Atuagagdliutit - 27.08.1964, Blaðsíða 17

USA-mut tikerårtitat
llao-smcKartarnerat
nålagkersuissunit Kaernussauvdlutik tikerårtitat Washingtoni-
me ilagsinenartarnerat sujoi'Kutdlugo angnertorujugssuarmik
piarersaineKartarpoK. tikeråt Kanon pineKarnigssanik isuma-
gingnigtut Kutdlersåta isumagissarpå sut tamarmik pissusig-
ssamigtut pinigssåt suliålo nunanut avdlanut pissutsinut pi-
ngårutilerujugssuvoK
nunane avdlamiut nålagkersuissunit KaerKussauvdlutik tikerårtut amerika-
miut præsidentiånit Washingtonime ilagsineKartarnerat Kåumatine ardlalingne
piarérsarneKartarpoK. pissugssanut mingnerpånguanut sunginerpånutdlo ag-
dlåt tamarmik nunanut avdlanut tungassunut ministerianarfingme atorfigdlit
ilanit tikeråt Kanon pineKarnigssanik årnigssussissartut kutdlersånit piarérsar-
neKarsimassarput. tåuna nunanut avdlanut tungassunut ministerip sulenataisa
pingårnerpåt ilagåt suliålo ilane OKartugssaussut tamanut tusagagssanik onau-
sinit suniuteKarnerussarpoK.
tikeråt KanoK pineKarnigssanik år-
Kigssussissartup agdlagfia nålagker-
suissut agdlagfisa sunginerit ilagåt,
agdlagfingmile tåssane atorfigdlit 46
suliåt amerikamiut nunanut avdlanut
tungassunut ministeriaKarfiåne suliat
pingårnerpåt ilagåt. tåssane piarér-
sarneKartarput åntigssuneKartardlu-
tigdlo nunane avdlane kungit, præ-
sidentit nålagkersuissutdlunit Kutdler-
saisa USA-me tikerårnerine pissug-
ssat, nunatdlo avdlat nålagkersuissui-
sa autdlartitaisa åssigingitsut suleKa-
tigingnerånut tungavigssat tåssane pi-
lersineKartarput.
nålagkersuissunit KaerKussat ang-
nertoKissumik nagdliutorsiutigalugit
ilagsineKartarnerat amerdlaKissunit
issorineKartarpoK, ilagsingnigtarner-
nile Kangale maligtarineicartut pingå-
ruteKarput. tikeråt Kanoic pineKarnig-
ssanik årKigssussissartut nålagker-
suissunit KaerKussanik suleitatiging-
nigdluartaramik ilisimanerpauvåt ma-
ligtarissagssat Kangale atortussut
malingneKarnerat KanoK pingårute-
Kartigissoic. ilagsingnigtarneK pivdlu-
go maligtarissagssat inuiaKatigit na-
ligigtut ingmingnut issigissut atante-
Katigingnerånut erssiutåuput imarto-
Kissutut OKautigineKarsinaussut. ta-
matumunåkut inuiaKatigingnut ar-
dlalingnut tungassut ajunginerpånik
tungaveKardlune OKatdlisigineKarsi-
nåuput, inugsiarnersårdlune atandng-
nigpalugdlunilo OKaloKatigigtoKarsi-
nauvdlune. tamåna inuiaKatigit tama-
låt påseKatigingnerånut suleKati-
gingnerånutdlo tungaviuvoK.
Amerikame nålagauvfeKatigit pi-
lerKårsimalermata nunanit avdlanit
tikerårtit ilagsineKartarnerat pivdlu-
go maligtarissagssat pilersineKarput.
amerikamiut inatsisait tungaviussut
sule pilersineKångitsut nunanut av-
dlanut tungassunut ministerip John
Jayip aulajangersarsimavå nunat av-
dlat nålagkersuissuisa sivnissimigtut
autdlartitaisa ilagsineKartarnerat Ka-
noK pissåsassoK. Amerikame nåla-
gauvfeKatigingnik tungavilissut Eu-
ropame akimarnit pissarnerat — tu-
pingnåinartumik kussanartuliortar-
nerat — malingnago angnertorssungi-
kaluamik kivdlingnartumigdle nålag-
kersuissunit KaerKussanik ilagsingnig-
tarneK pilersipåt.
