Atuagagdliutit - 13.07.1961, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
-X _______________ tamanitdlo
tigulågkat
igdlersordlugo agssortordlugulo
KajaK napaniutigisavdlugo nåmångilaK
KUleKutaK tåuna ukiup ingerdlane-
rane Kavserarterdluta tusartarparput
sut Kanordlo itut pivdlugit. Kulamå-
ngitsumigdlo oKautsinik tåukuninga
tusarnartartugut ilåtigut såimissågi-
nartarsimångilagut, tåssame igdler-
sorniagarput akerdlilersomeKalertar-
simangmat akerdlilersorniagarputdlo
igdlersorneKalertarsimavdlune. — nå-
me tamåko erKartorniångilåka, tåu-
kunungaliuna pulasséraluaKissunga.
A/G 1961 ApolloraK Mogensenip i-
liniartitsinerup ajornartorsiutai ku-
ssanavigsumik entartorpai, téukuna-
tigut „igdlersortariaKardlune." imaKa-
liuna inusugtorpatdlagdlune ajoralu-
artumik ilåtigut OKaratårpatdlåtsiar-
tarsimassoK iliniartitsissut kisisa i-
nugtut sapingitsutut, ilisimassaligssu-
artut kisimigdlo ilikartitsisinaussutut
OKautigisinausimavdlugit.
igdlersorpavk.it atuarfingme iliniu-
tit — pingårtumik kalåtdlisut iliniar-
titsinerme amigautaussut — erKarto-
ragkit, sordlume uvangåtaoK kalåtdli-
sut agdlagtauserput agdlauserigavko
tamånarpiartaoK ericartorsimagiga
norKåissutigisimavdlugulo tamatuma
tungåtigut iliniutinik peKartitauler-
nigssarput. ilivse iliniartitsissut, Ka-
Kugumut norKåissutigiuarniarsigik i-
livse pissugssaugavse pisinauvdlusilo,
ajoKitdle „påtsivérunikut" ilikartitsi-
sinåungitsutdlo utanunarumårput. tå-
ssalo tåuna kisiat angnerussumik ig-
dlersutigalugo OKautigisinaussara, i-
male isumaliorKunak ajoKiugama av-
dlåkut saperdluinartunga.
ukioK 1950 tikitdlugo atuarfingme
sulineK ajoKerpagssuit ingerdlåsima-
våt asigssorneKåinartariaKarnatik
nersortariaicartumigdle. — måna inu-
sugtorpagssuit perortut — utoncale-
rérsutdlume — ukiuvtine måkunaner-
piaK inuiaKatimik akornåne niaKO-
ringnersiugauvdlutik sulissussut kiku-
nit iliniarsimåpat? akissut: ajOKinit!
taimaingmat åma agssortorniarpavkit
agdlagkangne OKaravit „ajoKerpag-
ssuit påtsivérutut."
ajoKaoK taima mérarpalugtigissu-
mik „ajoKit“ pivdlugit ukiuvtine i-
nungnik „iliniagartunit" oKartoKarsi-
naungmat. asumiåsinguåkuluit atorfi-
leKatimingnit KångiatårneKartuartut,
imaKame iliniagakipatdlårnere piv-
dlugit?
isumaKarpit Kavdlunåtut oKalugtut
OKalugsinaussutdlo tåssaussut kisimik
sapingitsut saperungnaersitsissugssat-
dlo? isumaKarpit „iliniartitsissut" ki-
simik påtsiverunatik ukiuvtine inu-
lersut? — ajoraluaKaOK iliniartitsissut
sujulerssuineK saperdluinartut skole-
lederingortitaussarmata, pissutigisi-
manerdlugo Kavdlunåjungmata? —
ukiut ima amerdlatigissut sulivfige-
rérsimavdlugit iliniagartungikaluar-
dlune påsineK ajornarungnaertarpoK
méncat KanoK perorsåsavdlugit inger-
dlatisavdlugitdlo. saperdluinartutdle
— „nutarKat" — nunavtinut tungmar-
niariartutdle lederingortitaussarput,
atuagkat kiserdluinaisa tungavigalu-
git iliniartitsipajugsinaussut ménta-
nik perorsainigssaK Kanordlo iliornig-
ssaK naluvdluinardlugo. soruname a-
tuartitait ima ilikarsimatigissaraluar-
put puiaussaK imaKångitsoK sunauga-
luartordlunit imiamik (øl) taisinå-
ngortarsimavdlugo. aitsåtdle taimak
oKautigissagssaugaluit „iliniartitsi-
ssorpagssuit påtsivérutut." — åp,
ménranik perorsaissussariaKarpoK a-
tuagåinartigut pinane, mérKavdle su-
junigsså pivdlugutaoK, iliniartitsissor-
me imåiniartariaKåsagame misiligta-
gartoK — inutigssarsiornerup tungå-
tigutaoK. sumume iluaKutåusava mé-
raK atuarfingmit anigune atuagåina-
vigtigut atuartineKarsimavdlune av-
dlåkutdle sumiginarneKarsimavdlune?
