Atuagagdliutit - 01.02.1962, Blaðsíða 27

igdlo aliortugkat nuanarissåt
ukiutoiKap unukuane pisimassoK
ukiortårnigssånut halvtiminångorsi-
mavoK. Idenburgivdlo spejder is a ig-
dluaråta silatåne Kianakujugdlune.
ugpit nipiliutigalutik ukiup unuåne
uvdlorialerujugssuarme tingmeralår-
put. kisiånile igdluarKap sanålugtarfi-
ane nuånerdluinartumik kialårpoK.
patruljeførerit (spejderit 6-it 8-tdlu-
nit sujulerssuissue) ukiortåme nagdli-
utorsiualårniardlutik katerssusimåput
uvdlordlo tåuna håndboldernermik
pikunalåvigsorssuarmik naggaserat-
dlarsimavåt, tamatumalo kingornagut
igdluarKap kiagsautåta erKånut er-
Kigsisimårniardlutik.
„hej kåmalåtit", Rape bollerujug-
ssuaK tamuautigalugo OKarpoK, „ilå
imaKa aliortugkerssålåråine, taimaili-
oruvta unuap KerKata tungå siviki-
nårnerusavarput. imailiorsinauvugut-
dlo: KUtdleK Kamisavarput, tauva ar-
dlarput oKalugtuamik sumigdlunit o-
Kalugtuardlune autdlartisaoK nåmagi-
lerångamiuk avdlamut OKartåsaoK:
ivdlitdle. nå KanoK isumaKappise?
tupingnåinarpoK tamatumunga aku-
erssissut amerdlåssusé. taimåitorme
KutdløK KamineKarpoK, kiagsautivdlo
ingnerata kisime Kaumanerulersup
Cuthip kinå erKarsarpaseKissoK kisi-
at takorKUtipå. nipangersimaneKatsi-
arpoK kisalo Guthie autdlartitdlune.
„angalassoK KasuvdluinarpoK masa-
Kalune kågdlunilo. uvdlup angnersså
angalasimavoK unuivfigssarsiordluni-
lo. tårserérsimavoK sialugdlo kuissi-
navigdlune kuffertialo OKimaingåra-
me sordlo tåssa aKerdlorssuaK. tåsså-
ngåinaK piumåssuseringitdluinagånik
umatå torKUSsåvinut periatårpoK ilu-
agtivigdlunile umåne eKipå, ila, entu-
mlkaluaKaoK. sujunermine tarraru-
jugssuaK takulerpå ila sordlo tarrarnit
sungiusimassaminit angnerssuaK. su-
nersoK påtsiveKartingilå. avdlaneKå-
ngilaK sordlume nunåinarmit agdliar-
tuinardlune Kulangeriartoråne sordlu-
påpiaramik KeratalårtuteKaråine pe-
Kititeralune Kiortaivdlunilo igdloKar-
filiorneK ajornångilaK. titartagkame
takuneKarsinauvoK igdlo KanoK sana-
neKarsinaussoK. ama OKalugfiup sana-
nigsså: (2 c) titartarsimavoK. piumagåi-
ne igdloKarfiliortoKarsinauvoK igdlut
åssiglngitsunik angissusilerdlugit por-
tussusilerdlugitdlo.
igdlup sananigsså titarsimassoK na-
lunaeKutaKarpoK 1 a. påpiara kipare-
KatigigsoK titarniarånguit maligdlugit
peKititerneKåsaoK. peKititeréråine ti-
tartagkame Kiorfigssaisigut takutine-
Karsimassutigut KiorneKåsaoK. tauva
A—A åma C—C Kalerigsitdlugit nipi-
tineKåsåput; tåssa Kaliagsså. naggatå-
tigut B—B åmalo D—D ama Kalerig-
sitdlugit nipitineKåsåput; igagssai. ki-
siåne sianigineKåsaoK Kalerigsivigdlu-
git nipitmeKåsångingmata. KanoK ni-
pitineKåsassoK l b-me takuneKarsinau-
vok. igdlup åipå (lc) ingmikut påpiara-
mik angnertunerulårtungordlugo Kior-
tagkamik Kalia KagdlerneKarsimavoK.