1937-me ingmikortumik
agdlagfenarfiulerpoK
maligtarissagssat taineKartut ukiu-
ne 125-ne atugausimassut atortine-
Karnerat nunanut avdlanut tungassu-
nut ministeriaKarfingmit isumagine-
KarpoK. nunanit avdlanit KaerKussat
ilagsineKartarnerat pivdlugo agdlag-
fik ingmikut sulivfiussoK 1919-ime pi-
lersineicarpoK, aitsåtdle 1937-me mi-
nisteriaKarfingmit avigsårdlune ing-
mikortortaulerdlune ingmikut Kut-
dlersaitalerdlune. taimanikut sulisso-
rineKartut 14-iuput, ukiordlo tamåna
nålagkersuissunit KaerKUSsauvdlune
tikerårtutuaK tåssauvoK Canadame
tuluit OKartugssautitaisa Kutdlersåt,
Lord Tweedsmuir. åssersutitut taine-
KarsinauvoK præsidentiugalup Ken-
nedyp ukiune pingasune præsidentiu-
nerme nalåne kungit, kaisarit, præsi-
dentit nålagkersuissunilo Kutdlersåt
74 ilagsigai.
tikerårtit ilagsineKartarnerat piv-
dlugo sulissut ilagsingningnigssap nå-
lagkersuissutdlo nererssuartitsinerå-
ne KaerKussat kikut sanilerigdlutik
igsianigssånik åndgssussinerup sa-
niatigut avdlarpagssuarnik suliagssa-
Karput. suliarineKartartut taineKartut
mardluk agdlagfingme atorfigdlit su-
liarissartagaisa iléinamininguarait.
Angier Biddie Duke agdlagfingme
erKartorneKartume måna Kutdlersau-
sroK ambassadøritut atorfeKarpoK.
1952-ime Equadorime ambassadøri-
ngorame amerikamiut nålagkersui-
ssuisa sivnissimigtut autdlartitarisi-
massåinit inusungnerpauvoK. tugdlia
William Tonesk Duketut nunanut av-
dlanut tungassunut suliagssanik mi-
siligtagalerujugssuvoK.
agdlagfingne åssigingitsune sulissut
uvdluinarne suliagssatik nangminér-
dlutik suliarissarpait aitsåtdlo suleKa-
tigigtardlutik atarKinarnerussunik ti-
kerårtoKésagångat. ukiune kingug-
dlerne tikeråt taimak amerdlatiging-
mata agdlagfeKarfingme erKartorne-
Kartume sulissut ulapitaKaut. matu-
ma sujornagut KaerKussat tamarmik
tingmissartut mitarfiåne ilagsineKar-
taraluarput tingmissartorssuitdle su-
kasuliat atugaulermata taimailiortar-
neK atorungnaerpoK. tingmissartor-
ssuit mivfigissartagåt KaningnerpåK
Det hvide Husimit (præsidentip ator-
fingmine igdluanit) nalunaerKutap a-
kunera atausoK sivnerdlugo bilerKår-
dlune aitsåt tikitariaKarpoK. præsi-
dent Kennedyp kajumigsårinera ma-
ligdlugo helikopterit tingmissartut
mitarfiånit KaerKussanik Det hvide
Husip sånut agssartuisineKartalerput.
taimailiordlune KaerKussat præ-
sidentip matuata kigdlinganut, i-
lagsincKartarfiånut, ingerdlåne-
Kartamerat nuånarineKartorujug-
ssuångorpoK. taimailiortamikut
Det hvide Hus amerikamiut ig-
dluinut taortaussutut issigineKa-
lerpoK ilagsingningnerdlo ameri-
kamiut tamarmik ilagsingningne-
råtut issigineKartalerdlune.
