Atuagagdliutit - 09.04.1964, Blaðsíða 19
erKumitsuliat tamatsailissasssat
bysundime amarpagssuit amernik so-
Kutigissagdlit kajumigsårumavavse u-
nangminigssamut ilaorKiiniarKuvdlu-
se. unangmisitsissutit amernik påsi-
simassalingnit misigssorneKåsåput,
pinerneritdlo akigssarsissutigineKå-
amernik erKumitsuliortarneK inusugtunit puigoriartorneKarta-
riaKångilaK, tamånalo erdligissariaKardluinarpoK kulturivta
amiåkuisa ilagingmåssuk
ningiut peicatigigfiat autdlartentå-
ramile, suliagssaminut pingårnerussu-
nut ilagitipai kalåtdlit pingårtitait,
tåssa puissit amisa atortugssiarine-
Kartarnere. naugdlo uvdluvtine pui-
ssit tåmariartuleraluartut, sule pi-
ngåruteicardlumarpoK tamåkua tå-
matsailineKarnigssait.
itsaunerussoK, pinersuliortarneK su-
julivta påsivdluångikatdlaramiko å-
*nit OKorsautigssåinartut silavta pi-
ssusianut nalerinituliatut atomiartar-
simavait. angatdlatimingnut. Kåinå-
kutdlo angalassarnermingnut salor-
"utigssatut pingårnerussumik atorfig-
ssaKartiniartardlugit.
taimane puisse pissarineKarångat
nerissagssåinartut issigineKarneK a-
jorpoK. orssua KåumarKutitut kiag-
sautigssatutdlo atorneKartarpoK. uja-
lue amernut merssutigalugit atordlu-
arneicartarput, éminut merssutigisav-
dlugit nalerKutdluartugamik. taimåi-
tumik ujalue piarasuarniartarpait
Kugsigsue avigtautigalugit kussanar-
dluartungmata, pamiagdluatalo uialue
suj oragssanut naleritutdluartuvdlutik.
Kuisa ujalue nalinginaK merssuina-
gagssanut atorneKarnerussarput. i-
laitdlo umiat Kåinatdlo amigssåinut
amerneKarnigssainutdlo atorneicar-
tarput. arnat utornångortut ujatdlut
suliangnarissarpait perdlaivdlugit ta-
kisungordlugit ningusuliaralugit, u-
roiat Kåinatdlo amigssaisa katiteme-
Karnigssåinut atortugssaliaralugit, a-
korninåtigutdlo uiguneKartiniarténgi-
lait, uiggiutigssåme ilikardluartaKiga-
mikik nautsorssordluarsinaulersarsi-
magamikik.
iggissanut agdlåt atorfigssaKardlu-
artitarpait, tåssa atungiutigssatut
nautsorssutaramikik, Kaj artortutdlo
dlugit tupigusungitsorneK ajornaKaoK
isumagssarsiutdlarKissusiat pivdlugo.
avigiartoKartalerpoK
uvagut angumerårput KaKorsåumut
taorsiutdlugo iteroK ipiautigalugo a-
tortaråt. KaKorsauteKaleraluarmatdlu-
nime nalungilåt iteroK amernut ku-
ssanarnarnerussoK eKartåinutdlo ase-
rujanångineruvdlune. soda atorumå-
ngilåt amernungoK Keratanardlunilo
eKartåinut navdlulersitsinartarmat. u-
vagume angumeråvut tingmissat pui-
ssitdlo amé iterKumut kinerKårtarait.
soruname ersulerångamikik tipigtara-
luarpoK, kisiåne evKemaKaoK! orssu-
erukångamikigdlo imermut kingu-
nertarpait, ukiuneranilo silame issi-
mut sivisumik panerserångamikik ti-
paerutdluartarput.
méraunivta nalåne, tåssa 1800-t nå-
jartulernerine åmit orssuerutdluagkat
kussanartuliarineKamigssåt påsineKa-
rérpoK. påsivåt ameK kuluisårutdlugo
orssuiardluarneKarångame tipaeru-
tartOK, kussanartuliarineKarsinångor-
tardlune Kalipautinutdlo tamalånut
atorsinångortardlune. taimanimit a-
vigtarnerit suj oragssanut pinersuli-
agssanut avigtagssat atorneKartarput.
somguname åma amarpagssuit é-
ssigissuteKarneK ajorput. ilait piko-
rigsussarput piginauneKardluardlutig-
dlo. ilaitdle ilaorKutarniaraluardlutik
kussanartuliomermut piginauneKali-
vingneK ajornarput, avdlatigutdle pi-
korigfeKartardlutik. taimåitut avig-
tåungikaluanut sordlo: atungigkanut,
émerinermutdlunit atorfigssaKarta-
Kaut. sujorKineK tåuna ajornakusor-
tugame ingmikut piginauneKarfigine-
KartarpoK. tamatumungalo piginau-
neKartut pikorigsungortaKaut kussa-
likåuneKartardlutik, OKaluserineKaler-
dl utik issomartorsiorneKartalerdlu-
tigdlo kisalo tipingnerarneKartardlu-
tik.