taimaingmat ajoKaoK „ajoKerpag-
ssuit påtsiveruneraragkit" imaKa o-
Kartorsimanerdlutit (?). ajoKiussugut
suleKativtinit taima issigineKåinåsav-
dluta namagilerparput, ajoKime sule
angnerussumik ilikartitsisinauneru-
gatdlarame.
naggatågut ilungersutigåt kalåtdlit
Danmarkimitut nunavtinut uternig-
ssåt. tåssunåtaoK isumaKatigivdluar-
pagit, nunavtinime atuarfit klassitdlo
tåukutitdlugit kalåtdlit angnerutitau-
ssariaKardluinaratdlarmata. tåuko e-
rinivdluta utarKivagut, uvagume sa-
persugut sapilersugutdlo, usimåna
„påtsivérutugut" taorserniåsangmati-
gut, ajusaKingmåme mérånguit tungå-
nut påtsivérutitisaguvta.
ukiuvtinile neriungniarta sule ajo-
KerpagssuaKartoK pikorigsunik ator-
fingmingnilo ilumordlutik sulissunik
suliumåtuinåsassunigdlo.
naggatågutdlo „ajoKerpagssuit" uki-
orpagssuarne ilungersordlutik sulisi-
massut — perorsainerup tungåtigu-
taoK — atarKivdlugit pivdluancuvagut
Kutsavigalugitdlo pitsaussunik ineri-
toKarsimanerat pivdlugo.
Eli Olsen,
Arsuk.
KuleKutamik såssussissup uvanga
pinanga KuleKutamik tåussuminga i-
vertitsissoK såssupå. tåssame agdla-
gara uvanga avdlatut itumik KuleKut-
sersimagavko, kisalo agdlagkavne su-
jugdlerme åma KajaK erKaisimagavko
nikanarsamiångivigdlugo. sordlule
påsisinaugit tåssane agdlagsimangmat
årKigssuissoKarfingmit nailisarneKar-
simassoK.
uvangauna iligtutdle piniartuinar-
nik ilaKarama piniartut iligtutdle ig-
dlersorumatigigika. tamånarpiaruna
pivdlugo iligtutdle pitsaunerussugssaK
sujunertaralugo pujortulérKap Kåina-
mit pitsaunerussusia pivdlugo iner-
sussutigigiga.
kisalo oKarta silarssuarme sumilu-
nit kigdlilersuineKartarpoK nunaKar-
fiup nangmineK inue igdlersorniardlu-
git. nunaKarfiuvme inue nunaKarfing-
mingne piniåsangmata inimisårneKa-
ratik. suname pivdlugo Kåinat mar-
dluk pingasutdlunit imalunit umiau-
ssaK nunaKarfivta sånguane piniåsag-
pata uvagut nunarKataussugut pingit-
sailineKåsugut, måssa nuname tåssane
najugaKardluta, uvagumiuna nunar-
Katigiussugut nunaKarfivta iluane pi-
niartQsassugut InimisuteKarata,
Kangale ilerKutoKarssuaK tamavta
nalungilarput inuit nagdlersukumaga-
luardlutik saperiarångamik OKaloru-
ssårtut umigssuerussfirtutdlo plsinau-
leriarångamigdlo sordlule Kanerssue
matussarssuit.
