Atuagagdliutit - 09.04.1964, Blaðsíða 18

angakungorniartarneK
angåkungorniarfarneK iméinåungifsorssuvoK, nanorssuarmit nerijsauneicnardlune årime nuileraraoK umassut
, . ,... , ... ..... ... . taerigkavta ardlåt, emgerdlugo tang-
arfornarlufdlo assigingitsuf avKutigerKartariaxardlutik. angakungormax
ersivdlune fornagssaminik ujardlisaoK, erserujugssuarnikut aifsåt faku-
ssagssaKarnartarmat.
agdlagfoK OTTO SANDGREEN
tusarparput angåkut ilait inungorti-
natigdle atåtamingnit aulajangerneKa-
rértartut angåkungortugssatut. tåukua
autdlarniuteKartmeKartarput aulaja-
ngersimassumik KanoriliorfigineKar-
tugssauvdlutik. aulaj angersimassumik
riliutigssaKartoK. ikigtunguit kisimik
ssarpåt — tusåmaneKåinarpoK Kano-
riliutigssaKartOK. ikigtunguit kisimik
nalungilåt. aperssuerujugssuarnikut
aitsåt påsineKarsmaussarpoK, agdlåt
inoKarfit ungasigsut aperssuiartorfi-
gineKartariaKartardlutik.
atauseK åssersutitut OKalugtuarisa-
vara:
„nuligoK nårtulermat angåkugssau-
tip autdlamariånik ilisimassaKartumik
aperssuigaluarpoK. utorKartatik aper-
ssoraluarpai, kisiånigoK utorKåinåu-
put. ilisimassaKångitdlat.
aussalinguatdlartOK angmagssiardlu-
tik K’ingumut katerssutitdlarmata,
Sermilingmiune navssånginame, Ike-
rasagssuåkordlune K’ingumut autdlar-
poK.
aperssuigaluarame aperissaisa ta-
marmik angåkugssautip autdlarKariå
naluvåt. (
sussårdlune angerdlartugsséngordlu-
ne taimaitdlune unutdlartoK eKalung-
nut ungussiviussartoK Ujarajugduk or-
nigpå. takuleriarpå Ujarajugdungme
merssusiortoK (merKusiortoK). tikilerå-
ne takuvdlugugoK Kimåvdlune autdla-
riaraluaK OKarfigå: „pisångikivkit! a-
periartuinarivkit!“
„sumik-una?“
„ivdlit aitsåt merdlertungujussutit
ilisimanaviångerKOKait!“
„sunauna?“
„angåkugssautip autdlarKariå".
nipaitsiarsinardlunigoK OKarpoK:
„merdlertugama ånavnit tusarpara."
„atorniångujuguk! OKautiginiangu-
juguk!"
OKautigilerpågdK: „naujap erngutå-
nik (tåssa ivssuatsiaussat imermik
mitdlugsivdluartartut. taimåitungoK
naujat piarKamingnut imertitsissutigi-
ssarpait, taimåitumigdlo naujap erngu-
tånik taineKarput) tiguseriaruvit pa-
nersisavat panerserKigsårdlugo. Kitor-
nartåriaruvit ikeriardlugo aumårtit-
dlugo tåussuminga Kårdlorumårpat.
tåssa tåuna Kåumarsautigsså." taimai-
liorput. inungorniariartoK — asuluni-
ngoK nukagpiaratsiarssuaK — sulilu-
nit panerdluångitsoK Kania aitsarte-
riardlugo aumårtitamingnik Kårdlor-
påt.
tamåkuinaitdle KårdlorsissutauneK
ajorput. ilaisa atortarpait kigutaerna-
Karfit pingasunik avaleKutérausså-
nguagdlit.
taimailiuineK imåitumik sujunerta-
KarpoK: taima pineKartut ilumikut
KaumaneKalerniåsangmata tornagssai-
sa kajungerissagsséinik, — tornagssåi-
nut erssaringniésangmata.
