Atuagagdliutit - 18.05.1961, Blaðsíða 11

Norgeme puissmiarneK
kinguariartortuarpoK
New Foundlandip emane piniarnerup ajornakusornera pissuti-
galugo sujorna pigssarsiarineKartut ukiumit sujulianit ikileria-
ngåtsiaitissut — puissiniutit pingasut umiussut, inuile ånåune-
Kardlutik
norgemiut avisiåne, „Fiskets Gang“-
ime, Bergenime fiskeridirektørimit
naKitertineKartartume førstesekretær
Sverre Mollestad sujorna Norgeme
puissiniat pissait pivdlugit ilåtigut ag-
dlagpoK puissiniutit 69 1960-ime pui-
ssiniaKatausimassut ukiume sujuliane
68 puissmiaicatausimavdiutik. puissi-
niutit pingasut puissiniartitdlutik u-
miuput, mardluk sujugdlermérdlutik
angalanermingne atauserdlo åipagsså-
nérdlune angalanermine. inugtaussut-
dle tamarmik ånåuneKarput.
puissiniutit 78-riardlutik angalasi-
måput, ukiume sujuliane 77-riarsima-
gamik. angatdlatit 56 atausiåinardlu-
tik puissiniarput, arKanigdlit tamar-
mik mardloriardlutik angalavdlutik.
New Foundlandip erxånut 16-riardlu-
ne puissiniartoKarsimavoK, 44-riardlu-
ne Kitåta sikuanut, arfineK-pingaso-
riardlune Danmarksstrædimut, atau-
siardlune Avangnåta sikuanut Kuli-
ngiluariardlunilo Kangiata sikuanut.
puissiniutit inugtait 1293-usimåput u-
kiume sujuliane 1205-ugamik.
New Foundlandip enråne piniarfi-
lugpatdlårnera pissutigalugo pigssar-
siat ukiumut sujulianut nalenciutdlu-
git ikileriangåtsiarsimaKaut. puissini-
arfingne tamane pissarineKartut katit-
dlutik 216,034-uput ukiume sujuliane
pissarineKartut katitdlutik 295,398-uv-
dlutik. åtåt 170,016 pissarineKarsimå-
put 1959-ime pissarineKartut 256,971-
uvdlutik. åtåvarKat pissarineKartut i-
kileriaru j ugssuarsimåput, åtårssuit
pissarineKartut ukiume sujuliane pi-
ssarineKartunit amerdlerialårsimav-
dlutik. natserssuit 45,429 pissarineKar-
simåput, ukiume sujuliane 37,131 pi-
ssarineKartunit avdlanit taineKarsi-
nåuput nånut arKanigdlit. nånut pi-
ssarineKartartut amerdlåssusiat ukiu-
mit ukiumut avdlångorartorujugssu-
simavoK. agdlagtut amisa orssutdlo a-
ké 1959-mingarnit mingnerusimaput,
avdlatdle aké avdlånguteKångingajag-
simavdlutik. puissiniutit tikikångamik
pissamingnik nagsatamingnigdlo ilå-
ngauserissunut nalunaerutigissarta-
gait maligdlugit tunissaisa aké
16,636,000 kr-nut nautsorssomeKarsi-
måput, 1959-ime tunissait katitdlutik
20,868,000 kr-nik naleKartineKardlu-
tik.
puissiniutit angnerssait 16 New
Foundlandip encåne puissiniaKatåu-
put. tamåne ukiume sujuliane puissi-
niaKataussut 13-uvdlutik. sorssung-
nerssup kingugdliup kingorna tamåne
aitsåt taima sikut piniarfigiuminaitsi-
gisimåput, puissiniutitdlo mardluk ki-
sisa erKarsautigisångikéine piarKanik
puissiniarneK pigssarsiviungitsunga-
jagsimavdlune. 1960-misaoK tingmi-
ssartut puissinik Kagssimassunik ujar-
dlersigineKartarsimåput. tamåne pi-
ssarineKartut katitdlutik 6,847,000 kr-
nik naleKartineKarput, ukiume suju-
liane pigssarsiarineKartut 12,282,000
kr-nik naleKartineKaramik.