sujugdlermitutdlo (la-tut) sananeicar-
simavdlune. Kaliagssånut påpiara su-
raigdlunit Kalipautilik — sordlo aug-
PalugtoK Korsugdlunit — atorneKarsi-
nauvoK. igdluvdlo sinarssue Kångilår-
^lugit angissusilerneKåsavdlune. iga-
låve påpiaranik mikissunik Kiortaiv-
dlune sananeKarsinåuput nipititdlu-
fiitdlo. — igdlorssuaK portusoK (2 a),
lunime talerssuane Kilangmut isåusi-
magai umassorssuartume pigsingnig-
ssaminut piarérsimassutut issikoKar-
pOK.
angalassup tåussuma tusartarsima-
galuarpå ilane angalaortut sordlo nu-
nap tigussarsimagai navsuiarneKarsi-
nåungitsunik, angutivdle tamåko ug-
perissaringilai. sflgamik, taimailisso-
KångisåinarpoK, angut ingminut tai-
ma OKarfiginartarsimavoK. kisiånile
sordlo taima OKartarsimanine ilumor-
tusoriungnaerai, ila imaKame OKalug-
tuat tamåko ilumorput.
kisiånile åma ingminut agssortu-
ngajagtaraluarpoK. aliortugkat? ila
taimåinaviångilaK Kanorme igdlorssu-
akorssuaK taimåitoKarsinauva..
å, uvanga tamaungåinaK kigdling-
niarpunga, sikimivdlunilo tungivnut.
OKalugtuånit tiguartingårsimagama
sekundit ardlalialunguit atorpåka o-
Kalugtuåta nanginigssånut.
ikinguterputdlo isumaliulerpoK, tå-
ssa ingerdlarKigsinaujungnaerpunga
Kanordlunit pissoKåsagaluarpat tamå-
ne sinigtariaKarpunga. igdlorssuakor-
ssuaK imaKa matoKarpOK igalåKardlu-
nilunit iserfigisinaussavnik.
iserfigssarsiordlune iserame igdlor-
ssuakorssup silatå tungånut KilåKé-
ngitsumut kuffertine ilivå. iserfine
tugdleK KilåKapalårmat sinigfiginia-
leipå nauk sukujoKaraluaKissoK, a-
jornerssaitdlo encariaramigit unigfi-
givdluåinarpå. nåmagsissariardlune
taimak erininarsingitsoK Kånguilersi-
massoK, tåssa Kulit enråne. nal ak.
mardluk sinigsimagunardlune tåsså-
ngåinaK iterpoK magssitsiterdlunilo.
mato nåkutorujugssuvå, tåssame su-
nersumit itertinewarsimavoK. sunau-
na? matup-una tarrånitoKarnersoK.
tauvale takulerpå Kaumanæ erKU-
mitdluinartoK Korsorpalorujugdlune,
ila sordlulunit anersåK. aulajatårdlu-
ne kingumut sujumutdlo tungånut i-
%<x
OKalugfigdlo (2c) igdlup sananeratut
inåsåput peKititernere mardloriau-
tingortinardlugit. taimailioråine ki-
parigsuanrat 64-it pineKåsåput. (2 b).
igdlumut portusumut kiparigsuarKat
tamarmik atorneKåsåput (2a), Kulåti-
gutdlo igdlup Kaliagssåtut Kiuinardlu-
go KalialerneKåsaoK. OKalugfingmut
kiparigsuarKat ilait 2 b-me tukinga-
ssumik titartarneKarsimassut Kiordlu-
git pérneKåsåput sivnerutordlo 2 c-
, mitut KiortarneKåsavdlune. OKalugfiup
napassuliartå ingigssålo A—B-lo åma
nipitineKåsavdlutik. OKalugfiup ig-
dlutåta Kalia igdluarKap Kaliåtut iliv-
dlugo nipitineKåsaoK, tauvalo napa-
ssuliartåta igdlutåtalo Kaliai igdlup
Kaliåtut påpiaramik avdlamik nipitit-
sivigineKåinåsåput. igalåt matutdlo
nangmineK iluarinerussaK maligdlugo
nipitissorneKåinåsåput. — åma bilit
ajornångitsunguamik sananeKarsinåu-
put påpiara peKitinariardlugo Kiortar-
dlugo (d). taimatutdlo iliordlugo åma
inuliorneK ajornångilaK atausiåkånik
tasiortunigdlunit. atago soKutigigugko
igdloKarfiliordlutit misileriaruk! på-
piarat åssiglngitsunik Kalipautigdlit
pigssaKaruvit atorsinauvatit.
ur.
