Atuagagdliutit - 09.04.1964, Blaðsíða 30

icajaK sungiusame-
Kartaratdlarmat
piniartuinartut inutigssarsiornerup nalane Kaj an nukagpiarKat
sungiusartarpåt kingussanatårneK ilångutdlugo. piniartutdlo
ilisimassariaKagait tamaisa sungiusartardlugit
ipérsårnigssaK-una pitsaugaluaKissoK mérKanif nuånarineKarpiartångiisoK. nangminerme nalungilarse Ka-
téngutise mikissuf ermigimialeriardlufik pinaiserfåinarfut Kfssamut sangufmarfardlugo. tåssa kinéseriarKaf
uvfartut, ilånguata umitdliuidlugo
KangaunerussoK KajånguaK kisime
nunavtine isumavdlutaunerugatdlar-
mat méraK inungorpat nukagpiaraug-
pat angajoricavisa avdlamik sujuner-
taKartineK ajorpåt piniartugssånguaK.
angajorKåvisa Kitornartik pisinå-
ngomeragut nåmagilerångamiko pi-
nialungnermik sungiusalisavåt, sordlo
sujugdlermik angutåta nunåkut anga-
laKatigissardlugo aKigsserniarnerme
tugtuniamermilunit. taimailivdlugo
angutåta autdlaisip atomigssånik ili-
niartisavå, piniagkap taKigssomigsså-
nik piuardliarissariaKameranigdlo
soruname ilångutdlugit ajoKersutar-
dlugo. åmalo suliagssanut åssigingit-
sunut sordlo imertarneK, nivåneK, Ka-
jarsiorneK — Kéinat tikigpata atortue
sårKutit avdlatdlo Kutdlarnigssåt, u-
kiume sermernartume KajaK pisatai-
arKårdlugo aitsåt majuneKartartoK
tamaisa illniagagssarai. sorunalume
pissanik majussineK åmalo kinalunit
ikiortigssaKångitsoK ikiomiartaria-
Kardlugo. taimanikutdlo mérKat su-
nik pigissanik ikatigdliniameK ajor-
put OKaorKigsårneKamertik nålagta-
ramiko. nukagpiarKat iliniagagssaisa
pingåmerit ilagåt sananeK, tåssa su-
jugdlermik mårKanut nalerKutumik.
sordlo KajaussiorneK Kissuinarmik sa-
navdlugo såkuliordlugulo. avataK, a-
satdlut, unåK, emangnaK, anguvigaK,
nuvfik avdlatdlo tamaisa nangmineK
sanavdlugit ujalugssiamik alilerdlu-
git sorunalume sauninguamik tuka-
lerdlugit. téssalo nukagpiarKap angi-
sungulersup Kajartuartalemigssame
tungånut sungiusartagai.
Kåinamik sungiusarneK
KajartårtineKarunik sungiusagag-
ssaisa pingårnerssarigajugpåt Kåinap
makitatiniarnigsså, pautit tiguminig-
ssåt avdlatdlo. sungiusaissup KajaK u-
sussågut tigumissarpå, tåunalo nipa-
ngisångilaK ilitsersuivdlune. Kåinap
makitatinigsså sungiutdluarneKarpat
tugdlingutoK tåssa imerineK, tåssa ta-
lerpingmut såmingmutdlo uveKåtår-
neK åmalo kinaK imamik serpartar-
neKartarpoK tarajome sungiusamiå-
sangmago. kisalo sungiusaissoK oKé-
saoK, Kåinat eKitdlugo peKitdlutit pu-
sisutit uvanga makitikumårpavkit å-
nilangåsångilatit.