taimåitumigdle-una isumersimassu-
gut kalåtdlit suliåinik pinersulianik
suliarivdluagkanik unangmissuteKar-
titsiniardluta, amernik pinersulior-
tarneK inusugtunit puiorneKariartui-
nalisagpat årdlerinartutut issigilersi-
magavtigo. tamånalo erdligissariaKar-
dluinarparput kulturivta amiåkuisa
ilagingmåssuk.
arnat inusugtorpagssuit sulivfeKå-
ngitsut takussarpavut, Kularnångit-
dluinartumik 'ilaiiartut amernik suli-
nigssamut pnikunauteKardluinartu-
nik. taima itut kajumigsårumagaluar-
påka åmerineK oKåtårniarKugaluar-
dlugo. — sule nunavtine tamane ta-
agdl.:
fru Kathrine Chemnitz
måne amernik merssortartoKarpoK.
tåukua ilånik KinuvigissaKaruvit nuå-
narineKåsautit iliniartikumaneKåsav-
dlutitdlo. måna OKarniartOKartaler-
Pok: ukiut Kulit Kångiugpata åminit
atissaliat pinersuliatdlo tåmåsassut.
OKauserdlo tåuna amernik pinersulia-
nigdlo soKutigissaKartunut mamia-
nartuvoK!
arnat åmerinermut pinersuliorner-
mutdlo soKutigissaKardluartut måna
utorKåinångulerput utorKaliartuinå-
savdlutigdlo. avdlanik inusungneru-
ssunik kingorårteKartariaKarput!
åmerineK pinersuliornerdlo Kasu-
nartutut OKautigineKartaraluardlune
uvdloK nåniartuardlugo ilungersuau-
tigssåunginame KasuerserfigssaKar-
tarpoK. åmame nukit KasuerserfeKar-
tarnigssåt pissariaKaKaoK nungutdlar-
sartuåinarumanagit. iliniartitaKarnia-
råinilo taména sianigissariaKarpoK. —
inusugtut amerdlasut åmerinermut
piginauneKaraluardlutik kajumigissa-
. Kånginarsinåuput. ilaKarsinaussardlu-
tigdlo OKarumassartunik: saperpara!
sunale kajumigdluta ingerdlatilerå-
ngavtigo suliagssatut avdlatutdle pi-
ginauneKarfigiartordlugo nuånarile-
riartortarparput. sujulivutdlo atarKi-
niardlugit pingårtitait susupaginagit
soKutiginérukiartuinaleraluarnerine
KagfarsarniartariaKalerpavut. sujuliv-
ta anersåvat sule uvaguvtinut atavoK,
kalåtdlisut atissavut pingitsomeK sa-
pertaravtigik pingårtorsiornivtigutdlo
åssutigissardlugit, inusugtortavtinit-
dlo pilerigineKartuåinartardlutik. o-
Kauserissavnutdlo tungatitdlugo.
eKiasugtut sapernerarlarput
OKalugtuarilårdlara nalivtine pisi-
massoK: arnaK inusugtoK pikorigsoK
igdlumingnilo piniartortaKångitsoK
Kavdlunåne kivfaussoK, tamatumalo
nalåne piniartumik pikorigsumik u-
vigssiartårpoK. inusugtoKatiminit na-
ligissaminit issorineKartarsimavoK pi-
niartut Kåinåkut atortuinik, puissit-
dlo suliarinigssånut påsisimassaKå-
nginerartardlugo. åipagssiaritdle asa-
icatigigkamik katiput. arnavdlo kater-
nåp piniartunut nuliaussup suliari-
ssartagait sapingisaminik sungiusar-
pai iliniardlugitdlo, tauvalo ilikar-
dlugit, pikorigfigivdluinalerdlugitdlo.
tuviligssat iligsertalerpai merssorta-
lerdlugitdlo, OKarsinångordlune: tai-
måitumik suliagssaK iliniarsimatinago
OKarpoK ajornaKaoK: saperpara.
arnat inusugtut „saperpara“mik o-
Kartartut tåssaugajugput eKiasugtut.
taimåitutdlo suliagssamingnut pingå-
ruteKartunut angussingitsortarput.
sunilo tamane taimåitarpoK suliagssat
tungånut.
silarssuarmioKativutdle erKaeriar-
tigik, nålagauvfigssuit Kåumarsagau-
nermik malingnaujuartut, ukiut i-
ngerdlanerine nutåliarpagssuarnik
sarKumersitsiuartut peKatauvfigiv-
og mand imellem
supa iluamik
pissaritsoK
VITAMOn miserKamut sky
mutdlo akugssaK pitsak.
