Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 18.07.1963, Blaðsíða 17

Atuagagdliutit - 18.07.1963, Blaðsíða 17
Niels Egedep assilialiarinera Ausiangne Niels Egedemut ernaissutigssiap åssilialiartå tåussuma- lo erKumitsuliortua Gerda Thune Andersen ernartutsiardlugit Ausiait ukiut 200-ngordlugit nagdliutorsiutigineKamerane igdloicarfiup tu- nQavilissuanut Niels Egedemut erKdissutigssian ulårnenartugssauvoK. dssilialiaic ujarKamitoK sananeuarsimavoK arnamit iciperuissartumit inusug- lumit Gerda Thune Andersenimit, 1954-imile Charlottenborgime sarKumersitsi- simassoK tamatumalo kingorna arfineu mardloriardlune suliammik sarKumer- sitsissarsimassoK, ukioK mdnåtaoK mémap åssinganik Kiperugkamik scncutigi- neuartorujugssuarmik sarKumersitsisimavdlune. Niels Egedep åssiliartaliornigssånut Gerda Thune Andersen nangånane a- kuerssisimavoK matuma sujornagut ukiup atautsip migssåne aperineKara- fhe. amåtaoK akigssarsiagssane akig- ssarsiaussartutut avdlatut inigsså pi- agårnerutingilå. — sok suliaK tåuna soKutigissa- raiuk? — pissutauvoK ilaKutama Kalåtdlit- hunåt erKartortaKingmåssuk. atåtaga, nakorsauneK Troels Thune Andersen ukiune 4—5-ine Kalåtdlit-nunånut Winisteriame nakorsaKarfingmut tu- ngassunut sujunersuissartusimavoK. igdloKarfik Ausiait ukiut 200-ngor- dlugit nagdliutorsiorneKanga j alerpoK. Ausiait igdloKarfiata iluane avatånilo Ausiangnik nalungisaKardlutik soku- tigingnigtorpagssuit isumaliutåine 27. arria 28. julime pissugssaK katingåssu- t'gineKarpoK. uvdlune tåukunane nagdliutorsiorfiussugssane KanoK i- dornigssat sujumut aulajangersarne- karérnerat sarKumiuneKarérsimang- mat, pissugssat tamåko Ausiangne ili- simaneKarérput. nagdliutorsiornigssa- migdlo erKaisitsinerit agdlagarsissar- fingne nivingarneKartalermata au- SIangmiune pisanganeK malungnar- siartuinalerpoK. taimåitariaKarporme ^dloKarfiup najortuagkap åtavigi- ssavdlo ukiunik 200-linera imåinau- titagssåungingmat. uvanga Ausiangne inungorsimångi- langa, ajoKisutdle atorfeKarnivne si- visukuloKissume ukiut Kulailuat Au- siait eraåne ajoKiusimavunga, ukiut- dlo 30-t Ausiait igdloKarfiåne — na- ■hgeKåtårtumik — ajoKiusimavdlunga. taimåitumik påsisinauvarse pissutig- SsaKardlualersimassunga Ausiait nag- dliutorsiornigssanut tungatineKarsi- aaussumik agdlagaKatsiarnigssavnut. ukiut 200-t ukiorpagssuput Kåuma- terPagssuput uvdlorpagssuvdlutigdlo. P>vfik taima sivisutigissoK perérsunik ei-KartugågssartaKåsaKaoK, nunaaar- flgdlo pivfingme taima sivisutigissu- me atavdlune ingerdlarérsimagune, agdlauserineKarnermigut taissagssar- PagssuaKåsaoK; tamåkule ingmikut erKartorneKångitsornaviångingmata, uvanga OKauseKatsiarnigssara nåma- S'narsinåusavara, taimailiornigssaralo 'sumaKarfiginåsavara uvavnut pissa- riaKavigsussoK. _ PivfigssartaoK taima sivisutigissoK a™a åssigiginarmik ingerdlatsineKar- uaviångilaK; pivfingme tåssanisåput sutigutdlunit iluagtitsissarnerpag- ssuit, tamånalo ingmikut erKartuga- uatsiarnigssavne tikitdlagtåtsiarsinåu- savara. igdloKarfik Ausiait nunavingmina- he KeKertamipoK