Atuagagdliutit - 20.04.1961, Síða 20

Sggg'Wnut nålagångorniardlutik ukion mdna atuartut illniartit-
Heiirnnr, ila9(ilugit. iliniartitsissut sagdliuput såmerdlernit: Isak.
fist Sof ' aulisa9kanik misigssuissoK Sejer Brinck, overtelegra-
Jør9ench °lsen> maskinmester Ove Egede onalugtaussodlo Jens
Holdet fra vinterens kystskipperkursus med lærerne. Lærerne i
forgrunden fra venstre er: Isak Heilmann, fiskerikontroller Sejer
Brinck, overtelegrafist Sofus Olsen, maskinmester Ove Egede og
tolken, Jens Jørgen Chemnitz.
m d’ der just ikke er en af de høje
v ,nt3, saSde bl. a., at han følte sig
hvoSen ® ahe sider, da han nu kan se,
Din ri m.ange grønlandske skippere, der
de Sekg er kommet. Han opfordrede
berTf G sk*pPere til ikke at stå på egne
god t0F da man helst skal have
skah erIarin8er i praktisk sømands-
ri„„ ’ n^r man skal sejle i et af ver-
deps farligste farvande.
og <V] brugsen rettede en tak til alle
kam11 Skle kammerater for det gode
derUn®ratskab, der havde ytret sig på
de at de dygtigste elever hav-
te vjUlPel de mindre begavede, og det-
ro„, ar 0gså medvirkende til de gode
lesuitater.
nu 6 nykagte skippere bliver allerede
°g cfPfred* til alle dele af vestkysten,
terå (.6r meningen. at der igen til ef-
sjj: ret skal starte et nyt hold kyst-
af ^erkursister, men det blev bl. a.
at d ?®s^aPtajn Stegmann fremhævet,
(jy .. vil være formålstjenligt, at de
videlgste elever får mulighed for at gå
eksarn °g forsøge at tage sætteskipper-
gra.rnen — først 2. grad og senere 1.
tage 0g eventuelt fortsætte med at
(jen styrmandseksamen, når de har
ornødne sejltid og erfaring.
jysk'161' ^r^nck, der er af den stoute
tisk6 SkipPertype, sagde, at han fak-
SEett Cl, indstillet på også at undervise
skinn ipPerelever ve(l siden af kyst-
at Pereleveme. Det er blevet påvist,
eksat!nlænderne kan klare en nautisk
deres 6n’ se*v n^r de lærer faEet på
igetl eget sprog — i de to forsøgsår
blive6rn en tolk — og da fartøjerne
er riptstørre °g større også i Grønland,
tænke 1*^ke for tidligt at begynde at
en , en større eksamen end den,
kystskipper kan tage.
Janus.
Put jJi^OKalutik-åsit ingerdlarussår-
3Ka ^‘gutdlo unissavigtarniardlutik.
tinglr.ane uvdlup KerKata migssåne
ssiarSsSSart0K tikiupoK tingerdlautig-
lUgit Ul.t imussat sisamat nagsatara-
nartorna^art'ntarneratclle ilungersua-
le at Slornarnermit ånåussinianit mi-
mik „UseK uugasissusilingmut tugka-
terssi i0rKat samungangåtsiarssuaK i-
kugss-ait' *mussat sisamåt taima ta-
arfinia!|f-a^UangtlaK:> sunauvfa milit
simasSCilit ungasissusilingmut nåkar-
sdvigri])K’. kingornalo aitsåt piårinait-
Piuga namagtorpåt. imussarssuit
suaria Ut bilinukåuniarnerat ilunger -
me, ua°K| OKimaikulagssuaKigaming-
mingn lsiane tåssa ingerdlaniarner-
Pait ne, iluaKutigissorujugssuångor-
na iJ ert°rnerulerput, uvalerdlo tåu-
ssordi Sfrdtavdluaritdlardlutik tårsi-
° tuugmåginaratdlarput.
uaerutni^Sar^ut uakåtitsiartortut nalu-
Ssamit lglSsartagaisigut umiarnerit sig-
uåussj11-, nalujungnaerpåt nunåkut å-
ssalunniat _ungasigungnaernerat — tå-
seKalere m*^n^k 20-inarnik ungasissu-
uårtun lmåput- taimailingmat arnap
ralugtu-UV*a oulioruiuik ernumateKale-
dlune aulajangerpoK pisug-
Pilersså andussiniat orningniardlugit.
