Atuagagdliutit - 25.10.1962, Blaðsíða 26

VI SKA’
MERARTAVTINUT
Ausiangnut takornariat
kingugdlermik ernartorparput K’utdligssane sportiarKat Au-
siangne ilutimingnut unangmiartornerat. mauna OKalugpalåri-
ncKarpoK tikeråt Ausiangne takornariarnerat
sapåt d. 15/7-62 nal. sisamanit Au-påtigut rejet Kalangnigssåt takoncuv-
siait OKalugfiat méricanut Kimerdlor-
tineKarpoK. angissusialo K’utdligssat
oKalugfiånut nalerKiutdlugo mingne-
rugaluartoK méncanit alutorssautigi-
neKarpoK. påsinarpordlo Ausiait inui-
nut nalerKiutdlugo mikivatdlålersima-
SSOK.
atausingorneK 16/7 nåparsimavik
nal. 11,30 KimerdlortineKarpoK mérKa-
nitdlo tupigusdtigineKardluardlune
nutåliauvdluinåssusia. init tamardlui-
naisa kælderimut agdlåt Kimerdlorti-
neKarput, sulissut sygeplejersketdlo i-
nait kisimik takuneKaratik. åmåtaoK
nautsiviup iluane nuna angingåtsiar-
toK ivigårnanik nautitsivigineKarsi-
massoK kussagineKaKaoK arssartarfig-
ssatutdlo piukuneKaraluardlune.
nal. 14,00 a-b skole Kimerdlortine-
KarpoK, efterskolevdle igdlutaisa ilait
KimerdlorneKångitdlat suliarineKame-
re pivdlugit. sujuligtaissup OKautigå
efterskolerne iliniartut atuartutdlo ka-
titdlutik 500 erKåimtut.
17/7 nal. 10,00 rejelerivfik Kimer-
dloriartorparput, pissortatdlo ilåta sa-
valingmiormiup Kimerdlortipå. åmalo
minutine pingasune utanusilåratdlar-
Penneven søges
Gentlemen:
I am an eleven year old american
giri, who would like to correspond
with a giri from Greenland.
I am in the sixth grade at school.
My hobbies are reading and stamp
collecting. I am interested in all
kinds of birds and animals. I am also
a giri scout.
Any help that you could give me,
would be greatly appreciated.
Thank you.
Sincerely
Denice T. Stawicki
530 Third Avenue
Lyndhurst, New Jersey USA.
Kan man få en brevvån på Gron-
land, dansktalande husmor, som vill
byta brev med svensk husmor som år
mycket interesserad av landet?
Hogaktningsfullt.
Fru Vera Danielson,
Båtsmansv. 10,
Lidingo I, Sverige.
dlugo. OKautigålo minutine pingasune
utartut. årime, uningalåginartugut Ka-
laKaut! tupingnaKaordlo tipeKåssusé,
åle nunane avdlane taima piumane-
Kartigissut! Kimerdlortitsissup oKauti-
gå måna uvdlormut 4 tons suliarine-
Kartaratdlartut, suliagssatdlo K’asi-
giånguanit agssartorneKartardlutik.
OKautigå rejelerivfik angivatdlångi-
name måna 52-inik sulissoKartoK. o-
Kautigålo inigaKamerussoK akigssar-
siaKarnerussartoK. amåtaoK portuissut
takuvavut plastikinguanut pordlugit
40 gramikutårdlugit naKitarait. Ke-
rititsiviataoK iserfigårput 17-inik issig-
toK, uvfa silamut anigåine kialår-
ssuaK!
nal. 11,00 landskassep umiatsialior-
fiutå Kimerdloriarparput. tåssanilo pi-
ssortaussumit sékutit atortugssatdlo
tamarmik KimerdlortineKarput. åmå-
taoK agdlagfia sisamanik sulissoKar-
toK Kimerdloratdlarujarput. mérKat-
dlo nangmingneK takusinauvåt umiat-
sialiorfik KanoK ulapaorfiutigissoK.
