Atuagagdliutit - 16.11.1961, Side 8

Savalingmiune aulisartut peKatigigfiat
ukiune 50-ine angussaKarujugssuartoK
aulisartut tamarmik penatigigfingme ilaussortaussut — nunane
avangnardlernik taineKartartune nukigtunerpåK — nåparsima-
lernigssamut ajutornigssamutdlo sitdlimatenartut — mingner-
påmik akigssarsiaKarneK feriamilo aningaussarsissarneK pena-
tigigfiup angussaisa ilagigait
Savalingmiune aulisartut peKatigit
igpagssåne (novemberip 14-iåne) u-
kiut 50-ingortorsiordluglt nagdliutor-
siorput nunane avangnardlernik tai-
neKartartune aulisartut peKatigigfinit
KaerKUssat ilait aggerumavdlutik a-
kuerssisimassut tåssauvdlutik nunav-
tinérsut mardluk, KNAPPip sujulig-
taissua Alibak Josefsen forretnings-
førerialo aulisartox Mikael Heilmann,
ManrtsoK.
autdlarnaumut
ilaussortaKareKaoK
1910-me angutit 20 migssiliortut nu-
naKarfinguame , Gøteme najugagdlit
Savalingmiune nunaKarfingnut tama-
nut agdlagkamik kaujatdl'aisitaKarsi-
måput aulisartut peKatigigfeKalernig-
ssånik kajumigsårivdlutik tåssagoK
taimanikut peKatigigfiorérsut umiar-
ssuautigdlit peKatigigfiat aulisariuti-
nilo nålagaussut peKatigigfiat nukig-
toriartuinåsagunartut akisinauj umav-
dlugtt. ukiOK atauseK KångiutinartOK
— novemberip 14-iåne — peKatigigfik
autdlarnerneKarpoK erninaK ilaussor-
taKardlualerérdlune. mana Savaling-
miune aulisartut tamarmik peKatigig-
fingmut ilaussortåuput. peKatigigfiup
inatsisaine agdlagsimassut ilane o-
KautigineKarpoK ilaussortångorsinau-
ssut tåssaussut 14-inik ukioKalerérsi-
massut aulisarnermik inutigssarsiu-
tigdlit tamarmik. peKatigigfiuvdle su-
julerssuissuisa åma ilaussortångorti-
sinauvait angutit peKatigigfingmut i-
luaKUtausinaussumigdlunit issigissa-
r
tik — aulisartungikaluarpatalunit. pe-
Katigigfik aulisartungikaluamigdlunit
sujuligtaissoKarsinauvoK..
angussat angenissut
peKatigigfiup angnermik suliå tåssa
aulisartut atugarigsåmerulernigssånik
sulissussineK. peKatigigfiup sujulig-
taissua Erlendur Patursson OKalugtu-
arpoK Savalingmiune aulisartut tamå-
kerdlutik peKatigigfingmut ilaussor-
taunerisa peKatigigfik nunane avang-
nardlernik taineKartartune peKatigig-
fingnut nukigtunerpånut ilautipå. sa-
valingmiormiut 1872-imitdle nunartik
Kimatdlugo — tåssa Islandip erKåne
— aulisalersimåput peKatigigfiliorti-
natigdlo aningaussarsiait åssigingisi-
tårsimaKalutik. — aulisartut amussiv-
dluartartitdlutik sulisitsissumingnut
nukigtunerussutut itarput, atugardli-
uleriardlutigdle aulisariutautilingnit
nunamilo aulisagkanik sulivfiutiling-
nit naKisimaneKarnerulersardlutik,
Erlendur Patursson OKarpoK nangig-
dlunilo: — måna angussavut tugdlu-
simårutigåvut angnertoKissunik angu-
ssaKarsimassutut isumaKarfigigavta.