SaramUrUtå Nuudip ikingutaisalo tu-
Kunag0C° ’neftilerpåt taimaisiorniar-
dlavigj ’ • touoatumåme erKåta angat-
UiarneirlgSSa ilisimanago taimailior-
UgUneKå ingminut åginarnermik ki-
dlug0 .ng*ts6rtugssåungingmat. piv-
> Pivdlugo liuvitdlo nåpineKarsi-
angatdlatinut nålagangorniat 15 sorae-
rumérnerme KaKissivdluartut
angussivdluarnerup inusugtut åssigingitsunik suliagdlit atuar-
figssånik pigssarsiniarnigssaK ajornångmerulersisagå — angat-
dlatine nålagagssatut soraerumértarnerit angnerussut anguniar-
neKarnigssat kajumigsarutigineicartoK
ukioK måna angatdlatinut nålagå-
ngomiartut atausingormat sujugdler-
mik Nungme tikeråt igdluåne nagga-
tårnersiordlutik nagdliutorsiomeråne
inuit 75 migssiliortut peKatåuput.
landshøvdinge autdlarsimassoK siv-
nerdlugo kontorchef Claus Borne-
mann ilåtigut OKarpoK måna ukiune
mardlungne umiartortut angussaKar-
nerunigssåt pivdlugo misiligutaussu-
mik atuartitsineKarsimassoK, kontor-
chef ilo ima nangigpoK:
misiligutåinait
sule atuarjeKallngilagut, ukiut-
d le mardluk ing er dianer åne taku-
tlneKarsimavoK atuartitsinerme a-
ngussaKartOKarsinaussoK — ming-
nerungitsumik ukiou måna atuar-
titsinikut mdna inemårnersu kut
pitsaomssunik angussaKarfiussukut
tamåna erssersineuardlune. Admi-
nisterationip atuarfitdlo Kutdler-
ssanarfiata kigsautigå umiartortu-
nut, aulisartunut agssagssordlutig-
dlo sulissartunut atautsimortumik
atuarfeKalernigssaK. angatdlatinut
nålagagssatut soraerumérdlutik
KaKisseruamersunut 15-inut sågdlu-
ne ima oicardlune: — pitsaoKissu-
nik angussauarniv sigut ouartug-
ssaussut nalunaerfigineicarsinauti-
naussut taigdliutdlugit kisame unigti-
påt.
aicaguane Kaungmat — tåssa decem-
berip 12-åne — Smith ilailo ilunger-
sutsagdluinarput uvdlup ilå umiarne-
rit anguniarniardlugit misiliniardlutik.
unuaungmat siagdlersimavOK Kaoriar-
matdlo pujoK-åsit tåkutdlune, aitsåt-
dlo uvdlåkut arfineK-pingasut migsså-
ne autdlarsinaulerput. sioricat taratsup
mångertiterusimassai silingikaluartut
avKutiginialerpait aicitdlungneritdle
namagtortualerdlugit. énåussiniat u-
jarKanik nåmagtorsinaussamingnik
katerssinasualerput, avicusiugkamigdlo
Kånut tingerdlautigssiarssuit siåriara-
mikik ingerdlanerigsårnerulerdlutik.
uvalikut tatdlimat KerKata migssåne
umiarnernit milinik mardluinarnik
ungasissuseKåinalerput, kisiåne agssa-
kåssumingnik aitsåt taima maggutor-
dluartigigamik nikeriaricigsinauj ung-
naivigdlutik. avKUtigssåta sivnera ta-
marme anitsunik sioråinaviuvoK bilit-
dlo agssakåssue niniserKårdlugit ait-
såt ingerdlaviusinåusagunardlune. tai-
mailiordlutik misiligkaluarpåt, kisiåne
agssakåssumik Kagdliutait aserortina-
lisagamikik ånilångagilerdlugo misi-
lérKingniarungnaerdlutik.