OKarputit ininguame tårtume uvå-
russårtitdlunga isumap inugånilerér-
tardlutit. oKarfigisinauvavkit ine tai-
ssat uvanga pigingilara, handelivdliu-
na pia. taimalo uvanga pinanga han-
dele sassupat. uvangame igdloKarama
igdlumik ajungitsumik alianaitsumig-
dlo, tåssanilo igdluvtine uvanga nuli-
ara Kitornånguavutdlo erKigsisimav-
dluinardluta inugavta.
kisalo OKautsit uterfigeriartigo: u-
vårussårtitdlunga issima ungatånile-
rérsardlutit. uvangale OKarfigisinau-
vagit umiaussapalåvit iluane puissitut
Kimåssutut tumitit sanimut uvåru-
ssårtitdlugit timutdlo sujumut nåtdlu-
ssarussårtitdlugo, ungasingisånguåkut
ingerdlagångama tåssugunguardlo i-
ssivit ipugånut pisitardlugo iningpif
ukioK måna Atuagagdliutine nr. 10-
me KajaK sungiusaut pivdlugo agdla-
gaK nåikaluartumik tapersilårdlugulo
navsuiausilårniarpara. sujugdlermik
Kutsavigåra Kajaussamik tåussuminga
sarKumissoK, pingårtitsinera soKUti-
gingningneralo påsivdluaravko. tå-
ssångale atuartut navsuiautilårtaria-
Karpåka.
Atuagagdliutine KajaussaK taku-
ssarse tåssåungilaK tåuna kisiat ator-
dlugo KajaK piniutitailo iliniarneKar-
sinaussut, tåssauginaratdlartordliuna
Kaj artuartalerKårnerme sungiusarne-
Kartartut sungiusameKarfigisinaussåt.
Kåinavdle såncutainik atuisinauner-
mik sungiusautigssaK 1 meter inoma-
go takinerussariaKarpoK, tåssa suju-
migut kingumigutdlo 50 cm inornago
tangnerussariaKåsåput. taimåitune så-
kut sungiusarniagkat Kåinap Kåne i-
nigssaKardluarsinaussarmata, åmalo
taimatut sungiusarnerme Kajaussåi-
nait atorsinåungitdlat atuagkatdle pi-
niarnermik ilitsersutit (piniarnilersså-
rutit) pigerigkavut åmåtaoK univkår-
tuartoK Ungåralak-me Kajartorner-
nikipiångitsutitdlunit. tåssuna takusi-
nauvat angatdlåpit igdlersorniaralu-
agkavit igdlersorfigssaKångissusia.
piliniartarneråtaoK taisimagagko
taissariaKånginerarpat, tåssagoK tai-
ma amigartigissut ukiumut taissaria-
Kångingmatalunit.
erKarsautigingivigdlugo ukiumut a-
migåsanersut sivneKåsanersutdlunit
piliniartarpunga. taimailivdlunga u-
kiume aningaussarpagssuarnik nali-
lingnik pisiagssaraluama saniatigut
OKilisaukumavdlunga. agdlåme OKåi-
narta ivdlit erKarsautigingisåinag-
kangnigdlunit.
pujortuléncat arsåringnissutaussut
taissatit uvagut akissugssauvfigingila-
gut, ivdlitdlunime nåmik. inuisauko
nangmineK pissussutåt. pigissarme
pulåKåtårutiginaråine imalunit tike-
råKåtårutiginaråine iluanårutigssåu-
ngilaK. kisiåniliuna sulerKårdlune er-
dloKerKårdlunilo pissariaKartoK, tai-
mailioréråinime aitsåt pigssarsineK a-
jornångingmat.
uvagut måne K’utdligssane pujor-
tulérårKanik pigissaKartugut erKar-
sautigisimångilagut iluanårniutigssa-
tut. kisiåniliuna K’utdligssane inuni-
arneK inumernup tungåtigut artorna-
ngårmat tapertagssatut piniarsima-
gigut, sérdlule ama ivdlit nalungeKi-
git måne inuniarneK KanoK artornar-
tigissoK inumernup tungåtigut pi-
ngårtumik angatdlateKångikåine. tai-
mailivdlutalo uvavtinuinaK pinata
nunarKativutaoK pigssarsisinaussar-
dlugit,
kisalo norKusimagangma OKarfigi-
narsinauvagit ilumutdlime taimailior-
sinaussuguvit piumassat maligdlugo
iliusagaluarpunga. kisiånile tamavta
nalungilarput tamatuma tungånut
mingnerpåmigdlunit oicausigssaKå-
ngitsutit.
