Atuagagdliutit - 18.05.1961, Blaðsíða 14
nunalerineK pivdlugo aperKutit ilisi-
matussutsimut tungassut navsuiarå-
ngatigik naussorigsaissut soKutiging-
nigdlutik tusarnårtarput, tusarånga-
mikule anguniagaK tåssaussoK tuni-
ssagssiornerup mardloriåuminik ag-
dlinigsså suliaK agfåinångortinago
tauva soKutigissaerutdlutik anissar-
put.
nunasiartorneK nunavdlo
iserfigineKarnerat
inuiait Thai-t ilait ukiut 1300-gsså-
ne Kinap kujasigsuanit anisineKarsi-
måput kujåmutdlo Kimåsimavdlutik
kup Mekong-ip erKåne KorKunut ku-
ngip OKalugtuarineKartartup Khun
Borom-ip nunånut. kunge tåuna OKa-
lugtuat maligdlugit KimugsertarpoK.
„navguaitsume KaKortume Kemertu-
nik kussanartunik Kardlulingme issai-
salo matue åma taimaitdlutik.“
ukiut hundredet tamatuma kingor-
na ujajainiartOKarsimavoK. kungip
Fah Ngum-ip nuna tamåt uvdlumikut
LaosiussoK Thailandivdlo ilå tiguar-
simavå nunalo taisimavdlugo Lan
Xang Hom Fhao, nuna millioniligpag-
ssuarnik navguaitsulik alångersauti-
ligdlo KaKortumik. tåussuma nålagau-
nerata nalåne Buddhap åsserssua ma-
na kungip Savang Vatthanap påriv-
dluagå aitsåt sujugdlerpåmik tutsiu-
poK.
laosimiutdle peKatigigdlutik nåla-
gauvfingomiångitdlat. ingmikulugtu-
ngordlutik laosimiut KåKane avinga-
rutdlutik najugaicalerput tamåne uv-
dlormut nerissagssarsiomeic ajornå-
nginerungmat. nunasiartortorpagssuit
åma Kånanut tikiussorsimåput, måna-
lo nunap inuisa agfaisa migssait nu-
nasiartortunit tåukunånga nagguve-
Karput.
ukiut ingerdlanerine — manakutut
— Laos saniliminit pissauniligssuar-
nit sakagtameKartarsimavoK, viet-na-
mimiutdlo kisigssåungitsoriardlutik
nuna iserfigissarsimavåt. ukiup 1700-p
erKåne Laos pingasungordlune aving-
neKarsimavoK kunginit pingasunit
ingmingnut angneruniutunit nålag-
kersorneKardlune. ukiutdlo 200-t ta-
matuma kingorna sule nuna mardlu-
ngordlune avigsimavoK franskit tigu-
aissunit kingugdlersauvdlutik Kular-
nångitsumigdlo tiguaissartunit tama-
nit ajungisårnerpauvdlutik 1893-ime
tikiungmata. avssiaKutagssarsiorput
Siamimut Britisk Birmamutdlo. fran-
skit nuna misigssorpåt oKardlutigdlo
Rousseaup ineriartorsimånginermik
kussanartumik ajOKersutånut nuna
tåuna nangmineK ugpernarsautaussoK.
franskit nunasiaKarniat nagdliutor-
siualåmernut ilerKunutdlo nuname a-
torneKartunut akuvdluartarput, kisiå-
ne nuname tåssane igdlamerup a-
sangningneruvdlo najugåne franskit
atausinaK soKutigingipatdlårsimavåt:
iluarsåussinerit inuiaKatigissusermut
tungassut. nunasiaKartamermile pi-
ssusitOKaussoK nalungitdluardlugo a-
torpåt, klinge ilaKUtailo ikingutigiv-
dlualerpait kiingivdlo. emere, Kitor-
naitdlo parisimukartitarpait tåssane
inuneK sujumukarnerdlo takorKuv-
dlugit.
ku j anar niarf iginenar ton
sagdloKitagauvdlunilo
kunge Savang Vathana Kulinarnik
ukioKardlune nunaminit autdlartine-
KarpoK, Parisimilo ima sujuariarti-
gaoK Ecole Libre Sciences Politiques-
ime soraenimérdlune. atuarfingmit i-
nerame angerdlarpoK Kujanarniarfi-
gineKardlune sagdloKitagauvdlunilo
misilinerme tamatumane. nangmineK
OKautsine puiorsimavai ukiunilo Kav-
sine kungip igdliissårssuane atuarti-
neKartariaKarsimavdlime.