nal. 13,00 børnehjemmet Kimerdlo-
riarparput sujulerssuissuata init ta-
maisa Kimerdlorteréramigit OKautigå
26-nik mérauteKardlutik, tåukugoK
Manitsumit K’utdligssat tikitdlugit
pissussut. mérKat perKigpaloKaut ki-
maKalutigdlo, åmalume init najorumi-
nardlutik perKingnarsimaKigamik.
nal. 14,00 utorKait igdluat Kimerdlo-
riarneKarpoK. ningiuatdle ferierdlune
autdlarsimagame imaKa angnertune-
russumik KimerdlortineKardlunilo o-
KalugtuagssartaKaraluartoK ningiu-
mut kingorårtaussoK niviarsiånguaK
igtorunarnermit angnertunerussumik
navsuiautingilåtigut.
tamatuma kingorna takussagssat
avdlat uvagut nangminérdluta Kimer-
dloriartarpavut. tåssame sapåtip aku-
nera iluitsoK Ausiangnikavta pivfig-
ssaKaidgavtalo pisungnaraluaKissoK
Kimerdluivdluarpugut.
taima néikaluartumik Kutdligssar-
miut mérKat 12-iussut sujulerssuissui-
salo mardluk timerssoKatigigfingmit
„NanoK 1950“-imit takornariartitau-
ssut angalanerat erKartutsiarpara.
nuånerneruvordle mérKat tåuko pe-
Katigigfingmut ilaussortaussut anga-
lanertik nangmingneK katerssaming-
nik akilermåssuk, peKatigigfingmit
tapivfigineKalåginardlutik.
uvagutdlo angalaneråne sianiging-
nigtussugut neriåtigårputaoK, ama pe-
Katigigfit avdlat ilaussortatik mérKat
taimailivdlugit angalaortitarumårait.
Jørgen Jensen
K’utdligssat.
sekretær,
isigkat inuvait
KanormigoK
atenarpat?
Atuagagdliutit Kinuvigilåraluarpav-
kit ilitsersutilårKuvdlunga påsitineK
sapivigkavkit mérKat, isigkat inuvaisa
arKinik putugorme kisiat ateKartikav-
ko. agssangmime kutdloK putugkumik
taineK ajoravtigo. åma isigkavta i-
nuvait ateKarunaraluarmata. sordlo
putugkumik autdlarteréravta inuvai
tamaisa taigorsinaugaluaravtigik. Ka-
normigoK ateKarpat?
mérKat, inuvdluaritse.
34-nik ukioKaraluardlunga atuaKa-
tigisavavse Atuagagdliutikut.
eKiasuitdluse atuartarniarise atuar-
fingme.
tåssauvunga:
Enok Joelsen, Nåk.
aussaK nuanersoK
aussaK-åsit Igalikumut tikerårpunga
åma nuåneKaoK. taimane nakorsap
angatdlatånut ilauvugut. ilumut nuå-
neKaoK KatsunganeK. sujugdlermik I-
galiko kujatdlermukarpugut tugdliane
Iterdlangmut tauvalo Igalikuliarpu-
gut. Igaliko nuigavtigo nuåneKaoK.
Igalikumut tikikavta ltukunut ma-
juarpunga. iserama itukut nuånåjat-
dlaKaut. sivisujåmik Igalikumlpunga.
åma hesterdlunga atausiardlunga nå-
karpunga, ajoraluaKaoK. åmame he-
sterneK nalupajålersimagavko. ilikale-
raluarpara.. (tauva kingornagut) su-
jugdlermik Budikut Kaereussigamik
åma tåuna Ijarto nuåneKaoK. tauva
kingornagut K’aKortuliarpunga.
paggåtut atualerdlåt
K’aKortumingåtsialerdlunga tauva
atualerput atualermata nuåneKaoK
paggåtut. sujugdlermik K’aKortumut
pigama takuvara Ellen Manitsormio
sunauvfa tikisimassoK. tauvalo pag-
gatdluta KivdlertussaK tiguvara. atua-
lersut ilåt mikissuput. atualeramik 1.
