Atuagagdliutit - 09.04.1964, Blaðsíða 20

atuartartut
agdlagait
aulisariutit 80 fodsit
nautsorssutait kukuput
Kalåtdlit-nunåne aulisameK ani-
ngaussalersorneKarneralo pivdlugit
Atuagagdliutine agdlagaussartut a-
tuarångavkit agsut tupigusutigissar-
påka. nr. 3-me sulivfigssuarme pi-
ssortaK E. Munch Ellingsenip sarKU-
miupå isumane maligdlugo aulisariu-
tit isigkatut 80-itut takissusigdlit au-
lisautigisavdlugit pitsaunerpaussut.
aulisariutip taineKartup pissarisinau-
ssai ingminutdlo akilersinaunigsså å-
ma nautsorssusiorsimavai. nautsor-
ssusiai isumavdluarnartoru j ugssuput,
ilimagåralo nautsorssutit taima isu-
mavdluamartoKartiginere pissutiga-
lugit aulisartut ardlagdlit aulisariuti-
nik 80 fodsilingnik pigssarserusuleru-
mårtut. aulisariutit KanoK angissuse-
Kamigssåt påsisimassaKarnerussut
aulajangeriånguardlissuk, uvangale
isumaKarpunga aulisariutit 80 fodsig-
dlit sermernarsititdlugo ikånerssuar-
ne 40—45 fodsiligtutdle sapertigissut.
anorerssuartitdlugo issigtitdlugulo a-
ngatdlatip Kåne angméinartume suli-
neK ajornåsaKaoK. tamåna erssenri-
vigsumik takussutigssaKarpoK norgi-
miut savalingmiormiutdlo Kalåtdlit-
nunåne ikånerssuarne ukiorigsinera-
ne aulisarneK ajormata. måna tikit-
dlugo aulisautigssat pitsaunerssarait
kilisautit aKumikut kaligtartut, tau-
kunane suliaK tamåkingajagdlune ku-
lisimassume kilisautivdlunit iluane i-
ngerdlåneKartarmat.
ukiut Kulit migssiliortut ingerdla-
neråne norgimiut savalingmiormiut-
dlo ningitagarssordlutik aulisartut å-
malo savalingmiormiut mikissunik
pujortuléraKardlutik aulisartut tikit-
dlugit maligtarisimagavkit Atuagag-
dliutine Kulåne taineKartume Munch
Ellingsenip nautsorssuinerinut tunga-
ssunik OKauseKalårniarpunga:
1. Munch Ellingsenip nautsorssuti-
gå ukiumut uvdlut 220 aulisarfigine-
Karsinåusassut. uvdlune taima amer-
dlatigissune aulisarneK ajomardlui-
naKaoK. aulisariut sapåtip akunera-
nut mingnerpåmik atausiardlune usi-
ngiartåsaoK åmalo sikulersordlunilo
taKuagssanik pissåsavdlune. suliat
taimåitut atortorigsåraluaråinilunit
sivikinerpåmik uvdlune mardlungne
ingerdlétariaKarput. tauva uvdlut 100
ilångautaorérput. sapåtit nagdliutut-
dlo åma erKaimassariaKarput. auli-
sartoK åma uvdlune tåukunane suli-
ngivfeKartariaKarpoK, uvdlut 55 sapå-
tine nagdliutunilo sulingivfeKarpat e-
KiasungnerarneKarsinéungilaK. suju-
mut ilimagingisamik iluarsartitarne-
rit ukiumortumigdlo amutitarneK å-
ma puigortariaKångitdlat, uvdlunut-
dlo 30-nut nautsorssutariaKardlutik.
naggatågut ingassåussinata ukiumut
uvdlut 30 ilångautigisinauvavut silap
aj ornera pissutigalugo aulisångitsor-
fiussartugssat — 80 fodsilingmik au-
lisauteKaraluaråinilunit. ilångautig-
ssat pingitsorneKarsinåungitsut ta-
maisa nautsorssutigiguvtigik ukiumut
uvdlut aulisarfiussugssat 150 kiser-
ngorupavut, tåssa Munch Ellingsenip
nautsorssussaisa %-é migssiliuinartut.