åma pulveringor-
dlugit pineKarsi-
nåuput.
NQngme ningiut åmeritdlarKigsortaulersut ilait CigåraK Holm åma Arnå-
nguaK Holm merssortut.
salorKutigssåinut ujalugssiarissardlu-
git, sordlo tuvilingnut, årKatinut Ka-
jartutsinut, akuilitsanut (tuvitsunut)
årKanutdlo. (årKat tåssa pavfingmit
ikusik Kumut Kångilårdlugo isuisigut
igdlugtut Kulågut atågutdlo ungeru-
serdlugit masangnavérKutiliat).
Danmarkiminerma nalåne — tåssa
1913—1914 — kalåtdlit pinik sarKU-
mersitsinialermata tunumiut atissåi-
nik takornarsimavunga ipiagagssanik
pujoralaiagagssanik imineKarama.
taimanikut takusinauvåka oKorsausi-
éinaussut. kéngit erisåjussut unemik
agdlaKartarput merssordluagauvdlui-
nartunik sujorKatdlo åma taimatut
uneK erisårdlo Kavsiningme takussar-
pavut kångit erisåt pussaruterpagssu-
agdlit, kamé sérKuaKångikaluartut
nånup amianik sinåkutigdlit. pussa-
rinerilo erKåingitsorneK ajomaKaut,
pussamtait taima amerdlatigissut pi-
ssariugaluåssusé, pivfigssaKarfiginiar-
tarsimagamikigdle taima merssordlua-
gautigissartut, ilumut pikoringnerar-
neKartariaKardlutik. amalume arnat
kamisa ilait unernik KuliuteKarput.
ama angutit kamé åssigingissute-
Karput. ilait unernik sinåkusersugkat,
pussarutigdlit — imaKa tamåko åssu-
taussarsimanerput!
åssigingitsorpagssuarnik takussag-
ssartaKarput. angutit nasait tingmi-
ssat amé, ilusé tåukugaluartut ter-
Kiagdlit, natårKortut; 'ilait nånut amé
erisånik sinåkutigdlit terKialersugkat.
anoråvilo tamavta nalungilavut åmit
nénunik sinåkutigdlit. nånutdlo amé
Kardliussut åma takussalerpavut. ila-
gissarujaitdlo Kéinat umiatdlo amikue
Kåtaualiat, imertautiliat uvserKigsår-
tumik kilugdlit. mingneritdlo nalunå-
ngitsumik paornanut nuniautigissar-
tagait, sarKait angmagssat niaKuiniK
tissånik pinersausersugkat. avdlarpag-
ssuit sujulivta sanårissartagait takuv-
nardluinartunigdlo merssortardlutik.
ukiune sujugdliunerussune åmeri-
ssartut suliait pinersuliaitdlo nunav-
tine atissanut atugagsséinartut piu-
kuneKartaraluarput. månale nalivtine
åma Kavdlunånit, avdlanitdlo silar-
ssuarmioKativtinit tikiutartunit Ka-
nigdliartuinartunitdlo nuånarineKar-
tardlutigdlo piumaneKariartuinalerput
tikeråt takornariatdlunit angalaorta-
lernerisigut pilerigingnigtut pisiuma-
ssorpagssuitdlo amerdliartuinarmata.
Kularnångilardlo pinersuliauteKartut
aningaussarsivdluautigissalerérait.
tamatumuna sianigissariaKalersut i-
lagåt periiusersuitsumik tunissagssi-
ortarnigssaK. nalunångilarme tuni-
ssagssiortartut amerdlanerpagssuit
påserérsimåsagåt tunissagssiatik aju-
kunångitsumik suliariniartardlugit,
åmit orssuiarnere merssornerilo pi-
sissugssanut nuånårutigssångortitdlu-
git.
suliarinerdlugkat
ajoraluartumigdle miserratigssåu-
ngitsumik tunissagssiat ilaKartarput
suliarinerdlugaoKissunik errupalågka-
nik orssuerneKångitsunik, merssupa-
lågkanigdlunit akigssarsiniutåinarnik.
taima itut åmit suliarineKartarnigsså-
nik påsisimassaKartunit perKigsårtu-
nit takuneKartarångamik nanertissu-
taussarput. pingårtumik tunissagssiat
suliarivdluagéungitsut suliarivdluag-
katut akilersineKarsimassarångata a-
jussårutigineKarnere tusarssausséi-
narput. påsisimangnigtume nalungi-
lait nutautitdlutik pinersussåraluar-
dlutik uningaleriardlutik pisoKaliler-
tortartut tipigtungordlutik pisissunut-
dlo pakatsissutaulersardlutik. tamatu-
munékutaoK åma kalåtdlit uvagut ta-
tigineKarnerunigssaraluarput ånai-
ssarparput, tuniniagarigaluavutdlo i-
dluarneKartunik. taimåitordle sujuli-
mik kulturiat erdligissamigtut eria-
galugo påriuarpåt tåmatsailiordlugu-
lo. agssagssorissatdlo ingerdlatarine-
Kartuarput, tåssa tématsailiuissunit.
