Atuagagdliutit - 25.10.1962, Blaðsíða 12

nunavtmik agdlautigissat
danskit avisinit pissut
nunavtme aningaussartutinik migdlilerineK
Grønlandsudvalge sukujusivik?
avxsip Politikenip agdlauserå ani-
ngaussanik atugagssanik migdlilerini-
arneK KuleKutserdlugo „puiorsima-
våt“-mik. ilåtigutdlo ima agdlagpou.
taimanile statsministeriugalup Hans
Hedtoftip Kalåtdlit-nunåt „navsså-
ringmago" takussanilo ajoKissut på-
sivdlugit amilårsimangmat danskit
nålagauvfiata ukiut tamaisa imaisiui-
navigdlune aningaussarpagssuit atu-
gagssångortitalersimavai, tåssa kalåt-
dlit perKingnigssap tungåtigut inu-
niarneratigutdlo ikiorniardlugit. naug-
dlo danskit nålagauvfiata aningaussi-
via tinigtardlunilo uligtaraluartoK Ka-
låtdlit-nunåta mångånit pissariaKarti-
nesartut tamaisa pissarsimavai, tåssa
måne Danmarkime nalautsortumik a-
tungisagssaugatdlartut kisisa pinagit.
taimatut periauseK mana sujugdler-
mérdlune avdlångortineKarpoK tåssa
aussarmånamit atulersumik sipårnia-
lernerup nålagauvfiup ingerdlatagssai
nutåt ikigtunguit kisisa pinagit unig-
tisimangmagit taimalo Kalåtdlit-nu-
nåta piorsarneKarneranut åma tungit-
sorsinaunane. naugdlo taimatut a-
kuerssissutaussartut unigtineKarnerat
måne „Danmarkip kujasingnerussor-
tåne“ (sordlume kalåtdlit mana nuå-
naralugo Danmark taima taissaråt)
åtåneKarsinaugaluartoK — tåssa in6-
Katigingne sujuarsimaréKissune uni-
kåtdlautauginartugssaungmat — tai-
matut akuerssissutit unigtitaunerat
„Danmarkip avangnardliunerussortå“-
ne nutarterinialernerup autdlarner-
salernerata alianaKissumik unissutigi-
ssugssauvå.
taimatut OKarnerup sujunertaringilå
Knagende stærk med god plads til
tæerne — den helt rigtige børnesko.
Kajangnaitsorujugssuit inussanut inig-
ssaKardluartut — aitsåt tåssa mérKanuf
kamigpait.
sipårniarnermik isumaKatigissutip u-
niortineKarnigssånik. tåssame ardlane
akuerssissoKatsiartalisagaluarpat ili-
manarpoK akuererKussutit unigtitag-
ssaujungnaerdlutik sarKumeralisassut.
kigsautigerKajånarpordle nålagkersui-
ssuvta uvdlune aggersune tåssångåi-
naK pingitsugagssåungitsunigdlo ani-
ngaussartutigssanik migdlilerissaria-
Kalersitdlutik erKaimassarumåråt ka-
låtdlit inoKatigit sule kinguarsimaKi-
ssut sikuinarmut ilineKésagunik sule
uvavtinit angneroKissumik malugiu-
mårmåssuk.
OKariartauseK atorneKardluartaKi-
ssok una: „aulajangersagaK una Ka-
låtdlit-nunånut atungilaK" taimatut i-
tunik aulajanginialernerme eritaima-
neKartåsagune nalerKutivisagunara-
luarpoK.
japanimiut
kilisautait nunav-
tfnukåsassut?
japanimiut Kangarssuardle nunavti-
nut aulisariarumavdlutik piukortarsi-
måput. måna danskit avisisigut ilima-
gineKalerpoK amerdlasorssuångordlu-
tik aulisariakåssalisassut måna sujug-
dlermik misilinertik iluagtisagpat.