peKatigigfiup sulinerata kingunerisa
ilagait ilaussortavta Kåumåmut ming-
nerpåmik 950 kr. migssiliordlugit a-
kigssarsiaKartitaunerat, feriaKåsagå-
ngamik aningaussarsiamik 6 proctinik
aningaussarsissarnerat kisalo nåpar-
simalernigssamut ajutornigssamutdlo
sitdlimateKartitaunerat. soruname a-
nguniagkavut tamaisa sule angungila-
vut, sordlo aulisarfiup kigdleKarfiata
avasigdlineKarnigsså Kalåtdlit-nunå-
nilo tamarme aulisartuvta aulisarta-
lernigssåt anguniagkavta ilagait.
aulisariutivta ilarpagssue sule piso-
Kåuput. nutånik sanaortomeKartoru-
jugssugaluarpoK, månale tikitdlugo
aulisariutip pisoKauvatdlålerdlune a-
torungnaertoKarnere tamaisa nutåmik
atautsimik inertoKartarpoK. tamatu-
ma kingunerå ilaussortavta sule Ka-
ngatut aulisariutinut ikivfigssaileKiti-
ginerat.
ajornartorsiutit åssigingitsut
aulisagkat akisa avdlångorarnerat
pisoKauvatdlånigdlo asule aningau-
ssaiautauginangajagtunik aulisariuti-
tårtarsimaneK peKatigigfiup sujuler-
ssuissuisa nikerartut ajornartorsiutai-
sa ilagisimavait. aulisarfiup kigdle-
Karfiata avasigdlineKarnigsså OKatdli-
sigineKalersimavoK nunat avdlamiut
kilisautait Savalingmiut erKåine auli-
salermata. taimanikut savalingmior-
miut aulisartut nunamingne aulisar-
nertik kisingajåt napåssutigåt, kili-
sautitdle aulisalermata amussat ikile-
rujugssuarput ungasigsumut aulisari-
artarneK autdlarnertariaKardlune sor-
dlo Islandip Kalåtdlit-nunavtalo er-
Kåinut — ukiunilo kingugdlerpåne
New Foundlandip endtnut. 1930-kune
aningaussarsiornikut silarssuarme ta-
marme ajutornerup nalåne Savaling-
miune aulisagartarineKartartut sungit-
dluinarsimåput. Mussolini Abessini-
amut sorssulermat Spaniamilo pikig-
titsineKalermat savalingmiormiut au-
lisagkanik nioi-KuteKartarfé angnerit
ånaineKarput ajornartorsiornerujug-
ssuardle autdlarnerdlune. sorssung-
nerssuit mardluk nalane savalingmi-
ormiut aulisartue angatdlatigssaileKi-
simaKaut, sorssungnerit inernerisa
kingorna aulisariutait agfåinarmik a-
merdlåssuseKalertarsimavdlutik, kivi-
orartitaunermit. agdlåt aulisartut ni-
keKåtårtitdlugit aulisariartitariaKar-
tarsimåput.
Beskyt Dem —
Brug kun ABIS kondo-
mer.
I hver pakke indlagt
vejledning på dansk og
grønlandsk.
Føres i „Handelenes bu-
tikker.
Forlang blot 3 stk. af den
grønne med isbjørnen
Grønlands-
pakning
fine tynde
uden reservoir
ingminut igdler-
sornlarit —
ABIS-ip pujutai kisisa
atortåkit.
portat tamarmik Kav-
dlunåtut kalåtdlisutdlo
ilitsersutitaKarput.
handelip niuvertarfine
pineKarsinåuput.
nåmagpoK OKaruvit pi-
ngasunik Korsungnik na-
nortalingnik piniara-
luartutit.
L
Danmarkime måkartna
niorKutigineKarnerpaussoK
OMA
MARGARINE
1
M u.

