Atuagagdliutit - 25.10.1962, Blaðsíða 21

nutarterinerup kingorna palasit ajor-
nartorsiutigssaKarnerulerput
nutarterineK tikitdlugo inuiait ka-
låtdlit ineriartornerat pivdlugo suli-
nerme ilagingne sulineK suliat inger-
dlavdluarnerpåt suniuteKardluarner-
påtdlo ilagisimagaluarpåt. årKigssut-
dluagauvdlune sulissorigsårdlunilo i-
ngerdlåneKarpoK, taimåitumigdlo i-
nuiangnit nangminermit pingårtine-
KarpoK suniuteKardluardlunilo. ajora-
luartumigdle OKartariaKarpoK inger-
dlaneK taimåitOK ukiune nutarterine-
rup atutilerfine avdlångorpoK, isser-
tornanime oicardluåinartariaKarpoK:
kinguariarneKarpoK, ilagit ingerdlane-
rånut agdlåt suniuteKartumik. tamå-
na ilagingne sulissuinåungitsut inui-
naitdle agdlåt — pingårtumik utor-
Kaunerussut — malugisimavåt, agdlå-
me Kavdlunåt inuiait ingerdlausiånik
soKutigissaKartut (sordlume redaktør
Felbo Kavdlunåt atuagagssiåne „kir-
kens verden“ime agdlagstmasso« —
tak. „grønlandsk kirkesag“ip atuagå-
rautåne nr. 96 — 1961). erKumiginå-
sagunångilardlo matuma atåne atsior-
tunga ukiune 50-ingulersune atorfiv-
ne atajuardlunga — sujugdlermik u-
kiune Kavsigsunguane ajoKiuvdlunga-
lo ajoKiunerusimavdlunga sivnerinilo
palasiusimavdlunga — kisalo ukiune
kingugdlerpåne palaseKarfingnut av-
dlanut angalassarsimavdlunga — mi-
sigissåka tungavigalugit avdlångor-
nermut pissutaussutut pingårnertut i-
ssigissåka matuma kingulisigut sarKu-
miutisaguvkit, sulissume kingugdliu-
nerussut uvavtitut utorKassåtut er-
sserKigtigissumik malugisimåsagunå-
ngingmatigik.
soruname ilagit ingerdlaneråne av-
dlångorneK tamåna åssiglngitsunik
patsisigssarsiorneKarsinaugaluarpoK.
inuitdlo pissarnerat maligdlugo a-
merdlanerussunit sulissut — tåssa pa-
lasit — tamatumunga pissussutut tor-
KåmavigineKarnerussånguatsiarput,
sordlume ilåtigut radiume „kirkeligt
magasin“ip nipåta tunuatigut tamåna
ersserKarmgikaluamik malungnartar-
tOK. miserratigisångilara sulissututdle
avdlatut palasitaoK sulinermingne
nuimanerussoKardlutigdlo inorneru-
ssoKarmata, pissuseK tamåna sumilu-
nit inungnik sulissoKarfiussune pi-
ngitsorneKarsinåungingmat. ku j anar-
tumigdle tamatigut tamåna suliap i-
ngerdlanerdliorneranut aula j angissu-
neK ajorpoK, sulissup sulivfingmine
pissugssåussutsimik erKortumik misi-
gisimanera angnerussumik aperKu-
taussarmat. — oKarérpunga nalivtine
ilagit sulivfigissauneråne inunerånilo
kinguariarneKarsimassoK — imalunit
OKaråine erKornerusagunarpoK, unig-
torneKarsimassoK — ilagingne sulissut
inuinaitdlo agdlåt malugisimassånik.