Savang Vatthana angiiminut, kunge
Sisavang Vong-imut laosimiut inune-
réne ardlalingnik nuliaKarnermik tu-
nga veKartitsissumut, akerdliuvdlui-
nartutut misigaoK. kungip igdlussår-
ssua Katångutivingnik agfarmigdlo
Katångutinik angutinik arnanigdlo u-
livkårpoK kungingortugssap Katångu-
tainik. Savang Vatthana atausiåinar-
dlune nuliarpoK, tåssa igdlorminik,
prinsesse Khamphouy-imik.
'kiingitOKaK soKUtigissaKångitdlui-
narpoK nunalerineK, ilisimatussuseK
perorsainerdlo pivdlugit ernerme isu-
magssarsiainik. „inugtama asangning-
neK erinarssornerdlo kisisa ilisima-
vait“, OKartarpoK. kungigssaK inusug-
tOK sumilunit påsineKameK ajorame
nikatdloriartuinarpoK. „sok mérKat a-
tuartineKåsagpat", taima ingminut a-
perissarpoK, „kingusigpugut, Kanor-
dlunitdlo ilioraluaruvta inuiait avdlat
nagdlersuvfigilemaviångilagut. inui-
åime Kåumarsagausimassut nålagker-
sornerat ajornamerujugssuvoK."
Frankrigimit isumagssarsiaraluane
erKarsautigssarsiarigaluanilo katag-
kalugtuinarpai, 1959-imilo angune ki-
ngorårdlugo kiingingorame sinikatår-
nerssuarilinarsimavå silarssuarmit-
dlunit erKaminitumit eKérsarneKarsi-
naunane.
Laos paitsivérutdlugo
KimåneKartoK
Savang Vatthana Parisime ilinia-
rérsimavdlune angerdlaKatigai åma
kungip emere mardluk Laosimut. tå-
ssa Souvanna Phouma tåussumalo ag-
farmik Katångutå Souphanouvong ku-
ngip ilaKUtainut erKardliorKartOK.
tåuko tamarmik Parisime civilingeni-
øritut iliniarsimåput agsutdlo karak-
terigigsårdlutik soraeriimérsimavdlu-
tik Souvanna nuname piutserussår-
dlune inoKatigingnermut erngerdlune
akuliiipoK. kisiåne prins Souphanou-
vong franskit socialisme-ånik tagpit-
dlisineKarsimassoK venstrenut ilångu-
poK. Hanoi-mut autdlarpoK vietnam-
imiumigdlo nuliardlune pikigtitsinia-
nutdlo franskit Indo-Kiname nålag-
kersuissutitåinut såssussilerssårtunut
ilångutdlune. vietnamimiut ikiorsiut-
dlugit 1949-me prins Souphanouvong
Laosip avangnåtungånut ingerdlaor-
poK ukiime pingasune tugdliutune
pikigtitsissugssat piorsariartordlugit.
tauva franskit Dienbienphume tuniu-
tinarput. Geneverne atautsimitut Laos
nålagauvfigtut avdlanut atåssuteKå-
ngitsutut aulajangersaivfigåt, kisiåne
„prins augpalugtoK“ Laosime nåla-
gauvfingnut avangnardlernut mar-
dlungnut åma nålagauvoK.
tamatuma kingorna Laosip oKalug-
tuagssartåne pissusiviussut imåiput
tåssa laosimiut nålagkersuissuvisa
ajorssartisavdlugo sapersimangmå-
ssuk — imalunit erKigsineKarnerata
nalåne isumaKatigissuteKarfigisinau-
simångingmåssuk. kungit ernere Vien
Tiane-me nålagaussut tåssåungitdlat
nunamingnik asangnigtut pingårtitsi-
ssorujugssuitdlo nunasiaKarnerup nå-
KRINOLINE
Eau de Cologne . Parfume
-det er
en
duft
A/S M. AARSLEFF & CO.
