Atuagagdliutit - 20.04.1961, Blaðsíða 5

nardlugo, sapitsuliaK avdlane nag-
alerneKarsinåungitsoK.
farings Landime nånungniat pi-
ssarssuit åma ingmikut taissariaKar-
Put. nånungniartarput savik kisiat så-
ugalugo. piniartut ilarpagssue Kile-
rorssuaKarput nånut tikivigdlugit a-
lutarnerujugssuarmingnit. nånung-
g atdle kisimik pinatik, åmale nånut
anngs Landime avdlausimasorinar-
Pj^t. Kalåtdlit-nunåne nunanilo av-
ane inungnik nigorteriumassameru-
Put> Barings Landimile inungnik så-
susserusugdluinartusimåput! taimåi-
umik nånungniarneK avdlatut itumik
^amåne ingerdlåneKartarsimavoK (Pe-
er Freuchen kisime tamåkuninga o-
a ugtuarsimagunarpOK!). angutip na-
°K ^ takugångamiuk ersigilersussår-
arpa Kimålerdlunilo. tauva nånup
a dersarpå, anguvdluinalerånganilo
agut kaujatdlagtarpoK savingminig-
0 kapivdlugo( imalunit kapumik
tigineruvåt ukiumortumik toKoraeru-
jugssuartarnertik. åma inuit avdlat
åssigingitsut erKartomeKarput.
måssame Sikuiuitsume avangnar-
dlerme tamane inoKarpoK —.
kisiåne pingortitarssuarme tamatu-
mane inuk sussuseicangångilaK.
umassut pingåruteKarnerujugssu-
put. tåssame — issigtune avangnar-
dlerne ilisamautauvdluinartutut — i-
ma amerdlatigissarput nunap pissusia
ukiuvdlo ingerdlanera sunersinau-
ssardlugo.
atatitsiuartOK tåssauvoK plankton
— imåne umassuarårarpagssuit lcule-
riårtut. umassut aulisagkatdlo millio-
niligpagssuit — mingnerussumik ang-
nerussumigdlunit — tamåkuninga i-
nussuteKarput.
issigtune avangnardlerne umassut
m illionerpagssuarnik oKautiginerå-
vorfpUrni^ dgumiaminik). agdlagsima-
»iluagtitsigune umassoK erni-
a* toKutarpå.“
tii;Ua^^s'nSikunile — tåuna agdlau-
2 neicarsimångilaK.
mu^alU8tuarineKartoruiu2ssaPut Ki_
taus eV'arnerit, angalassauseK piniar-
e. 0 ukiuvdlo kaujatdlagkiartor-
nera 'SdloKarniarnermut suniuteKar-
' eskimot canadamiut september-
ssau atugardliortaKaut — tåssa au-
Uki.-?erane tuperne najuganartarput
aPuti Ut;C'10 igdluvigkane. ukiåkutdlo
ta t *P j^dluvigkiorfiusinångornigsså-
puj.Unganut angivigdlutik tupemitar-
susi fUt tamaiTnik Kauserdlutigdlo i-
ruti agtut uligtuinauvdlutik. nuånå-
Uut eiSsar*-orujugssuvåt igdluvigkia-
ugam°^°r^Unut hiitunutdlo iserterå-
Put ta™atutaoic nuånårtigissar-
ugarn>ertlaSSS®kut tuPernut nugterå-
na„ 1, igdluvigkane najugaKarnerup
v0lc ^a^uugå ajornakusortorujugssu-
vat • Kdavat augkiartortarmat. Kilå-
tnéitpS^?uvi2ka'mut nåkartarpoK. tai-
maii iluardluinarsinaussarpoK
nik *ne .'g^^uvigkiordlune nåparigsu-
UtdJalingnik tovKitdlo Kanait åvili-
igfjl tovKit itsainik Kulivdlugit.
s°KutVlgkiat misigssordlugit
dlagnginart0rujugssQPut. taima ag-
ataUg-°K Peter Freuchen, tåssa unuap
fdin InauP ingerdlanerane igkat ag-
mata "P'k portussuseKalersinaussar-
vitik' Uydlutdl° tamaisa tupermiut å-
PQrtj-.P^tnriaKartarpait meteritutdlo
tgj^ .lgissumik igkatik uiguvdlugit.
nipoc. ls*ortuartarputdlo tupernut pi-
fs rtik tikitdlugo.