tamatumunga atatitdlugo nakimana-
nga oKautigingitsorumångilara ukiune
måkunanerpiaK ilagingne pissutsit
sarKumersut nagsatarisimagåt palasit
ilagingne sulinigssamut pissugssåu-
ssutsimik misigisimanerat sujornati-
gornit agdlåt malungnarnerulersima-
galuartOK, taimåitordle taimailinerane
sulinerme ikiorteKarnerup suliamigdlo
ingerdlatsivdluarnigssap tungåtigut a-
tortugssatigut sujornagornit ajornar-
torsiutigssaKarnarnerulersimavoK ila-
gingne sulissut nangminiginardlutik
ajugauvfigisinåungisåinik. måname
pissutsit imåiput: nunavtine nutarte-
rinerup atutilernerane sulivfeKarfit i-
nuiait Kagdlikut ineriartorneråne su-
livfiussut tamarmik sulinerup inger-
dlavdluarnerunigsså pissutigalugo a-
tortorigsarneKardlutigdlo angnertu-
mik OKilisaivfigineKarsimåput tai-
maitdlutigdlo sujornagornit suniute-
Karsinaunerulerdlutik. kisiånile ila-
gingne sulinerup tungåtigut ajora-
luartumik tamåna maKaissinardlui-
narpoK, agdlåme Kavsitigut sujorna-
gornit ajornartorsiornarnerulersima-
vok. tamånalo palasitoKauvdlunga o-
Kautigisaguvko maungåinarssornerar-
neKarsinausoringilanga. atagume ki-
nguline erKartugagssåka misigssutsiå-
sagivut:
palasit ikiortimik
pitsaunerssåinik ajoKinik
piaivfigineKarput
nunavtine ajoKersuiartortitanik su-
lissoKalerneranit nutarterineK tikit-
dlpgo „ajoKit“ sulinerat nunavtine i-
lagit inuiaitdlume — kalåtdlit ine-
riartorneråne pingåruteKarsimåssusia
månamut nåmagdluartumigdlunit o-
KautigineK ajornaKaoK.
silarssuarme sumilunit ajoKersuiar-
tortitsinerme sulineKalerångat imåi-
tåinarpoK, Gutimik nalussut kristu-
miungortitaussarångata kristumiuler-
sut akornåne ajoKersuiartortitanut i-
kiutugssanik inungnik tamatumunga
piukunarnerussunik KinigaussoKar-
tardlune, tåssa ilagingortut ajoKersu-
gauneråne ikiutugssanik taimailivdlu-
ne nunavtine ajoKeKarneK autdlarner-
simavoK. erininångitsordlo påsineKar-
poK Kalåtdlit-nunåne angatdlavigiu-
minaitsume imåinåkutdlo angatdla-
viusinaussume angalåinartunigdlo i-
noKartume taima ajoKersuiartortitat
ikiorteKarnigssåt ajoKersuiartortita-
Karfingne avdlaningarnit agdlåt pi-
ngåruteKarneroKissoK, pingitsorneKar-
sinåungitdluinartordlo.
taima Kalåtdlit-nunåne ilagingne
sulinerme ajoKinik ikiorteKarnerup
pingåruteKarnerujugssua påsineKar-
mat ajoKit tiguinagaunatik ingmikut
ilagingne sulissugssatut iliniartitau-
ssarnigssåt atulersineKarpoK nunav-
tine iliniarfigssuit mardluk Nungme
Ilulissanilo 1845-me 1846-milo pilersi-
neKarneratigut. iliniarfingne téukuna-
ne ajoKigssanik iliniartitsineK ilaging-
ne sulissunigssamik tungaveKartumik
ingerdlåneKarmat ukiut ingerdlanerå-