tåssalo nukagpiaraunerane nutånik
atissartårnerit tamaisa: ånorårtårpat,
Kardligtårpat kamigtårpatdlunit, atå-
tåta taima aumårtitamik Kårdlorarå.
tåuko inungortinatik angåkugssiaussut
piumavfigineKarput atissaKaratik, sor-
dlo kameKaratik, KardleKaratik ånorå-
Karatigdlunit silamisångitsut. tamatu-
ma saniatigut atåtamingnit OKalune-
Kartuarput pinguarnerinaK pinago su-
nik arajutsinavérsågaKarKUvdlugit, tu-
sagkamingnik pigiliussiniartarKuvdlu-
git nakussagsancuvdlugitdlo.
KaumassoKalerneK
méraunermingnit angåkugssiåungit-
sut avdlatut iliuseKartarput. tamar-
migdle sujunertarissarpåt ikiortigssa-
mingnit takulertutausinaussumik Kau-
massoKalernigssartik.
tåukunånga KåumarsautigineKartar-
poK Kingmerssuarmit nanorssuarmit-
dlunit nerineKarneK. tamåna ima pi-
ssarpoK: angåkungorniarniartoK timut
autdlartarpoK tatsimik nåmagtuiniar-
dlune, taserdlo tikikuniuk ujarKanik
såtukujunik tangmigsartitsissalera-
raoK. (nukagpiarauvdluta taima pi-
nguartarnerput angåkungorniartunit
kingornutarisimavarput). taima tang-
migsartitsissardlune pilerarå tangmig-
sartitame kivivfia aulagalugtuinartoK,
taimailissarnerdlo såkortusigalugtui-
migsartitsissoK Kiviartarérdlugo. tåu-
nalo KimåriarneK sapilersoK (ersiner-
mit „alue niputut") nerissarpå, nenå
tamåt nungutdlugo saunikuinångor-
dlugo. angékungorniartuvdle tamåna
nalussarpå ersinermit umassup tåu-
ssuma orninalerånilo ilisimajungnaer-
simassarame. ilisimartugssångortordlo
neKå inungminut utendgtarpoK ipéru-
tivigsimavdlune. taimailigångat angå-
kungorniartoK aitsåt KaumaneKaler-
sarpoK tornagssaminit takulertorne-
Karsinaulerdlune kajungerineKarsinå-
ngordlunilo.
tamåna tusarKitsiåsavarput.
piaralåmik umariitsineK
tåukuale méraunermingnit angåkug-
ssiåungitsut KåumarsarneKarnerata su-
jornatigut avdlamik pissoKarértarpoK
pingitsorneKarsinåungitsumik. anåna-
mingnit åkangmingnigdlunit (atåtae-
rusimassut atåtamingnigdlo igdlersor-
tigssaKångitsut angåkungorniarajung-
mata) ajoKersuneKarértarput. (sulile
atåtaKaraluardlutik ajuatdlangneru-
jugssuartik pivdlugo angåkungoruma-
lersut timut autdlarnermingne ima ka-
magsimatigissarsimåput, kamagsima-
nere Kaumassutut itdlutik, Kaumane-
ratdlo tåuna tornagssaisa takulertuti-
gissarpåt). ajoKersussutigineKarajugsi-
måput Kupalorarssungnik toKusima-
ssunik navssårniarnigssåt, pingårtu-
mik piaralånik. toKusimassoK taimåi-
toK namagtoruniko umartiniåsavåt,
sigguatigut anersårfigeriardlugo itiati-
gutdlo mardlungnik anersårfigerKig-
dlugo. taimailiordlugo umartisavåt.