tamatumuna arKaimassaKåtårneK
sungiusarneKartarpoK, ivsånguleråi-
ne Kåinap nanca påtarKuneKartarpoK,
tauva sungiusaissup påsisavå ipiå-
ngixlersimassoK eminardlo makititar-
dlugo. taimatut ikiorneKardlune ma-
kitineKartarnerme kingornagut per-
KuneKartarpoK nangminérdlune ma-
kinigssaK sungiusåsagå imailiordlune:
pautit Kåinap apumåta sinarssuata a-
tå’tungånut piseriardlugit tiguminig-
ssåtutdlo inigsseriardlugit sapingisa-
minigdlo peKitdlune sanguvdlune sa-
nguvdlune pusikåine pautit tigumine-
rat avdlångortinavérsårdlugo taleK
talerperdleK avémorteriardlugo Kéi-
nap tungånut nusugdlugo, pavfik pe-
KingaterKåriardlugo makeriartaria-
KarpoK. ajungitsumik pausersimagåi-
ne erninånguaK makitariaKarpoK. å-
malo pautit sujumut kingumutdlo au-
latitdlugit makineK ajornångilaK.
nangminérdlune makineK sungiukåi-
ne sungiusartuartariaKarpoK sapiler-
KerKunago. sungiusaissuvta pingårti-
taKaut åmuinaK pauserneK, OKartar-
pugut nakangåinardlugo. piåralunér-
dlune pusikåine tasamångånit pautit
aulatinardlugit Kagfariartordlune ki-
gaitsumik makikiartuårtariaKarpoK.
taimailiordlune sungiussigåine piåra-
lunérnane kingugaluaråine énilånga-
narpatdlårneK ajorpoK pautit sapa-
ngisimångikåine.
imerinermut sungiussivdluarsima-
ssut pautit kisisa isumavdlutigiung-
naertarpåt. Kåinamik piniartungorni-
artut nuånaralugo sungiusartut ma-
keriatdlarKigsissaKaut, eKaitsutdlo
sungiussivdluamerussarput. sigssap
avatinguane puseKåtårdlune sungiu-
sarneK ajungikaluaKaoK, ikermutdle
avalagdlune sungiusarneK åma av-
dlaulårpoK, tamånale åma Kångerne-
KartarpoK sinånértutut ilivdlugo.
ilane KasunartarpoK
piniartoK Kåinamigut pigigsårtOK
nuånårtunarnerpaussarpoK. KajaK sa-
navdluagaK, amerigsoK, såkue sanav-
dluagkat, tuvilia merssomerigsoK av-
dlatdlo tamarmik ajunginerpåmik su-
liarineKarsimagångata. tamånalo ta-
kussutigssaussarpoK piniartup per-
Kigsårtuneranut piniagkamigutdlo pi-
gajungneranut, tamatumungalo ata-
vok amartait merssutdlarKigsuvdlu-
tigdlo perKigsårtugångata. arnarme
pikorigsoK angutitaminut suniuteKar-
dluartarpoK.
KajaK ama KasunarsissarpoK. uv-
dlånguaK autdlaråine piniarniardlune
taKuaKartoKameK ajorpoK imigssa-
mauteKartoKaranilo. uvdlordlo isuv-
kårdlugo Kajartorsimagåine tumångu-
lernartarpoK, anorimigdlo agssomar-
tumik tapertaKariardlune Kasunarsi-
ssardlune, tåssalume tikitinane Kasu-
erserfigssaKarane, soruname avdlau-
ssarpoK sivikitsumik anoreKångitsu-
milo Kajartordlune.
kisalo ajunålersumik nåmagtorsiv-
dlune, pingårtumik KajaKateKarnane
ilungersomeK misingnartarpoK, Ka-
nordlo isivdlune ikiomiåsavdlugo su-
ngiussisimassunane pissutigssaeruti-
pajårnartaKalune. sorunalume ilå-
nguisa ajomartorsiutigivigsarpåt pi-
ngårtumik nuna ungasigtitdlugo. tai-
måikaluartoK Kåinamingnik imagtor-
dlutik kivilersut kisimlkaluardlutik
Kaj ar tik imaersinaussarpångoK.
pigssarsiat
pårivdluarneKartarput
erKartugkavta nukagpiarKanut a-
ngutinutdlo tungassuinauvatdlåKing-
mata niviarsiarKat åma erKailåsavé-
ka angnikikaluartumik. Kangauneru-
ssoK niviarsiaraK agdlisardluagaK, pe-
rorsardluagaK suliagssaminut pikorig-
silertortarpoK.