må „mm
kalåtdlit aulisartue
ama iluaKUserneKarput
aulisartut peKatigigfiata aulisariu-
tautigdlit peKatigigfiat ukiume ataut-
sime atortugssamik isumaKatigissute-
Karfigissarpå. sorssungnerssup ki-
ngugdliup kingorna lagtinge aulisar-
tut peKatigigfiat aulisariutautigdlitdlo
peKatigigfiat atautsimordlutik ani-
ngaussauteKarfingmik pilersitsiput. a-
ningaussauteKarfingmit tåssånga au-
lisartut akigssarsiaisa åssigiårtunig-
ssåt isumagineKardlune. lagtinge ani-
ngaussauteKarfingmut tapisimavoK —
tapissardlunilo — aulisartut aulisari-
utautigdlitdlo peKatigigfisa tapissuti-
gissartagait tåssauvdlutik aulisagarta.t
ingmikut akileråruteKartitaunerånit
pissut. aningaussauteKarfingmit sava-
lingmiormiut — ukiunilo kingugdler-
ne kalåtdlit savalingmiormiut aulisa-
riutåine aulisartut — mingnerpåmik
Kåumåmut akigssarsiait pineKartar-
put — taimalo aningaussarsinigssa-
mut aningaussauteKarfik sitdlimate-
Karfiuvdlune.
feriaKarnerme aningaussarsiat a-
kigssarsianit 6 pct. ukiut mardluk ma-
Ægte
skindjakker
med 4 lynlåslom-
mer, spænder i si-
derne og svært du-
vetine- eller fløjls-
foer, det beste af
det bedste, sorte og
brune, størrelse:
lille, mellem og
stor, kun
178.-
Opgiv størrelse og
farve.
Scooterstøvler
til damer og herrer, helfo-
ret med ægte lam, lynlås i
siden, dobbelte såler — det
bedste af det bedste —
sorte og brune — størrelse
36—48.
78
Lammeuldsveste
med lynlås (uden ærmer).
Stærke og varme.
Lille, mellem og stor størrelse
58.-
Forsendes overalt — fuld returret.
MOTORSPORTEN
Fælledvej 19 - København N.
tuma sujornaguf aitsåt atorneKaler-
put. aningaussat akigssarsiat åssigiår-
tunigssåt pivdlugo aningaussauteKar-
fingmit pineKartaratdlardlutik. enrar-
sautigineKarpoK aulisariutautigdlit
peKatigigfiata feriame aningaussarsiat
matuma kingorna akilertalisagai.
nåparsimanigssamut sitdlimaneK
savalingmiormiut nåparsimalernig-
ssartik pivdlugo ukiumut 100 kr. mig-
ssiliordlugit akilissarput — tåssa nå-
parsimavingme uninganigssamut na-
korsautinutdlo akiliutigssanik. sava-
lingmiormiut aulisartue tamatuma sa-
niatigut nåparsimalernigssartik piv-
dlugo sitdlimaserneKartarput aulisa-
riumititdlutik nåparsimaleraluarunik
Kinguartartinermikut sakiagdluteKa-
lersimassut påsineKaraluarunik Kåu-
matine sujugdlerne pingasune auli-
sartitdlutik mingnerpåmik Kåumåmut
akigssarsiarissartagkamigsut agtigi-
ssunik tunineKartardlutik. Kåumatit
sujugdlit pingasut Kångiunerisigut a-
jutorsinauneK pivdlugo sitdlimasi-
ssarfik ikiorsissarfitdlunit avdlat nå-
parsimassumut ikiorsissalertarput.
peKatigigfiup sulineratigut aulisartut
Kåumåmut 650 kr-nik sujumortine-
Kartarput — aulisartitdlutik — ani-
ngaussatdlo aulisartut nuliåinut akig-
ssarsiat åssigiår.tunigssåt pivdlugo a-
ningaussauteKarfingmit aulisariutau-
tigdlitdlunit peKatigigfiånit nagsiiine-
Kartardlutik. ,
umiarssuårKane nålagångorniat
iliniartitaunerat isumagataoK
umiarssuårKane nélagångorniartut
iliniartitaussarnerat åma aulisartut
peKatigigfiata isumagingneKatauvfigå.
atuarfik Landsstyrimit ingerdlåne-
KarpoK, aulisar.tutdle peKatigigfiata i-
sumagissaisa ilagå atuarfiup pitsau-
nerpånik iliniartitsissoKartitaunigsså.