ne anguterpagssuit ilagingne suliv-
dluartut iliniarfigssuit tåukua mar-
dluk inertitarsimavait, angutit piko-
rigsuinaratik amerdlanerssait ilaging-
ne sulissunigssamut KaerKussaussutut
misigisimassut taimåitumigdlo sulia-
mingnut tuniutdlutik sulissut, tåssa a-
joKersuiartortitap anersåvanik aner-
sågdlit. taimåisimångikaluaruningme
taimane suliartik pivdlugo nunaKar-
fingnut åssigingitsunut nugtartitau-
nertik atoruminaitsorpagssuarnik ila-
KartOK nipaitdlutik atorsimåsångika-
luarpåt. soruname iliniartitauneråne
atuarfingme sulinigssataoK sujunerta-
nut ilauvoK. tamatumungalo iliniarti-
taunerat ukiut untritigdlit kingugdlit
nikinerat tikitdlugo angnikitsuinau-
vok. aitsåtdle Nungme iliniarfigssuaK
nutåK nåparneKarmat tåssanilo ili-
niartitsineK tamarme sujuarsagaung-
mat nutartigauvdlunilo aitsåt atuar-
fingme iliniartitsissugssatut piviussu-
mik iliniartineKalerput. taimåitordle
sule ilagingne sulissugsséussuseK ili-
niartitauneråne tungaviujuarpoic tai-
måitumigdlo soKutigissåt angnerussoK
tåssaujuardlune ilagingne sulissunig-
ssaK. aitsåtdle 1930-p nalåne kingor-
nagutdlo iliniartuf ajoKiujumanatik i-
liniartussartut amerdliartulerput, tai-
måitordle sorssungnerssuaK tikitdlugo
ardlaKarpatdlåratik. aitsåtdle sor-
ssungnerssup nalåne iliniartut ajoKiu-
jumångitsut amerdlanerulerput. siv-
nerussutdle téssaujuarput ilumortu-
mik ilagingne sulissunigssamut Kaer-
Kussaussutut misigisimassut.
inuiait tamarmik kristumiungorti-
taunigssåta tungånut ajoKersuiartor-
titat (palasit) nersornartorssuarmik a-
simioKarfigpagssuarnut angalauar-
dlutik suiisimavdlutik tamåkerdlutik
kuisimalernerat autdlarnerfigalugo
niuvertoKarfingne uninganeruvdlutik
'sulilerput, taimanikume isumangnait-
sumik sulissunik ajoKerpagssuaKale-
rérsimangmat, pingårtumik iliniarfig-
ssuit OKautigerigkama atulernerata
kingornagut. taimåitumik asimioKar-
fingne ilagingne sulineK iméineruler-
Pok, palasit angnerussumik ilaging-
nik takusaissutut sakramentinigdlo a-
tuisitsissutut angalanerussarput. tai-
måitumigdlo ima OKaruvta erKortu-
saoK, taimane asimioKarfingne ila-
gingne — tåssa Kalåtdlit-nunåta i-
nuisa amerdlanersséine — sulineK
angnerussumik ajoKit ingerdlåpåt
(nauk soruname palasitaoK angala-
ssarnermingne tarninik sulivfiging-
ningneK angnikitsungitsumik inger-
dlåtaraluaråt). ajoKit taima sulinerat
sule malungnarnerulerpoK 1900-t aut-
dlartisimalerneråne peKatigingniarneK
atutilermat. taimane ajoKerpagssuit
sapåtine nålagiartitsissarnertik nåma-
ginar.nago uvdluinarnisaoK ilagingnik
inuiangnigdlo Kåumarsainiarnermik
angnertorssuarmik suliaKarput.
