernguner-
put erKaigångavko sule Kungujulaor-
dlunga takordlortarpara, nauk ukiut
13 Kångiusimaleraluartut. taimaniuna
aumarutigssarsiorfingme sagfiuarxat
ilåt ilautikamiko maskinavtinik aju-
tusagaluaruvta sitdlimatigssarput. å-
mauna pujortulérKame angalaKater-
put avdla alikutaussartoK. tåuko ila-
galugit pingasuvdluta nunamut ma-
juarpugut ilavut avdlat mardluk pu-
jortuléi-Kamitut. taimane Nugssup o-
Kalugfikua sule napavoK, soruname
pisataerusimavdlune igdluinauvdlune.
silatå’tungå atuarfiusimagame initai
agfardlerigput. nunamut niugavta
Kuerssusimassup natikuacemente tiki-
parput, pingajorputdliåsit pitangera-
lugtuinartoK. natikorssup Kane tivau-
ssapalugtarKårpoK. amemik Kardle-
KarpoK tulujugssualo orssumik simer-
titersimaKalune ipertoKalunilo. tassa-
ne igdlautigikutsorsinardlugo oKalug-
fikuanut majuardluta iserdlutalo pi-
ngajorput aitsåt pitangerame Nugssu-
arme najugaKarsimassut ilåt nålagiar-
titdlugo iseriartortitarmago. sagfiua-
rartavta taimanikut igdlarnera sule
tusåssutut itarpara — nå-nå-nårtor-
tuinångordlugo igdlarame. taimane a-
liasugata saperngugavta. kingorna
taimatut igdlarKinginguatsiarpugut, i-
maKalo pingajorput taimatorssuaK pi-
taerKingilaK.
taimane Nugssuarme unuerKigpu-
gut. februarip 25-ne anorikitsorssuå-
ngorsimassoK tJmånap tungånut aut-
dlarpugut, agssualåraluardlutalo ano-
rikitdliartuinartoK ingerdlavdluta. Ni-
aKornat K’aersutdlo avKUsåtsiariar-
dlugit umikut arfinernut Umånamut
pivugut KatsortorssuaK; tåssalo Kat-
soriarame sikualålersoK.
taimane pisinaussut imaKa tamåki-
ussardlutik timangiuput. tJmånap u-
miarssualivinguata påne KeKertångu-
aK kujatdleK avKutigalugo sinåling-
mik sikusimangmat KeKerténgup nu-
navdlo akornånut talipugut. tJmånap
niuvertua niuvfiordlune åma sigsså-
kut KåterssuartorssugatdlarujoK.
tJmånamut periaravta tJmånarmiut
årdlerisårpåtigut Katsunganiarune tå-
ssaralårssuarmut sikuartorssusassoK,
soruname februare nålerame.
niuvertoK tikiukame niuvertugssat
niuvertoruseKarfingnut nautsorssuiar-
tortugssat angatdlaterKugaluarai iti-
gartipara sikuamigsså årdlerigiler-
dlugo. nalunaeKutap akunere sisamat
tJmåname uningariardluta unukut ku-
linut autdlarpugut K’aersunut sila-
varterdluta umiatsiarssuaK tJmånar-
miut akimingnut aumarutigssartariar-
tut atugagssåt kaligdlugo agdlagtilo
K’aersunut nautsorssuiartortoK ilau-
ssoralugo. K’aersune sineriardluta fe-
bruarip 26-åne uvdlåkut silåmut aut-
dlarpugut sikuarsiortarniardlutalo. i-
låtigut pugutaussiornerssuit avKutigi-
lordlugit Kanåsunit imarigssuarmut
pigavta Nugssup tungånut ingerdla-
vugut unukutdlo sule tårsivdluångit-
sok Nugssuarmut pivdluta. aKaguane
samånga nagtimassumik anordlermat
åma sapernguvugut.
februarip 28-åne KavångålånguaK
agssumut ingerdlaoravta unulersoK
nalunaeKutaK sisamanut K’utdligssa-
nut pivugut, tåssalo ukiorinarssuaK
pujortulérKamik tJmåniarnerput nåv-
dlune. G. Fr. A. Olrik
——---------------------------------------------------------~-i
1-imit 1-imut kisitsisit agdliartornere ilårdlugit titartaeriarit. uma-
ssok Kanon atenarpa? — Træk streger fra 1 og tilbage til 1, Hvad
hedder dyret, der fremkommer?
tuvfam :Bmusøq — nos^ivnBavu :pissiyv
FERD’NAND
Rastløsheden
breder sig
&
Kasusuisagaluar-,
migame
26