■båput -SiU^ avcdat taitsiarneKarsi-
ragdl t 'ndianerit kukigfåjunik ake-
^atoK' . ortuaraK tåuna toKutsiu-
nuki„A sdatoK tupingnåinavigsumik
koral °K’ neKaut-itik sumutdlunit tor-
nauvUarPatigik kukigfåjup nerisi-
sinauai' a2dlagkap pugssåtut såtigiler-
tersj V°K’ ujaragssuit akominut pula-
lQnit auvdlune upikåtitdlugitdlo ima-
dlufi-it °rpit timitarssue agssakåtitar-
kigfåi ' ^eriangniarniavdlo tumai ku-
sa „• P takugunigit putdlatai tamai-
akiniaartarpai imaertuardlugitdlo —,
ngam'kLdU-gSSUartardlug0 pissarigå-
lQpjt *, ?'. 'naaKa issai pårtarpai OKå-
torn i i lpivdlugo arritsumik toicujar-
mardlSangmat’ imalunit nåve ang-
ping gd inalugai amortarpait or-
ama , d3° inalugainik pitugdlugo.
^igfåi sam°iedet eskimotdlo ku-
toKutinK ers*gtssaralugulo umigissaråt
nertutd]igU'° aniartitardlugo india-
migdi,. 6 SUalugtigingitsumik. tamar-
våt nanoK atarKissarissorujugssu-
put,Un§arniut“. timåmiut, taineKarsimå-
ssape ma angmaSssatinSmiut, sineri-
Kaurna av*ngarusimassune piniartut
KeKert S,SUna^ amigdlit, Beringshavime
nut +£,a. P^kdoffit inuvé — KCKorta-
tik Ru- ?ndnga ukiumut atausiardlu-
t^kåta185^ ^ naillionit erniartordlutik
rPut, KeKertatdlo inuisa inussu-
ngata erKordluinartutitariaKarpoK.
tingmiånguaK agpaliarssungmik tai-
neKartartoK Sikuiuitsume avangnar-
dlerme sumilunit amerdlasorparpag-
ssuvdlutik erniortartut imåinarme i-
malunit ikardluit avatdlerpåt encåine
ukissarput. ilarpagssue ima kujasigti-
gissume, New Foundlandip ericåne, u-
kissarput sikunit pineKarnavérdlutik.
silardlugtitdlugule imap umassuarå-
rarpagssue ama agpaliarssungnit ne-
rineKartartut åpartertarput — tauva
tingmissat nerisinaujungnaeratdlar-
tarput silardlungmutdlo akiunigssa-
mingnut nukigdlårpatdlårtardlutik.
tamåkimik anorerssuartåinalerångat
agpaliarssuit Atlanterhavime ukissut
USA-p sineriainut arritsumik inger-
dlåneKartarput. nuna ersserdlugulo
tingissarput anorile agssorsinaussar-
nago. nuna Karssualersarpåt imalunit
sigssamut KåssuneKartardlutik. amer-
dlasut ånangniardlutik kujavarter-
patdlårtarput, sarfavdle Golftsrømip
imartå kissarnerussoK tikikångamiko
nerissagssaKangårneK ajorput (imaK
nigdlertoic kisime umassuarårarpag-
ssuarnik piligssungmat), amerdlaner-
ssaitdlo toKussarput. 1932-me taimai-
livdlune angnertoKissumik ajutorne-
KarpoK agpaliarssuit millioniligpag-
ssuit Nålagauvfingnut-kangigdlernut
tipussaungmata — avangnamut Ca-
nadap kigdlenarfianit Floridamit, Ke-
Kertanut Bahamaøernenut Cubamut-
dlo agdlåt. sinerissat tamarmik ava-
tait toKungassorpagssuarnik sinåku-
sersimåput, tingmissatdlo tOKungassut
toKulersutdlunit nuna tamåkerdlugo
siaruarsimavdlutik imap kigdlinganit
timut 150 kilometerit anguvdlugit.
tamåna takussutigssauvoK agpaliar-
ssuit KanoK amerdlatigigaluarnerånut.
