Atuagagdliutit - 27.08.1964, Blaðsíða 30

MERARTAVTINUT
KununguaK
Knud Rasmussenip Kavdlunårnat Kanon Kalåtdlit-nunane mc-
raunerminik OKalugtusimagai
(nangitau)
takorånerdluinartarpoK KilalugaK
angisoK sigssamut amuneKarångat. pi-
niartorpagssuit — piniartoK pissaitar-
tOK toKusaeKataussutdlo tunuarsimår-
tarput pissavdlo amuniarnerane sule
Kåinamingnit niussaratik, Kåinatik
sermersimassut ukiap maliarssuinit
ukumarussårtut angutitdlo tarajulisi-
maKissut umitik sermersimassut. —
KilalugaK amuvdlune inigssineKarå-
ngat ningerniat sågtaråt nivdliavdlu-
tik igdlardlutigdlo pissaK angisor-
ssuaK nuånårutigalugo. tåssugunguå-
kutdlo suna tamarme aungmik por-
simalersarpoK angissuvdlo ilua ang-
marneKarångat tipe pikunartoK silåi-
narmut akuliutarpoK. pilangneK ine-
rångat tamavta Kilalugartukunut i-
sertarpugut måtagtoriartordluta ma-
maKissumik, tåssa Kilalugkap amia
uneKångitsoK KåKortarissat iloKutai-
sut mamardluinartutut tipeKartoK.
ningmit nipisiaunerussarput
månale OKaluasågssåka avdlauv-
dluinarput ukiume inunermut tunga-
ssut, Kimugsertarnerup tungå nukag-
piarKanut KimanarnerpaussoK.
imaK sikugångat narssat KåKatdlo
apivdlutik Kingmit ilimasugtariaKa-
lersarput någdliuperårtarnigssaming-
nik. merKortårKåmersimassarput Kiv-
dlalåginartunigdlo merKOKardlutik,
sordlulunime ukiulerångat nukigssa-
mingnik avdlamik toncortarissaming-
nik pigissaKalersartut.
nunaKarfivtine Kingmerparujug-
ssuaKarpoK, aniniaråine Kingmerpaluk
tusarKårtariaKarpoK, Kilugpaluk Kati-
mågpalugdlo, pingårtumigdlo Kingmit
nivdlianerussarput Kimugsinik tikfto-
Kalerångat imalunit Kimugsinik pi-
niarianik autdlartoKalerångat.
Kingmika sujugdlit
nukagpiaraugatdlarama Kingmer-
Kautika mardluinarnik nioKarput, tai-
mane nukagpiaråuput atåtama uloria-
gingmago Kingmivingnik KingmeKar-
titdlunga angalanigssara, tåssalo nu-
kagpiaraKatika kalåliarKat Kimugtigi-
ssarpåka, pingårtumik pinguaKatigiu-
ATLAS
ATLAS Crystal Freezer
Fremtidens hjemmefryser er en
uundværlig hjælp i Deres dag-
lige husholdning.
Dybfrysning betyder sund og
frisk mad hele året.
Rumindhold: 160 liter.
Mål: Højde 84 cm
Bredde 80 cm
Dybde 61,5 cm
ATLAS Crystal Freezer
igdlume Kerititsivik sujunigssa-
me tamanit pigineKalerumårtOK
igdlume ningiut pfngitsortaria-
Kångisåt. nerissagssaK Kerina-
suartitaK ukioK kaujatdlagdlu-
go perKingnardlunilo nutåtut i-
tuartarpoK. imanarsinaussoK 160
liter.
angnertussusé:
portussusia 84 cm
silissusia 80 cm
atitussusia 61,5 cm
fTJJ H ATLAS
KIllHtll TU OtT 0(1. OIISIE «0F
manerussarpåka uvavnit angajugdliu-
mårnerulårtut. tamaisa ingmikut
Kingmit aterissartagainik atsersorne-
Kartarput sordlo: angmalortoK, kajoK,
papikatsuk, pangatdlore, eKiasuk, ner-
rersoK taimatutdlo avdlarpagssuar-
nik.
uvdlåkut anigångama nukagpiara-
Katima ornigtarpånga sujugdliuniut-
dlutik anånama pitsaussup ajungitsu-
mik neruvkartarmatik, timiussianik,
tuluminiussårKanik, paornanik Ka-
Kortunik Kernertunigdlunit, nerissag-
ssatdlo tamåko kalåliancane uvdlui-
narsiutåungitdlat. neruvkarérångavkit
pitugtortarpåka takisunik pitutaler-
tardlugit uvangalo iperautaKartarpu-
nga takisumik sulorarigsumik serKor-
dluarsinaussumik.