ajoKitdle ilagingne sulinerat taima
pingåruteKardluinartigissoK tåssångåi-
nartumik nutarterineK autdlarnerfiga-
lugo avdlångortitauvdluinarpoK (nu-
kigdlårtitauvoK) sujunigssamutdlo su-
le Kasugkariartusavdlune årKigssussi-
nermik nutårdluinarmik pissoKångig-
pat. atuartitsinerup ilagingnit suliner-
mit avigsårtitaunigsså pingitsorneKar-
sinåungitsoK nutarterinerup sujorna-
tigutdle påserérsimavarput, tåssa i-
nuiait nålagkersugaunerup tungåtigut
årKigssussivigineKarnigssåta imalunit
ineriartornermut pissusigssamisortu-
mut nutineKarnerata tamåna ilagi-
ngitsorsinéungikå. kisiåne sujorKut-
dlugo ilisimaringilarput tamatumane
KanoK årKigssussineKarumårtoK, tåssa
kommissionip isumaliutigssissutåne
tamatumane KanoK årKigssussinigssaK
sukumissumik aulaj angerneKarsimé-
ngingmat. sujorKutdlugo ilisimaringi-
larput, ilame palasitdlunit atautsimi-
neråne sarKumiuneKarsimångilaK ajo-
Kit tamarmik ilagingne atorfiliujung-
naerdlutik atuarfeKarfingne atorfiliu-
lisassut — ajoKiujungnaerdlutik ili-
niartitsissungusassut — nauk apencut
taima ilagingnut tungåssuteKardlui-
nartigissoK tamånalo pivdlugo palasit
atautsimineråne OKaluserineKarKårta-
riaKardluinaraluardlune. misigaugut
ajoKérutdluta iliniartitsissunigdlo ki-
siåne åtartordluta ajoKeKarniartaria-
Kalerdluta ajoKiuneKarniartariaKaler-
dlutalo.
erininångitsorme misingnarserérpoK
ilagingne sulinerme angnertumik å-
naissaKartoKartoK. soruname ajoKiu-
• simassut ilagingne sulinermingnik
sagdlerpautitsisimassut åtartugauner-
mingne sapingisamingnik sujomagu-
tut iliorniartarput. kisiåne tamånalu-
nit angnertumik kisiåneKarpoic. ajo-
Ke nålagauvfingme atorfiliuvoK, må-
nalo atorfeKarfia tåssa atuarfeKarfik,
KuleKutå KaningnerussoK tåssa atuar-
fiup pissortå. atorfingmine sulinigsså
pivdlugo aulajangissugssaK téssauler-
poK atuarfeKarfik. tåussuma aulaja-
ngisavå KanoK angnertutigissumik su-
lisassoK, tamånalo aulajangissugssau-
lerpoK ilagingne sulinigssamut åtar-
tugaunermine Kanox angnertutigissu-
mik sulinigssamut pivfigssaKarnersoK.
atorfilik kinalunit atorfeKarfingminut
ilumorniartugssauvoK. sulinigssamut
perKussissunit sujugdliutdlugo nåla-
gagsså tåssauvoK atuarfiup pissortå.
atuarfigdlo nalivtine angnertumik pi-
umassaKarpoK — tamatumuna timit
amerdlåssusiat kisiat erKarsautiginago
ajoKivdle iliniartitsinermine suleKati-
minut iliniardluarsimassorssuarnut
nagdlersuniardlune atuartitsinermi-
saoK saniatigut pikorigsardlune suli-
nigsså erKarsautigåra. atuarfeKarfiup
piumassarå ajoKe aftenskolerne sulisa-
ssok. tåssanisaoK perKuneKarnine ila-
gingne sulinigssamut piumavfigine-
Karnerminit sagdliutitagssarå. tamåko
atorfingmut tungassut taigugkåka —
avdlatdlo taigungisåka — erKarsauti-
galugit avdlatut ajomartumik ajoKip
ilagingne sulinerme ikiunera angni-
kitsungeKissumik sujornatigornit
mingnerulersugssauvoK. inugpalugtu-
migdlo erKarsåsagåine tamåna tupi-
ginagagssåungilaK. tamatumane ajoKit
kisimik pissungitdlat. angnerussumig-
dle tåssångåinartumik taima angner-
tutigissumik avdlångortitsineK angne-
russumik pissuvoK. uvagume palasit
misigissuseKarpugut ajoKivut icanga-
tut piumavfigisinaujungnaerdlugit,
taimailiungikaluaruvta „igdlume er-
KigsisimanigssaK" Kavsitigut akornu-
serneKartartugssaungmat. åssersutitut
måna tailara: naluneKångilaK ajoKiu-
nerit angalassarnerat sujornatigut Ka-
noK pingåruteKartigissoK. måssåkume
Kavsérpagssuarnik asimit tutsiutarpoK
maKaissineKartoK. atuarfeKarfiuvdle
tungånit ersserKigsumik måna piuma-
ssarineKarpoK, ajoKiunerit angalassar-
sinaussut, kisiåne sapingisamik atuar-
titsinermut akornutåungitsumik. tau-
va imailerpoK: asime ajoKiunerussoK
ukiumut uvdlunik atuartitsivingnik i-
ma amerdlatigissunik piumavfigine-
Karame tauva sukut pivfigssaKåsava
ilagingne sulissutut angalåsavdlune?