sept. tauva uvanga aitsåt 5. sept. a-
tualerpunga aperssortinikuvdlunga a-
tualerKigpunga tåssa klassimut 7 b-
mut. tauva ama kingornagut spejderit
igdlugssånut suliartorpugut tåssa E-
Kalugårssungnut Narssap avKutånitu-
mut nunåkut pialutivut pujortuarKa-
mik ituvssupåt. uvagut ardlaKålugdlu-
ta pialutivut nagsarpavut Kimatauga-
mik. tåvane nerivdluartaKågut.
spejderit igdluat
spejderit igdlugssåt angisuvoK nué-
nerdlune. tauva unukut naterme si-
nigpugut. taimane unukut ikaKaugut
imaKa aitsåt uvdlågssåkut atautsip
migss. sinilerpugut. tauva aKaguane
åma taimatut pisugdluta angerdlar-
pugut. pialutivut pujortuancamit,
tauva tikipugut.
mérKat åma ilivse Atuagagdliutinut
ilångussissarniaritse. ilångussivdlune
nuånertaKaoK. tamavse inuvdluaritse.
tåssauvunga.
Skoleelev Nikolaj Egede
Julianehåb
auko tåuko quianartut sisamaujuma-
tut Plyds&.Co. - Piyd s & Co. -tut uv-
dlut tamaisa foskatortarit. - ivsingi-
gagssat Foskaperqingnardlufnarput!
Her er det sjove firkløver Plyds &Co.
Gør som Plyds & Co. - spis Foska
hver dag - guld værd for sundheden!
FOSKA
Fineste nødderistede havregryn
kujatåmiut nivlssat hestersut
Kangitdlermut takornariarnera
Isak Mathiesen 13-inik ukiulik nugåtsiarmio utorniarnilerssår-
toK, Avangnå upemåme alianaitdlerugtortoK perssussamik
angusimavdlune
majip uvdluisa 19-iåne Kangitdler-
mut Nugåtsåp kangianitumut. utor-
niartunut ilaunialerpimga. unulerå si-
la alianåiserugtortoK autdlarpugut Ki-
mugsit pingasuvdluta. Nugåtsåp akia-
ne kangianitup NiaKornakavsaup åu-
karnerssua KatsorugtorsimassoK ti-
maugdlugo nuna igsingnersiordlugo
ingerdlavugut. agsut atulersaivdluta
nugåtsiarmiut Kaleralingniartarfiata
Nuliarfiup igdlutåta atånut unigpu-
gut. Kimugsivdlo atautsip ningitagker-
sorfingnit tikikåtigut. igdlutåne Kale-
ratdliutdlarsinardluta. aulisarfit av-
ssarisimagå. usiliuteriardlugo autdlar-
pugut ilavut maligdlugit. tikikavtivkit
atåtaga Kinguserame atautsimik utor-
sisimavdlune. ornigsinardlugo unig-
kavnuk atåtama ornigkamiuk autdlai-
galuaramiuk autdlainerdlugdlugo.
mardlungnik ikenardlune
tåssångånit autdlaravta ingerdlatsi-
åinariardluta atåtaga Kingorérame å-
ma utoK takuvdlugo patdligtoramiuk
angussarå. tåssångånit autdlaravta å-
dligtoramiuk angussaringmago King-
utorniap puisse KagssimassoK patdligtorå tålutardlugo
ma utoK avdla takugavtigo uvaguk
Kutigalugit. KimugseK atauseK tåuna
ilaliutdlugo Kangitdliup (Nugåtsiap)
kangiane sermeK kujatdleK kangitdleK
(Rinksbræ) suvdlorssuanut alianai-
ngårtumut Kimugsit sisamauvdluta
pula j artorpugut.
