Atuagagdliutit - 18.07.1963, Blaðsíða 4

nunavtine niuvertOKarfit nalivtmisut Itunik
niuvertoruseKarfeKalerKartortåt tåssa UmånaK
igdloKarfiup nagdi iutorsiortup oKalugtuagssartå åssiglngisitåKaoK. tåssane nunavtine pernautau-
ssumik sutdlivenalersimavoK, tåssanilo sujugdlermerutaussumik suliumajungnaertoKarsimavdlune
UmånaK ukioK måna 200-ngortorsiuisaoK Ausiait nagdliutorsiornerat penati-
galugo. igdloKarfit tåuko mardluk avdlame tungavilerneKarsimdput kingornale
nungneKarsimavdlutik mdna inigissamingnut. Umdname nagdliutorsiorneKå-
saoK julip 20-åne.
1758-ime aulajangerneKarpoK niuvertoKarfingmik tungavilissoKdsassoK Orne-
nak-bugtenime imalunit Stickende Jakobs bugtenime, tdssa Umdnap suvdlua
KangaunerussoK navdlunåt taima pissarsimagamiko. niuvertoKarfigtårdle tu-
ngavilemeKarpoK Nugssup kufdmut isuane taiguserneKardlunilo „kolonien
Nordsoack", inugai niuvertoK, niuvertugssaK, sanassoK, ndparsissox, igassoK
sulissartutdlo mardluk. igdluliaussut sujugdlersarait tungavilissut inigssåt, ta-
Kuagssausivik orssivigdlo. Agpat angatdlatånik pajungneKartartugssauvoK, tdu-
na åma iluagtitdlugo arfangniartdsavdlune..
ernlnardle påsineKarpoK niuverto-
xarfik inigssineKarsimassoK inuling-
mut ungasigpatdlåme. hollandimiut
niorKutigssautai kalåtdlinit piumane-
Karneruput KinigagssaKarneruvdlutig-
dlo pitsaunerungmata. amale ajutor-
tarnerit nalinginait nunaKarfiuvdlo
silåinåta imåinåungissuserssua ano-
rerssuarajungnerssualo pissutigalugit
nunaserKåt oKitsuinarsiorsimångit-
dlat. ukérKåramik tamarmik nåpar-
simasimåput pingasutdlo tOKUsimav-
dlutik.
KussuteKartoKarpoK perKigsårtu-
mik Stickender Jakobsbugt misig-
ssuivfigerKuvdlugo nunaKarfigssar-
Kingnerussumik ujardlerfigalugo,
torKarneKarpordlo KeKertaK „Om-
menach" niuvertoKarfigtågssap i-
nigssåtut.
niuvertoKarfik nungnenarmat
orssivik nungneitarpoK 1761-ime pe-
Katigalugulo niuvertugssaK angutitdlo
mardluk tJmånamut pivdlutik igdlu-
me ivssuinarme najugaKalerdlutik
niuverniautigalugo påsiniåsavdlugo
tamåna niuvertoKarfigssatut piuku-
nauteKarnersoK. aitsåt 1763-ime niu-
vertoKarfik tamåkerdlune nungneKar-
POK.
tamatuma kingunerå niuvernerup
pitsångoriangåtsiarnera, taimåikaluar-
tordle sule avdlanik ajornartorsiutig-
ssaKarsimavoK. sikuerumårnertuner-
ssua pissutigalugo nunaKarfit siama-
seKissut ornigarnigssåt orssunigdlo
aigdlerfigineKarnigssåt ajornarsima-
vok, ukiutdlo ardleKalugit handele å-
naissaKartarsimavoK orssut åmitdlo
åingitsortarsimangmatigik, åmalo hol-
landimiut tamåne niuverniartuarnerat
danskinut nunaserdlånut akornutausi-
•maKaoK.
umiarssuaK tåvunga pajugtartOK
1764-ime perKuneKarpoK issertordlu-
tik niuvertut perKuserdlungniat tigu-
ssariniarKuvdlugit. issertordlune niu-
verneK akornuserniardlugo niuvertoK
perKuneKarpoK hollandimiup niorKu-
tigssautaisa kalåtdlit piumanerpau-
ssaisa åssinginik agdlagtitsissåsassoK.
piniagagssat akungnagsinerat pissu-
tigalugo niuvertup kigsautigisså nå-
pertordlugo 1776-ime Korortorpåluit
nagsiuneKarput, ajoKersuiartortitardlo
Cappelen 1790-ime OKalugpalårpoK
autdlåimik utorniarneK sinånilo pui-
ssiniarneK kalåtdlit piniariausisa pi-
ngårnerssarigait „Omanak“ime tåuku-
lo niuvernerme isertitsinerussartut.