2. Munch Ellingsenip nautsorssutigå
ningitagarssutip uvdlormut 10 tonsit
aulisagartarissåsagai. tamåna tuping-
nainarpoK. norgimiut savalingmior-
miutdlo ningitagarssutait erKartorne-
Kartup inugssaisa mardloriautåinik i-
nonartartut (25 migssiliortunik) av-
guaKatigigsitsinerme KaKutiguinaK
uvdlormut suliarineKångitsunik 6
tonsinik aulisagartarput, tåssa aulisa-
ganigdluarnerane. ingassagtajårinata
nautsorssutigeriartigo aulisariut 80
fodsilik uvdlormut suliarineKångitsu-
nik 5 tonsinik aulisagartåsassoK, tau-
va ukiumut pissarineKartut 750 tonsi-
usåput — imalunit Munch Ellingsenip
nautsorssutigissaisa %-é migssilior-
tut. isumaKarpungale aulisartoK ilu-
ngersortoK pikorigsordlo kisime tai-
ma amerdlatigissunik aulisagarsinau-
ssok. aulisariutip ingminut akilersi-
naunera inugtaussutdlo akigssaute-
Kartitaunerat pissariaKarsinaussutut
Kulåne taineKartut najorKutaralugit
nautsorssorneKarsinåuput.
3. atortugssaminik piniartarnermi-
ne aulisartup isumaginerdliugaussar-
nera isumagineKångitdlumartarnera-
lunit åma taineKarpoK. atortugssanik
isumagingningneK pitsauvdluinartu-
mik ingerdlåtariaKarpoK, tamånalo a-
ngussariaKardlune aulisariutit éssigi-
ssaitdlo pigssarsiarineKartut amerdli-
vatdlårtinagit. taima pissoKångigpat
sut tamarmik ajutusåput, åmåtaoK
kalåtdlit aulisartut tatigingningnerat
Kasusuisåmeratdlo. Kalåtdlit-nunåne
aulisartut ukiorpagssuit ingerdlane-
råne KGH-mit GTO-mitdlo atortug-
ssatigut isumaginerdliugaunerming-
nik sungiiissinarsimåput.
Nungme sulivfigssuartåK sanane-
Karmat kalåtdlit aulisartut agsut isu-
mavdluarput aulisagartamingnik ni6-
raissamerup pitsångoriamigssånik.
kalåtdlimik aulisartumik måna OKa-
loKateKaråine solarimik oliamigdlo
pisiniarnerup ajornakusorneranik i-
luarsartiniarneruvdlunit ajomakusor-
neranik målårtOKarneK ajorpoK. må-
lårutigineKartartordle tåssa aulisa-
gartat niorarneKartarnerisa kigåipat-
Vi holder
ositil
ESBJERG TOV
Esbjerg Tovip agdlunaussautai
aitsåt tåssa
dlårtarnerat. nangmineK takusimava-
ra aulisagkat Nungme sulivfigssuar-
mut tunineKartut tamardluinarmik
mumeKåtårneKardlutik ajoKuteKar-
nersut misigssorneKartut. taimailior-
tarneK kigailåKutauvatdlåKaoK auli-
sartumutdlo pendgsårdluartumut au-
lisagartaminik iluamik suliaringnig-
tartumut tatigingninginertut suniu-
tardlune. ajungilaK kalåtdlit aulisar-
tut iliniåsangmåssuk aulisagkat ilua-
mik suliarineKarnigssåt, tamånale
niorKutigssiornermut amerdlaneru-
ssunigdlo pissaKarnigssaraluamut a-
kornutaulertariaKångilaK. uvdlormit
uvdlormut pikoringnerpångorneK a-
jornaKaoK. aulisartut åssigingitsut i-
lisarisimagåine nåmagissariaKarpoK
aulisagartat ilåinåinik misigssuinig-
ssaK, pissariaKarpatdlo issornartut u-
paruartariaKarput. ilisimatineKarérsi-
magaluartut ardlaleriardlutik pitsåu-
ngitsunik tunissaKarniarKigtarpata
pissarineKartut tamaisa pisiariuma-
kalåliunerup imalunit kalåliungine-
rup, åssigingmik imalunit åssigingit-
sumik Kavdlunåtut akigssarsiaKarsi-
naunerup åssigingitsorpagssuarnik er-
Karsautigssipånga. uvdlume måkuna-
ne issigingnårtitsissutiliortorssuaK tu-
luk Shakespeare erKainiarneKarpoK,
atuagkatigut, agdlauserissatigut issi-
gingnårtitsinikutdlo. -sinauvoK -si-
nåungilardlo, tåssa aperKutaussoK, i-
ssigingnårtitsissume HamletimlpoK.