tingmissat avdlat amerdlasut agpa-
liarssungitsut 100.000-iligpagssuput
millioniligpagssuvdlutigdlunit. nunalo
ivnat tingmissat inigissaisa ericamtoK
naggorigsameKartarpoK. issigtup iv-
ssortå naggorigsangårtariaKartångi-
laK agdlåme naggorigsartariaKarane.
agdlåt naujat ineicarfiat ungasinannit
nalunaerungnaertarpoK ivigai Korsor-
Kigsoru j ugssussaramik nau vdluarta-
Kalutigdlo. pingugtagdlunit tingmi-
ssat kinguårikutårtut nasigfigissarta-
gåt mitsimassarfiatdlo (sordlo tigutsi-
sigdlit, isungait, naujat) kaujatdlag-
dlune naggoringnerssångortarpoK ivi-
gartailo avdlaningarnit paormortua-
raKarnerussardlutik.
milumassutaoK amerdlasorpagssusi-
naussarput. amerdlanerit tusartaru-
narpait nardlumukat ukiut ardlåine
amerdlavdluinarfingmingne inger-
dlaortarnerssue. ukiut sisamat mig-
ssåne Kångiukångata suna pivdlugo
ilisimaneKångitsumik tåssångåinaic
nardlumukåt amerdlasorpagssuångor-
tarput — tamåna issigtup nalunartor-
ssuisa ilagåt. ingerdlaortarneratdlo
taimatut nalunartigaoic. ilisimaneKå-
ngilaK suna pivdlugo ingerdlaortar-
nersut (ingerdlaornermingne angunia-
gaKarsorinartångingmata, ingerdlaor-
neratdle sujunertaKångitdluinartar-
dlune); malugineKarsimavoK ukiune
ingerdlaorfiussune nardlumukåt to-
Kulersut noKartarnernik malungnau-
teKartartut sordlo nåpåumik sunersu-
migdlunit nåpauteicartut, tamånale i-
lisimaneKardluångilaK.
umassuararpagssuit umassorpag-
ssuarnut tingmiarpagssuarnutdlo ne-
rissaussut soruna malungnautauvdlu-
inarput pingortitat pissusinut ilånilo
avdlångortitsivdluinartardlutik. uma-
ssut tingmissatdlo nerissartorujug-
ssuput. teriangniat angnerussunik nu-
kigtunerussunigdlo piaririssarput. ug-
pik 9-nik måniliortarpoic méssa tat-
dlimanik måneKarajugtarniardlune il.
il.
ukiumilo tugdlerme nardlumukåt
tåssångåinaK ikileriarujugssuarånga-
ta nerissagssailatsinarsissarpoK. neri-
ssugssat amerdlavatdlålersarput. teri-
angniat piarakut putdlatinut pulårar-
torujugssuångortarput taimalo Cana-
dame amérniarfigssuit tunissamik a-
merdlåssusisigut nalunaerssorsinau-
lersardlugit ukiut sut nardlumukå-
Kardluarsimassut.
aicigssit åma angatdlåtartorssuput
— ukiut Kulit migssåne Kångiukånga-
ta.
tugtut nujuartat nunane tamane i-
kilisimaKaut. Canadame tugtut amer-
dlaneruput upernalernikut avangnar-
partertardlutik ukialerångatdlo kuja-
vartertardlutik. ukiut ikigtunguit ma-
tuma sujornagut amerdlasorujugssu-
simagaluarput — OKalugtuarineKarsi-
mavoic tugtorpagssuit uvdlut arKanig-
dlit nåvigdlugit sarssuajuarsimassut.
tugtuniat pissårtaKaut pingårtumik
ukiåkut kujåmukålersitdlutik pualav-
dlutigdlo mamarserugtorångata. —
tugtut nujuartat nungutaunigssåt år-
dlerinauteKavigunångilaK Canadame
Alaskamilo umassut igdlersorneKar-
nigssåt pivdlugo sukangnersunik inat-
siseKalersimangmat. tugtutdle ikileri-
arujugssuarsimåput. ukiut 50-it matu-
ma sujornagut Amerikame avangnar-
dlerme tugtut nujuartat 25 millioniu-
sorineKartarput Sibirienimilo sule a-
merdlaneruvdlutik. icanigtukut tugtut
canadamitut tingmissartumit migssili-
umik kisineKarsimåput — millionip
%-ia Kångersimångilåt.