kisiåne Kingmika sujugdlit tå-
ssaungmata pinguaKatika soruname i-
perautaK atorneKajuitsuvoK Kularnå-
ngilardlo tamåna pissusimassoK inu-
nivne iperautaK Kingminut atortor-
ssunginavko, tåssame Kingmit Kimu-
såput ersioratik kisiåne nuånårdlu-
tik piumåssuseKardlutigdlo. — kisiåne
soruname nukagpiarKatut avdlatut i-
peråutap atornigsså pissusigssaviatut
ilikarpara iperautara tugtisinångor-
dlugo igdluinarssutitut sencortisinå-
ngordlugo. piumagumalo iperåutama
sulorånik ivigånguaK apume nuisa-
ssok iperåutama angumasinausså er-
KOrdluarsinauvdlugo.
KingmersårKaka
aitsåt Kulinik ukioKalerama nang-
mineK Kingmersårpunga nutanranik
pingasunik nangmineK sungiusagkav-
nik. ukiut mardluk Kångiungmata ar-
fineK-pingasunik KingmeKalerpunga
autdlaisitårdlungalo, tåssalo uvavnut
isumaKarfigånga méraunermit inersi-
manermut nutdlunga.
ukioK tåuna atåtaga suliartordlune
angalassoK ilagalugo Kimugsertarpu-
nga, pingårtumik taisinauvdlugo a-
vangnamut Omånap erKå angatdlavi-
galugo sujumut kingumutdlo 700 km
migssånitoK. ungasigssumut angala-
nerma tåuna sujugdlersaråt atåtagalo
iliniartitsissoråra.
inersimalerama angalassarnerpag-
ssuarne taimanikutut misigissaKartar-
punga nuånårutigalugitdlo Kimugser-
fit, nunat ituvssordlugit seKinarigsor-
ssuarme, sordlule taimane nukagpia-
rånguvdlunga nangmineK Kimugser-
niarKårtalerama pisimassoK atåtaga
ilagalugo tåussumalo Kimugsiussisso-
rissartagai. Kavsérpagssuariardlunga-
lo Kujåssutigissåinarpara piårtumik
atåtama akissugssåussusermik iliniar-
tisimangmanga inunerpiamut ilausi-
naulersitdlunga.
méraunerma nalå taimåipoK Kav-
sérpagssuarnik pisimassoKardlune, pi-
simassutdlo Kavsérpagssuit puiugag-
ssåungitsut nalivne pisimåput. tåuko
OKalualårissåka tåssåungitdlat mérau-
nivne misigissat tamarmiussut, Kular-
nångilardle sumik pisimassumik OKa-
luasågssavnik åma ilimasugsimaga-
luartuse — atame misileriartigo.
(nangitagssaK)
tamane angalaorneK
aussame sulingivfeKartitdlune angalaoruj ornen tamanit nuå-
nernerpaussarpoK — ingangmik kisimitdlune!
atåtap OKalugtuå
ukiup tårtarnerata sivisonissup unugiåta ilane asimionarfinguit
ilane manåkutut pigssanarnartigingikatdlarmat onalugtuan pi-
sunavoK
tarKama avangnerdlune persorpa-
loKissoK igdluinångup iluane ilaKU-
tarit iput. sule unugpatdlångikaluaK
atautsimigdlunit makitassoKångilaK.
manåkutut Kåumarigtigingitdlat åma-
lo aumarssuarnik KissugssaKångitdlat,
taimåitOK ernumanavérsårput angu-
tåtame oKalugfigissarpai ernumassar-
Kunagit, sunguit tamaisa Gutip pi-
ngortikamigit asule pingortingingma-
git kisiåne tamaisa pigssaKartitarma-
git.
tauvalo atåtap onalugtuane autdlar-
tipå.