LEVERANDØR TIL DET KG L. DANSKE HOF
lagkersuissuinut akiutarnikut suka-
sarneKarsimassut. Frankrigip Laos
nangminerssortungortisimavå paitsi-
veKångitsumik tuavinavigssuaK.
Geneverne atautsimitut 1954-ime
aulajangersagait tusarneKissut malig-
dlugit pikigtitsissut kungip såkutui-
nut ilångutugssaugaluarput franskit-
dlo sujunersuissartuinit sungiusame-
Kartugssåusavdlutik, Frankrigile ajor-
ssartineKarsimassoK ilerKUlugserérsi-
massordlo suliagssamut tamatumunga
kajumissuseKångilaK. sujunersuissug-
ssat ikigtunguit nunamitinarneKarput
nålagauvfigdlo nålagkersorneKaler-
dlune kungitsuvfingmut encainarto-
rujugssuarmik. 1954-ime Frankrigip
tåssångåinartumik Kimåpå sordlo åma
taima ' tåssångåinartigissumik tikisi-
magå ukiut 60-it matuma sujornagut.
imaKångitsoK imertariaKarpoK
USA-p taimane udenrigsminisferia-
ta, John Foster Dulles-ip nålagauv-
fingnut avdlanut atåssuteKångitsunut
tatigissaKångitsup pissutsit misigssor-
pai aulajangerdlunilo — amerikamiut
avisiåne „Time“me agdlagdlune —
USA-p imaKångitsoK tåuna imertaria-
Karå. aulajangerpoK aperKutip tama-
tuma KångerneKarnigssånut pissusig-
ssatuaK atausinaussoK tåssa laosimiut
såkutuinik pilertortumik pilersitsinig-
ssaK.
måssa aningaussatigut påsisima-
ssagdlit pikorigsut isumaKaraluartut
Laosip ukiumut angnerpåmik 24 mil-
lioner dollarsit atortariaKarai ani-
ngaussat tåuko mardloriautånik a-
merdlanerussut USA-p Laosimut i-
sertipai. laosimiut aningaussarsiorneK
nålagkersuinertutdle påtsiveKarti-
ngitsigigamiko pisussussuit tåuko su-
mut atusanerdlugit naluvait — india-
miutdle kineseritdlo niuvertuisa inuit
KanoK iliornigssånik iliniartipait. ki-
ngunera unauvoK: nioricutigssanik nu-
nanit avdlanit pisiniarnigssamut aku-
erineKameK. nålagkersuinermik suli-
aKartut ikingutigivdluagaitdlo pisi-
nautitaulerput sut tamaisa nunanit
avdlanit piniåsavdlugit assautinit
fjernsynsapparatinut måssa Laos
fjemsynikut autdlakåtitsineK ajora-
luartoK. niorKutigssanik pisiniartartut
nunat avdlat aningaussait nalingisut
naleKartitdlugit pisiarissarpait akit-
sorterdlugitdlo issertuardlutik tuner-
Kigtardlugit. ilencordlungneK atutiler-
poK. Luangprapangip Vien Tianne-v-
dlo akornåne avKUsiniornermut 1,6
miil. dollarsit atorneKarput måssa av-
KUsineK tåuna ukiup agfå nåvdlugo
KarssusimaneKartartoK. igdlut igdlu-
ssårssuangassorssuit igdloKarfingne
nåpartiterneKarput, bilitdlo kussanar-
torssuit avKUsinikut ingerdlaortarput
pujoralak Kagfakåtitdlugo.