taimatut nutåmik ilagsingnigtaler-
nikut maligtarissagssat Kangale ator-
neKarsimassut angnertumik avdlå-
ngortineKångitdlat. KaerKussat nåla-
gauvfingme Kutdlersåt 21-riardlune
Kamutiligtardlune tikitdluarKuneKar-
tarput, tæppe takisoK augpalårtoK
siårsimassarpoK såkututdlo kussana-
Kissunik atissagdlit atarKingningniar-
tut siagsimassarput erfalassulissartut
nipilerssortutdlo. tikitdluarKussinerme
OKauserineKartut tikitdluarKUSsiner-
dlo tamarme radiukut fjernsynikut-
dlo USA-mut tamarmut autdlakåti-
neKartarpoK.
tikeråt inåt præsidentip
igdluata ungasingisåne
nålagkersuissunit KaerKussauvdlu-
tik tikerårtut amerdlanerssait Was-
hingtoniminermingne præsidentip ti-
kerånut igdlutåne, Blair-Lee House-
me, Det hvide Husip akinguamtume,
najugaKartarput. igdlo tåuna ukiut
1800-it nåjartorneråne kussanarsåKa-
lugo nangminerssortumit najugag-
ssatut suliarineKarsimavoK sapingisaK
tamåt iliordlune suliarineKarsimavoK
KaerKussat angerdlarsinginiåsangma-
ta. nunane avdlamiut præsidenté ku-
ngilo ilugdlinauvdlutik igdlume Ka-
suersårsinéuput, atuarsinauvdlutik,
fjernsyne issigingnårsinauvdlugo av-
dlatutdlunit iliorsinåuvdlutik.
nerissatdle tåssåuput amerikamiut
nerissartagait: majsinit igfialiat ice-
creamilo — tåuko amerikamiunit ne-
riumaneKarnerussarsimåput. ama Ka-
Korteruassut nerissarineKartorujug-
ssuput, amerdlanerpåt KaKorterna-
ssortorusungnerussarmata kartofilito-
rusunginerussardlutik. pulukit nenait
pulukimernitdlunit nerissaritineKå-
ngisåinangajagput ingmikut ugperi-
ssagdlit ilarpagssuisa pulukit neKait
nerineK ajormatigik.
tikerårtoKarnerit tamaisa Kåumati-
nik ardlalingnik sujorKutdlugit tike-
råt KanoK pineKarnigssanik isuma-
gingnigtartut sulilertarput. præsi-
dentip KaerKUSsaisa ilarpagssue tike-
rårnermik sujornagut Amerikamisi-
massångitdlat, takujumassaitdlo ilåne
erKumikajugtarput, kigsautigissait i-
låne tupåtdlangnartardlutik.
„tikeråt KanoK pineKarnigssanik i-
sumagingnigtartut åndgssussagssat
sunginerpårtåinut agdlåt ilångutdlu-
git sujumut pilerssårusiorsiméngig-
patigik Kangale ikingutigigtut inger-
dlatsisimanerit ajutortineKarsinau-
ssarput inuiaKatigitdlunit ardlaliussut
isumaKatigigungnaersinaussarput.
KaerKussaK takorusungisånut inger-
dlatingisåinagagssarårput," Tonesk
OKarpoK.
„tikeråt KanoK pineKarnigssanik i-
nermik ingerdlatagdlit OKaloKatigiu-
massarpait, avdlat amerikamiut kul-
turiånut tungassut påsissagssarsiorfi-
gerusugtardlugit. nunat avdlat nå-
lagkersuissuisa sivnissimigtut USA-
me autdlartitaisa sivisoKissumik OKa-
loKatigissarnerisigut aitsåt tamåko pi-
viussungortineKarsinåuput. KaerKu-
ssat KanoK pineKarnigssanik isuma-
gingnigtartut ardlaligssuarnik suju-
nersuteKartarput; Kanordlunit ilior-
toKarnigssånik ånugssussigatdlarnerit
KaerKussamut nagsiuneKartarput a-
kuerissagssångordlugit. KaerKussap o-
Karnigsså kisime aulajanginigssamut
aperKutaussarpoK.