„uvdlut ilåne Gutip ingile OKarfi-
gå nunaKarfingme anånap toKulersup
tarninga aerKuvdlugo, tauvalo ingile
nunaKarfingmut tåssunga ingerdla-
vok. igdlo iserfigeriatdlarå, anånaK to-
KulersoK Kitornangue nukagpiarnat
mardluk anånap sakiaine milungniar-
ssarissut avdlamigdlo ilaKarnatik. mé-
rånguime Kanos iliusagpat ingilip ar-
nånik arsasagpagit? ingilip Kanon i-
liornigssane nalulerpå. Gutip pencu-
nginerpå kivfartorKuvdlugo? Gutip a-
rajutsinerpå mérånguit tåuko mar-
dluk avdlamik ilaKarnatik iliarssoru-
lersut? tauva ingile aulajanginarpon
arnåta tarninga tigunago Gutimut u-
terumavdlune.
tauva ingile Gutimut savssarpoK o-
Kardlunilo: „ata, autdlartikingma a-
nånap toKulersup tarninga aerKuv-
dlugo, kisiåne tigungilara mérånguit
mardluk najuingmata avdlamik ila-
Karatik."
tauva Gutip ingile onarfigå: „måna
perKuvåkit imap itinerssånut autdlar-
Kuvdlutit tauva tigujumårpat ujarak
KernertoK maungalo aggiutdlugo.“
ingilip perKunenarnine maligdlugo
imap itinerssånut autdlarpon ujarag-
dlo KernertoK Gutimut savssautdlugo.
tauva Gute oKarpoK Kernatigut aver-
Kuvdlugo. ingilip ujarak avikamiuk
iluane takuvai Kuvdlugiårnat mar-
dluk. tauva Gute oKarpon: „tåuko
kiap umatipai?" ingilip akivå: „ivdlit.“
Gutivdlo OKarfigerKigpå: „sorme per-
Kussutigissaugaluara nålångiliuk? ta-
måko isumagigavkit pingortitavnik i-
nuit pingårnerutikika isumagisångi-
nerpåka?"
tåssa taimåipoK atåtaussup Kitor-
naminut OKalugtuå KangaunerussoK
niuvertarfingnik isumavdluteKångine-
rugatdlaramik, manalo taimanikornit
pissutsit avdlångOKaut. inuit pigssa-
Kanrajånerulerput åmalo isumavdlu-
tigssaKarneruvdlutik niuvertarfig-
pagssuarnik. sordlule månåkut tåma-
riartortut ilagileråt itsardle kalåtdlit
pissuserissåt piliniartarneK. ilivse mé-
rånguit ineriartortut tamåna inger-
dlåtuarniarsiuk, pissuseK tamåna ilua-
KutaoKingmat sulilo kalåleKativsinit
åtåneKartuarmat. inuvdluaritse.
Jens Dorph
mérKat-å OKalugtutilåmiarpavse
aussaK 1963 fériaKardlunga angalåru-
jortarnivnik. imalo OKarKårniarpunga,
atuarnerse sivisoKaoK uvagut atuar-
tugatdlarnivtinut nalerKiutdlugo. å-
malo atuagarpagssuaKardlusilo ilini-
artitsissorigsårnerse erKarsautigiler-
dlugo KutsånaKause — kisiåne sunau-
na pivdlugo taima iliniartitsissorig-
sårtigaluse aserorterivatdlårnerssuaK
ilerKoriartuleKaisiuk?
tåssunga kigdlinardlunga oKalua-
lågssåka autdlartiniarpåka. sujug-
dlermik: julip autdlarKautåta tungi-
nguane Kamariardlunga ilungmut aut-
dlarpunga sila årdlerinéngitsorssu-
ssok, silagik anoraisak, uvdlåralå-
nguaK nalunaerKutaK pingasut-sisa-
mat migssåne umiårånguaK angatdla-
tigalugo. angalanivne atortugssåka
nagsarpåka, autdlaisit mardluk, ting-
miarsiut Korortoic, ikumassartoK, pe-
trulio avdlatdlo pingitsorneKarsinåu-
ngitsut sordlo igånguit, ivsingigag-
ssat, sukut, kavfit, tit, atuagkat il. il.
umiåraK tuperalugo
tununguavtinit „Isunguavtinit" i-
lungmut „Nunalugtup" tungånut ava-
lagsåginarpunga alianaitsorsioKalu-
ngalo tulagkama „NiaKornånguame"
uvdlåkorsiorpunga nalunaerKutaK ar-
fernup migssåne uvdlåkut. tauvalo a-
valagkama avasigsukut ilungmukaru-
jorpunga anoraisak, iluliarasårssuaK,
kiak, alianaik!
tauvalo seKineK uveriartulersoK „Iv-
najuagtorssup“ kitåne sarfautiteru-
jortaraluardlunga malugssarneK ajor-
narmat, åmame sila misigssordlugo
anordlilernigsså ilimanarsilermat, „Iv-
najuagtorssuarmut" tulagkiartuinar-
punga kuånerssuit erKaimanaKing-
mata.