månamut Kalåtdlit-nunavta kujatå-
ta avatåne silarssuarmiut åssigingit-
sut aulisartuinut japanimiut kilisåu-
til herrer og damer — elegant
og slidstærkt — skoen De straks
er dus med.
angutinut arnanutdlo — iluserig-
sut Kajangnaitsutdlo — kamigpait
iluarilingitsorstnåungisatit.
ssue pingasut peKatauniarpalulerput.
kilisauterujugssuaK atausen månamut
sinerissavtinut autdlartineKarérsima-
vok misiliartortitdlugo. misilineK i-
luagtisagpat ilimanarpoK umiarssuit
amerdlanerussut imaKalo fabrikertag-
dlit åipågumut aulisaKataulerérsima-
jumårtut. umiarssuautileKatigit tai-
matut piukortut tåssausimåput Taiyo,
Aoi åmalo Higashi — tåukulo pinga-
sut ingmingnut atåssuteicaratik ta-
marmigdle ingmikut ingerdlatagssa-
mingnik nunavtine aulisaKataulernig-
ssamingnut pikilersimåput. japani-
miut umiarssuåt kilisaut sujugdles u-
kiamut oktoberime kujatåne aulisa-
lerniarpoK. umiarssuaK tåuna umiar-
ssuautilingnit „Aoi“-mit pigineKarpoK
ateKardlunilo „Aoi Maru nr. 2“ 1100
tonsilik — umiarssuaK tåuna augustip
åipåne Nagasakimit autdlarsimavoK.
umiarssuautigdlit Taiyo umiarssuaK
Kerititsivik 3500 tonsilik „Tenyo Maru
nr. 3“. Davidstrædemut misigssuiartor-
tiniarpåt. umiarssuaK kilisautitut sa-
narKingneKarsimavoK nagsataKarsi-
nauvdlune umiarssuårKanik mar-
dlungnik 20 tonsilingnik umiarssup
Kånititdlugit usineKartugssanik. imat
tamåko umiarssuautigdlit Hagashikut
misigssortiniarpait umiarssuaK kili-
saut 1500 tonsilik atordlugo. tåssalo
pilerssårutigineKarpoK misilinerit ta-
måko nåmaginartumik inerneKåsagpa-
ta upemåmut sårugdlingniarneK ang-
nertoKissoK autdlarnerniardlugo.
japanimiut aulisartuisa pilerssåruti-
gisimivait sårugdligtatik Europamut
Amerikamutdlo tuniniartarniardlugit.
Kangale japanimiut aulisartue ima-
ne avangnardliussune aulisaKatauler-
nigssamik pilerigissaKartarsimåput.
tamatumunga åtassumik ilimagine-
KartarsimavoK Japan nunanut silar-
ssuarmiut tamarmik peKatauvfigisså-
nut imatdlo avangnardlit Atlanterha-
vip avangnånitut aulisarfigineKame-
råne peKatigingnut ilaussortångornia-
rumårtut, peKatigigfik tåuna aulisar-
nerup tungåtigut pinarane åmale i-
rnat ilaisa piniarfigineKaratik erKig-
sisitaunigssånik anguniagaKartumik
peKatigigfiuvoK nunatdlo peKataussut
nålagkersuissuinut aperKutinut tamå-
kununga tungassunut sujunersuissar-
tuvdlune. peKatigit tåuko 13-inik i-
laussortauvfigineKartut Danmark ila-
gåt.
tamatumale tungåtigut japanimiut
pilerssårutitik aitsåt måna piviussu-
ngortinialerunarpait imane tamåkuna-
ne misilinialeramik.
Yndig skørt i kridhvid cotton
med broderie-anglaise i
trompetviddens kiler. Dertil
tylsforet Zaza BH i ny facon
med „livstykke“-stropper også i
fin, hvid cotton med
broderie-anglaise.