tauva ilimanarsivoK ima aperisso-
KarsinaussoK: Kanorme iliortariaKara-
luarpa? tamåna ima ersserKigsumik a-
kisavara: ajoKit tamavisa erninaK a-
tu arfeKarfingme atorfilingortitariaKå-
ngikaluarput avdlatut itumik årKig-
ssussineKarsivdlugo. asimioKarfingne
angnerussune ajoKiunerit ilagingne a-
torfiliuinartariaKaraluarput — soru-
nalume atuarfingme timeKartitaussar-
dlutik. taima årKigssussineK sujulisi-
gut erKartugkat pissutigalugit pissa-
riaKardluinarsimagaluarpoK, taima
palaseKarfiup atorfiligtainik atautsi-
kut taima amerdlatigissunik piaineK
suliap ingerdlatineKarneranut angner-
tumik akornutaussugssauvoK erKar-
sautigineK ajornångitdluinarmat. o-
KartoKarsinauvoK: tauvame palasit a-
merdlasineKardlit imalunit palasit
angnerussumik angalassalerniardlit.
kialunit nalusångilå palaseKarfit i-
måinaK amerdlisineKarsinåungitsut.
igdlugssat sanaortortariaKarput il. il.
sumitdle aningaussat pisavavut? pa-
lasit angalanerulernigssartik pissaria-
KartoK påsivdluinarpåt, amame tu-
pingnångitsumik pissortat tamåna ili-
magåt, tåssagoK palasit atuarfingme
suliaerutdlutik taima angalaornigssa-
mut pivfigssaKarnerulermata, taimåi-
porme, kisiåne:
angatdlatigssaKarniarneK aitsåt
taima palasinut
ajornartorsiornartigilersimavoK
Kalåtdlit-nunåne palasit angatdla-
teKarnerata OKaluserineKartarnera
nunavtine palaseKarneratutdle piso-
KautigingajagpoK. ajoKersuiartortita-
KalerKårnerane aulajangigauvoK ajo-
Kersuiartortitat angalassåsassut niu-
vernerup niuvfagiutainut ilaussuvdlu-
tik. taima angalassarneK ajornartor-
siuteKarane ingerdlasimavoK Hans E-
gedep nangmineK niuvernermut pi-
ssortaugatdlarnerata nalåne. Hans
Egedevdle autdlarnerata kingornagut
sivitsungitsoK ajoKersuiartortitat nå-
magigtaitdliutigissalerpåt angalaner-
mingne nangmingneK isumartik ma-
ligdlugo sulinigssamingnut nåmagtu-
mik pivfigssaKartitauneK ajoramik,
tåssa niuvertut angalatitataisalunit
nangmingneK suliagssatik kisisa pi-
ngårnerutitarmatigik palasit sulinig-
ssamingnut pivfigssaKarnigssåt erKar-
sautiginago. tamåna pivdlugo målåru-
terpagssuit Danmarkime ajoKersuiar-
tortitseKatigingnut tutsiutuartarput.