Kupalorarssuitdlo angajorKåt Kujania-
Kissut taimailiortertik akilertarpåt
nangmingneK tåussumunga tornångor-
dlutik. åma Kupalorarssuit ernineK a-
julersut ernisugsiordlugit tornagssar-
siarineKartarsimåput.
taimåitunik peKarérnigssaK pingåru-
teKartorujugssuvoK nerineKarnermut
Kulåne OKautigissavtinut. tåukukua
ikiortigssarsiarKåvisa ilisimaj ungnaer-
simanerane itersaråt ima ivngerdlutik:
„dålorduardina (inuk)
kudalivalerame (sinilerame)
makernårneK ajungualerivoK". (iter-
neK ajulerpoK).
itermatdlo tåukua OKalugtupåt uma-
ssok tåuna tatsimut utendgtartoK ne-
Kå tamåt nererérångamiuk, ilisimar-
Smag den enestående
NY
Nescafé
Prøv selv - smag forskellen
og bliv som tusinder andre
begejstret for IMY NESCAFÉ ^ efl Virkelig StimulaHS
^ en vidunderlig smag ogfylde ^$en herlig friskbrændt aroma
■^simpelthen en bedre kaffe
dluinalerneranile neKåta uterfigerKig-
tarå. taimailiortarput pingasoriardlu-
tik, tåssa tangmigsartitsiartortardlu-
tik. — pingasoriaissarneK atorneKa-
ngåtsiarsimavoK, aj oraluartumigdle
påsivdluarsinausimångilara tamatuma
KanoK isumaKarnera — isumaKarsima-
gune. OKautigineKarpordle pingasut
sivnerpatigik toKussutigisagå.
atugkaf erdloxinarfui
taimatut tornagssarsiniardlune aut-
dlarnerniarssårnerme angåkungorniar-
toK erdloKinartunik atugaKartarsima-
vok, agdlåme ilisimajungnaertardlune.
ilisimajungnaersimanerminilo atissai-
artarsimavoK, atissane sumut tamau-
nga erKartarsimavdlugit.
iterångamingoK atissaKaratik, atissa-
tigdlo Kineraluardlugit naningikånga-
mikik måtangaK Kimåvdlutik autdlar-
tarput, atissaisaligoK inugtaKaratik
maligtarpåit. Kupalorarssutaisa oKa-
lugtuarissarsimavåt umassoK imermit
KaKivdlune agginalerångat atissait su-
jugdliuvdlutik Kimåssartut ersinermit.
inersimalerdlutigdlo ujardlerKårniar-
tut Kajait, timut autdlarnermingne Ki-
måsimassait, agdlåt inimingnit avdlå-
ngortarsimåput. taimåitumik timut
autdlarniartut Kåinatik Kimalisagånga-
mikik ujarKanik perortarsimavait i-
måinaK nikisitagssaujungnaerdlugit.
ilaitdle ima ajoKersussutisissarsimå-
put: „ivdlit perortariaKångitsumik a-
joKersutisavavkit. puissip tavdluata
amiata igdlua périardlugo, ama ser-
pernga (tåssa serKuata Kulåtungåta
amia pamiagdluale ilautinago) périar-
dlugo, Kåinat portugssångorpat sujua-
nutdlo kinguanutdlo ilisavatit, tauvalo
aitsåt Kåtigut pordlugo. tauva måni-
narmikaluardlune Kåinat avdlénguså-
ngilaK."
tornagssarsiorncK
tåssa nerissaunermigut KaumaneKa-
lerpoK. taseK ornericigtariaerupoK, su-
mutdle tamaunga pisuaKilerpoK, tåla-
mik takunalugagssaminik ujardliler-
nialisaoK, tornagssarsiulisaoK, inung-
mik avdlanertamik nåmagtugagssar-
siulisaoK.
angékungorniardlutigdle ujardlersu-
nut tamanut måna aulajangissussarsi-
mavoK: ersineK. angåkumut inivigsi-
massoK OKarsimavoK: ersivdlune aitsåt
u j ardlerniartariaKarpoK, ersingikåine
sumik takussaKarfiungilaK — erseru-
jugssuardlune aitsåt takussagssaKar-
nartarpoK. ujardlerniardluta autdlarå-
ngavta ersinermit ilimasugtuinaussar-
pugut, timerput erKarsautivutdlo ta-
maisa piarérsimatitarpavut. taimaili-
nerme utinarusungnarsissaraluarpoK
akiniainigssamik piumassaK såkortu-
vatdlårtångikaluarpat. — tåssa ersi-
neK maigtungortitsissoK.