niviarsiaraK pisinångorpat sulilung-
nermut sungiusarneKalisaoK, imertar-
nermut, igdlup iluane sulilungnermut,
merssomermut kisalo avitarussår-
nermut. merssomerdlo åma niviarsi-
arKanit åssigingitsumik ilikameKar-
tarpoK, ilait pikorigsissarput avdlat-
dlo merssornerdlugtussardlutik. tai-
måitumik Kangaunerussumit uvdlu-
mimut pikorigsarneK sungiusartuar-
nerdlo pigssarsianigdlo atordluainig-
ssaK ilikartariaKaiTJut, taimåitumik
taimanikut KajåinånguaK atortorine-
Karatdlarmat niviarsiarKat angutita-
mingnut pingåruteKartaKaut.
taimane KajaK såkuilo atordluarne-
Karatdlarmata, piniartoK Kamåsagune
autdlåsaoK såkune kisisa isumavdluti-
galugit. nåmik portaKångisåinarpoK,
autdlait nagsarneKameK ajorame. u-
pernåkut åtåt tikerKåmit tåkukånga-
ta Kamassut autdlåsagunik erKardle-
rigsitårtarput Kåmavit naterKat uni-
ngaorfigilersardlugit, imaK Katsungag-
pat anordlerpatdlo tåssa Kåmatiliså-
put. taimaitdlunime ardlåt naulisaoK,
KajaKataisalo Kaningnerit omigkajug-
tarpåt toKusaeKatigalugulo. sanarfe-
rérpago KajaKataisa aitsåt Kimåsavåt,
nalerartigdlo nagdlersordlugo. taima-
nikutdlo anordlersoK Kåmavigisavdlu-
go nuånarinerussarpåt, tåssame aut-
dlaiseKarneK ajoramik. aitsåtdle por-
taK atulermat autdlait puissinut piu-
kuneKarnerulerpoK, sunauvfalume pi-
ngårnerssaulerumårdlune. piniartutut
KajaK angatdlatigalugo pissarnerit er-
Kainialerdlugit månalo piniauseK sa-
nigdliukåine måne sinerissap Kiterpa-
sigsormiuvdlune OKartariaKalerpugut,
uvdluvtine KajånguaK piniagkanut
atorniaraluaråine isumavdlutitut OKau-
tigineK ajornarsivoK, Kajardlo piniuti-
galugo napéssutausinaujungnaerpoK.
atarKivdlugule erKaimajuåsavarput.
taimanikut piliniarneK ilerKuvoK
pitsagssuaK, oKåinaråine imaKa nå-
magkaluarpoK, sut tamarmik nerissag-
ssausinaussut piliarineicartarput. tai-
manikut sårugdleKéngilaK, kanajoK
alianåinermik
sila Kasserujugdlune seKiningitsoK
anérpunga, avKusinérKåkut savat i-
ngerdlavfigissarsimassåtigut pisoru-
jordlunga. igdloKarférånguaK åmut
issigissara igdlorpagssuaKångilaK, ki-
siånile Kulå tungåningånit issigalugo
alianaitdluinarpoK. igdloKarfinguamik
taivara imaKa niuvertoruseKarfing-
mik taineKarune tugdluamerusagalu-
artoK.
avKusiningup ingerdlavfigissama
erKå sungåKiarKanik orpigkanigdlo
nauvfigisimavoK, paornaKutitdlo ilå-
nguteriaramik tipe pingortitåt nai-
matitdlugo inumaringnardluinarpoK,
malugivara nunarput Kimåsimavdlugo
kingumut tikerKingnera taima tipait-
sungnartumik misigititsissoK. ujara-
rujugssuit tamane tamåniput, KåKat-
dlo igdloKarfinguamik ungussisima-
ssut portusorssungikaluardlutik atå-
nitdlune portusutut misigisimanarput.
Kutdlarnerugama takuvara igdloKar-
fingup inigssisimanera sordlo tåssa i-
gap iluane.