Københavnime Shakespearip issiging-
nårtitsissusiå Julius Cæsar Det ko-
ngelige Teaterime uvdlune måkuna-
ne issigingnårtitsissutigineKarpoK. A-
tuagagdliutikut uvdlumikut pissutsit
pivdlugit agdlauserissat encarsautigi-
uartitdlugit, OKaloKatigissutinguaK
tugdliupoK, fransmandimit atuagkior-
tumit Jacques Prévertimit agdlang-
neKarsimassoK puiorneK ajomave-
KaoK:
iliniartitsissoK:
iliniartOK Hamlet!
iliniartoK Hamlet (tupagdlune):
.. sunauna .. sunauna .. sussoKar-
toK-una?
iliniartitsissoK (umitsagdlune):
avdlat åssigalugit „mauna“ akisi-
nåunginerpinga? nåmagtivigpunga,
sulime åma nuissaniputit (sinigpu-
tit)!
iliniartoK Hamlet:
nuissanitdlune imalunit nuissaniga-
ne!
kalåtdlit nagdliutue
pissariaKalinginerpoK nagdliutut
Kalåtdlit-nunåne taimågdlåt nagdliu-
ssineKartartut nutåmik årKigssussivi-
ginigssåt. nagdliutut tåuko tåssåu-
ngiidlat nunasiaKarnerup nalånit ki-
serngorutut ilait amerdlaKissunit kig-
sautigineKångitsut? nagdliutut tåuko
atorungnaersitariaKångitdlat?
aperKutivnut pissutauvoK nagdliu-
tune tåukunane sulingivfeKarsinau-
neK. Kalåtdlit-nunåne najugaKavig-
sunut uvdlut, sulingivfiussugssåuput.
autdlartitanutdle avdlauvoK ersserKi-
ngeKissumik tamanut kaujatdlaisita-
me aulajangersimangmat suliagssa-
KartitsineK najorKutaralugo sulingit-
sortitsineKartarsinaussoK.
aulajangigaK sulivfeKarfingme Kut-
dlersaussut atausiåkåt pissariaKartit-
sinertik maligdlugo isumaKartitagag-
ssaråt, taimåineralo kamagsautau-
ssardlunilo nåmagigtaitdliutaussar-
poK. sulissut ilait sulingitsortarput, i-
laitdlo sulissariaKartardlutik. uvanga
isumaga maligdlugo nagdliutut Ka-
låtdlit-nunåne taimågdlåt atorneKar-
tut atorungnaersitdluinaråine pitsau-
nerugaluarpoK. taima pissoKarsinåu-
ngigpat autdlartitat KanoK pissarnig-
ssåt erssendgsumik nalunaerutigine-
Kariardle, sordlo: autdlartitat tamar-
mik nagdliutune taineKartune sulisa-
ssut imalunit: inuit tamarmik suli-
ngivfeKåsassut.
uvangåinåungitsup tusarususagu-
narpå avdlat — ajornéngigpat aula-
janginigssamut akissugssaussut —
tamåna KanoK isumaKarfigineråt.
Gunner Ankjærgaard,
Ausiait.
neKångitsorsinåuput. taimailiornikut
erKortumik pitdlaissariaKarpoK pine-
KartariaKartordlunit nåpertutumik pi-
neKartariaKardlune. kigåipatdlåmik
ingmikortiterissarnerup a j ortunigdlo
kassilissarnerup pingitsorane aulisar-
toK nikatdlortitagssarå.
agdlagaK una agdlagpara kalåtdlit
aulisartut igdlersomiardlugit, isuma-
Karama kalåtdlit aulisartut ukiut ar-
dlaKångitsut Kångiugpata ilungersuå-
ngipatdlårtutut OKautigineKartalisa-
ssut Munch Ellingsenip nautsorssui-
neratut amerdlatigissunik pissaKartå-
ngikunik. nautsorssuinerme pissari-
neKartugssatut taineKartut anguneK
ajornaKaut.