ersineK tamåna såkortussarsima-
Kingmat angåkungorniartut „ersiku-
tagssamingnik" tornagssarsiorKårtar-
put, imalunit tornartårtik sujugdleK
ersikutarilersarpåt, tamåkunungalo i-
låuput Kupalorarssuit.
aussaunerinå taima ujardlerfiussar-
Pok, sila alianåitalerdlune Kaumav-
dluartalerångat. ukiunera ujardlerfi-
galugo atorneKångisåinarpoK. ukiumi-
goK takussagssaKartångilaK. „anersåt"
saperngussarsimåput.
GAVE - RADIO
Nyt katalog er udkommet. Det
er fyldt med nye gaveideer og
forefindes på alle telegrafstatio-
ner i Grønland. — Telegram-
adresse: GAVERADIO. Katalo-
get sendes gratis til Dem på op-
fordring.
GAVE-RADIO
kataloge nutåK sarKumerpoK.
tunissutigssanik isumagssarsi-
nartorujugssuvoK Kalåtdlit-nu-
nånilo nalunaerasuartauseri-
vingne tamane takuneKarsi-
nauvdlune. — telegramernia-
råine: GAVERADIO perusugtut
katalogimik akeKångitsumik
nagsineKarsinåuput.
GAVE-RADIO
Østbanegade 17 . København 0.

SINGER
Også i Grønland værdsætter
man SINGER symaskinernes
fremragende kvalitet.
amåtaoK Kalåtdlit-nunåne
Singer merssorfit pitsåussu-
siat arajutsisimaneKångilaK.
SINGER CO. SYMASKINE
AKTIESELSKAB
Amagertorv 8, København K.
agiarfamex
angåkungorniartut taimånåinaK aut-
dlarnersartarpat? taimåisimångilaK.
atuagkame „angåkoK Papik“me atuar-
neKarsinåuput agiartartut.
agiartarneK åssigingitsumik atorne-
KartarsimavoK. ilaisa autdlarnersauti-
galugo atortarsimavåt, åmale avdlat
aitsåt tornartårérnermingne atortarsi-
mavåt — ilåinitdlo åma at arr.eKarneK
ajorsimavoK.
påsissutigssanik taiuigatdlardlanga:
angåkungorniartut ilåt OKalugtuari-
neKarpoK ujardlerniardlunigoK autdla-
rame tamaunga nunap timånut inger-
dlavdlune. aitsångcK autdlatsiåinar-
dlune sujumorKigsalerpai agiutukajl-
ngoK mardluk, åipå angutip agiutå,
åipålo arnap agiutå. OKåtåriatdlarami-
gingoK taimagoK igpingnaKångitdlat.
agiaraluaramigoK taimaitinarpai, tåu-
kugOK soKutåungingmata.
avdlalo oKalugtuarsimavoK:
„tarrajugtilersume Kupaussartaka-
jingme iliveK nutångikåjuk tikipara.
tikeriaravko sinåta kigdlingatigut nu-
namut patdloriardlunga pingasoriar-
dlugo supissarpara.
supissaréravko pingugtångorsimane-
ranut ingipunga. takulerpara isigkama
saninguåne ujarak angmalungajagtoK
KernertoK, angåkut agiartartut agiu-
tåt. (taineKartarpoK „Kadia". ujarak
taimåitoK angåkut ilivitoritamut agiu-
tigissarpåt ilivermitoK KaerKuvdlugo).
tigugavko såmivnik agialerpara .. ili-
vitorKamit pingasoriardlune nipeKar-
palugtarpoK .. tåunalo tornartåråra,
tornat pinerssåt .. “ tåssa agiartarneK
åssigingitsunik atorneKartarsimavoK.
nåpitserKårneK
uvdlånguaK, amerdlanertigut inui
sule sinigtitdlugit autdlarpoK, imaica
Kåinåkordlune. sumik puissisinigssa-
minik isumaKångilaK. kiserdluinåt u-
jardlernigssane erKarsautigå, nåpitsi-
niarKårtugssaugame.