tamatuma kingunerå taimanerssuar-
dle palasit — atautsikungikaluardlu-
tik — nangminerissamingnik angat-
dlateKartitauiernerat sulineråne pi-
ngåruteKardluinartoK. sujugdlermik
ukiut atutut najorKutaralugit umianik
angatdlateKarput. umianik angatdla-
teKarneK 1800 nånerat tikiussardlugo
atavoK. tamatumalo kingorna umiat-
såt ipugtarissat atulerpait, palaseKar-
fit tamarmik taimåitunik pilersorne-
Kardlutik. (uvanga nangmineK ukiune
palasiuvfivne sujugdlerne umiatsåmik
ipugtarissamik angatdlateKarpunga).
soruname uvdlume inussunut taima
angatdlateKarneK tivsinåinarsinauga-
luarpoK. miserratigssåungitsumigdle
pitsaoKutå unauvoK, tåssa uvagut
nangmineK aulaj angissugssaugavta
KanoK akulikitsigissumik, KanoK nu-
kingertigissumik kigaitsigissumigdlu-
nit pivfigssatdlo sut atordlugit anga-
låsanersugut.
ukiut pujortulérKanik angatdlate-
Karfit atutilermata palasit ingmikut
angatdlatitårtineKångikaluarput, ki-
siånile angatdlatigssat tungåtigut a-
jornartorsiuteKalingitdlat. tamatumu-
nga pissutauvoK taimane Grønlands
styrelserne pissortaussunit aulajanger-
neKarsimangmat niuvertoKarfiup pu-
jortulérå aulajangersimassumik pala-
sip angalanermine atortagarisagå,
nangmineK pissariaKartitsinine nå-
pertordlugo angalanigssane aulaja-
ngertåsavdlugo. uvanga nangmineK
niuvertoKarfingne najortarsimassavne
taima angatdlateKarnivne ajornartor-
siuteKångisåinarsimavunga, Kularingi-
laralo avdlåtaoK naligissåka uvavtut
misigissaKarsimåsassut. sordlume su-
juline OKautigerériga, palasip KanoK
ilissukut nunaKarfingmut sumut a-
ngalanigssaminik nangminérdlune au-
lajanginigsså pingårtuvoK, tåssa nuna-
Karfiup inue piniartussut aulisartu-
ssutdlunit inussutigssarsiorneråne sa-
pingisamik akornusernavérsårnigsså-
taoK erKarsautigissariaKartarmat.
avdlångordluinarpordle ukiut nu-
tarterivfit atutilerfine. ingmikut a-
ngatdlatigssaKalersitåungilagut, åma
pissortanik aulajangissoKångilaK su-
livfeKarfiup sup angatdlatå atortaga-
risagiput. tåssa imåipoK, atornialui-
nardluta atorfivtine suliagssavut nå-
magsiniagagssarilerpavut. tamånalo
måna tikitdlugo ima ingerdlavoK (so-
runame uvanga nangmineK misigissé-
ka tungavigineruvdlugit): sujugdler-
mik nålagauvfiup pujortulérai (suliv-
feKarfingnut avdlanut tungassut) isu-
mavdlutigssavtitut issigåvut, tåukulo
atorniartarpavut. Kutdlersat tungånit
årKigssussineKarsimångingmat atorfe-
Karfiup pissortå kisime aulajangissug-
ssauvoK atugkiutisanerine atugkiuti-
sånginerinilunit, KaKugo atugkiusi-
nåusanerine Kanordlo sivisutigissumik
atugkiusinaunerine. tamånalo ima ki-
nguneKartarpoK: någgårneKardlune
(nangmineK atusagamiuk il. il.) ima-
lunit aulaj angivigineKardlune KanoK
sivisutigissumik atusanerdlugo uvdlu-
nilunit sune (atugkiussissup aulaja-
ngigaine) aitsåt atorsinauvdlugo. tau-
va privatit sågfigssaulersarput — mi-
serratigineKarsinåungilardlo tåuko a-
kuerssårnerussartut. kisiånile soruna-