Kitåta sikua åma piniarfilugpoK si-
nigsså sujunertaralugo
1960-ime Grønlandsudvalgip ani-
ngaussanut tungassutigut sujunersu-
issartuata, Mogens Boserup-ip aper-
Kutit åssiglngitsunik aperssutitagdlit
akerKuneKartut Kalåtdlit-nunåne su-
livfeKarfingnut inussutigssarsiutigalu-
go agdlagartaKardlutik ingerdlatsi-
ssunut 300-nut nagsiusimavai. tama-
nut aperKuteKarnerme tamatumane
sujunertarineKartoK tåssauvoK Kalåt-
dlit-nunåne nangminerssordlutik inu-
kut eKimavatdlårnerat pissutigalugo.
taimåikaluartoK tamåne pissarineKar-
tut 1959-ime pissarineKartunit amer-
dlaneruput. ånåussiniartaut „Salva-
tor“ pissarneK maligdlugo tamåne i-
kiortautineKarsimavoK.
puissiniutit Danmarksstrædime pu-
issiniaKataussut tamarmik Kitåta si-
kuane puissiniarérnikusimåput. tamå-
ne natserssuit %kisimik junip 15-ånit
julip 15-ånut piniarneKarsinautitåu-
put, Danmarksstrædimilo puissiniaKa-
taussugssat tamarmik ingmikut akue-
rineKardlutik aitsåt puissiniarsinauv-
dlutik, 1960-imilo pissarineKartugssat
10,000 sivnerneKåsångitsut aulaja-
ngerneKarsimavdlune. natserssuit 7934
pissarineKarsimåput 640,000 kr-nik a-
kigssarsissutigineKartut. puissiniutit
mardluk puissiniarnermik saniatigut
eKalugssuarniarsimåputaoK eKalug-
ssuitdlo tingue 101 tons 95,000 kr-nik
naligdlit tikissuneKarsimavdlutik.
Avangnåta sikuanut puissiniut a-
tausInaK ingerdlasimavoK, xulingilu-
atdlo Kangiata sikuanut. tamåne pui-
ssiniartut angatdlatait pingassut umi-
uput. Avangnåne puissiniutip puissit
475 pissarai 38,000 kr-nik nalilerne-
Kartut, Kangiatalo sikuane 10,777 pi-
ssarineKarput 529,000 kr-nik naliler-
neKartut.
ssutigssarsiumik ingerdlatsissut ator-
torissamikut KanoK pissuseKarnere
pivdlugit navsuiautinik sapingisamik
angnertunik Grønlandsudvalge pig-
ssarsisikumavdlugo.
Kalåtdlit-nunane niuvertut peKati-
gigfiåne sujuligtaissup, radionik nior-
Kutigdlip O. Windstedt-ip „soKutigi-
nartut" avKutigalugit nangminerssor-
dlutik inussutigssarsiumik ingerdlata-
Kartut tamaisa kajumigsårsimavai a-
perssutit imersorKUvdlugit, Grøn-
landsudvalgivdlo tungånit ersserKig-
sarneKarsimavoK Kalåtdlit-nunåne
nangminerssordlutik inussutigssarsi-
ortut udvalgimit ikiorneKarnigssånut
soruname tungaviussugssaK tåssau-
ssok pissutsinik piviussunik sapingi-
samik angnertumik ilisimangnilernig-
ssaK. agdlagfingme pissortaussoK Bo-
serup tamåna pivdlugo OKarpoK 1960-
ime Grønlandsudvalgip soruname o-
KauseKarfigissugssaugå Kalåtdlit-nu-
nåta nangminerssordlutik inussutig-
ssarsiumik ingerdlatsissunut ukiut
Kulit matuma sujornatigut angmagau-
nerata kingunere. aperKutit tamåko
OKauseKarfigisinaujumavdlugit ud-
valge peKartariaKarpoK inussutigssar-
siutip ingerdlåneKartup sussusianik
Kanordlo angnertutigineranik nalu-
naerssumik. åmalo påsivdluartaria-
KarpoK sordlo ingerdlatat tåuko ani-
ngaussalersugaunerånut tungassutigut
ajornartorsiutit sussut. nalunaerssutit
taimåitut taimågdlåt pigssarsiarine-
Karsinåuput tamanut aperssuisitsini-
kut kisitsisit atordlugit. nalunaerssu-
tit pigssarsiariniarneKåsåput inger-
dlatat amerdlåssusé sussusilo pivdlu-
git, ukioK suna autdlarnerfiat, inig-
ssaKartitsinermut tungassut, sulisit-
sinermut akigssauteKartitsinermutdlo
tungassut aperKutit avdlat Kavsit. i-
långutdlugo apereutigineKarpoK ani-
ngaussat ingerdlatanut atomeKartut
KanoK ilivdlune pigssarsiarineKarsi-
massut, åmalo ingerdlatap agdliartor-
nigssaralua ingerdlavdluarnigssaralu-
alo aningaussanik akiligagssarsisinau-
nermik amigauteKarneK pissutauvdlu-
ne kigailatitaunersut.