ånåussiniat nålagåt Smith nakorsåt-
dlo Hutchinson aulajangerput pisui-
naK umiarnerit tangmårsimavfiånu-
karniardlutik nunåkut ånåussiniat é-
ngunerat nalunaerutigiartordlugo. å-
måtaoK ikiortigssaKarsinaunertik på-
siniautiginiarpåt. uvaleK tåuna nal.
lerpase måne åssigingitsunik suli-
agdlit atuarfigssanik autdlartitsi-
nigssatc iluanutaussugssaussoK. •
16-init 15 KaKissiput
ukiut mardluk ingerdlaneråne ka-
låtdlit umiartortut aulisartutdlo umi-
arssuårKanut nålagångorniardlutik
soraeruméruteKarsimassut ikigtungu-
ssut — måne kystskipperitut — 24-nik
amerdleriarput. ukiume sujugdlerme
iliniartunit 20-ussunit Kulingiluat so-
raerumérnermingne KaKissiput, ukior-
dlo iliniartut 17-uvdlutik autdlartisi-
måput. ilåt atauseK nåparsimalerdlu-
ne atuaKataujungnaerpoK, 15-itdlo a-
ngussaKardluaKalutik soraerumérdlu-
tik. 16-at KaKissingitsoraluartoK angat-
dlåme misilingneKarnermine umiar-
tordluarsinaunerminik takutitsisima-
vok, taimalo angatdlåmut nålagausi-
naimerminut agdlagartagssane nagsi-
ussarsiariumårdlugo issit nakorsånit
misilingneKarérune.
init åtartugåinait
nagdliutorsioKataussugssanut tikit-
dluaricussinermine skoledirektør Chr.
Berthelsen ilåtigut ima OKarpoK: — u-
kiOK månåtaoK atuartitsineK piviu-
ssungortineKarsinausimangmat pissu-
tauvoK åssigingitsut ardlagdlit tungå-
tatdlimat Kångilårai umiarnerit tang-
mårsimavfiånut tåkungmata hurrårtu-
nerssuaKarpoK, Kuvdlilissutdlo amer-
dlaKaut. ånåussiartortut kisame tikiu-
put.
umiarnerit sigssamitut nålagkiusi-
massåt tingmissartuvdlo tingineK sa-
pilersup nålagå Naude sujunersioriar-
dlugit Smith aulajangerpoK aKago
Kaugpat bile atauserdlunit misiligdlu-
go tangmårsimavfingmut ingerdlånia-
raluarniardlugo, umiarnerime ikiuni-
arnigssåt nautsorssutigigamiuk. taima
aulajangersaineKarérmat Smith éipilo
Huchinson ilamingnut uterput.
aKaguane uvdlåkut Naudikut arfini-
liuvdlutik ånåussinianukardlutik aut-
dlarput. avKutdlugsioKaut seKinerdlo
ånåinaviungmat avirutåt unarnermit
KasunaKalune.
uvdloic tåuna tamåt bilit sujumu-
kartiniarssarigaluarpait, nikingåtsiå-
sanatigdle. kisa naggatågut Naude i-
noKajuitsukut bilernermik sungiussi-
simassoK ingerdlatitsissungorpoK ta-
marmigdlo ikioKatigigdlualertoriara-
mik tangmårsimavfingmut apuput ne-
rissagssatdlo imerdlo umiarnerit pig-
ssamautait usilersuteriardlugit bilinut
Kimatamingnut orKUtdlugit. Naudip
uterdlune bile tangmårsimavfingmut
apigsitendgpå tamatumunalo amat
arfiniliussut mérardlo atauseK ilau-
ssuliuteriardlugit bilinut uterKigdlune.
unuk tåuna nal. arfineK Kångilårai
nit ikiorserneKarsimanerput. handelip
tikeråt igdluåne init ancaneK-mar-
dluk iliniartunut inigssatut atugkiusi-
mavai, åmalo Nungme katerssortar-
tarfingne inéraK atuarfigtut atoncig-
sinausimavarput. — skoledirektørip
tikeråt igdluåne pissortaussoK frk.
