Atuagagdliutit - 13.02.1964, Blaðsíða 14

Maneragssup avangnåne
natårnat pilerngussat
amerikamiut canadamiutdlo ukiune 50-ine ilungersordlutik na-
tårnanik amerdleriniarnermingne angussanardluariarmata ja-
panimiut piniaKataussarnialerput inuiaKatigit ardlaliussut
aulisapilungnigssamut sukangaiussunik maligtarissagssaKali-
ngigpata imap pisussutaisa åncingneKartugssaungitsumik ajo-
KuserneKarnigssat ånilångagivdluinartariaKartoK amerikamiut
OKautigigåt
USAp Canadavdlo Japan isumaKatigiungnaersimavåt Maneragssup avang-
nå’tungånc natårnarniarneK pivdlugo. natårnat piniapilungneKarnermit nu-
nguinånginigssat anguniardlugo USA Canadalo 1913-ime isumaKatigissuteKar-
put, taimalo Maneragssup natårnai pivdlugit inuiaKatigit ardlaliussut isuma-
Katigissutåt sujugdleK pilersitdlugo. taimanernit amerikamiut canadamiutdlo
suleKatigigdlutik KanoK natårnaKartigineranik misigssuilerput isumatusåKalu-
tigdlo pissarinenartugssanik kigdlilersuinermikut natårnat kingumut pissauv-
dlualersipait.
pissanik kigdlilersuineK
natårnat pivdlugit isumaKatigissutip
sujugdliup atsiorneKarnerata kingu-
nitsiångua påsineKarpo« Maneragssup
kitå’tungåne, Japanip avangnåne, å-
rna natåmaKartoK. åmåtaoK ilimagi-
neKalerpoK japanimiut, norgemiut tu-
luitdlo umiarssuarnik Kerititsiviussu-
nik aulisariutinit nioraivigineKartug-
ssanik natårnaKarfingnut autdlartit-
sinigssåt.
pissarineKartartut amerdleriarpata
natårnat ikileriarujugssuardlutik ilua-
KutigineK ajornarsisangmata USA
Canadalo 1937-me inatsisinik ardla-
lingnik isumaKatigissuteKarput, inat-
sisitigut tåukununa inuiaKatigit av-
dlat natårnanik amerikamiut canada-
miutdlo ilungersordlutik amerdlisini-
arsimassåinik iluaKuteKalinginigssåt
akornuserniarneKarpoK. taimatut a-
kornusinikut kisalo USAp piumassa-
Karnera maligdlugo japanimiut auli-
sartuisa Beringshavip kangia’tungånit
1939-mit tunuartitaunerisigut kingu-
singnerussukutdlo sorssungnerssup ki-
ngugdliup autdlarnerneratigut inuia-
Katigit avdlat Maneragssup avangnå’
Grønlænderpige i
Danmarks Radio
Frøken Helga Lynge fra Godthåb,
sang fornylig i Danmarks radio en
sang fra operetten „South Pacific".
Det skete i forbindelse med den popu-
lære radioudsendelse „Go’morgen —
på’en igen", der i vintertiden foregår
hver mandag morgen. Helga Lynge,
der er kontorelev hos J. C. Hempels
skibsfarve-fabrik, er medlem af grøn-
lændertruppen „Mik". Grønlænder-
truppen optrådte i Stockholm i be-
gyndelsen af februar i forbindelse med
den danske uge. Det er også meningen,
at truppen skal synge på verdensud-
stillingen i New York til foråret. Her
ses Helga Lynge sammen med skue-
spilleren Chr. Arhoff.