OKautigåle Kåinamik puissiniarneK
suniuteKarpatdlångitsoK imarorsima-
ssarnera sivikipatdlåKingmat.
KagssusersorneK perugtulersoK
piniariauseK niuvertoKarfingme a-
ningaussatigut suniuteKarnerpångor-
toK tåssa sikume KagssusersorneK. tJ-
måname niuvertorKårtup J. H.
Bruunip KagssusersorneK misiligutitut
autdlartipå 1763-imile, tamånalo si-
vitsungitsoK atortorineKardlualersi-
mavoK europamiut akutatdlo akornå-
ne. ukiorpagssuitdle Kångiungmata
aitsåt piniartut Kagssusersortalersimå-
put. dr. H. J. Rinkip Omåname uki-
game 1849—50-ime agdlautigå Kag-
ssusersortarneK piniartunit sule ilua-
mik atortorineKångitsoK.
danskitdie nunasissut Kagssuser-
sorneK erninaK autdlutdlualerpåt,
angnertumik niorKutigssiornertut
agdlåt ingerdlatilerdlugo. Kavdlu-
nåt kivfat sukorsinik ikiortilerdlu-
tik Kagssutinik 100-nik amerdla-
nernigdlunit pårissaKartarput, u-
kiumutdlo 500 anguvdlugit Kågtar-
sinaussardlutik. KagssusersorneK i-
ngerdlavdluarnerorKuvdlugo han-
dele kajumigsausissarsimavoK
«agssutaersiutitdlo taorsertardlu-
git.
Græd ikke,
si’er
Frederik
„Hvorfor gå og være sur, når
sol, frisk luft, motion og Kru-
schen Salt kan fås for næsten
ingen penge... og det er jo det,
der skal til, hvis man skal være
en rigtig A-mand eller A-
kvinde!“
Tag en dosis Kruschen Salt på
fastende hjerte — næsten inden
De får øjne. Så er grunden lagt
til en ny dag med humør, ener-
gi og livslyst.
Kianak, Frederik oicarpoK
„sok nikatdlungavdlutalo a-
vångususaugut, seKineK, silåi-
narik, timigigsarneK åma Kru-
schen Salt akeKångingajavigsu-
mik pineKarsinautitdlugit...
tåssa pissariaKagkat iluamik
angutauniaråine imalGnit ilua-
mik arnauniaråine!"
issisimanak Kruschen Salti-
mininguit iniåkit — uipiarnag-
dlunit. tauva uvdlormut nutå-
mut tungavigssait ilineKarpoK
nuånårnermik, aulaniatårnermik
inumarissutsimigdlo ilalik.
Clmånap oKalugfia ujaraussoK ava-
fangissinut nalerKutdluarpoK.
niuvertoruseKarfit sujugdlit
KagssusersorneK pissutigalugo Umd-
nap encd nunavtine sujugdlersauv-
dlune niuvertoruseKarfeKalersimavoK
mdna påsingnigtarnivtinut nalerKU-
tunik. europamiut akutatdlo Kagssu-
sersortut amerdliartortitdlugit k ag-
ssusertarfit niuvertoKarfingmit unga-
variartuinarsimdput, tamatumalo ki-
ngunerissånik niuvertoruseKarfit tii-
ngavilerneKarsimavdlutik.
1787 misiligutigalugo EKaluit niu-
toruseKarfingortineKarput, iluliamer-
ngitdle pissutigalugit umiartorfigiu-
minaingmat ukiut ardlaKångitsut Kå-
ngiutut taimaitineKarput tJmånatså-
mutdlo nungneKardlutik. misilérKår-
nerup kingornagut tugdleriginarnik
niuvertoruseKarfingnik tunga vilisso-
KarpoK: Ingnerit 1793-ime, Uvkusig-
ssat Kakilissatdlo 1794-ime, Sagdlia-
ruseK 1797-ime Såtut 1798-ime Ikera-
sak NiaKornatdlo 1799-ime.
sorssungnerup nalåne 1807-imit
1814-imut tJmånap erKåmiut niorKu-
tigssagssailatseKalutigdlo atortugssai-
latseKaut, tamånalo pissutigalugo niu-
vertoruseKarfit amerdlanerit taimai-
tineKarsimåput.