sulile imåituarpoK tugto — sermer-
ssuaKarnerata nalånit umassoK erKU-
mitsoK, inoKateKarsimassoK kilivfang-
mik, nånut ilagissåinik umassunigdlo
avdlanik Kangarssuardle nungorérsi-
massunik Kårusungnile titartagkanit
pisoKarssuarnit ilisimaneKartunik,
nerssutitdlo inungnit pigineKartut su-
jugdlersarisimagunagåt, inuiait åssi-
gingitsut issigtume avangnardlermiut
Kavsit inuniamerånut sule tungavi-
ungmat.
Sikuiuitsup avangnardliup tingmi-
ssanik milumassunigdlo (erKaiginåkit
imap milumassue — Kilalugkat, pui-
ssit avdlatdlo) peKåssuserssuanut å-
ssersutit ardlaKarnerussut taigorne-
Karsinaugaluarput, taimaitikatdlar-
dlitdle. sugdlinerit Kimerdlusaguvti-
gik atauseK erngerdlune malugissag-
ssauvoK, erKomerussumigdlunit OKau-
tigisagåine pisinauvfingminut pulani-
artuartartoK: ipernaK, augtorumatu-
palåkasik Nålagkavta nunamut pisi-
simasså pingortitat avdlat inuvdluar-
patdlårKunagit. issigtume avangnar-
dlerme nunanit avdlanit ipernaKar-
nerpauvfiussume IpernaK iluaKutaor-
KartorujugssuvoK. tingmissat issigtor-
miut erKardlimigtut kujatdliussutut
tuluvai-natut ipernartumatigingitdlat.
åmalume atuagkiortut ipernat er-
Kartuleramikik ilisimatussutsimut tu-
ngassutigut perKigsårnertik Kimatsia-
ratdlarsimavåt asigssutaussunik ilisi-
matorpalångivigsunik oKauseKarnia-
leramik. „någdliugtitsissupalåt inung-
nik umassunigdlo ajoKusersuissut,"
taima agdlagsimåput, isumaKatiginar-
dluinarputdlo. Canadame Alaskamilo
ipernat ima amerdlatigaut akornisigut
takussaKarneK ajornardlune. ipernat-
dlo eKiteruterugtorsimagångata unga-
niorKutigssanik
IRMÅ - nik
nalunaeKutalingnik
Kalåtdlit-nunåne
pisiniartartut
amerdligalugtvunarput
uvdnga
Irmafon
Ravnsborggade 8 - Kobenhavn N.
agdlagtitsivigssanik
piniartoKarsinauvoK.
sianit isumaKarnartarpoK sordlo iku-
matitap pujua.
ipernat pérukångata tåkuterKing-
nigssåt kigsautiginåinangajagtarpor-
dlunit — tåssa kingorårneKartarmata
ipernårarssuarnit sujulimingnit ajor-
nerungårtunit. tåssa tåuko Kavdlunåt
taissartagait „niviugårKat“, taimåi-
ngitdlatdle.
atuagkame agdlagsimassunik issuai-
låriarta: „ipernap ajungeKutåtut o-
KautigineKarsinauvoK ipemaeKut av-
icutigalugo isemeK ajorame, ipemår-
Katdle isertarput. taimåtaoK tovKup
silatinguane ikumatitsivdlune ipernat
nigorsimatineKarsinåuput. ipemåncat
pujoK soKutigingilåt pujoK avKUtigl-
nartarpåt, anordleraluardlo soKutigi-
neK ajorpåt. ipernårKat nagdliusima-
nerata nalåne nunane Kavsine tamu-
sseråine kisiåniuko umassuarKat tåu-
ko ilait ilaliutdlugit tamussiutdlugit.
sordlungnut, issinut siutinutdlo pulå-
rartarput, ipernat milugtarput, iper-
nårKatdle Kasilitsumik.-----umassu-
palåkasit tåuko pivdlugit ajungitsu-
tuaK OKautigineKarsinaussoK tåssa si-
visungångitsumik najutarmata. ilua-
nårdlune pissaunerit Kilangmiut ima
iluarsåusimavåt uvdlut 11-t 13-itdlu-
nit Kångiukångata Sikuiuitsume Kå-
sungnerpåt tåuko tåmartardlutik."