Helga Lynge mungmio Kanigtukut
Danmarkip radioane erinarssorpoK
danskisult ukiunerane Danmarkime
autdlakåtitagkane atausingorniikut uv-
dlåkut, nuanarinøKardluartume. Helga
Lynge agdlagfingmiugssamut iliniar-
ItuvoK J. C. Hempelip angatdlatinut
iKalipausiorfiane ilaussortauvfigalugit-
dlo kalåltdlit erinarssoKatigit „Mik",
kalåtdlit erinarssoKatigit februarip
tungåne natårnaKarfingne aulisarnig-
ssaraluat akornusemeKardluinarpoK.
sorssungnerssup kingugdLiup ki-
ngorna USAp Canadap Japanivdlo at-
siorpåt Maneragssup avangnå’tungå-
ne aulisarneK pivdlugo isumaKatigi-
ssutertik North Pacific Fisheries Con-
ventionimik taineKartoK. isumaKatigi-
ssut maligdlugo aulisarneK kigdliler-
suivfigineKarsinaulerpoK. isumaKati-
glssutigineKartut ilagåt ilisimatut mi-
sigssuinerisigut påsineKåsagaluarpat
aulisarnerup angnertunerulersineKar-
neragut aulisagkat ikilissut, tauva i-
nuiaKatigit aulisartue sujornagut au-
lisaKatausimångitsut aulisaKatauli-
sångitsut.
pissarinenarsmaussut
tamarmik pissarinenartarpat?
inuiaKatigit pingasut atsiugkamfkut
isumaKatigissutigåtaoK natårnat, ka-
pisigdlit angmagssagssuitdlo kigdli-
lersuivfigineKarsinåusassut. japani-
miut amerikamiunik canadamiunigdlo
suleKateKalernermik kingornale ar-
dlarissatik akornuserniartuarsimavait
OKartardlutik Maneragssup avangnå’
tungåne natårnartarineKarsinaussut
tamarmik pissarineKartarnerånik ar-
dlarissamik nalunaerutigissartagait i-
lumungitsut. 1962-ime ukiåkut isuma-
Katigingniarnerme amerikamiut cana-
damiutdlo autdlartitaisa avdlatut sa-
pilerdlutik ilisimatortatik ilalertaria-
Karpait isumaKarmata Beringshavip
kangia’tungåne natårnartarineKarsi-
naussut tamarmik pissarineKartarner-
sut inåmagtunik ugpernarsautigssa-
iKartineKångitsoK. autdlartitat aulaja-
ngernerat såkortoKissumik akerdliler-
sorneKaraluartoK amerikamiut cana-
damiutdlo nålagkersuissuisa sujorna
upernåkut isumaKatiglssutigåt japani-
miut aulisartuisa kigdlilersugaussu-
mik Beringshavime aulisarsinautitau-
lernigssåt.
kigdlilersuinigssaK amerikamiunit
pingårtineKartorujugssuvoK taimai-
liornikut aulisagkat nungungajagdlui-
nardlugit pissarineKartånginiåsang-
mata. ukiarme septemberime ameri-
autdlartinerane Stockholmime erinar-
ssorput danskiit sanKumersitsinerånut
atatitdlugo, isumaliorKultigineKarpor-
dilo kalåtdlit erinarssoKatigit silar-
ssuaK tamå'kerdlugo sarKumersitsinig-
ssarssuarme upernåro New Yorkiime
erinarssorumårtut. tåssa Helga Lynge
åiparalugo danskeK issigingnårtitsi-
ssarltoK Chr. Arhoff.
ikamdut atautsimigiartitait japanimiut
autdlarmata præsident Kennedy na-
lunaerumine ilåtigut ima OKarpojc: —
aulisagkat piniapilungneKarnerat pi-
navérsårneKångigpat inuiaKatigit si-
larssuarme tamarmitut ajutorujug-
ssuarnigssartik ilimagissariaKarpåt.
takorérsimavarput Atlantikume
natårnartarineKartartut 13.000.000
pundinit 300.000 pundinut ikileri-
arnerat. Bristol Bayime (Alaskap
avatåne) kapisigdlit amerdlaner-
påt 1938-me pissarineuartut 24,7
millioniussut kingorna ikileriaru-
jugssuarput 2,8 millioninait pissa-
rineKartalcrdlutik. igdlua’tungå-
gutdle ilisimatut sulinerisigut pi-
ssarineKartartutdlo pemigsårtumik
kigdlilersorneKarnerisigut Mane-
ragssuarme natårnartarineKartar-
tut 1923-me 40 millioner pundinik
amerdlassuseualeraluartut avgua-
Katigigsitsinerme ukiumut 70 mil-
lioner pundinik amerdlåssuseKar-
talerput. inuiaKatigit ardlaliussut
angnertoKissumik igdlersuiniar-
dlutik isumaKatigissuteKångigpata
ånilånganartorujugssuvoK imap pi-
sussutaisa iluarserKitagssåungitsu-
mik ajoKUserneKarnigssåt.