ikiutivdle angnersså såkutunut a-
tortineKarpoK, såkututdle ajoKutigåt
— tåssa såkutut 20.000-iussut — aki-
unigssamik soKutigissaKånginamik —
pingårtumik laosimiunut.
angut såkutut sujulerssorneKarne-
rånut peKataunerpausimassoK tåssau-
vok såkutut nålagåt atancinarumatoK
Phoumi Nosavan.
pissortaussup Souvanna Phoumap
agfarmik Katångune, prins „augpalug-
tOK“ Souphanouvong ikingutigivdlua-
lerpå, tåussumalo pikigtitsiniat er-
Kigsivitdliortitsinerat ingerdlatarå.
tamatumalume kingunerå pikigtitsi-
ssut erKigsingmata, Souphanouvongilo
laosimiut nålagkersuissuine pilersså-
rutinut tungassutigut ministeringor-
poK taimaisivdlunilo tåssaulerdlune
kommunistit suniniat sujugdlersåt a-
merikamiut ikiuiniardlutik pilersså-
rusiånik sujulerssuissussoK! sulilo ku-
ianåinarsivoK nålagkersuinermik su-
liaKartut kommunistinut ikinguting-
nersortaisa 1958-ime Kinersinerme ta-
pertaussume inigssat 21-t ilait 13-it
pingmatigik.
avdlångortitsineK nutån
påsinarpoK USA-p ikiuiniardlune
pilerssårune taimaitingmago, tamåna-
lo nålagkersuissunik upititsissuvoK.
igdlersornigssåkut komite general
Phoumi Nosavanimut ililiupoK tåu-
ssumalo kungip såkutuinut laosimiu-
nut pikigtitsissut såkutue Jarres-ip
narssarssuanitut ungutipai prins Soup-
hanouvongilo pamaerutititdlugo. ko-
mitet Kinigagssautitait aprilime 1960-
ime Kinersinerme ajugaorujugssuar-
put.
pissutsitdle taimåitut Laosime sivi-
sumik ataneK ajorput. unuit tårtut i-
låne pikigtitsissut kungip såkutfiisa
laosimiut tangmårsimavfiat avKusår-
tuånguarpåt, såkututdlo sujulerssui-
ssuat akissugssautitaussoK aperineKa-
rame KanoK ilivdlune taima pissoKar-
sinaunersoK akivoK: navsuiarneK a-
jornaKaoK!
åma taima ajomångitsigissumik
prins Souphanouvong parnaerussao-
Katine ilagalugit pamaerussivingmit
aniguivoK, pikigtitsiniatdlo såkutuine
nutåne prins Souphanouvongip piler-
sipatdlataine pamaerussaoKatausima-
ssut pingårnerssångordlutik.
kungip såkutuisa måna nautsorssu-
tigissariaKarpåt kipissugssåungitsu-
ssårtunik sorssugtariaKalernertik.
kikut tamaisa akerdleralugit
tåssångåinartumik såssussinerme
såkutut nålagåt inusugtOK Kong Le
sékutuilo augustime 1960 Vien Tian-
neme igdloKarfit pingårnerssåt tigu-
ssarå. isumaKamarpoK kikut tamaisa
akerdlerigai taimaisiornerminutdlo
patsiseKarunarane. bilimik mikissu-
mik igdloKarfingme angalaorpoK pi-
ngasunik uvdloriaussartalingmik aug-
palårtoKardlune ima OKausertalingmik
„Chef de Coup D’Etat —“ nålagauv-
fingmik tiguaissut pissortåt. inuit nig-
dlertumik sorssungnermik taineKar-
tartumik ingerdlatsissunut mianer-
ssorKuvai OKardlunilo tamatuma åssi-
gigå sukorpiunit mardluk titorfing-
mut ikissat. ardlåinåtdlunit agtorniar-
tariaKångilaK tamarmik kisisinaung-
mata.
nålagkersuinermik suliaKartut ape-
rai: måna susaugut?