angisungitsume. i- uigssineKarnera pitsauvdluinarnerar- dlugo OKautigineKarsinauvoK, nuna- tamigut imartamigutdlo atortugssa- haigutdlo namagineKarsinauvdlune, ta- hiånalo ukiune kingugdlerne atortu- lersornerata isumagineKarneratalo ugpernarsarpå. måname Kalåtdlit- hunane igdloKarfit pingårnerit ilagåt; uparuartugagssartaKarporme. sujugdliutdlugo tailara igdloicarfiup nunatå nunatåtalo encå. nunaKarfigi- lerKårnera åssiliautitdlugulunit taku- simångilara. ukiunilo kingugdlerne 50-ine KanoK issusia ilisimavara. Ka- uga nunavtine nunaKarfingnik pior- saineK isumagineKångingajagkatdlar- ^at, niuvertoKarfingmilunit årKigta- rialigssuit „taimåitugssausoralugit“ uparuartorneKångikatdlarmata, Au- siait ingerdlatitaunerup tungåtigut Kalåtdlit-nunåne mæslingernerssuit angnertut sujugdlit sulissussivigisi- mavai. perKigungnaerneratale tunuar- tariaKalersisimavå, 1955-imilo toKU- vok 52-inarnik ukioKardlune. atåtaga akigssarsiagssaK pinerunago sulivdlu- arniartartunut ilauvoK, Kalåtdlit-nu- nånut tungassumik sulinine ukiumut 500 kruninarnik akigssarsissutigissar- på, kingorårtåle 20—30.000 krunisi- ssardlune; taimatume pissoKarajugta- runarpoK. uviga Katångutigalo angut ama Ka- låtdlit-nunånisimåput, nangminerdlo neriugpunga KaKugo Kalåtdlit-nunå- taimåissutsimut ikusimårtuinauvoK, inungminutdlo tamåkuninga sungiu- ssinarsimassunit ussataussapalåK tai- mane atorneKartartoK „taimåitugssau- game taimåipoK11 KångerneKarsinau- simångilaK. — månale KanoK ipa? på- sineKarérsoråra isumap taimåitup a- torfigssaKångissusia. sumingme tai- ssaKarnanga OKåinarsinauvunga, Au- siait igdloKarfik igdloKarfit avdlat å- ssigalugit avdlångoKissoK sulilo sule avdlångortugssauvdlune. „NunguaK" „SangmiarneK“ „TipitoK“ „K’eKerté- nguaK“ avdlatdlo initorKamingnika- luarput avdlångornermitdle ilisar- narpiarnatik. Kå sule, sule sujumut! 200-nik ukiulik mérKatut inartaria- KångilaK! avdlatut itunik atissartår- tariaKarpoK. pilersuineK tailara. Ausiait tunga- vilerneKarKårmata, taimanikutdlo a- ngatdlatit måssåkornit avdlauvdlui- naratdlarmata pilersuinikut. ajorna- KuteKarsimagaluaKissoK KångerneKa- riartorsimavoK. taimane niorKutigssat nunalisineKartartut avdlångortina- vérsågaussutut ikatdlarmata Ausiang- nisaoK umiarssuaK tikilersoK kialunit nalusångilå sunik usissoK, umiarssu- ardlo taiginåsavå „pajugtOK." — må- ssåkutdle Ausiangne pisiniarfigpag- ssuaKarpoK, sujugdliarssuk aperissa- riaKartilerdlugo: „una sunauna?" — tamåna taimatuinaK taivdlugo Au- siangmiut sivnerdlugit ukiorpagssuar- ne handelime sulissusimassut — arKe tåingikaluardlugit — ajungitsunik er- Kainiagagssångortiniarpåka. igdloKarfik inugtusiartornermine pingårtungoriartortarmat, åma Au- siait tupingnavigsumik tåssuna pero- riartornerat malungnardluinarpoK. tungavilerneKarnerata nalåne inuit nautsorssåtait mana takussagssaugu- nångitdlat. uvangale nalungilara u- kiut 50-it matuma sujornagut Au- siangne inuit 200-ungitsutdlunit. må- nale 2000 sivnerdlugit inoKalerérpoK. taimåitumik imailerpoK: Ausiangmio- Katigigssussugut ilaisigut ilisareKati- gingnata