kisalo naggatågut OKarfigisinauva-
git, ilisimaviuk silarssup ingerdlanera
imalunit utorKaliartornera ilårdlugo
uvagut utorKaliartoravta. silarssuvdle
ingerdlanerata piumassarå inunerput
sutdlo atortugut tamaisa ilångutdlugit
nutarterneKåsassut, taimåitumik it-
sartut inunermut utendngniångilagut,
Hans Clasen
K’utdligssat
mik piniarnermigdlo ilitsersutai ator-
neKarsinåuput, angnermigdlo Jakob
Danielsenip titartagaine takuneKarsi-
naussut iliniartitsinerme navsuiaute-
Kartitdlugit atorneKardluarsinåuput.
tauvalo imaKa apererusulerputit ki-
ame iliniartitsineK ingerdlåsinauvå?
uvangale naitsumik OKåinarsinauvu-
nga 1960-ime landsrådime erKartorne-
Kartut piviussungortiniåinartariaKar-
tut.
nangminerme piniartutut atåtavnit
sungiusagausimångilanga iliarssuv-
dlunga pingoriartorama. piniamer-
mutdle ilitsersutit atuarniancigsårtar-
simavåka, pingårtumik någkiarniar-
nermut tungassut, tamånalume atuar-
niartarsimanera ilåne tugdlusimåruti-
gissarsimavara.
taima naitsumik KajaK sungiusaut
pivdlugo tapersilåginaratdlarpunga,
neriusaungalo piniartut tungånut ta-
persersuiniarnerup oKaluseriussågkap
inugtalernigssånut avKutigssat pit-
saunerit ilagisangmåssuk. imåiporme
måssåkut KajaerutilerpoK piniartutut
inutigssarsiornerme atorsinaussunik.
pujortulérKat puissiniarnerme atori-
artuinarput, taimatutdlo piniauseK
nersorumångilara pingårtumik åtånik
tikerKånik malerssornigssaK pissaria-
Kångikaluarmat.
asume måssåkut anguterpagssuit
Kåinamik piniarneK atungisåinaråt
sungiusarsimångisåinaramiko, imalu-
nit Kajartårusugkaluardlutik amig-
ssaerusimåinaramik. OKarsinauvunga-
le måssåkut piniamermik sungiusaru-
sugtune aussame atorsinaussamik a-
migssaKardluarpoK, tåssa tingerdlau-
tigssiaK, tåunalo atordlugo aussaune-
rane imaKa åtåt aminik amigssarsisi-
nåusaoK. puissime sume tusardlugit
pujortulérKamik orneriardlugit Kåi-
namik piniarneK pitsaunerpåjuvoK
pujortulérKamik malerssomermit. tai-
måitumik uvanga isumaga maligdlu-
go tåssausoråra piniarnermik Kagfag- i
sainiarnerme KajaK sungiusaut pi- I
ngitsorneKarsinåungitsoK.
sumume iluaKutåusava årdluit nu-
ngusartisaguvtigik piniartunik sungi-
usardluarsimassunik inuerukiartuinå-
sagpat? pujortulérKamik? någga. pui-
ungisåinarpara ukiorpagssungitsut 1
Kångiuput Kajartordluta nålagarssuit
pujortuléraisa nipait tusåinarångavti-
go Kajartornerdlunit nakeriungnaer-
tarigput. taimatutaoK årdluit Kajar-
torfigput erKåsiortarångåssuk anger-
dlartariaKartarpugut nalunginavtigo
tåuko mardluk piniagkavtinut KanoK !
ajoKutautigissut. taimåitumik atuar-
tugssap kiavdlunit agssortusaguninga
isumaliorKutigerKårdlugit OKarumår-
POK.
Ad am Sandgreen,
AkunåK
kalåtdlisut isumaliordluta
agdlagtauserput atuagagssiat ang-
nerussut mingnerussutdlo (lokalbla-
dit) igdlersornerpåt KinugineKariar-
tornerane? atuagagssiat angnerussut
avdlångornigssaK piumanerunguatsi-
arnerpåt? Kanoi-me atuagagssiat
mingnerussut?
atuagagssiat mingnerussut retskriv-
ningiat måna malingnainerugaluar-
toK, aperilata: aningaussamineK ator-
dlugo agdlagtauseK maligdlugo ag-
dlangneKarsimaniarssarilisavdlune,
sårdlo: manuskriptit atuartitardlugit
stencilinut putorneKalersinatik naKi-
tigagssiatut piarérsarneKarnermingne
agdlagtautsivta isumaliortautsivtalo
nagsatai utorKatsigalugit? — Såmua-
le, organist Jonathan Petersenilunit a-
tarKissariaKartumik igtorissariaKartu-
migdlo atarKinarssutsimingne igdler-
sugaKånginerpat? måssa umassuinait-
dlunit itsarssuarssuarmitdle „pingor-
titaunermingnit" Kardlusertik avdlå-
ngortisimångingmåssuk — sordlo ig-
dlersordlugo?