Føroya Fiskimannafelagime agdlag-
tussup Jåkup i Jåkupssovup ersser-
Kigsarpå savalingmiormiut aulisariu-
tåt 1900-me 7—8000 kr. migssiliordlu-
git akeKarsimassoK måna kilisaut nu-
tåliaK 7 mili. kr. migssiliordlugit ake-
KartOK. taimåikaluartoK aulisartut
uvdloK måna tikitdlugo angatdlatip
aulisagartaisa akisa pingasorarterutåt
migssiliordlugo sule pissarpåt, tåssalo
aulisartut peKatigigfiata sulinerata
kingunerisa ilåt. Janus.
Knud Rasmussenip højskolia
spejderit katerssunialeråt
Kalåtdlit-nunåne spejderit nuna tamåkerdlugo måna
katerssuinialersut
Kaiåtdlit-nunåne spejderit nuna ta-
måkerdlugo katerssuiniarniardlutik
ikiuiniarnerussumik autdlarterKåmer-
put, tåssa Knud Rasmussenip Sisi-
miune højskoligsså katerssuniardlugo.
spejderit ikiuiniarnigssaK aningau-
ssanik katerssuinikut ingerdléniar-
påt, imåipoK aningaussanik nang-
mingneK sulinermikut katerssorsima-
niagagssamingnik.
højskoligssaK sanassunut nangmi-
nerssortunut sanatineKalersimavoK,
månamutdlo piniagagssaKaraluarpoK
sule aningaussagssaKångikatdlartu-
nik, sordlugoK klaverigssaKångilaK,
imiussissutigssaKarane, filmertitsissu-
tigssaKarane åmalo init ilaisa pisat-
sersornigssåinut sule atortugssaKara-
ne. taimåitumigdlume spejderit ani-
ngaussånagtårisinaussait tamarmik a-
torifigssaKardluåsåput.
måna spejderit katerssuinialernerat
kalåtdlit spejderrådianit pilersitausi-
måput nautsorssutigisimavaitdlo
spejderit nukardlit tamarmik, tåssa
blåmejset, grønsmuttet ulveungetdlo
imåipoK spejderit 14-it anguvdlugit
ukiugdlit tamarmik katerssuinerme
5 krune anguvdlugo aningaussarsisi-
naussut, spejderitdlo 14-it Kångerdlu-
git ukiugdlit 10 krunit anguvdlugit.
erKarsautigigåinilo Kaiåtdlit-nunåne
1500-t anguvdlugit spejdereKartoK a-
ningaussaK isertitausinaussoK miki-
ssuiunaviångilaK mérKat inusugtuar-
Katdlo spejderinut peKataussut ta-
marmik peKataunialisagpata.
iluanarniarfiusinaussut
amerdlaKaut
spejderit atautsimortut tamarmik
nangmingneK pisinautitåuput kater-
ssuiniarnigssartik KanoK ingerdlå-
kumårnerigtik, nalunångilarme ilua-
nårniutausinaussut amerdlaKissut sor-
dlo nivåneK, puiaussårKanik iglnag-
kanik katerssuineK, igdlut erKåinik
saligissarneK mérKanigdlo pårssissar-
nerit, tåssa unukut Kimaiviussardlu-
ne. erKarsautigalugo taimatut kater-
ssuiniarnigssaK åipågumut junip tu-
ngånut ingerdlassugssaussoK ajornar-
naviarsimångilaK aningaussat angu-
ssagssatut ilimagineKartut angune-
Karsinaunerat ilame Kångerdlugitdlu-
nit.