NugssuaK avangnamut
kigdliuvoK
ersserKigsumik ilisimaneKångilaK
tJmånap erKå Kanga inoKalersima-
nersoK. Omånatsåmile avdlanilo ig-
dlut pisoKarssuit takutitsiput danskit
nunasinerat sujorKutdlugo tåjavna i-
noKarsimassoK. ilisimaneKartutdle nå-
pertordlugit tJmånap erKå Kavdlunåt-
siait najorsimångisåinarunarpåt. ku-
larnångilardle Kavdlunåtsiait ausså-
kut angalaortarnermingne tåvunga
pissarsimassut. taimatut isumaKarto-
KartarpoK nånunut putdlåssuaK Nug-
ssuarmitoK Kavdlunåtsånit pissusi-
måsassoK.
ajoKersuiartortitaK Cappelen
1790-ime OKalugpalårpoK tJmåna-
me imaKalo åma Nugssuarme itsaK
månåkornit inoKarnerujugssusimå-
sassoK. nunasiaKalerneK sujorKut-
Umanaks stenkirke falder godt ind i
omgivelserne.
dlugo tamånimiut atåssuteKangår-
simagunångitdlat kujalimingnut. >
NugssuaK avangnamut kigdligi"
ssarsimagunarpåt kalåtdlit au-
ssaunerane sinerssortut piniariau-
tigalugo niuverniardlutik.
nunasiaKalernerdlo sujorKutdlugo
tJmånap suvdlua hollandimiut umiar-
torfigissarsimavåt arfangniardlutik
niuverniardlutigdlo. nunap åssingane
Hans Egedep atuagkiamine ilångusi-
massåne, hollandimiunit pissugunar-
tume tJmånap suvdlua titartarneKar-
simavortaoK amale hollandimiutut nu-
nap arite påsissutigssauvdlutik hol-
landimiut tåvanitarsimanerånik.
kalalerpagssuit Kimarråtut
tåjavna avingarusimanine pissuti-
galugo erKorneKartarsimångilaK na-
pautinit tunitdlåussortunit ukiut 1100
nålernerane kujasingnerussume sine-
rissap ilåne atorneKartarsimassunit.
taimåitordle tJmånap entåne 1782-
ime aungnerssuaK nåpaulautigineKar-
simavoK, 1812-imilo kupitut itumik
népauteKartoKarsimavdlune, inuit 149
toKussutigissånik. nåpartut taimane
årKigtoKarpiarsknångitdlat amerdla-
neritdlo Karrutinaratik toKUSsarsi-
mavdlutik. isumaKartoKartarpoK tu-
luit arfangniat upernåkut Sagdliaru-
sermisimassut nåpaut tikiussarisima-
gåt.
napautitdle tunitdlaussortut K’e'
Kertarssup tunuane 1785—86-im.e a'
tusimassut tåvunga nugtertoKarsima-
vok kalålerpagssuingo k Umdnamut
KimarrateKingmata. Upernavik tat-
maitineKarmat 1791-ime Umdnap l'
nue åma ilangåtsiarput, erninaK Uma-
nap ernanut inugpagssuit nugtermata,
1794-eKåinalersordlume inuit 110 V-
pemavingmut utersimåput.
1905-ime aitsåt tJmånap nakorsaKa-
lerpoK. nakorsaorKårtoK tåssa A. L-
Berthelsen, kingorna Grønlands Sty-
relsime nakorsauningortoK.
1793-ime tJmånap erKåne inoKarsi-
mavoK 404-nik, arKanilingnik nuna-
ukiut mardlugsuit Kångiutut per-
aUticL
Kaffe og Rich-
kavfe Richs-ilo Kalipautigigdlutigdlo,kimeKardlutigdlo,
mamardlutigdlo aungnertusårivdluarnarneruput.
Indsejlingen til Tuborg havn, Danmarks største privathavn
puiguikiukumassatit dssilikit atordlugo
Fasthold nuet med
AGFA ISOLA I
Billedformat: 6X6 cm. Meniskuslinse og
automatlukker. -- Indbygget gulfilter.
Blitz-synkroniseret.
åssilissat angissusiat: 6X6 cm. Menis-
kuslinse åma automatlukker. seKiner-
siutitaKarérsoK. Kéumåtdlagtartulerne-
KarsinaussoK.
AGFA ISI-BLITZER
Passer til ethvert kamera
med sko. Til batteri 15 volt
åssilissutinut sflgaluanut-
dlunit Kåumåtdlåumut i-
kuvfigssalingmut. nåma-
gutoK. batterértagsså 15
volt.
Interiøret i Umånak
kirke er nok det
smukkeste i Grøn-
land. Den dæmpede
belysning giver sten-
væggen skær af ro
og varme.
Gmånap onalugfiata
ilua nunavtine ku-
ssanarnerpaugunar-
poK. Kaumarngata
såkukitsup igai uja-
raussut toridgsisi-
massutut nigdlingit-
sututdlo issikOKaler-
sipai.
4