Kamutit tuperfiliutdlugit
iluliarssuit akutdlorKuassavut ika-
ngårmata (amerdlangårmata) sumut-
dlunit sangmivigput nalunangajagpoK.
kisiåne ingerdlatsiåinardluta putsiliu-
påtigut sumik erssitsutånguerutdlugo.
sule ingerdlaniaraluardluta unigpugut.
unitsiåinardluta Kamutit mardluk ka-
teriardlugit tuperfiliutdlugit tuperpu-
gut. tupermut isågavta mardloriardlu-
ta tiliorsinardluta Kingmivut neruv-
karsinardlugit fnarpugut, sule taimå-
nak putsersoK.
sinigsinardluta aKagukut iterpugut
sule taima putsersoK. tiliorsinardluta-
lo Kaleratdliorpugut erssimeriarmat
sermip tungånut autdlarpugut.
ingerdlatsiåinardluta iluliarujugssup
kigdlinganut unigpugut nasigfiginiar-
dlugo. angingårmat Kånutdlo KaKina-
ta Kingmivut samungangåtsiaK issigi-
lerpavut. Kåvalo sordlo naneruteru-
jugssuartut itunik nåpakåtiterivigisi-
massoK. tåssångånitdlo Kinguseravta
pingasunik utorsivdluta, atauseK U-
miåmåkup åukartarneraningmat or-
ningneKångilaK.
utoK pakasardlugo
uvagutdle atåtagalo utoK atauseK
orningnialerparpuk. kisiånile ilulia-
Karnermit sumitoK periarférussivdlugo
ingerdlavdluta KimugseK kingulerput
Kiviartardlugo, taimaitdlune Kiviar-
niariatdlaravko tåssalime naput ti-
guinardlugit noKilersimavoK. uvanga
taimane atåtama åiparigånga kisiåne
atåtama Kingmivut unigtingmagit, ta-
kulerpara iluliångup kigdlinguane u-
toK pakasardlugo.
araariarmat ingerdlasinardluta
K’ordlortup ilunguanut iluliarssuar-
mut nasigpugut. Kinguseravta mar-
dlungnik utorsivdluta Amosip ornig-
kamigit autdlainerdlugsimavai. uva-
gut kangimut ingerdlancigkavta utor-
seriarata entardlerma Timutap, pat-
riatdlaravko. mikissoralårKinåK angu-
minut • ikeriardlunga ornigkavko tike-
Amosilo patdligtornialerparput. pat-
dligtoravtiko kisame unigpugut. ser-
Kutdlaravtiko autdlaivdlugo. tikeriat-
dlaravtiko mardlungnik ikeKardlune.
sordlo Kingmit aKupissut
tåssångånit autdlaravta ilulissamut
nasigdluta takulerpavut utut siåutut.
(utut sanileriåt 20-t erKåne) takoncår-
dlune avdlamut åssersuneK ajorna-
Kaut, sordlo Kingmit aKupissut. ornig-
dlugit autdlarpugut patdligtorniale-
ravtigdlo arKaitdlutik tatdlimåinå-
ngorput, kisalo ancautdlutik nungu-
put. tåssångånit autdlaravta ilavut
nåpiniardlugit, utorseriaravta Amosip
patdligtoramiuk autdlainerdlugpå. i-
ngerdlarKigkavta ilavut NiaKornakav-
sangne uningassut tikipavut. igpag-
ssaungmat unigkavta neKitugagssaile-
Kaluta, måssåkut unigpugut puissit
tatdlimat usivdlugit. tåssane neKilior-
sinardluta inarpugut, inuit arfiniliuv-
dluta tuperme. aKagukut iterpugut i-
larput angorérsimassoK. utulerinia-
kutsulerdlutale agsarnilermat silåmut
såginarpugut Umiåmåkup silatingua-
ne tiliorsinardluta Nuliarfikut Kåu-
ngusiortardluta kisame tikipugut.
méraKatika tåussuminga atuartug-
ssat tamavse asangnigtumik inuvdlua-
ritse.
agdl. Isak Mathiassen, 13 år.
NugåtsiaK
agdlagtarniarit!
mérKat nangmineK Atuagagdliu-
terse ilångussivfigissarniarsiuk,
susa nåikaluartunik. agdlautige-
rusutase tusardliutardlugit. taku-
slnauvarse ilavse agdlagait Ka-
noK nuånertigissut. Kå, agdlag-
tarniaritse!
FERD’NAND
Ufrivilligt
skumbad
«
uvfarumångi-
kaluartoK
(S
26