natårnat Davisstrædime
inuiaKatigit mardluk nungupait
Kulåne agdlautigineKartut „Fiskets
Gang“imit pissut ilåtigut ima ilane-
Karput: — uvagut Norgime erKaima-
varput Davisstrædime natårnat tuluit
norgemiutdlo umiarssuarnik angisu-
nik ingmikut aulisariutitalingnik
1920-kune autdlartitsissarnerisigut
piniapilungneKarnermit nungussa-
vingnerat. taimaingmat tupingnångi-
laK amerikamiut canadamiutdlo a-
kornusiniarmata Amerikap nunavig-
tåta avangnåne kitåne natårnaKar-
fingne taimatut pissoKarnigssånut. ta-
måne aulisagkat piniapilungneKar-
nermit nungussavingnigssåt énilånga-
narsigaluarpoK, pivfigssaugatdlartit-
dlugule kinguneKardluartunik kigdli-
lersuineKardlune. angussarineKartut
„Pacific Fisherman“ime imatut oKau-
Københavnimut
uterdlugulo agfåi-
narmik akilerdlugo
Grønlandsfly akikitsumik uvdlut 21
atortugssamik tingmissartortitsi-
niartoK 31. marts 1964 tungånut
tingmissartornerme pissortat akuer-
ssiineratigut Grønlandsfly åkikitsum.ik
tingmissartortitsiniarpoK Kamgerdlug-
ssuarmit Københavnimut martsip 31-
alta tungånut. uterdlugulo tingmissar-
tornoK sujuimuinarnertut akeKåsaoic
tåssa 1.135 krnnik, billetile uvdlut 21-
inait atortugssauvdlune. kikutdlunit
såkutujungitsut Kangerdlugssuarmit
— Københavnimut Kangerdlugssuar-
mutdlo uterdlugo tingmissartorniartut
tamarmik agfåinanmik akilerdlugo a-
ingalasinåuput.
tigineKarput: — aulisagkat Kanganit
sivikinerussumik piniarneKartarneri-
sigut pissarineKartartut amerdlane-
russalernerat tåssauvoK Maneragssu-
arme naltårnat nungutinavérsågau-
nerinut erssiutaussut pitsaunerssåt.
kigdlilersuivdlune piniarsinauti-
tauneK 1930 -t autdlartilårneråne
atugaulermat aulisartut ukiumut
uvdlune 250-ine — amerdlaneru-
ssunilunit — 43.200.000 pundit pi-
ssarissarpa.it. 1954-ime uvdlut au-
lisarfiussut ikingnerpaungmata uv-
dlune unuanilo 29-iname Area li-
me 36.700.000 pundit kisalo uvdlu-
ne unuanilo 68-ine Area Ill-me
33.800.000 pundit pissarineKarput.
natårnat taineKartutut amerdlatigi-
ssut pissariniarnerine uvdlut aulisar-
fiussartut ukiune kingugdlerne amer-
dlanerussarput. tamatumunga pissu-
taussutuaK tåssa aulisartut nangmi-
nérdlutik natårnarniartarnermingnik
sivitsorsainerat, natåmarniutit per-
KuneKarsimangmata nunaligussigå-
ngami'k autdlarKingnigssamik tungå-
nut uvdlune arfineK-pingasune umiar-
ssualivingme uningassåsassut. taimai-
liornikut natårnarniarneK sivitsor-
sarneKartarpoK pissarineKartartut u-
kiup ilåne angnertunerussume nuni-
guneKarsinaussarniåsangmata. taimai-
liornlkut aulisagkat .nunaliguneKartut
amerdlavatdlålinginigssåt anguniar-
neKartarpoK, nunigussorneKartut a-
imerdlivatdlånpata akiussut åpariå-
sangmata åmalo natårnat pissarine-
KarKåmersut ukiup uvdluine amerdla-
merussune tunineKarsinauniåsangma-
ta.