igdlutdlo ilarssue kikut ig- dluginerait naluvdlugit inulersugut. tåssame Ausiait ukiorpagssuarne a- tarérame sule, sule agdliartortugssau- VOK. tungavilissup — Niels Egedep — tungavilinermine atsinera („Egedes- minde") erKaigåine åma ilagit tungå- tigut suliaK Kimåsimångikå nalunå- ngilaK. angunime erKåissutigssiora- miuk åma suliå erKaimasimåsavå. ta- måname åma nangmineK pingårtitarå anguminutdlo ikiutusimavdlune. må- na 200-ngortorsiornigssame ukiorpag- ssuarne ilagit Ausiangne ingerdlati- tausimanerat erKaineKartugssatut sar- Kumiutisaguvtigo sulisimassorpag- ssuarnit KutsatigineKarsinaussunit i- nuk tåuna nr. 1-iule! igdloKarfik Ausiait tamatigut su- juariartornigssamik kigsåupara. inu- toKai erKaivdlugit sulisimassorpag- ssuitdlo erKaivdlugit ajunginerpåmik kigsåussivunga. Søren Kaspersen Ausiait nukarumårdlunga, pingårtumik måna Kalåtdlit-nunåne igdloKarfit ilåne su- liavnik inigssitoKåsangmat. — uvit orpigpagssualerinermik ili- niarsimassuvoK, atorfigdlo tåuna Ka- låtdlit-nunånut angalanigssamut ili- manauteKarpatdlårunångilaK? — uvigåra Niels Kjølsen, orpigpag- ssualerinermik iliniarsimassup Kalåt- dlit-nunånilo admiraliusimassup F. H. Kjølsenip ernera. — kime erKumitsuliornermik ilini- arsimavit? — 1954-ime autdlartipunga profes- sor Johs. Bjergime, nangitdlunga Utzon Frankime Mogens Bøggildimilo naggatågutdlo professor Gottfred Eiekhoffime. — ukiordlo kingugdleK nersornau- tisivdluatdlardlutit! — akademip nersornausiutagå kulti- ussok mikinerussoK pisimavara tåu- na pigunaragko; kisiåne 1959-ime pi- vara. — suliarpagssuatit sumut pigamik? — Bornholmime Søholmip marrior- fiata silatånipoK åssilialiara månalo åma Ausiangne, suliåkale avdlat ta- marmik privatimik pigineKarput. åssiliartå åssinguvdluartoK — Niels Egedep åssilialiartagssåta suliariniarnera KanoK ipa, åssilissag- ssaKarane suliauva? — ajornakusungåtsiarsimavoK u- jarKamut naKitat pisorKat kisisa na- jorKutagssarigavkit. åssilialiat tåuko tatigissariaKarsimavåka iluanårdlu- tingme erKordluakulugtussarmata. a- tortugssat tåuko misigssorKigsårnera- tigut isumaKarpunga Niels Egedemut nalerKutdluarsinaussumik angussa- Karsimavdlunga. amåtaoK ilaKutaisa Hansip åma Poul Egedep åssinge mi- sigssordluarsimavåka isumaKardlu- ngalo åssilialiavnisaoK ilaKutarit ili- sarnautåinik ersserKigsunik sarKumi- ssoKartoK. inuit Egedet åssinginik tåu- kuninga ilisimangnigtut oKartarput Niels Egedeliara åssinguvdluartussoK. — åssilialiaK KanoK agtigå? — piumassarineKarpoK 40X40 cm- iusassoK ujaragtåne naKinerit ilångut- dlugit, naKineritdle taimatut inigssi- neKarnigssåt nangåsårutigåt tåssa si- lap pissusiata kångalassungortisi- naungmagit, silamitdlo pineKångika- luarpata ilåne mérKat kumilagtut ila- pigtutauvdlutik kångalassungorsinau- ssarput. taimåitumik agdlagartå åssi- liartarpiånut ilånguneKarsimavoK tai- maisivdlunilo anginerulersimavdlune. ikuneKarsimavoK ujaraminermut Bornholmime Hammerenimit pissu- mut nunaKarfiup ujarånut éssingu- ngåtsiarsorineKarmat. tåssame neriugpunga ertcdissutig- ssiau tåuna