kisiåne tulagtarfisigut mardloriar-
dlunga sigssitaraluarama — agdlåme
niussaraluardlunga pitugfigssaK isu-
mangnaitsoK nanineK sapilerdlugo
Kånginarpara, ila kuånerssuit alianåi-
ssusé, kisiåne atånit issigingnåginaKå-
ka kisimivigkama umiårånguaK Ka-
noK ilissorsinaungmat tauvalo sar-
ssukiartordlugo ilungmut autdlåinar-
punga månalo takanångårussarpalå-
nguaK OKumigårdlugo.
tauvalo kangimut nua uiariaravkp
tupeKarfiussartumut „Tuapatsiånut“
sinigkiartorniaraluardlunga sule uva-
livatdlångingmat „Ilulialikut" akimut
ikåginarpunga. akialo patdligdlugo a-
nordliliussaugujunga tagpavungalo
agssorujuinaKaunga anore 5-nik na-
auvartunut ilaorKårnera
1961-ime auvartunut ilaornårpunga.
sujugdlermik eKalungniardluta Isor-
tumut autdlarpugut. tåssanititdluta
auvariat tikiput, autdlalermatalo ila-
gåvut. uvanga nuånåKaunga pernar-
dlunga auvaKatåusagama. sunauvfale
någdliuperåsavdlunga.
ingerdlagavta majoriaK KaKigavtigo
uningariardluta autdlarKigpugut. å-
mukaréravta narssarssuåkut inger-
dlalerpugut. sivisunålitdlardlugo kup
sinå tikiparput. tåssane tilioréravta
pisåtavut umiårKamut igssorariardlu-
git autdlarpugut. kuk avdla tikikav-
tigo ikårdlugo umiåraK maKeriardlu-
go igdlua’tungånut pigavta tiliorpu-
gut, ingerdlandgkavtalo K’åKatsiånut
eKalungniarpugut. akianut ikåravta
auvarfigssavtinut pivugut tuperdlu-
talo.
aKaguane timut autdlarpugut. kuk
tiklkavtigo ikåriardlugo Kumukalå-
ravta KangåtaK tiklkavtigo igariar-
dluta ingerdlarKilerpugut. taseK tiki-
kavtigo unigpugut. autdlarKigkavta
sivisujåmik ingerdlariardluta tuper-
pugut. aKaguane Kangåtamukartitdlu-
ta nukatugaK takugavtigo taKipugut,
anorssånguarmatdle naigdlersimagav-
tigo Kimåssivarput. avdla mingneru-
lårtoK takussarput pissarårput. Kui-
lertagalugo uvanga tikineK ajulera-
luarpara. augtoréravtigo ilavut nang-
magkerput, Kangåtamutdlo pigavta
igariardluta nereréravta auvarpugut.
uvagut mardluvdluta KaKangåtsiå-
kussusilik, perdlasinangalo tulåinaka-
seKaunga . Kangarssuardle aussivigi-
ssartagkavnut „Karranut", uvfa kite-
ra „Kangiussap“ kangia Kernårtui-
narssuångortoK. aussarssungmåme u-
miårKap atåne sinigdluåinarpunga, u-
se åma sigssame nagdlugkaluarérama
ugkat mardluk takugaluarpåka.
kivissorKajåvdiune
aKaguane atorssauneK kangimut ku-
jåmut autdlarKigpunga sule anordli-
ngåtsiaraluartoK. tamauna sinikånia-
tigut ingerdlaorpunga KuliartortoK,
nalunagulo uvalip ilå siagdlilersug-
ssaussoK. sule uvdloic nårKajångitsoK
„ManigsoK“ tikikaluaravko inugsior-
niaraluardlunga, nalunginavkume su-
juleKarérdlunga, tupeKångingmatdlu-
nit, sunauvfa tåssanitoKarérsimassoK
sianigingikiga — tauvala avalarKinar-
punga tagpavane „Kugssangassup"
nuata sujoråne saKioKilårama åsit ma-
lugssarnanga siagdlileriartulerérmat
aulisarujuginarumavdlunga tunung-
mut sanguinarpunga.