Agdluitsup kangerdlua
sulivfigssualiuneKardle
jutdleriartorneranit dgdluanut sångne-
ranut pujortulérarpagssuit kingumor-
dlutik Agdluitsup kangerdluane re-
jerniarput. kangerdluk avdlanut na-
lerKiutdlugo angingikaluartoK aulisa-
garigdluarnera malungnartarpoK, ka-
ngerdlup sinåne tulåussuivfigssaK ki-
sime amigautauvdlune. rejerniartut
kaligtarfiat angnertungikaluarpoK pe-
Kardluardlunile. rej ertarineKartartut-
dlo iikileriåsagaluarpata kangerdlung-
mut pulaterKilåginaråine namagtunik
pissaKartariaKartarpoK, imalunit ku-
jasingnerussume Sermersut alånguå-
nut pujortulérarssuit ilait ingerdla-
ssarput.
rejerniutit amerdlanerit sulivfig-
ssuaKarfingmit Narssamit aggiassar-
put. aulisardluarnerisa nalåne issi-
gingnårdlugit nuånerta.Kaut, ericarsar-
Kajånartardlunilo sok måne Agdluit-
sup kangerdluane sulivfigssuaKångi-
nersoK. sanavfigssatut piukuneKartar-
toK Kaicuguna fabrikiliorfigineKåsa-
ssok? pujortulérarssuit Narssamérsut
rejåinarnik piniarungnaerput, tåssa i-
låt atauseK Agdluitsup kangerdluane
niuvertoruseKarfingnut sårugdlingnik
aigdlertalermat. kangerdlup sinåne
nunaKartut suliagssaraluamingnik ar-
sårneKartut Narssame fabrikime su-
lerusugtaraluarput tamåkerdlutik aut-
dlarsinaussångitdlat ungasigpatdlår-
nera pissutigalugo.
Agdluitsup kangerdluane sulivfig-
ssuaKaraluarpat tulåussuivfigssaK Ka-
ninårdlugo aulisartut sule tamaviår-
nerulernigssåt neriunaraluarpoK. rejet
sårugdlitdlo kisimik pinatik aulisag-
katdle tamat nungukatdlåsångitsut
ikangerdluvtiniput. sordlo Kaleraligpa-
rujugssuit kangerdluit avdlat Kalera-
linut nalerKiutdlugit pualasut Kanor-
ssuaK piniarneKarsinåuput. ukioK kau-
jatdlagdlugo kangerdlungme aulisar-
toKarsinauvoK, taimågdlåt upernåkut
sikorssuit nalåne aulisarneK unitsiar-
sinauvoK. (måne fabrikeKaraluarpat
aulisagkat Narssamut tunineKartartu-
nit amerdlanerussut tunineKartåsaga-
luarput. kujatåne sulivfigssualiorto-
Kåsagaluarpat Agdluitsup kangerdlua
sujugdliuneKarumårtoK kigsautigina-
KaoK, sulivfigssuarme aulisagåinait
pinagit åmale savårKat tåssane toKO-
rarneKartarsinaugaluarput, månime u-
massutiligpagssuit KaneKingmata. tau-
va savårxat toKorainerup nalåne u-
miartupilusåisagaluarput.
Adolf Grillich,
AgdluitsoK.
SLAGTERIERNES
CENTRAL
Ukiorpagssuarne Handelimut
pisisifsissartOsimassok
Mangeårig leverandør fil
Den kgl. grønlandske Handel
CHRISTGAU
god KAFFE
gennem
generationer
ukiorparu-
jugssuarne
kavfimik
pitsaussuf-
narmik
niorKuteKar-
tarsimavugut!
14