Ausiangne nudnårutigine- KarumårtoK, sordlule uvanga suliari- nerane nudnårutigisimagiga. sic sårugdlit tunissat upernåp Kåumataine puerKornerssua pissutigalugo bundgarnerssorneK pa- katsissutaoKaoK. julip autdlarKautå tikitdlugo sårugdlit tunissat nalu- naerssorneKarnerata takutipå sujorna taimailineranut nalerKiutdlugo kingu- ariarneKarsimassoK 3.500 tonsinga- jangnik. julip autdlarKautåne sårug- dlit tunissat tamåkerdlutik 5.923 tonsiuput. tarajortigagssångordlugit tunineKarsimåput 3.222 tons, sujor- narnit 2.394 tonsinik ikileriardlutik. panersigagssångordlugit tunineKarsi- måput 1.154 tons nerpiliagssångordlu- gitdlo 1.547 tons. igdloKarfingne åssigingitsune erKåi- nilo tunissat imåiput: 1-7— 1-7— + imalt. 1962 1963 -T- tons tons tons Nanortalik 394 388 -4- 6 K’aKortoK 2.166 1.909 -r- 257 NarssaK .. 308 556 + 248 Påmiut 2.046 887 -r- 1.158 Nuk 1.386 729 -4- 657 ManitsoK . 1.721 935 -7- 786 Sisimiut .. 1.308 324 -7- 984 Angmag- ssalik .... 31 195 + 164 Ewald Steensen Ekkolod, Asdic og radiotelefoner HJØRRING ESBJERG Parallelvej 41 Borgerg. 49 KØBENHAVN Nørrebrogade 66c DANMARK Skipperlod ujardllut anglsflK aklkltsordle. HVIDLINIElerdlugo talmåltulernagulQnit plneKarslnauvoK Imap naraa aullsagkatdlo ingmlkflrtitdluarsfnauval. atorniarnera a- jornaeKaoK agdlåtdlo aKugtarflngme mlkl- galuartume lnigsslkuminaKalune, tåssame talumit 15 cm-Inamik avasIssuseKarame. (igtuivfiuslnaussut ardlaKaKaut: 0-120, 100-200, 200-320 favnit atornesarslnaussut avdlat s. i. 0-40 åma 0-80 lavnit SIMRAD skipperlod sarlap såkortilssustnut atorneKartunut nalerKiitungordlugo akltsfl- sernago plneKarslnauvoK. sukåssutsimut regulator lngmlnlk lngerdla- ssok avKutigalugo ltlssutslt erKOrtumlk na- lunaerssorneKarslnåuput, sarlap såkortu- ssusla avdlångoraraluartltdlugulQnit. skipperlod påplaramut panertumut agdlag- tarpoK. type 512-11-12 Ima 13 11. il. sdt tamalsa llångutdluglt „Glas- libersko“mItOK 10X10 cm-imlk svingerllik .............. kr. 6750,— type 512-11-12 åma 13 11. il. sflt tamalsa llångutdluglt 10X10 cm-imik svingerllik åma HVIDLINIEllk ............. kr. 7750,— angisGmlk svingerllik (10X15 cm) åma HVIDLINIEllk .... kr. 8780,— „hvidllnie” sQva sukutdlo iluaKuflgl- neKarsfnauval aullsagkat naterslungajagslmagångata aula- jangerneK ajornakusGrtarpoK aullsagauner- sut, KanoK amerdlatiglnersut Imavdlo nar- xa KanoK ItGnersOK. SIMRAD hvidlinie-los plglgåine hvidlinie IvertlneKåsaoK talmalo aullsagkat Imap nai'Kanit ingmikGllsåput, tamatumalo pe- Katlgissånlk Imap narxa kUlsagllglneKarsl- naunersoK påsineKarslnauvox, tåssame Kaersortat nGe navianarslnaussutdlQnlt imap narxanltut avdlat hvldlinlep atfine tåssanilo takuneicarslnaugamik. SIMRAD lodit tamarmlk ajornaltsumlk taorserneKaratarslnångordlugit sanfiuput. pilertortumlk pitsaussumigdlo suliarlnesar- slnåuput. ET STORT LOD TIL EN LILLE PRIS: Leveres såvel med som uden HVIDLINIE. Det skelner let mellem bund og Ilsk. Det er let at betjene og let af placere, selv i det mindste styrehus, for det fylder kun 15 cm ud fra skottet. De kan vælge mellem