GRØNLANDS INDKØBSRING AÅ
Kalåtdlit-nunavta radioane pissor-
taussoK Frederik Nielsen Politikeni-
mut agdlagaKarsimavoK Kalåtdlit-nu-
navtine ikiuissarnermik inatsisit åma-
lo Grønlandsudvalge 1960-imérsoK ag-
dlauserisimavdlugit. Frederik Nielsen
agdlagpoK:
Politikenikut erKartorneKarsimavoK
ikiuissarnerme aningaussalissutau-
ssartut KagfarneKarérneratigut kalåt-
dlit landskassiata akigssaerusimagai,
nauk aningaussalissutaussartut tamå-
ko Danmarkime tuniuneKartartunut
nalerKiutdlugit mikissuararssugaluar-
tut. OKautigineKarportaoK ikiuissarne-
rup tungåtigut nutåmik åritigssussi-
ssoKartariaKartoK. aperKutit tamåko
minister Mikael Gamimut sarKU-
miuneKarmata tåuna OKarpoK Grøn-
landsudvalgip 1960-imérsup nåmagsi-
ssaKarnigsså månamut utarKigatdlar-
tariaKartoK.
udvalge tåuna 1960-imérsoK pivdlu-
go akerdliunermik takutitausimassut
ilumorsimagunartut OKartariaKarpoK,
tåssame sordlo énilångagineKarsima-
ssok Grønlandsudvalge tåuna 1960-i-
mérsoK sukujusivmångorsimavoK. su-
junersuterpagssuit inatsiseKarnermut
tungåinaratik åmale nålagkersugau-
nermut tungassut „sukujusivingmut“
tåssunga ikineKåinartarsimåput tai-
matutdlo åma ikiuissarnermut tunga-
ssok aperKut måna tåssunga ikineKåi-
narsimavoK. oKautigissariaKarpordle
ilumut aperKuteKartartOK sordlo akig-
ssarsianut tungassumik aperKutit ud-
valgime OKatdlisigalugitdlo piarér-
sausiorneKarKårtariaKartartunik, kisi-
åne tåssa kigdligssaKartariaKarpoK
KanoK amerdlatigissut udvalgimut tå-
ssunga isumagissagssångortitaussaria-
Karnersut, pingårtumik måna påsinar-
singmat udvalgip ilaussortai tuaviu-
teKéngeKissut. isumaKarnaraluarpoK
aperKutit ilarpagssue sordlo nålagker-
suinermut ikiuissarnermutdlo tunga-
ssut inatsissartune sulissutigineKarta-
riaKaraluartut uvagut kalåtdlit inatsi-
ssartune ilaussortavtinit sarKumiune-
Kardlutik, tamånamiuna åma pissuti-
taimatut KuleKutsivdlune atuagkior-
toK J. J. Bech Nygaard horsensimiut
avisiatigut agdlauserissaKarpoK, ilåti-
gut ima agdlagdlune:
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo nåmagtu-
mik suliniartoKångilaK. danskit tu-
ngånit suliniarnigssaK suliniartaria-
Karnerdlo piårtumik pissariaKarpoK
Kalåtdlit-nunåt nunavtinilo amtit i-
låt ungasigdliartuinåsångigpat agdlå-
me ima ungasigtigilersorsinauvdlune
agdlåt kungeKarfiup ilånut atåssute-
Kartuåinarsinaujungnaersinauvdlune.
nakorsanik autdlarartitsissariaKarpu-
gut, sygeplejerskinik, iliniartitsissu-
nik, socialrådgiverinik avdlanigdlo a-
merdlasungordlugit. Kalåtdlit-nunåni-
me ineriartortitsinerme navianartut
angnerssåt erKaimaneKartariaKarpoK
unaussoK, tåssa Danmarkime åma
nangminerme ineriartorneKartuarmat.