kigsautigineKartartut soruname å-
ssigingitaKaut. KaerKussat nunanit
sujuarsimanerussunit pissut takoru-
sungnerussartagaisa ilagait atomip
nukinganik pilersitsiniartarfit, rakete-
Karfit imalunit Kåumataussianut tu-
ngassunik sulivfit. nunanit kinguar-
simanerussunit aggersut takujuma-
nerussarpait bililiorfit, sisaliorfit nu-
natdlo naggordlugtusimagaluartut
naggorigsarneKartut. inoKajuitsuling-
nit aggersut aperKutigericårtagåt tå-
ssa KanoK iliordlune imaK imiliarine-
KartarnersoK.
inuinait najugait takujumaneKarta-
Kaut. tikeråt takuniaisineKarångata
igdlume ningiussoK ilagsingnigtine-
KartarpoK ininik peKutinigdlo taku-
titsisineKartardlune.
tikeråt KanoK iliornigssåt aulaja-
ngivingneKarångat tikerårnerme pi-
ssugssat tamarmik pilerssårusiome-
Kartarput. tikeråtdle KanoK pineKar-
nigssånik isumagingnigtartut sianigi-
ssagssait sule amerdlassaKaut. Saudi
Arabiame kunge Saud åssersutigalugo
OKautigineKarsinauvoK savaussat i-
muinånik imertussoK. Washingtoni-
mut pigame præsident Kennedy inu-
mersorKuvdlugo skålérutigitikamiuk
kunge savaussap imuanik imigaKar-
poK. ministerit Kutdlersåt Nehru uv-
dlåt tamaisa åtaserfingminut rosamik
nusungneKarKåmik ikussissarpoK. A-
siap kitåne kujatåne OKartugssaussut
Præsident Johnson i samtale med stats-
minister J. O. Krag under dennes besøg
i USA i november sidste år efter Kenne-
dys død.
ilåta Kalipaut sungårtOK nuånareKing-
mago inå naussunik sungårtunik siv-
kernilingnik naussortalersorneKartar-
poK.
radiuarKat atorneKartarput
tikeråt KanoK pineKarnigssanik i-
sumagingnigtartut suliaisa ajornaku-
sornerssaråt pilerssårusiarineKarsima-
ssut erKortiniarnerat. radiukut aut-
dlakåtitsissutérKat atulermata ajor-
nartorsiutaussartut sunginerulerput.
tikeråt KanoK pineKarnigssanik isu-
magingnigtartut tikeråt avKutigssåine
siagsimassut radiuarKatigut ingming-
nut OKalutuarsinaussaramik pilersså-
rusiausimassunit avdlångutit, kingu-
artornerit ajutorneritdlunit pissugssa-
nik tugdlernik nåkutigdlissunut nalu-
naerutigisinauvait. taimailiornikut
sut tamarmik akornuteKångitsumik i-
ngerdlåneKartarput.
taigorneKartutdle suliagssat ilåina-
rait. nålagkersuissut sivnissaisut suli-
neK taigorneKartutut angnertutigaoK
taimatutdlo pingåruteKartigalune.
nunat avdlat nålagkersuissuisa siv-
nissåtut autdlartitagssaK USA-me a-
torfinigtineKåsagångat atorfinigtitsi-
nigssaK sujorKutdlugo suliarujug-
ssuaK nåmagsineKartarpoK. Kinigau-
ssok USA-me nålagkersuissunit akue-
rineKarKårtugssauvoK. tikigpat præ-
sidentimik ilagsingnigtineKåsaoK, ta-
matumalo kingorna suliarujugssuaK
autdlarnertarpoK. tikerdlåK ingmikut
pisinautitaunerminut akuerssissutinut
ugpernarsautinik pigssarsissuneKå -
saoir, nålagkersuissutdlo sivnissåtut
autdlartitaunine pissutigalugo inug-
taussutut avdlatut politinit pineKå-
nginigssånut ugpernarsautigssamik
tunineKåsavdlune. Amerikamut ame-
rikamiunutdlo tungassunik nalunae-
rutausinaussut tamaisa pisavai, biler-
sinaunermut agdlagartamik, inatsi-
ssartut atautsimitarfiånut isertarnig-
ssamine agdlagartagssaminik, kinåu-
ssutsiminut ugpernarsåumik agdla-
gartamik il. il. tunineKåsaoK.
nunat avdlat nålagkersuissuisa
sivnissimigtut autdlartitait måna
præsident Johnson statsminister J. O.