Ploug Kutsavigå, åmalo iliniartitsissut
oKalugtåtdlo. tåuko tamarmik ukioK
måna nutåjusimåput. KutsavigåitaoK
niuvernermut tungassutigut ministe-
rieKarfingmit tikuarneKardlutik so-
raerumérnerme censoriussut orlogs-
kaptajn Stegmann, kaptajnløjtnantilo
Als Kalåtdlit-nunåne såkutflt Kutdler-
ssaKarfiånit Kangilinguanit autdlarti-
taussut.
nugterissoK iluaKutaoKaoK
atuarfiup uvdluinarne sujulerssor-
tigisså, aulisagkanik misigssuissoK
Sejer Brinck, skoledirektørimit ing-
mikut KUtsavigineKarpoK atuartitsiv-
dluarsimanera Kasusuisårsimaneralo
pivdlugit. aulisagkanik nåkutigdlissoK
umiarssuarnut nålagausimassoK o-
Kautsimigut erssersitsivoK angatdlati-
nut nålagéngorniartut Kalåtdlit-nu-
.nåne soraerumértarnerat KanoK ajor-
nartorsiutigssaKarnartigissoK soraeru-
mémermut taima mikitigissumut cen-
sorit pitsaussut Danmarkimit pigssar-
siariniarnigssåt ajornakusoKingmat.
suleKatigivdluarnerpaussane, nugteri-
ssune Jens Jørgen Chemnitz, ingmi-
kut Kutsavigå ikiutdluarsimanera piv-
dlugo. Sejer Brinck ilumomerartaria-
KarpoK OKarmat nugterissoKartuarsi-
méngikaluarune taima pitsautigissu-
nik angussaKartoKarsimanaviångika-
luartoK.
iliniartut eKiasuitdluarsimanertik
pitsaussumigdlo ilerKOKarsimanertik
— atuarnerinaringisamingne atuar-
fiuvdle avatånisaoK — pivdlugo Kut-
savigineKarput. Sejer Brinckip tamå-
na ima OKautigå: — umiartortut nu-
namilerångamik pitsaussuinamik ta-
kutitsineK ajortut ilivse takutiparse
pitsaussumigtaoK takutitsissoKarsi-
naussoK. Sejer Brinckip soraerumér-
nerme KaKissisimanermut ugpernar-
sautit agdlagartat avguåipai. pointit
anguneKarsinaussut angnerpåt 35-u-
put, iliniartutdlo 15 ima angussaKar-
simåput:
angussarineKartut
Grøndal Hansen, Arsuk, 34
points, Jens Olsvig, Ilulissat, 33 p.,
David Holm, Nuk, 32 p., Peter
Holm, Nuk, 31 p., Ole Olsen,. Ar-
suk, 30 p., Peter Kielsen, K’aKor-
tOK 29 p., Johannes Siegstad, Nuk,
28 p., Paulus Thorsteinsen, K’aKor-
tOK, 26 p., Joel Erngsen, K’aKortoK,
26 p., Vittus Gabrielsen, K’utdlig-
ssat 24 p., Marius Petersen, K’a-
KortOK, 23 p., Peter Petersen, På-
miut 23 p., Live Therkildsen, På-
miut 23 p., Petrus Petrussen, Nuk,
22 p., nukardlerssåtdlo Nukagpia-
ran Olsen, Sisimiut 21 p., Ejraim
Semionsen, Nanortalik, angatdlå-
mik ingerdlatsisinaunerminut ug-
pernarsåumik pissugssauvoK.
søfartsbogeKartariaKarpoK
orlogskaptajn Stegmann ilåtigut
OKarpoK pissariaKardluinartOK a-
ngatdlatine nålagångorniatut so-
raerumémigssaK sujunertaralugo
atualersinane agdlagartatigut ug-
pernarsarsinåusavdlugo nåumatit
ima amerdlatigissut umiartorsima-
nek. angatdlatinut nålagångorniat
sujorna ukiordlo måna tamarmik
ingmikut akuerinenardlutik aitsåt
soraerumérsinaussarsimåput tåssa
tangmårsimavfik utersinångeKissoK
sapåtip akunerine kingugdleme mar-
dlungne najugarisimassartik naggå-
mik kingumut Kiviarpåt, Kimalerami-
kulo uggoringitdluinardlugo.