me ilisimagåine pujortuléraK piging-
nigtup uvdlune palasip atorniarfigi-
ssariaKagaine iluanårutigivdluardlugo
piniutigigå atorniarnigsså iniminar-
tarpoK angnerussumik akilisångikåi-
ne. åma imåisinaussarpoK, avdlatut a^
jornartumik pujortulérånguaK miki-
ssok pitsaussungitsoK sorunalume au-
lisautaugame inlngua tujorminartOK
(pingårtumigdlo silardlugsiutigisav-
dlugo) pilerinångikaluartoK atortaria-
KartarpoK. avdlatutdle ajornartumik
palasip suliagssane nåmagsissariaKa-
ramiuk angatdlat taimåikaluartoK a-
tortariaKartarpå. tåssame måssékut
palasip angalassarnere imåiput: suliv-
feKarfingne pissortaussut pujortulér-
Kanik angatdlatinik pigissaKartut i-
nuitdlunit privatit pujortulérKanik
pigissaKartut aulajangertarpåt palasip
asimioKarfingne suliagssane KanoK
angnertutigissumik angnikitsigissu-
migdlunit suliarisanerai. palasimu-
taordlo nuåningitsoK unauvoK, avdla-
nut nåkisåginardlune atorfingme su-
liagssanik nåmagsingniartarneK, åma:
palasip avatånit (inungnit) issigine-
Karneranut nikanarsautauvoK (su-
nauvfauna palasip suliå taima pingå-
ngitsigisimassoKl).
init ilagingnik
katerssortitsissarfigssat
amigautåuput
naluneKångilaK palasip suliagssai u-
kuinåungitsut, OKalugfingme Gutip o-
Kausinik nalunaiaineK, sakramentinik
atuisitsineK, katititsineK aperssortitsi-
neK åssigissaitdlo. saniatigutaordle o-
Kalugfik atornago avdlarpagssuarnik
ilagingnut Kåumarsainermut tunga-
ssunik suliagssaKarpoK. palasivme d-
(kup. 23-me nangisaox)
Kimav-
dlutitdlo
inumari-
sautit
vitaminitoruvit
månåkut pingårtumik ukiunerane
inup timå perKigsusagune inuma-
rigsusagunilo vitaminitortariaKar-
poK. taimåitumik pingårtuvoK ila-
Kutarit tamarmik vitaminitortarpa-
ta Livol-imik uvdlut tamaisa. aki-
keKaut pingåKalutigdle.
Alle behøver vi nu
VITAMINER
Navnlig nu i mørketiden kræver
den menneskelige organisme et vi-
tamintilskud for at sikre sundhed
og velvære. Det er derfor vigtigt
at alle i familien hver dag får Livo]
vitaminer. Det koster så lidt men
betyder så meget!
Livol ABCD .... å 50 stk. 2,70 kr.
— ABCD ..... - 100 stk. 4,50 -
— ABCD Pellets .. - 50 stk. 2,00 -
— ABCD Pellets .. - 100 stk. 3,50 -
— B Pellets . - 100 stk. 2,30 -
— C ascorbinsyre . - 100 stk. 1,40 -
— C ascorbinsyre . - 250 stk. 2,60 -
Alle priser incl. glas
fås hos K.G.H.
KGH-me pisiarineKarsinåuput
Trawlspillet
med brudsikre ståltromler
Vore spil har bestået sin prøve
gennem årtier 1 mange hundrede
anlæg med de bedste resultater.
Køb det originale
A.J. S. TRAWLSPIL
kilisautinut amorutit
napissugssåungitsunik
kåvigtugdlit
uvagut amfirutautivut uklorpå-
lugssuarne tamalårpagssuartlgut a-
tornekardlutlk mlslllgarneKarsi-
måput ajungltdlulnartumlk taku-
titakarslmavdlutlk.
A.J.S.-ip kilisautinut amorutai
plslarlnlarsigtk
ANDR. JENSEN & SØNNER . Specialfabrik for frawl- og vådspil
Telf. 42977 — Skagen — Danmark — Tel.adr. „Skagenspil"
21