Kragimik OKaloKateKarton ukiarme no-
vemberime Kennedyp tonunerata kingor-
na Kragip tikerårnerane.
Washingtonimitut 110-uput. tåuko
saniatigut autdlartitat suleuatait
kisalo inuiaKatigit ardlaliussut
USA-me ingerdlatåine sordlo FN-
ime, Amerikame nålagauvfingne
suleuatigingne, silarssuarmiut a-
ningausseriviåne avdlanilo sulissut
åma Washingtonimiput.
isumagissagssat taigorneKartut tai-
mak amerdlatigissut saniatigut tike-
råt KanoK pineKarnigssanik isuma-
gingnigtartut nåkutigissagssaisa ila-
gait inuiaKatigingnut avdlanut tu-
ngassut pingåruteKarnerussut tamai-
sa sordlo toKussoKarnerit, kungit kai-
saritdlunit nikinere, uvdlut inuiaKa-
tigit åssigingitsut nagdliussissagait, i-
lissinerit åssigissaitdlo. tamåkunane
tamane amerikamiut nålagkersuissue
sivnerdlugit autdlartitaKarnigssaK i-
sumagineKartugssauvoK. inuiaKatigit
ardlaliussut atautsimititaKartitdlugit
åma autdlartitaKarnigssaK isumagine-
KartugssauvoK.
amerikamiutaoK nunane avdlane
tikerårnerat tikeråt KanoK pineKar-
nigssånik isumagingnigtarfiup aki-
ssugssauvfigå. Amerikame præsiden-
tip Europamut tikerårnigsså, ikingu-
tingnerneK takutiniardlugo sorssutit
nunanut avdlanut tikerårnigssåt ting-
missartortartutdlunit ingmikortume
atautsimitut Kutdlersamik tunuarnig-
sså pivdlugo tunissutigssamingnik pi-
siniardlutik sordlo Københavniliar-
nigssåt tikeråt KanoK pineKarnigsså-
nik isumagingnigtartut nåkutigissag-
ssaråt.
KanoK ilinera suminerdlo aperuuti-
ginagit tikeråt KanoK pineKarnigsså-
nik isumagingnigtartut silarssuaK
kaujatdlaussardlugo angalanigssa-
mingnut piarérsimassariaKarput isu-
maKateKarniariartordlutik, pilersså-
rusioriartordlutik inungnigdlunit un-
tritilikutånik tusintilikutånigdlunit o-
KaloKateKariardlutik kamagsautausi-
naussunik tåssångåinaK pilersoKarsi-
naunera pingitsortiniardlugo.
agdlagfeKarfiup suliå agdliartortit-
dlugo påtsortarnerit ikiliartuinarput,
månalo KaKutigorssuåinaK pilerssåru-
siat uniordlugit pissoKartarpoK.
En lille pause før arbejdet går videre .. en
hyggelig sludder .. ild på cigaretten — selv-
følgelig en Cecil: den er altid perfekt rullet
af fyldige, mættende blended-tobakker. Det
er derfor, den lange Cecil bliver mere og
mere populær, og alle vegne hører man: ..
sd er der tid til en Cecil!
Kasuersåtsiardlune .... sangmerujdrdlune ..
cigarite ikitdlugo .. sSruname Cecil: imuv-
dluagauvoK tupatarigsdvdlune. taimaingma-
nuna, Cecil tangneK iluarineKaleralugtuinar-
tOK, tamanilo tusarssaussarpOK .. Cecilior-
figssax nagdliupoK'.
...så er der tid til en Cecil
17