suliå sujugdleK tåssa Souvanna
Phouma pissortångortikamiuk, Soup-
hanouvongilo KåKanit sarKumerasu-
arpoK erKigseKatigingnigssaK OKalu-
seriartordlugo.
general Phoumi Nosavan — Thai-
landimit tapersersorneKardlune — na-
lunaerpoK nålagkersuissortånut aker-
dliuvdlune, måssalo USA-p nålagker-
suissut nutåt akuerisimagaluardlugit
ikiutaisa amerdlanerssait erngerdlu-
tik Phoumi Nosavanimut ingerdlaler-
put. såkutut uningaorfiånit Savan-
nakhetimit såssussineK sujulerssor-
neKartitdlugo Phoumi Nosavan iluag-
titdlune Vien Tianne tigussarenugpå
Kamutiligtarnikut såkutoK pikigtitsi-
ssok atauseK toKutaugångat inuinait
pingasut toKutaussardlutik. Sovanna
Phouma Cambodiamut KimåvoK té-
ssångånitdlo USA OKausipilutdlugo
ajorssarneK pivdlugo.
Kong Le Jarresip narssarssuanut
tunuarterpoK, tiguainermine suna su-
junertarisimagaluarnerdlugo måna
kommunistinut ilaliusimavoK. såku-
tue nålagkersorneKarput oberst Sin-
kapomit kommunistitdlo OKariausé a-
torneKardlutik.
sut tamarmik ilagtorssuput
prins Boun Oumip Laosime nålag-
kersuineK måna sujulerssugarilerpå
ilaKiitanilo ministerit atorfinut amer-
dlanernut ivertitdlugit. sorssugfiussoK
arritsumik unigkiartorpoK. amerika-
miut rusitdlo Kanigtunguamut agdlåt
akiutunut såkugssanik tuniussuiuar-
simåput, ardlåinåtdlunitdle angussa-
KéngilaK. kungip Savang Vatthanap
sujunersutigå Cambodia, Burma Ma-
layalo nåkutigdlissugssanik akiuner-
nik unigtitsiniartugssanik pilersitsi-
sassut, sujunersutdle iluarineKångilaK.
prins Souvanna Phouma silarssuar-
me angnertoKissumik angalavoK Lao-
sime ajornartorsiutit pivdlugit isuma-
ne sarKumiåssordlugit, tamatumalo
nalåne 1954-ime Geneverne atautsimi-
nerme mardluvdlutik sujulerssuissu-
simassut, Storbritanien Sovjetunioni-
lo, kajumigsåriput såkuåikungnaerKU-
ssivdlutik, sékuåikungnaemigssardlo
nåkutigineKåsavdlune komitemit ing-
mikut pilersitaussumit — taimétaoK
1954-ime pissunit — komitemut ilau-
ssortåusavdlutik autdlartitaussut In-
dienimit, Canadamit Polenimitdlo,
Genevemilo atautsimivfingme endg-
sinigssaK oKaluserineKalerKigpoK.
A/S
Dansk Ilt- og Brint-
fabrik
København
ilt- åma brintiliorfigssuaK
danskit penatigit piat
København
SINGER
Også i Grønland værdsætter
man SINGER symaskinernes
fremragende kvalitet.
åmåtaoK Kalåtdlit-nunåne
Singer merssorfit pitsåussu-
siat arajutsisimaneKångilaK.
8INGER CO. SYMASKINE
AKTIESELSKAB
Amagertorv 8, København K.
uvdlut tamaisa kigutitit Macs a-
tordlugo børstertarniåkit. Macs sa-
lissarpoK.. inumarigsiatdlagtitsi-
ssardlune.. kigutitdlo KaKortitltar-
dlugit. mamaKaoK uvdlOK nåvdlu-
go suniusimassardlune.
tænder
hvide
A/S WRIGHT, THOMSEN & KIER
civilingeniører og entreprenører
ingeniørit entreprenørit
Alborg — København — Arhus
••• " • J
Tuborghavnimut puldmagiå, Danmarkime nangminerssortut
umiarssualivisa angnerss&t
14