KujanaKissumik tupeKarfiata ka-
nginguane oKutat mardlorssuit amu-
gavkit, måssa tiningagaluaKissoK, u-
miåraK isumangnaeriardlugo OKUta-
liuinaKaunga. sujugdlermik umiårKap
atåne, anordleramime ikumassartora
Kamitortåinarmat tagpika Kangåta-
mut majutdlugo KalakaseKåka.
åmale tivsinartorsigujunga avKutå-
ne nåtdlunga ordlukasitdlarama, nu-
name masaleréKingmat masagpatdlå-
rumånginermit Kardlit pingasut Ka-
lerigsingmigavkit Kagdlitdlo ungersa-
Kartinagit kivissorKajånermit ikuma-
ssartora nåkågavko inardlersimavara.
(nangitagssaK)
Penneven søges
nguaK itivigkavtigo KorKukut inger-
dlagavta tugtuaraK takuvarput akiv-
tigut ingerdlassoK, Korordle siligtung-
mat ungasigissordlugo ånaivarput. ki-
ngorna avdla takugavtigo maligkalua-
ravtigo åma ånaivarput.
ingerdlaniardluta summerput nalu-
lerparput. KåKat ardlagdlit itivigta-
riaravtigik paitsivérugtoravta ila ajo-
KaoK. uvanga Kavseriardlunga Kianer-
punga. åiparma tamåne auvarneK a-
jornera tåmaraluarnivtinut pissutau-
vok. uvdlut pingasut ingerdlavugut,
nerisanata. taimågdlåt kigutaernat ta-
kussavut pukutarpåka. uvdlut pinga-
sut ingerdlaneråne takussatuaråvut
tugtuaraK norrardlo mikissorssuaK
KaKortuinaK.
tåuko sordlo avKutigssavtinik ajo-
Kersussiniartut! kingugdlermik taku-
gavtigik agsut pilerinarput. issigeriar-
dluta Kimågamik taimak! tauva ila-
vut ujarKilerpavut taimungåinaK.
taimaitdluta kisamiuna umiåraK na-
nitdlarigput. tiliupiloriardluta nere-
riardlutalo ilavut takuniardlugit kuk
tikilerdlugo pinialerpavut pingasut
Manltsulialersut ikiortigssamingnik
aigdlerdlutik — ujarniåsagamisigut.
ilavut tikikavtigik tamanik OKalug-
tupéka åma oKardlunga: „mikissuka-
sik pinialikavsatdlugo angajåssaka-
siata Kimarngukamiuk!" taimanime
tugtut até nalugavkit. Kangåtamut pi-
vugut ilavut tugtunik 27-rårsimassut.
LårséraK Heilmann, (12 år),
ManitsoK.
Kære----------?
Jeg er en dansk pige på 15 år, som
kunne tænke sig at brevveksle med
en dreng på 16—17 år fra Grønland.
Hvis du er interesseret, må du kunne
skrive dansk, da jeg ikke har det
mindste begreb om det grønlandske
sprog. Mit navn er: Susie Andersen.
Adresse: Smørumvej 2291 tv., Kbhv.,
Brh., Danmark.
Jeg er kraftig af bygning, har blå
øjne og mørkeblond hårfarve. Jeg har
forskellige interesser. Hvis det kan
lade sig gøre, vil jeg gerne have fotos
i første brev.
Med venlig hilsen
Susie fra Danmark.
Jeg er en pige på 16 år. som gerne
vil skrive sammen med en pige eller
en dreng fra Grønland. Jeg har mange
interesser.
Elsebeth Knudsen,
Vridsløselille pr. Tåstrup,
Solporten 10, 1. sal,
Danmark.
I am an 11 years old Australian giri.
My name is Anne Smith, and I am
very interested in getting a pen-friend
from Greenland. My interests are
general, and I would prefer a 12 years
old. I have a girlfriend, who would
also like a pen-friend of the same age.
We would like either a boy or a giri,
who is able to speak English, as that
is the only language I know.
Anne Smith,
22 Vannam Dve,
Ashwood,
Victoria, Australia.
Jeg er en dansk pige på 15 år, som
søger brevveksling med en jævn-
aldrende grønlandsk pige eller dreng.
Bodil Svendsen,
„Grenly“,
Næstrup, Vendsyssel.
Jeg er en dansk dreng på 14 år, og
jeg vil gerne have en penneven på
Grønland. Mine interesser er at samle
på mønter og at samle på gamle bø-
ger.
Agner Bloch,
Emborg pr. Skanderborg,
Danmark.
FERD’NAND
<®
Kompromis
@>
agdlauarinaKai
8V6S
30