— hver dåse er fyldt
Y med friskplukkede
C-vltaminrige ærter
— Kivdlertåssat tamarmik
årtanik C-vltamineKardluar-
tunlk nuniangnlutå aKer-
dlortlgaussunik ImaKarput
tåssalo taimaisivdlune aningaussat
pivfigssatut aulajangigaK nåmagtigpat
spejderinit højskoligssamut tuniune-
Karumårtut KanoK amerdlatiginigssait
spejderit sulinerånit taimågdlat pissu-
teKartugssåungitdlat åmale spejderit
inungnit KanoK ilagsivdluarneKarsi-
matiginerånik, tåssa sulissussiumav-
dlutik ornigusimagångata. inåssuti-
giumavarputdlume spejderit sulissu-
ssiumavdlutik ornigukångata ilagsiv-
dluarniartarKuvdlugit. soruname kig-
dleKanpoK spejderit nukardlit KanoK
angnertutigissumik sulissussisinaune-
rat, ukule erKarsautigissarKUvagut a-
ningaussat taimatut isertineKartugssat
Knud Rasmussenip højskoligssånut
isertugssaungmata taimalo katerssi-
niarneK ajungitsuliorniarnerinarmik
sujunertaKångingmat åmale spejde-
rlussutsimut pingårtumik ajungitsu-
migdlo suniuteKartugssauvdlune, tå-
ssa spejderit nangmingneK ilikarniå-
sangmåssuk nangminigssarsiungitsu-
mik sulissussinigssartik.
Novaja Semlja, toKup KeKertå
rusit Kaertartorujugssuarnik Kaer-
titerivdlutik misiligaissarfigssamitut
Kinersimassåt Nova ja Semlja nuname
issigtorssuarmitoK sermerssualik, ino-
KarsimagaluarpoK ilimagineKarpordle
KeKertarssup tåussuma inue najugka-
mingnit pérsineKarsimåsassut. nunat
tåuko KeKertåuput KeKertarujugssuit
mardluk avdlatdlo mingnerussut ar-
dlagdlit, amilimårdlutik km-it tu-
sindit migssiliordlugit takitigissut Ba-
rentshavemit Karahavemitdlo ungu-
neKarsimavdlutik.
KeKertat tåukua 25 °/o-iénit angneK
sermiuvoK atassuinaK sermertarssuv-
dlunilunit. ukiutitdlugo ississusiata
minus 40 angusinaussarpai. KeKertat
silåinåt nigdlertorujugssuvOK isugu-
tassorssuvdlune, nuissat atseKalutik
pujortaKaKalutigdlo KeKertaK Kula-
ngersimajuåinangajagdlugo.
KeKertane avangnardliussune tama-
tigut tamåna KåKaKatdlagtårpoK 1000
meter migss. portutigissunik aujuitsu-
migdlo sermilingnik. ilisimaneKarpoK
KeKertat tåuko ukiut 1800 nåjartuler-
neråne eskimunik nagguveKatigingnik
nenetterinik taineKartartunik piner-
tOKissunigdlo nunasivfigineKarsima-
ssut, nagguveKatigitdlo tåuko teriang-
niarniarneK, puissiniarneK, arfang-
niarneK, aulisarneK tingmiarniarner-
dlo inutigssarsiutigait. inuit tamåko
sumut pisineKarsimanersut rusit
Kaertartorssuarnik misiligaunialersi-
nagit ilisimaneKångilaK. taimatutdlo
ilisimaneKångilaK KeKertane inuit
KanoK amerdlatigisimanersut. KeKer-
tat tåuko 1400 ingerdlaneréne rusinit
navssårineKarput.
ukiut 1900 ingerdlatilermata aitsåt
rusit KeKertanut tungassunik sulinia-
lersimåput. atuarfiliortOKarpoK niu-
vertarfingualiortOKardlunilo, ukiunilo
kingugdlerne åma silasiorfiliortoKar-
simavoK.
ukiune måkunane KeKertat umiar-
ssuarnit tingmissartunitdlo tikineKar-
sinåuput, KeKertat umassue naussuilo
ilisimatunit nalunaerssorneKarérsi-
måput, månamutdlume ivssuatsiait
svampit taimaerKataitdlo 450-it ilisi-
maneKarput. KeKertat kujasingneru-
ssortait orpigålunguaKarput nausso-
Katsiardlutigdlo.
8