isumaliutigissariaKalerpoK ineriartor-
titsinerme avKutit atorneKartut ukiu-
nilo kingugdlerne 10—12-ine ingerdla-
vigineKarsimassut ilumut sule atorne-
Karsinaunersut. ilimagineKarsinåungi-
larme Kamutit hestinik uniartigdlit
bile ingerdlaKatigisagåt. bile sujuarti-
neKarpat peKatigititdlugo hestinik u-
niartilik pingitsailigaluaråine inger-
dlaKataorKuvdlugo ilimanåsaoK heste
KartorarumårtoK.
suliagssarpagssuaKarpoK. ajorine-
Kåsångigpat oKautigerusugkaluarpara
måne Danmarkime igdlugssaileKine-
rup inoKatigissutsip tungånut ajoKU-
tigisimassai Kalåtdlit-nunåne sule to-
Kunarneruvdlutik suniukumårmata
ingmikut iliordlune ilungersorneruv-
dlunilo KanoK iliorniarsimångikåine.
kisiåne taimaisiusagaluaruvta måne
amikisårnermik kinguneKartugssau-
vok, taimåitumigdlo ilimanångilaK «a-
noK iliusigssarput tamåkerdlugo ka-
låtdlinut ikiuniarumårnersugut. iler-
Kuvorme ilagissat pitsut Kanordlunit
itune najugaKaraluarunik ilagissanut
pigigsårnerussunut akornutåusanatik.
tåssame taimaisivdlune pitsussusia
navsuiauserneKarsinauneruvoK,
niuvertoruseKarfingnitardlungalo a-
simioKarférKanitarsimavunga tamå-
kunanilo kalåtdlit atugaKarput oKau-
tigineK ajornangajagtunik ajortunik.
atuartitaunerata, igdluisa ipérsårnig-
ssamik påsisimassai avdlatdlo tungå-
tigut taimåipoK. kalåtdlit angussaKar-
nerusagunik Kavdlunåtut iliniartaria-
galugo uvagut kalåtdlit inatsissartune
ilaussortaKartugut. kisalo aperKute-
KartarpoK avdlanik pissortat kisimit-
dlutik aulaj angivfigisinaussaraluinik.
nutåmik årKigssuinikut 1951-ime
landsrådimut isumagissagssångortine-
KarpoK ikiuinerme aningaussartutig-
ssat niorKutigssat akitsusigauneratigut
isertunit akilertalisavdlugit. taimani-
kut OKartoKarpoK taimatut årKigssu-
ssineK utarKisåinaviusassoK, tåssame
landsrådip ukiune aggersune taimatut
aningaussalissarneK kisimitdlune isu-
magisinaujungnaertugssaungmago tå-
ssame åma landskasse ikiuinerinarmut
atorneKarsinåungingmat. månale tåssa
landsrådit aperKut tigorKigsimavåt
neriusaugutdlo suliagssaK tamåna i-
natsissartunut ånguneKarumårtoK su-
kujusivingmut ikineKåinarane.
aningaussarpagssuit ikiuissarnerme
atorneKartartut pivdlugit Tikili Ber-
lingske Tidendekut ilåtigut ima ag-
dlagpoK.: Kalåtdlit-nunåne ikiuissar-
nerup ingerdlåneKarnerane eKunga-
ssoKarpoK. Kavdlunåt nunånit misig-
ssuiartortitap Kavdlunåp (socialins-
pektørip) utorKalinersiutit, iloKiagsiu-
tit mérKanutdlo ikiuinerme atugkat
angnertussusiat avdlångorterKuvå, ki-
siåne landsrådime isumaKarput kina-
lunit tapissutåinarnik inutineKarsi-
nåungitsoK. aningaussat tamatumane
akiliutigineKartartut Danmarkime a-
kiliutigineKartartut angissusisa %-eri-
narpait. tåssale aningaussagssaerutor-
simåput taimåitordle ilimanardlune
ajusångitsoK ersserKingnerussumik
aulajangissoKarnigssåta tungånut.
landsrådit kigsautigissåt unauvoK a-
ningaussat ikiuinerme atorneKartartut
landskassivdlo 10 mili. krunérutigi-
ssaraluardlugit nåmaginartumik ma-
tusinåungisai nålagauvfingmit tapiv-
figineKartalerKuvdlugit. kisalo nåla-
gauvfingmit atorfeKartitamik atorfi-
nigtitsinigssaK kigsautigåt socialins-
pektøritut kalåtdlit kommunine suju-
nersuissartugssamik. tåunalo åma a-
ningaussanik naleKarpoK.