ngerdlarussårpoK. Kipine tigorulugti-
terpå nukine atauserdlunit aulariar-
tisinaunago. tåunarssuasik sujumu-
kartuarsinarpoK, avatåtungå Korsung-
mik Kaumanerussumik avatangerne-
KarsimavoK tipilo naisinaulerdlugo
sordlo KerKussat asiunikut tivkat. su-
le KanigdliartorpoK ilame tikilivigpå.
kisalo nanerutip ikumati.tame sanera-
långuanut pivoK. angutivdlo umåme
tigdlerpalugssua tusåsinauvå, Kaumi-
gut aitdlertorujugssuvoK — årime tå-
ssa kisame pissarilerpå. namerut Ka-
mineKarpoK, inilo tamarme tårtuinar-
ssuéngorpoK taimågdlåt kaumaneK
tåuna KorsorujussarssuaK kisime Kau-
manerulerdlune.
tåssunga kigdligdlungalo avdlamut
nangitagssiaråra, Rapilo oKalugtuar-
dlune nangitdlune.
tamatuma Kaumanerussarssup tipe-
Kissup angut ipisångutilerpå. tåunar-
ssuasigdlo angutip kinånut anersår-
tulerdlune. angut Kiåumerujugssuar-
poK sapingisaminigdlo nukine kater-
ssorniardlugit. Kipine nusuinavigdlu-
go pérpå sukanerpåmigdlo sukåssu-
seringisåinagkamipik sukåssusilerdlu-
ne aniartordlune. matut parnaersima-
ssut ilåne nåmagtortaraluardlugit pi-
niarssuavigdlune igdlorssuakorssup
igdluatungånut KimåniarssuatårpoK.
ila anernine sordlo katåsagå.
tåssunga Råbe kigdligdlunilo Da-
vimut OKarpoK: ivdlitdle.
ingerdlatitdlugo issai tårmut sungi-
ussimilerput initdlo ilånut iserame
misigssuatårdlugo påsilerpå nerissar-
fiusagunartoK. nerriviup KånipoK kå-
gerujugssuaK, KaKigamilo tiguseriara-
luarpoK, kisiånile teriarssuit iluatu-
ngå tamåt nerisimangmåssuk agtorå-
nilo kågerssuaK tamarme aserorpoK.
tåssunga kigdligdlunilo åma Dave
Sandymut pilerpoK: å, ivdlitdle. San-
dyle nangigpoK:
tåssånga anigame inerssuannut å-
sit Kilåva aserKukumut anitdiauter-
KigpoK. minutit ardlalinguit sapitdli-
sårdlune tåssane uningatsiaratdlar-
poK. nanerut KimårKålerame tigusi-
massane ikeriardlugo misigssuinine
au’tdlarterKigpå. inip igdluatungåne
matorssuaK avdla angmarpå ilung-
mutdlo misigssuerKilerdlune. inip it-
suagkame atåtungåne sule avdlamik
ineKarpoK, imaKångilaK taimågdlåt
teKerKume såkutorKingnerit atissa-
korssue pialuput. kisiånile nuånari-
ngitdluinagånik inussarssuaK tåuna
pissuseKarpoK misigssordluaramiugdlo
påsilerpå tungiminut pisugtoK.
å, ersinamera, ivdlit Alan OKalug-
tuariniaruk, Sandyp Alan Kiviardlugo
pilerpå, Alanilo pinasåriarane nangig-
Pok:
angut nikeriarsinaujungnaivigpoK.
nipine tamåt nivdleriaraluarpoK nipi-
le iggingassupalåK kisiat anitdlugo.
issaisa uerulugsimassut inussarssuaK
tungiminut ingerdlassoK nåkupåt. tau-
valo tåssångåinaic teriarujugssuaK a-
ngeKatersingisåinarsimasså inussar-
ssup tuvinut KaKivoK. meteritut taki-
tiginga j agdluinarpoK Korsoruj ugtu-
mik KaumaneKartutut issikoKardlune,
kisalo tipe tåunarpiaK sinilerfigigalua-
mine naissane naerKilerpå. KaumaneK
tåuna takoricågkane avdlåusangati-
kungnaerpå tåssåusassoK teriarssup
Kaumanera. taima isumalioriåinartoK
teriarssuaK Kangarssungmatdle nater-
mérérpoK. Kimånermine inussarssup
niaKortarssua nåkartipå. nanerutivdle
Kaumanerata erKornavérKutip niaKor-
tarssuata inikua sule Kingorfigisimavå,
niaKusorigaluarpå kisiånile niaKuviu-
ngilaK. issaisa, Kingåta Karngatalo
inigssaraluane ameK såtoralåkasik
merKunit avatangerneKarsimassoK ki-
sime takugssauvoK. angut nivdleru-
jugssuarpoK igdluanutdlo såterame su-
le sujugdlermernit tamaviårneruvdlu-
ne KimålerpoK, Kimånermine nivdlia-
juarpoK tununguanilo saviminårpa-
lugssuaK tusarssaujuarpoK.