mange måleområder: 0-120, 100-200, 200-320 favne andre grundområder er f. eks. 0-40 og 0-80 favne. SIMRAD SKIPPERLOD leveres til alle ak- tuelle spændinger uden pristillæg. Automatisk hastighedsregulator sikrer nøj- agtig dybderegistrering, selvom netspæn- dingen varierer. Skipperloddet skriver på tørt papir. Type 512-11-12 og 13 o.s.v. kom- plet ml 10X10 cm svinger i „glasfibersko" ........... kr. 6750,— Type 512-11-12 og 13 o.s.v. kom- plet m/ 10X10 cm svinger og HVIDLINIE ................ kr. 7750,— med stor svinger (10X15 cm) og HVIDLINIE ................... kr. 8780,— HVAD ER „HVIDLINIE", OG HVIL- KEN NYTTE HAR MAN AF DENI Når fisk står tæt ved bunden, kan man vanskeligt afgøre om det er fisk, hvor store mængder der er og hvordan bundeD er nedenunder. Hvis man derfor har et SIMRAD hvidlinie- lod, slår man hvidlinien til og straks skilles fisken fra bunden, og samtidig kan man sc om der er mulighed for bundtrawling, id«* evt. klippespidser eller anden farlig buntt vil vise sig under og i hvidllnien. Alle SIMRAD lod er opbygget 1 enheder, som let kan udskiftes. (Hurtig og effektiv service). SIMONSEN RADIO A/S . OSLO 9.360 5.923 3.437 Til det moderne køkken hører et Safir elkomfur Danmarks mest po- pulære elkomfur, Safir, fås nu i nyt, enkelt, praktisk og moderne design. — Også på det tekni- ske område repræ- senterer Safir en række nye fordele, f. eks. større ovn og indstillelig ovnven- til, endvidere fås Safir nu med SA- FIR-MATIC termo- statkogeplade, samt med kontaktur for ovnen. Blandt de nye Safir elkomfurer kan De vælge mellem: Normal eller bred udførelse, 3 eller 4 kogeplader, spiral- eller masseplader, med eller uden grill med eller uden var- meskab og med el- ler uden automatik. De finder altid et Safir, der passer netop til Deres fa- milies størrelse og behov. iggavingmut moderneussumut ilauvoK kissarssut elektricitetiforfoK Safir Danmarkime kissarssfltit elektricitetitortut atorumaneKarnerpårtåt, Sa- fir, måna pineKarsinaulerpoK nutåmik, piuminartumik, atoruminartumik moderneussumigdlo issikOKardlune. åma årKigssuneKarnerme tungåtigut Safir Kavsinik nutånik ajungeKu- teKarpoK, sordlo kissarssutitå angneruvdlune angmartartualo avdlångo- rartineKarsinauvdlune, åmåtaoK måna Safir pineKarsinångorpoK aulaja- ngersimassumik kiåssusilingmik Safirmatikimik kissaiveKardlune, åma kissarssumut kontaktureKardlune. kissarssutit elektricitetitortut Safirit nutåt ilait måko Kinersinauvatit: nåmåutumik imalunit siligtumik sanåK, 3-nik imalunit 4-nik kissaivilik, Kipissunik imalunit saviminernik kuissanik kiissaivilik, sikalårtitsivilik imalunit sikalårtitsiveKångitsoK, ilissivingmik unaissarfilik imalunit ili- ssivingmik unaissarfeKångitsoK åma nangminiginardlune ingerdlassauti- lik imalunit taimatut itumik peKångitsoK. tamatigut Safir pigssarsiarisinauvat inugtavit amerdlåssusinut pissaria- Kagåinutdlo nalerKutoK. LEVERANDØR TIL DET KGL. DANSKE HOF tt Haraldsgade 53 — København 0. Ausiait nagdliu- torsiornerane 17

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.