Kavdlunåtut iliniartut tåukuatut :
taiguineK sungiusartaråt, uvagut „ss“ |
„s“ilo atuarfingne iliniarfingnilo tai-
neKartariaKarneråtut sungiusåsångi-
lavut, måssa oKautsivta isumaKarne-
réne taima pingåruteKartigissut?
isumaliortautsivtinik erssersitsissoK
iluatingnarneruvoK. „s“sértortutdlo ;
Nungme iliniarsimassut amerdlasor-
pagssuit erKordluartumik ilikartarpåt
agdlangnermingnilo artorssautigiung- :
naerdlugo.
aperKutit taima itut sarKumiune- i
Karput kalåtdlit nangmingneK OKat-
dlisilerKuvdlugit agdlagtauseK pivdlu-
go.
radiokutdlo atuartitsissutitut — sor- ;
dio Kavdlunånut pissartoK — kalåt-
dlisut atuartitsineK pissariaKarsima-
magaluarpoK, pingårtumik „ss“ isu- ;
maKartitsissutauvdluartoK pivdlugo.
isumaliutigalugit OKatdlisigilerniar-
dlit!
Abel Kristiansen
Nuk '
puiugaussutut misigisi-
mavugut
atausingornerme 26-6-61 radiome
tusarnårpara Hans Hansenip radiokut
autdlakåtitagssiå Nungme ungdoms-
klub pivdlugo, agsut inusugtuarKanut
usorugdlunga, tåssame uvagut 18-it
Kångerdlugit ukiugdlit ungdomsklubi' |
mut isersinåunginavta.
sordluna tamåna avdlångortitaria-
KaraluartoK, tåssame imaingmat uva-
gut 18-it Kångerdlugit ukiugdlit tåu-
kunatordluinangaj ak sulivfigineKarta-
riaKaraluartugut.
ungdomsklubimik åndgssuissut su- I
namitauvauna isumagalugo taimak
årKigssuisimassut? tåssa ima påsissa-
riaKarnerdlune uvagut 18-it Kånger-
dlugit ukiugdlit imemiartarfingnut i'
serKussaugavta tåssa tamékununga
unukitdlisåriarsinaussugut. uvaguvti-
ne inusugtuarKane issigiuminaeKissu-
nut taimailivdlutalo imerniakujung' ’
neK alikutarilerdlugo. erKarsautigini'
arsiuk KanoK tamåna inusugtunut Ka-
noK navianauteKartigissoK.
neriugpunga tamåna avdlångortine-1
Karsinaugpat uvagut 18-it Kångerdlu- i
git ukiugdlit isersinaulerumårtugut i
Kanormita tamåna tamåkununga aki'
ssugssaussut isumaKarfigåt?
iserusugtaraluartut ilåt.
Tønnes Boassen, Nuk j
tag
En G&J flødekaramel er den herligste opmuntring
og forfriskning, De kan give Dem selv — og andre!
kukarnåt G&J’ip sanåve tåssåuput Kimagsautigssat tu-
månguersautigssatdlo pisinaussatit avdlanutdlo tiiniu-
sinaussatit pitsaunerpåt!
en opmuntring
Fås
med
chokolade-
smag eller
med smag af
lækker, fed fløde i
60-stk. kartoner. —
G&J flødekarameller kan De
slet ikke undvære —
hav altid lommen fuld!
- a/s GALLE & JESSEN
A/S WRIGHT, THOMSEN & KIER
civilingeniører og entreprenører
ingeniørit entreprenørit
Alborg — København — Arhus
Fabrikken »GLUTEN«
ved Th. Olesen, København K.
Maccaroni maccaronit
Spaghetti spaghettit
Suppertjeraer suppestjemit
Suppehom suppehomit
Bøme-Semoule nålungissat suaussait
Manna gryn mannagrynit
A/S Nordisk Solar Compagni
Rosenborggade 3
København K
Elektriske artikler og belysninger en gros
KajaK sungitisåumut
2