ånåussiniat ånåussatdlo katitdlutik
63-ussut igpit sioråinaussut akornåne
unuigatdlariput. tårsinigsså tikitdlugo
bilinik ingerdlatitsissut bilitik misig-
ssorKigsårdlugit taorsertariaKartortait
suliarait, benzinalersoréramigdlo aKa-
gumut autdlariåinångordlutik.
uvdlulerneK sule tåkuteriångitsoK
tamarmik magsserarérput neripatdléi-
nariardlutigdlo inigssitsiterasuardlu-
tik. piarigagssat tamarmik nåmagsing-
mata uvdlåkut nal. arfineK-pingasu-
ngortordlo autdlarput atugartussutsip
tungånut ingerdlaniarnigssamingne u-
ningaorferKågagssartik Rocky Point
nardluinåsagåine milinik 47-nik unga-
sissuseKartugssaK torårdlugo. kisiåne
avKutigiuminarnerussukorniartug-
ssåusagamik milinit 70-init sivikine-
rungitsoK ingerdlavigissugssauvåt.
tamarmik igssorauteriarmata bilit
ulivkåvigput. uvdloK sujugdleK tama-
gingnut ilungersuanartorsiorfioKaoK.
ingerdlavitOKartik atuatdlagpåt, orni-
gukamigdlo nåkåutorfigissarsimassa-
tik Smithip sapingisamik ingalagsima-
niartaraluarpai. autdlarnermingnitdle
nal. akunerata Kenca migssiliulinarå
bilit ilåta agssakåssue maggutorput.
taimailissoKarniariarångat igssimassut
tamarmik niussariaKartarput aitsåtdlo
bile KaKineKarérångat ikencigsinau-
Kåumatine 36-ne umiartorsimanig-
ssamik agdlagartat ugpernarsau-
taussut inatsisine piumassarine-
uartut pigineu ajoramikik. umiar-
tornermut tungassutigut inatsisit
Danmarkime atortut Kalåtdlit-nu-
nånutaoK atulersinenarKåmerput
nautsorssutigineKartuarsinåungi-
lardlo niuvernermut tungassutigut
ministerieuarfiup KaKugugssamut-
dlunit ingmikut akuerssissutigiuå-
sagå umiartortiisimanermut agdla-
gartanångikaluardlune angatdlati-
nut nålagångorniartut soraerumér-
tarnigssåt.
misiligtagaKarKårtariaKarpoK
kalåtdlit umiartortut sivnerdlugit
umiarssuårKanut nålagagssatut sorae-
rumértortavta sujugdlit ilåt Hans
Hard, landshøvdingip angatdlatånut
nålagaussoK, iliniartut soraerumér-
dluarnerat pivdlugo pivdluarKussi-
vok. Hans Hard inungnut angisorssu-
arnut ilåungitsoK Oåtigut OKarpoK
angnertusiatdlaKalune umiarssuårKat
nålagagssait amerdlasiatdlarKingma-
ta soraeruméncåt kajumigsårpai nå-
lagångornia j årpatdlårKunagit umiar-
tortutut misiligtagaKardluarneK ilua-
KutaoKingmat imavtine ilåne imåi-
nauneK ajortume umiartusagåine.