sugdlinerit Kimétinagit igutsak er-
Kaitsiaratdlåsavarput, Katimårussåru-
matoK tåuna latinerisut taineKartar-
poK Bombus issigtuvdlo aussåne u-
massuarKat maigtunerpåt ilagalugit.
avangnarpasigtaKaoK, tékutiårtarpoK,
sugdlinernitdlo kisingajangme silar-
dlungmit KunoriartineKåsanane. silar-
dlugkaluartoK tingmissarpoK. avdlat
åssigalugit issigtup aussåne naitsume
ulapitaKaoK.
atuagkap tåussuma pitsaussup, so-
Kutiginartup, agsut perKigsårussap a-
lianaitsorsiornerinarmigdlo erKartui-
ngitsup erKartornera naggaseriartigo
naggatånik issuaivdluta naggatåtigu-
me aitsåt issigtunik alianåineraivdlu-
ne nersualårineK sancumermat (åma-
me taimåitariaKarmat!):
„Sikuiuitsumisimassut angerdlar-
serfigiuåinartarpåt. torKigsisimångi-
nerup KimåneK ajorpai, ilungersua-
ssarputdlo sikut takorKitsiarniardlu-
git. Sikuiuitsumit tiguarneKarsimåput
akiorneK ajornartumik, inunerat av-
dlångortineKarsimavoK.
alutornangåssusermut tamatumu-
nga sunauna pissutaussoK? imaKa Si-
kuiuitsume pingortitap issertugautai
ilordlerpåt inuitdlo inunerata issertu-
gautai KanigdlineK ajornångingmata.
issigtup nunatai nalunaitsoKaut mi-
nguitsorujugssuvdlutigdlo. pissariaKå-
ngitsut avdlamutdlo sangusårisinau-
ssut takugssåungitdlat. orpeKéngilaK,
igdloKångilaK pissorpalugtoKaranilo.
ilåne milerpagssuit avdlamik inugsi-
agssaKångilaK inugdle nangmineK ki-
simitdlune. silarssuaK kisiméKatigi-
nartarput nangminerdlo erKarsautit
kisisa. tugdluaKatigigdluinarneK ma-
lugingitsugagssåungilaK unigdlune pi-
ngortitap umatåta tigdlemera nålao-
råine ungasigsorssuitdlo isoKångitsu-
ssåt issigalugit, tarnivdlo malugissar-
på någssåungitsumit anersårfigine-
Karnine."
Rejetrawl
har vi leveret til Grønland
i 25 år.
tt
SKAGEN • TELF 41477 • ETABL.1879
'istensem
VAADB1NDERI
NORDAFAR A/S
Fiskeristationen er åben 1/5—1/10
og leverer alt i proviant og fiskeri-
udstyr, salt og agnsild. Stationen på-
tager sig alle arter reparationer og-
så for ekko- og radaranlæg.
Telegramadresse:
RAFADRON FÆRINGEHAVN
aulisartut umiarssualiviat 1/5-imit
1/10-mut angmassarpoK perKumautig-
ssatdlo aulisamermutdlo atortugssat
tamaisa niorKutigissardlugit. taratsut
angmagssagssuitdlo neKitagssat. iluar-
sagagssat tamarmik iluarsarneKarsi-
nåuput. imap itissusianut ågtortautit
radaritdlo ilångutdlugit.
telegramerniaråine:
RAFADRON FÆRINGEHAVN
Skriv til Magasin efter bøgerne
agdlagdlutit Magasin’imut atuagarsiniarit
Magasin har Danmarks
største boglade og skaf-
fer Dem omgående alle
de bøger, De ønsker Dem.
Skriv også venligst efter
kataloger.
Magasin Danmarkime
tamarme atuagauteKar-
nerssauvoK atuagkatdlo
sugaluitdlunit perusuta-
tit piårnerpåmik nagsiu-.
sinauvdlugit.
kataloginik agdlagfiga-
luta piniåinarsinauvutit.
Kongens Nytorv 13 - København K

OMA
MARGARINE
Danmarkime måkarma
niorKutiginexarnerpaussoKJ
5