sexinerssuaK Kutdlardlune kissarug-
tortoK timuinarssuaK autdlaratånguar-
poK, Kåine inålisinardlugo. pisanganer-
mit ersiumissårnermitdlo ilua aulassu-
tut pissarpoK, erKarsautai umårigsitit-
dlugit. erxane arajutsiveKarane Kiner-
tarpå sumik malugssagagssausinaussu-
mik arajutsinavérsårdlune.
ingerdlaniardlune Kinikutdlagtikiar-
tuinardlune ersinera såkortusiartui-
narpoK. tusåmarérpåme nunap timåne
nåpitagssaKarnartoK. naugdle ersiga-
luaKalune entarsautinit artugkaminit
nusungneKardlunilusoK ingerdléinar-
poK. issai siutailo takussagssamut tu-
sagagssamutdlunit piarérsimavdlui-
narput.
ta! avdlanåsaKaoK-una: ivngerpalu-
leratarpoK. kinale tamane ivngertug-
ssaK, nalunagume kisimitdlune. iv-
ngerpalungmik tusarame nipisivfing-
me tungå Kinikutdlagtipå uningnanilo
ingerdlåinardlune. årime ivngerpaluk
erssarigsiartuårpoK.
asullnak ivngerpalusångilaK, inoKa-
rame aitsåt ivngerpalugpoK. påsivå ta-
kussaKartugssångordlune. issine Kiner-
dluartilerpai, malugilerpordlo nuna
ingerdlavigissane imulerårtutut Rok,
sordlo magdliulårtoK, nangmineK
ingerdlaniardlunilo Kagfaumissårdlune
åpartimissardlunilo.
taima misiginiardlune pileriatdlarpå
sujunerpiånguaminiuna inuk, sordlule
tamånga nunåinarmit pissoK. ersiume-
rujugssuardlune unigpoK.
inugdlo takusså uningåinarportaoK.
saninile påtalårpå. taimailiorneragut
angåkungorniartup påsivå ersiginane
orninarKugåne. nangåssunguamik tu-
ngånut autdlarKigpoK, unigtardlune.
takussamile sanine påtalåginarpå, ki-
salo tikipå.
tikeriatdlarpå una avdlanånguaKaoK,
timå tamarme imulerårtutut itoK, au-
langusertuinaK, nujaisa kigdlinge åma
taimailiortut, tassagoir angåkorugtora-
me. angåkungorniartunungoK ujar-
dlerKårtunut takuterKårångamik såku-
kitsunguamik pissuseKartarput, takor-
Kårtugssat icajagissaramikik. sungiu-
ssilerångatagoK ersinarnerssussarput.
nåpineKarKårajugput Ijåjavatsiait,
inuancat, nunap inue. takungnigtartu-
nit åssigingitsunit OKalugtuarineKar-
tarput åssigingitsunik angissusilerdlu-
git. ilaisa eKerKutut agtigititarpait,
ilaisa Kupalorarssugtut, avdlatdle ama
anginerutitardlugit. Ijåjavatsiait miki-
nerit åssigingitsunik angissuseKara-
mik, ilait agdlåt metere sivnerdlugo
angissuseKartardlutik.
nåpitaK nipåingilaK, angåkungor-
niartoK pilerpå: „KaumaKigavit ivnger-
dlunga tusardlerniarssårpavkit. sok
ornigtagariniångilavkit? “
soruna angåkungorniartoK angertar-
poK, ikiortitågssaminingme ujardlera-
me. angerpane tauva tornagssaK ag-
torKussarpoK. talerpingminik agtornia-
raluarpane itigartisavå, aitsåt såming-
minik. sukutdlo tamauna agtortineK
ajorput, aitsåt umåtik sanerKutitsiar-
dlugo puangmik nalåtigut.
taima agtuineK isumaKartarpoK tor-
nap (imalunit „anersåp") piginåussu-
sia inungmut nugtartoK. taimailivdlu-
ne inuk piginåussuseKarneruleraraoK.
Otto Sandgreen.
18