— Danmarkimikåine takussagssat i-
lagåt Kanganitsanik agssagssorissanik
sutdlivik, iliniarfik ingerdlåneKartu-
artOK. uvagut åmerinermik iliniartit-
sivigssaileKigaluarpugut, ukiumile na-
såput. nagsiussasile tuniumaguvsigik
åma ingmikut akilerneKåsåput, tau-
valo KanoK akeKarnigssait aulajange-
rértariaKåsavase. uterterKuguvsigigdle
åma nalunaersinauvuse, tauva sar-
KumersineKarpata utertineKåsåput. å-
malo unangmisitsinigssamut kigsauti-
gissavta ilagait sapangårKanik piner-
suliat. nerriviuvdlo Kalé kalåtdlinik
agdlalersugkat neriugpugutdlo tamå-
PETE BROS TOBACCO MANUFACTURERS
iru Kathrine Chemnitz kalåtdlit pinersuliåinik sarKumersitsissoK. Kathrine Chem-
nifz nunavtine ningiut peKafigigfiånik sujugdlermik autdlarnissuvoK, ukior-
pagssuarne ningiut akornåne suliniarsimavdlune månalo ningiut peKatigigfisa
kåtuvfiåne sujuligtaissuvdlune.
lunaerKutap akunerine aulajangersi-
massune igdluvtine pivfigssaKarpu-
gut. pivfigssardlo erKordluardlugo a-
tordluaråine inigkanik takutitagssa-
KarfiussåsaoK.
måna kingumut ningiut peKatigig-
fiat igdlune nikitåutune avigtarner-
mik iliniartitserKilerpoK, ajoraluar-
tumigdle kalålersaKångingajagtunik.
Kavdlunåt kajumingneruvdlutik i-
ngerdlatsivdluarput. kaj umigdluting-
me sulissut — taimåtaoK eKiasuitdlu-
tik — iliniartut suliagssanut ilikaja-
nerussarput nuånårutigssarsivfigiv-
dluartagkamingnik, sordlume åma a-
tuartut iliniartutdlo atuagkamingnut
taimåitartut.
sulianik erKumitsulianik unangmi-
sitsinigssaK sordlo agdlagkatigut na-
lunaerutigineKarérsoK erKarsautigine-
KaraluarpoK Kéumåme augustusime
piumårtoK. taimåitumik sinerissame,
Thuleme Tunumilo peKataorusugto-
Karpat nagsiussuilernigssaK piårtumik
— sordlo aprilimit julip autdlancautå
tikitdlugo — nagsiussuerKuvdlugit
piumassariniarparput. katerssuinig-
ssarme kingusingnerpåmik julip aut-
dlarKautånut kigdleKartikavtigo, tå-
ssa sarKumersitsinigssamut augustime
pissugssamut piarérsarfeKardluaru-
mavdluta. — sinerissame, Thuleme
Tunumilo Angmagssalingnit Scores-
kununga piginauneKartut åma nag-
sitsiumårtut.
neriugpugut pinersuliautivsinik
nagsiussuiumårtuse kia piginerai ag-
dlagartalerdlugit. pårivdluarneKåså-
put tématsailineKardlutigdlo. neriug-
pugutdlo sujunertaK pingårtitdlugo a-
kuerssårumårtuse.
naggatågut OKariugdlanga: sapingi-
sarput tamåt kussanartuliortauserput
atordluarniartariaKarparput kinguå-
ringne ingerdlåniartuinardlugo. sule
karmt pigiuminaraluaKissut, åmit sa-
pernarsiartortitdlugit avigtanik pi-
nersuliorneK tåmatsailiniartariaKar-
parput. taimåtaoK åminik merituling-
nit pinersuliat kussanartuliatdlo tå-
matsailiortariaKardlugit, sordlume
kungivta nulia atandnangårtoK ku-
liutime avigtåt pineKissut tagiartuti-
galugit OKartOK: „erKumitsuliat tai-
ma kussanartigissut tåmatsailiorta-
riaKarput"!
INUGSSARSlOSSAK'
nalunaerKutaK (araK) iluarsartlniardlugo
nagsiuneKarsimassoK uvdlOK 16—3—64
nagsiussissuanit atsiorneKarsimångilaK.
EFTERLYSNING
Ur er blevet tilsendt til rep. d. 16—3—64
uden afsender.
Urmager John Grauting, Lemvig.
19