åmut issigalune sumik tupingnar-
torsiagssgKångilaK. tåssauna igdlo-
KarfinguaK tåuna kangerdliumani-
ngup iluane tungavilemeKarsimassoK,
avatå’tungåne nunguaK tåkajåK su-
jugdlersauvdlune igdluliorfigineKa-
lersimavoK. avatåne KåKat pukitsut
portusutdlo tunuleriårsimåput unga-
sigdliartordlutik tungujortikiartor-
dlutik. igdloKarfinguaK issigissara
najugaralo kangerdlup angmarngani-
kame avatåningånit tikikiartusav-
dlugo alutornarnerartarpåt, enugsi-
simanartututdlo isumaKarfigineKar-
tardlune KåKat tunuleKutaussut pår-
ssissutut isumaKarfi ginarnerungmata.
kangerdlup påvaninerata igdloKar-
fingup avatå alianéinerussungortipå
misigissuserdlo avatangissit sunigåt
utagssåungikune asiusångilaK, paner-
serdlugule panerpat torKorneKåsaoK.
eKaluit suait aKajaruilo panersemeKå-
såput, angmagssat amerdlanårdlugit
panerserneKåsåput, tåssa ukiugssamut
perdlulingmut peruumautigssat, av-
dlarpagssuitdlo taigorneKarsinauga-
luarput.
uvdlumikutdlo KanoroK? kanåsut,
ugkat sårugdlérånguitdlo asiorartut,
erKaerKajånartarput oKautsit uko: ag-
fakut sivnerussut katerssorsigik asiu-
ssoKarKunago. E. Poulsen,
Godthåb.
navssårneK
pigssarsiagssaKartineroKalugo. nunav-
ta suatungånilunit ikuvta alianåissu-
sermik nivtaivfigineKartuarpugut, u-
vagut nangmineK aulajangemiartar-
tugssauvdlugo sordleK kussanarneru-
nersoK. tamatigutdlo nangmineK na-
jugarissarput alianåinemigdlo misigi-
ssaKarfigisimassarput sujugdlerpau-
titdlugo erKaissardlutigo. uvangåtaoK
taimåitusimavunga, kisiånile nunar-
put Kimåsimasimavdlugo isumaK av-
dlångorsimavoK, sumikaluaråinilunit
alianåissuseK misigissaK Kalåtdlit-nu-
nånut tamarmut tungatitariaKaler-
sardlune.
kalåtdlisut atuagautivtine taigdliau-
tivtinilo tupingnångitsumik sangmi-
neKartuarsimavoK alianåissuseK. imaK
sikorasårtOK, seKinerssuaK tarrikiar-
tordlune KåKat erKålo augpitdlersit-
dlugit, sila nipaitdlissoK, igdloKarfi-
nguaK erKigsisimassoK tamaisa timi-
tarsivdlugit måna misigisimalerpéka.
igdloKarfingup avatå KatsorsimavoK,
sikutdlo akome imamerssånguit Kiv-
dlarinavingorsimassardlutik. seKiner-
ssuaK pukilerivigsimassoK augpitdli-
utdlugo sujorangiusimavoK, erKigsi-
neruvdlo igdloKarfinguaK — uvdlukut
aulisartut inutigssarsiorfigissåt —
porsimavå. Kristen Olsen
Sorø Akademi
Penneven søges
Jeg er en 15 års pige, som gerne vil
skrive sammen med både piger og
drenge. Interesses: bøger, pop-musik,
at skrive breve, bio, dyr, sport o.s.v.
Skriv til mig på svensk, dansk,
norsk eller engelsk.
Barbro Margretha Konberg,
Ålsta, Kyrkdal, Sverige.
Fat pennen og skriv til 19-årig ty-
sker, der ønsker korrespondance på
tysk eller engelsk.
Michael Steps,
441 Warendorf (Westf.), Reichenbacher
Str. 11, West Deutschland.
Jeg er en pige, som ønsker at skrive
sammen med en dreng på 16—17 år.
Jeg er 14 år gammel og er 172 cm høj.
Randi Nygård Pedersen,
Russelbæk 34, Middelfart, Fyn,
Danmark.
30