aperKutit akiugagssat suliarineKar-
simassut agdlagartamik akuerssissu-
mik peKardlutik inussutigssarsiumik
ingerdlatsissunut tamanut nagsiune-
Karsimåput, ingerdlatagdlit katitdlu-
tik 300-ngajauvdlutik Grønlandsud-
valgimut pingårutilerujugssuvoK
nangminerssordlutik inussutigssarsi-
ortut sapingisamik amerdlasut aper-
ssutinik akiuinigssåt åmalo akissutit
sapingisamik ersserKigsunigssåt.
aperKutit ilaisa akineKarnigssånut
tungaviussugssauvoK nautsorssusiat
tamåki vdluinangaj agtut, ingerdlatat-
dlo ilaisa — imaKa pingårtumik ming-
nerussut — soruname imaKa entor-
dluarKigsårtunik akissinigssaK ajor-
nakusortisavåt. taimåitoKartitdlugo a-
perssutit akingitsuinartariaKångitdlat
aperKutitdle akisavdlugit ajomartor-
siornångitsut akissariaKardlutik ima-
Kalo åma aperKutit avdlat migssiliu-
taussunik nautsorssukånigkanigdlunit
akineKarsinauvdlutik.
aperssutit Kupemeråne kingugdler-
me inigssalerneKarsimåput inussutig-
ssarsiutinik ingerdlatsissut navsuiau-
tigisinaussait avdlat, isumagssarsiait,
sujunersutait isumaitdlunit Kalåtdlit-
nunåne nangminerssordlune inussu-
tigssarsiumik ingerdlataKarnermut tu-
ngassut pissutsit atortorissatdlo er-
ssersiniameKarnigssånut soKutiginar-
sorissatik. agdlagfingme pissortaussup
Boserupip pingårtitdlugo taivå kig-
sautiginartorujugssussoK nangminer-
ssordlutik ingerdlatsissut aperssutinik
akiuinigssåt isumatik misiligtagkatig-
dlo Grønlandsudvalgimit påsineKarsi-
naorKUvdlugit.
soruname misigssuineK ingerdlåne-
KartugssauvoK avdlanit ilisimaneKå-
ngitdluinartugssamik tungaveKartu-
mik. aperssutit atorneKåinartugssåu-
put kisitsisit atordlugit nalunaerssu-
tigssat suliarineKamigssånut tunga-
vigssatut. taimågdlåtdlo misigssorne-
Kartugssåusåput udvalgip aningau-
ssarsiornikut sujunersuissartuånit
suleKatainitdlo Kaningnerussunit. tå-
ssa imåitugssåungilaK kingorna Ka-
låtdlit-nunåne akilerårutit inuvdlo
nangmineK aningaussarsiaminik nalu-
naerutai atulersineKåsagpata aperssu-
tit aningaussarsianik naliliniarner-
mut tungavigssatut atorneKartug-
ssauvdlutik.
Fiskenetfabriken
»DANMARK«
J. C. Tvede A/s
Helsingør
Fiskenet og garn
kalut Kagssutitdlo
Svend Bisgaard'Frantzen A/S
Dronningensvej 32 — København F
ISENKRAM — GLAS PORCELÆN
en gros
saviminernit sanånit niorKUtlt —
igalåmerngit —
marramerngit pitsaunerit amerdla-
siingordlugit niorKutit
Forlang tilbud
akigssåinik påslniaigit
aperKutit akiugagssat 300-nut
1960-ime Grønlandsudvalge Kalåtdlit-nunane aperssuisitsiniar-
toK nangminerssordlune inussutigssarsiornerup ikiorserneKar-
uvdlut nutåt- umiarssuit nutåt
- Kalipautit nutåt...
Nye tider
Nye skibe
Nye farver
Hovedparten af de danske træ- og stålkuttere er malet med
HEMPEL's skibsfarver, der er baseret på mere end 45 års er-
faring i maling af ståltrawlere og kuttere. Vi sender Dem
med fornøjelse vor malespecifikation, samt et forslag til far-
vesammensætning.
danskit pujortulérarssue Kissungmit sisangmiidlo sanåt amerdlanerpåt HEMPELip u-
miarssuarnut Kalipautigssiainik Kalipaféuput, ukiune 45-ne frawlerinut pujortulérarssu-
arnufdlo sisangnut Kalipautigssanik niorKuteKarsimavugut. KanoK ilivdlune Kalipai-
nigssamik angatdlatitdlo KanoK Kalipautexamigssånik nalunaerssutinik nagsiussivigi-
sinauvavtigit.

11