Munch Ellingsenitut OKarniarpunga
agdlautigissavne isumat sarKumiusså-
ka tåssaussut uvanga nangmineK isu-
måka sulivfiup atorfeKarfigissama i-
sumagingisai.
Egon Jørgensen,
KangerdluarssoruseK.
iliniartitsissoK:
aso. uneKåtårpatdlårnak. OKalut -sl-
nauvoK kinåussusersiutilerdlugo u-
tertalåruk, avdlat åssigalugit, tåssa
Kinutituara.
iliniartoK Hamlet:
To be.. (-sinauvoK tulugtordlugo)
iliniartitsissoK:
franskisut, inugsiarnersumik, avdlat
åssigalugit.
iliniartoK Hamlet:
ajungilaK, Herr. (utertarpå):
uvangauvunga imalunit uvangåu-
ngilanga ivdliuvutit imalunit iv-
dliungilatit -sinauvoK imalunit -si-
nåungilaK uvaguvugut imalunit u-
vagungilagut..
iliniartitsissoK (umitsagdluinarKigsår-
dlune):
ivdliuvoK påsissaKångitdluinartoK,
ikingutinguara!
iliniartoK Hamlet:
uvangauvunga, Herr. iliniartitsi-
ssoK, uvangauvunga „sume“ uva-
ngåungilanga åma, åipåtigut erKar-
sautigivdlualårdlugo, -sinauvoK „su-
me“ -sinåungilaK imaKa åma tåuna
apermitauvoK.
sujugdlerpåmik atuaréine Kuianar-
dluinarpoK, pissutauvdlune OKautigi-
niagå påsineK ajomaKingmat. erKar-
sautigivdlualerdlugule OKaloKatiging-
nerup ingerdlarnga, OKautiginiagå av-
dlardluinarmik isumalerdlune pingor-
poK, atuartugssamut nangminermut
påsiniameKarpat pitsaunerpangordlu-
ne. åssersåtigalugo provste A/G-me
agdlagkame ilane ima OKarpoK: „Ka-
låtdlit-nunåne ilagit KUtdlersåt ni-
katdlusanersoK" nikatdluséngitsordlu-
nit. uvanga pissara unåinauvoK: pa-
lasiusinautitau j umavdlunga imalunit
palasiusinautitåusånginersunga peKa-
tigissuseK Kavdlunåt kalåtdlitdlo a-
vigsårutåinik akornutigingningitsoK
pigalugo.
Kristian Olsen.
Sorø Akademi, marts 1964.
Nungme
katerssugausivik
Nungme katerssugausivingme pi-
ssutsit tamatumungalo atatitdlugo a-
jornartorsiutit ardlaleriardlune upa-
ruarneKartaréraluartut, ilimasugsimå-
ngikaluarpunga katerssugausivingmut
takornariaruma taimatut pakatsiti-
giumårdlunga.
påsissara maligdlugo KanoK ilior-
toKarsimångivigpoK katerssugautit
sunerat påsinarsarniardlugo. kulturi-
nut åssigingitsunut tungassunik ili-
simassaKångitsoK paitsivérutugssau-
vok, taimåitumigdlo Kiperugkat åssi-
gingitsut unåtdlo Kimerdluginartug-
ssauvdlugit naggatågutdlo aperKute-
Kåsavdlune Tupilak suminersoK, ta-
korusugtumik tåuna unerdlune.
katerssugausiviup sujunigssånik
aulajangissugssat KanoK iliuseKarta-
riaKarput. måna katerssugautit ini-
gissåt atuaKatigitdlunit isersimavfi-
gisinåungilåt taimaingmatdlo kater-
ssugausivik atuartitsivigtut atorne-
KarsinåungilaK. katerssugautit ardlåi-
nåtdlunit påsissutigssanik agdlagar-
taKångilaK. ujarKanik sékuliat ima i-
liorKarneKarsimåput tamåkuninga
påsisimassaKångitsoK OKéinarsinauv-
dlune eskimunit tåuko suliaussut, Ka-
nordle pisonautigissut erKoriåinarsi-
nauvdlugit.