Karput, kisiåne kiap-una iliniartinié-
savai? uvanga isumaKavigpunga må-
na méraussut uvagut sungiusima-
ssavtinut inussautsimut angumåsinau-
lernaviångitsut tåssa tamåna nagdler-
niåsavdlugo ilikagagssamikut inortue-
rérsimagamik.
nalunaertarnerne
atortut
Danmarkip kalåtdlitdlo nunavta a-
kornåne nalunaerfigeKåtårtarnerup a-
tortue ukiut ingerdlaneråne sarKu-
miuneKartuartarsimåput. danskit ag-
dlagkatigut telegramertarnikutdlo a-
tåssuteKarneråne generaldirektøriu-
ssok Gunnar Pedersen amerikamiut
tamatuma tungåtigut sulivfeKarfiutai-
nut tikerårsimavoK. tamatumunga tu-
ngassumik Berlingske Tidende ag-
dlauserissaKarpoK :
amerikamiut nålagkersuissuisa må-
na piarérsautigåt fjernsynikut autdla-
kåtitsinerme atortagagssaK Kåumatau-
ssaK Kutdlartiniardlugo. Kåumatau-
ssaK tåuna Relayimik taisimassartik
avKusårtagaralugo radiumik batteri-
tortumik angatdlåtagkamik Rio de
Jaineromutdlo Brasiliamut inigssi-
niagkamingnut telefonikut OKalussu-
tigissartagagssamingnut avKusårtaga-
riniardlugo misilingniagartik. måna-
mut taimatut OKalussissarnerme ator-
tut angatdlåtagåungitsut USA-me,
Tuluit-nunåne Frankrigimilo itut a-
kisupilorujugssuput suliarinerilo pi-
ssariussorujugssuvdlutik, tåssalo 30
imill. krunit inordlugit akilingmik sa-
naneKarsinaunatik. nålaortautigssar-
dle angatdlåtagaK amerdlasungordlu-
go sanaortorneKarsinauvoK ilimagine-
Kardlune milliunit mardlugsuit angui-
nardlugit akeKartugssamik.
månamut taimatut nålaortautit sa-
naneKarsimassut USA-p igdlersorne-
Karnigssånut tungassumik taimågdlåt
sananeKarsimåput, kisiåne generaldi-
rektør Gunnar Pedersen erninaK isu-
maKalersimavoK taiméitumik sanåt
Kularnångivigsumik Kalåtdlit-nunåne
silåinåkut atåssuteKarnerme atorne-
Kartunut tuaviutariaKalersunut isu-
mavdlutauvdluarsinaussut iluaKutau-
ssumik akisuvatdlångitsumigdlo sana-
neKarsinaugunik.
taimatut nålaortaut fjernsynikut a-
tåssuteKarnigssamut nautsorssutåu-
ngilaK kisiåne telefonitigut oKaloKati-
gingnerit arKaneK-mardluk atautsikut
ingerdlåsinauvdlugit. nåparneKarsi-
nåuput nalunaeKutap akunerisa 16-it
ingerdlanerinåine lastbilinutdlo 5
tonsilingnut usiliuneKarsinauvdlutik.
friskhed - renhed
... De mærker det straks ■
på MACS rene,
forfriskende smag
... De ser det straks -
på det rene,
friske MACS smil!
Macs
gør gule tænder hvide
apericufigiuéinéklf
tit pitsaunersiugkat
SINGALWATTE
THE
Kalåtdlit-nunåt ikiorniåsagåine
akenarmat taimailissoKarunångilaK
12