Joel Erngsenip iliniaKatine sivner-
dlugit Kutsavigiumassatik Kutsavigai,
naugdlo ardlalingnit erssencigsarne-
KaraluartOK ukioK måna atuartut eKi-
asuissusiat ilerKorissusiatdlo pivdlugo
matuma kingoma iliniartussartugssa-
nut maligagssatut erKaineKartuarta-
rumårtut Erngsenip tikeråt igdluåne
ningiussoK utorKatsiviginerarpå ilåne
inimingne pikatdlikujugtarsimagunik.
atuaKatigisimassane Kutsavigai iki-
ngutigigdluarsimaneK pivdlugo, tai-
matut ikingutigigdluarnerup ersser-
nerisa ilagisimavdlugo pikoringneru-
ssut pikordlungnerussortamingnik ili-
niartitsissarnerat. tamåna angussa-
Kardluarnermut ilapigtutausimavor-
taoK.
angnerussunik soraerumérnig-
ssaK
angatdlatinut nålagagssatut sorae-
råmérdlåt Kitåne tamanut tamaunga
siåmartiterérput, encarsautigineKar-
pordlo ukiaro kystskipperigssatut a-
tuartugssat avdlat autdlartisassut. or-
logskaptajn Stegmannip avdlatdlo er-
sserKigsarpåt iliniartut pikoringnerit
angnerussumik soraerumérsinautitau-
galuarunik pitsaoncajaKissoK; s&rdlo
ilait sætteskipperingorniat 2. gradiat
kingornalo 1. gradiat soraeruméruti-
gisinauleraluarpåssuk pitsaonca j aKi-
ssok OKautigineKarpoK — imaKalo ta-
matuma kingorna umiarssuarne a-
Kugtugssatut åma soraenimémigssaK
erKarsautigineKarsinaugaluardlune
misiligtagaKardlualeråine umiartorfi-
gisimassavdlo sivisussusigsså nåmag-
toK pigssarsiarisimagåine.
Sejer Brinck OKarpoK kystskipperi-
ngorniartut atuartinerisa saniatigut
sætteskipperingorniartunik atuartitsi-
nigssaminut piarérsimakåneraluar-
dlune. måna takutineKarpoK kalåtdlit
angatdlatinut nålagångorniarnerme
soraerumérutigssanik KaKissisinaussut
OKautsisik atordlugit atuartineKarå-
ngamik — tåssa ukiune misilivfiu-
ssune mardlungne OKalugtit iluaKuti-
galugit. angatdlatit nunavtinisaoK a-
torneKartut agdliartuinarmata piår-
patdlångilaK månamit erKarsautigile-
risavdlugo kystskipperit soraerumér-
tarnerånit angnerussumik soraeni-
mértalernigssartaoK.
Janus.
lersardlutik. uvdloK tåuna milit arfi-
nilinait ingerdlavait.
måna umiarnerit ånåuneKaréramik
iluarusutigigaluaKalugo taimåitOK bilit
in gerdlanerdliornerat atugardliutigili-
vigpåtaoK. avKUtåt maninermit bilit
iluine unigfeKaratik tamanut erKaeri-
tituarput. sigssaminermingne atugar-
dliutait sule Kångiutingitdlat taima-
tutdlo ingerdlapilorneK timåinut Ka-
sutagsimaKissunut Kasuernångitdlui-
nartuvoK.
uvdlut mardluk ingerdlagaluaramik
tingmissartujungnartunguamik taku-
ssaKångitdlat.
decemberip 15-iåne uvdlåkut ting-
missartoK autdlarnigssaminut piarér-
poK. avangnarparterdlune Rocky
Pointimit milinik 30-nik avangnarpa-
sissuseKalerdlunilo bilit ingerdlaoKati-
git Kulangerpai. tingmissartup nålagå-
ta nautsorssutigå bilit ingerdlaoKatigit
aKago Kaoriarpat Rocky Pointimut å-
ngunigssåt, taimaingmatdlo aulaja-
ngerpoK Walvis Bayimut uternane
månåkut Rocky Pointimut nuninarni-
ardlune tåssanititdlunilo tikiunigssåt
utarKiniardlugo. minialersinane pi-
lerssåruminik Walvis Bay nalunaerfi-
gå ilångutdlugulo nalunaerutigalugo
énåussiniat tingmissartortartutaoK i-
laussorigait, tåukualo arnat méncatdlo
ilångutdlugit pisinåusagune Walvis
Bayimut ingerdlåniagssamårine. uva-
leK tåuna nal. mardlungorålo perdla-
sinane Rocky Pointimut nunipoK.
21