majuartarfivtigut KimårssuatårpoK
majuartarfitdlo 13-igssåt tutivdlugulo
taimågdlåt ordlujartuårame, majuar-
tarfik asiuvoK tutigånilo. tåssalo ma-
juartarfivtigut ulikåtarame narKanut
tugpoK peKuliagsimavdlune.
månåkutdlo Derekip oKalugtuaK
nangigpå:
sivisuatsiåmik a'ngut tåssane nala-
vok anersårtupalårdlune. Kujanavigsu-
mik arKunarsiternigssaraluaminit ani-
guerKavigsimavoK, månalo tusårKiler-
på sunaunersoK OKimåipaloKalune ki-
gaitsumik majuartarfigtigut aterpa-
lugtoK. angut någdlioKissoK matukut
angmassukut anivoK.
siagdlerungnaersimavOK. ugpigdlo
Kanigtume nivdlerpatdlagpoK. angut
arpagtuarsinarpoK, narssautit kugsser-
nitdlo avKuslrtordlugit orpigpagssuar-
nut pivoK. ilungersuangårsimanermilo
kinguneranik Kamutit igdlernat angu-
vå. unigpoK anersårtutsiarniardlune,
tauvale tusalerpå hestip kukivfagpa-
lua takuvdlugulo angut hesterdlune
tauva nagdliutoK. „unigit, unigit,“
angut nivdliavoK, arpapalårdlunilo ag-
påpiaramik igdlonarfiliaK
ssane hestersup tungånut isautdlugo.
„nåkigtarnerup arKane unigit!“
hestersup hestip saKigsautai sukå-
pai angutdlo hestersumut najumagti-
terpoK. „KularnångilaK ikiorsinåusa-
gingma, ilame unuaic ména nåpitapilo-
KaKigama, måne Kanigtume najugaKa-
ruvit unuivfigssavnik isumagilånga.
nåpitama ilagigamiuk angut kinaKara-
ne ersinardluinartoK."
taima oKartordlo hestersoK OKarpoK:
„OKarputit kinaKångitsut takusimav-
dlugit, tåssa uvaVtut,"
taimalo oKardlune natsane pérpå,
kinane neKitaKångitsoK Kulaerdlugo.
taimailissordlo nalunaencutaK unuaK-
KerKardlune sianerpoK, spejderitdlo
unukitdlisårdlutik oKalugtuarsusima-
ssut ingmingnut ukiortåme pivdluar-
Kuvdlutik.
Sibiriamit Kimåssut
(nangitaK)
kinålo Kanilårtumik tåutulik, ku-
ngujulaordlunilo issigai Kuiaginguat-
siardlugit tupagtikamigit oKalugsi-
nångorame nakorsap aperå: „sumit
aggerpit?" aperissåtalo ånulerdlune
akivå: „uvangåtaoK taima aperiuma-
vavse ukioK ilivitsoK måne ineKara-
ma pigissututdlo issertorfigisimavdlu-
go ajunårtisanerpavsinga såkutunut
tigussautitdlunga“. nakorsap akerKig-
på: „ilumut taima sivisutigissumik
måna tarrajugtoK inigaiuk?" aperisså
angerpoK OKardlune: „ila ilumut må-
na iniga ajunginerungårpoK ujarKa-
nik piaivfingmit Sakalinamltumit".
nakorsaK årdleritsåumerdlune OKar-
Pok: „ilumut Sakalinamit maunga Ki-
måvit?“ tåunarssuaK énilångårdlune
OKarpoK: „åp, ilumut tåssånga Kimå-
vunga toKutsissugama, toKutsissut ki-
simik tåssane pitdlarneKartarput su-
lisitauvdl,utik“.
nakorsap issigimersuleramiuk ma-
lugå kinå saimangårtumik tåutulik o-
Kardlunilo: „kukusimavutit issitit sai-
massut piuaitsutdlo toKutsissunaviå-
ngitdlat". OKarpordlo: „ilumut, toKUt-
singilanga kisiåne taimatut pineKar-
punga“. taimalo OKarame aliasungår-
tutut. takornagkane kinaisigut issigai,
nakorsap tusarusoKigamiuk ujarKat i-
lånut ingerérpoK OKalugtuarKuvdlu-
gulo tåunarssuardlo OKarpoK: „OKa-
lugtuaK naitsungusaoK“.