Nungme katerssugausivik nunap
ingmikortuata katerssugausiviatut a-
torfigssaKardluarpoK, katerssugautit-
dle isumangnaitdlisaivfigiumavdlugit
ilårtorsinaujumavdlugitdlo, katerssu-
gausivik iluamérsunik ineKartaria-
KarpoK. tamatumunga aningaussartu-
tigssat ilait pineKarsinaugunaraluar-
put nunamik tamåkissumik erKuini-
artitsinikut katerssuinikutdlunit.
Jørgen Busch,
NarssarssuaK.
Djum!
FORNUFTIGE FORÆLDRE LA'R ADI TA' ANSVARET!
Deres barn tumler sig i leg dagen lang .. De ser, hvor det slider på skoene, og De
ved, hvor det tager på fødderne! Derfor er Deres opgave at sikre barnet rigtigt
fodtøj i voksealderen .. .
Lad ADI ta’ ansvaret — ADI sikrer Dem sko med den rigtige pasform og støtte til
den voksende barnefod! Ja. Deres ansvar bli’r lettere med ADI Børnesko, når blot
De anvender måltabellen i æskelåget . . . Med den kan De nemlig måle barnets fod
og være sikker på, at skoen stadig passer. Djum!
Djum!
angajorxåt silatut ADI akissugssaufitarpåf!
mérKat uvdlOK tamåt pfnguartuartarpoK . . . takussar-pat skflnut KanoK nungutdlar-
nartigissoK, nalungilatdlo isigkanut KanoK KasunartigissoK! taimåitumik suliagssa-
råt mérKat isumangnaitdlisåsavdlugo ukiune agdliartorfine erKortunik isigaKUte-
Kartitdlugo ...
ADI akissugssautiguk. — ADI-p isumang-
naitdlisaiviglsavåtit skQmik erKortumik
ilusilingmik mérKavdlo agdliartortup isi-
gånut ikititigssamik! tåssame akissug-
ssåussutsit OKinerulfsaoK ADI-p mérKanut
skOjutai atorugkit sk&t pHisa Kåine Og-
tdtinut nalunaerssOt atulnarugko . . . tå-
ssame tåssånga mérnap isigå Ogtorsfnau- , v '
vat Kularlsanagulo skOp nåmåutuarnig-
sså. Djum!
Deres børn er i de bedste hænder
— når de er i de rigtige sko!
mérKatif isumangnaitdluinarput —
erKortunik skoicarunik!
V
\ 00^**

es^°
VØLVND DIESEL
VØLUND marine dieselmotor tåssauvoK trunkmotore 4-taktiussoK arritsumlk IngerdlassoK, nalornl-
naltsumik sullssartoK cyllnderlata sanlmut slllssusia 300 mm stempelivdlo nlklssartarfla 410 mm-luv-
dlune, motorllo sullarineKartarpoK 3-nlt 8-nut cyllndereKarttidlugo fima turbo-mlk Imertagautltdlugo.
lmalflnit lmertagautlnago. motorlt pissamertut Imertagkat cyllnderimut atautslmut sékortussuserl-
ssartagåt 75 ehk-uvoK motorlnllo turbo-mlk Imersagkane cyllnderlme atautslme 110 ehk-uvdlune, ta-
marmik 375-lnik mlmitlmut kaujatdlagtartut. motore matorKassumlk sanauvok, sllålnaup naKitslnera-
nlk autdlartltagaK, nakltslnlkutdlo orssua puJoralaussångortltagaK nakltslnlkutdlo flllatertagaK kåvl-
lukårtltamlk. motorlp kåvlngnermlne sangmlvla nalunaeKUtaussamut liartltauvoK, tåssa imåipoK
krumtapaksellp Kiimut lsua talerplngmfirpoK.
Vølund marine dieselmotor er en langsomtgående, enkeltvirkende 4-takts trunkmotor med cylinder-
diameter 300 mm og slaglængde 410 mm, og den fremstilles med 3—8 cylindre samt med og uden
turboladning. Ydelsen er for normalladede motorer 75 ehk pr. cylinder og for turboladede motorer
110 ehk pr. cylinder, begge ved 375 omd/mln. Motoren er 1 lukket udførelse med trykluftstart, tryk-
forstøvning og trykomløbssmøring. Motorens omdrejningsretning er med uret, det vil sige top af
krumtapaksel går til styrbord.
ØRESUNDSVEJ 147 . KØBENHAVN S . TLF ASTA 5522
-sinauvoK imalunit -sinåungilaK
20