orpigpagssuarne pårssissuvunga pi-
sorssuarme nerssutauterpagssualing-
me. nunarujugssuaK naggorigsagaK
pigå Revalip erKåne. Katångutiga ar-
nartaråra nuliaKånginama. nålagka-
male najaga ajutigingålerpå måssa
nuliaKardlune unangmingålermagulo
akunilertariaKarpara. taimailigamalo
aj uatdlangnangårtumik soraersipå-
nga, uvangalo ajuatdlangnermit ne-
riorssorpara akiniarumavdlugo. tåssa-
lo ajunårutiga. aKaguane uvdlakut
navssårineKarpoK orpigpagssuarne to-
KungassoK niaKua aserortersimavdlu-
ne. Peter Orloffip aperå: „påsissaKå-
ngilatime toKutsissujungnartumik?"
akivordlo: „isumaliorpunga orpigpag-
ssuarnut tigdligkanik autdlainiaK Ka-
ningarå, tåussumalo pineKarnigssane
sujoragalugo autdlåine ermuanik a-
naulersimagå". nakorsap agssane i-
sagtitdlugo OKarpoK: „ilumut artorna-
ngårtumik pineKarsimavutit, sorme
måne uninarpit ingerdlaniarungnaer-
dlutit“. takornartaK nangigpoK: „ta-
maviårdlunga måna tikipara, Kavsi-
nigdlo såkutunit malerssorneKartar-
dlunga. månilerama isumaliorpunga
aningaussaKarnanga agdlagartaKar-
nangalo nuna inungorfiga tikinaviå-
ngilara, åmalo tåssanitdlunga erKig-
siatdlåsaunga måssa pitsungåraluar-
dlunga".
nakorsap OKarfigå: „uvagut nålag-
kersuissunit pitdlagauvugut pingitsu-
gut unerdlutigineKaravta Kina angu-
niarparput, tåssanilo umiarssuarmut
ilauvfigssarsiordluta tuluit nunånut
ikårniarpugut. taimailiguvta maler-
ssortivut anigordluåsagavtigik. ilagi-
umångilisigut någdliOKatigaluta? ki-
sivit maunga Kimånigssat nagdling-
naKingmat.“ oiralussåta kinå avdlå-
ngorpoK Kardluilo sajugput Kiasungu-
nermit tugpatdlernartoK takornarta-
mit tusagke kivdlissutiginermit. OKar-
pordlo: „angut ajungitsoK-å, ilumut
ilaorKUgungma Gutip pivdluarKulisi-
toK. maunga iserKåravse takutinavér-
sårpunga nalunginama kivfåungitsu-
se, aitsåtdlo Kimåssussuse nalujung-
naeravse ornigpavse ikioriartordluse.
ilisimaleravko KangåtaliaK måna
Kavsérssuarnik torKorfeKartOK, aker-
Kat iseraluarunigdlunit nanisinåungi-
såinik". takornartaK Kujanermit kuv-
dlilingårdlune taima nipangerpoK.
nangisaoK
sukisaersautigssaK
sanimukartut: amukartut:
1) umassoK tOKungassoK navssåK 1) sorajuk
5) nerssut 2) rum (kalåtdl.)
9) sugdlerngit ilåt 3) angutip arKa
11) nipe (nuterssordlune atortartOK) 5) åmut ingerdlalerpoK
12) aulisagkap ne«å (taggit) 6) ArKaluk Kleemann
13) KarssoK (Kavdl.) 7) arnap arKa
14) -me (Kavdl. 8) arnap niaKuanltartoK
15 nåkartitsivik (Kavdl.) 10) åssigit mardluk
16) agdlunåne 13) må jeg få det (kalåtdlisut)
18) tuave 16) natermut tarngutigssiaK
20) KavdlunåjungitsOK 19) ingmikortoK (Kavdl.)
22) akune 21) arnaK arKa
24) puissit 23) pujoK kissartoK
25) åmukalerérpa? 25) bogstavit autdlarKautåt
29) 11-p åssinga 26) angutip arKa
30) ilå 27) pigilerpå
31) tunupoK 28) ateKatit
34) uvagut (Kavdl.) 31) tamåt (Kavdl.)
35) eKaiuk (Kavdl.) 32) 11-p sanimukartup åssinga
36) imertautit 33) tuave
27