Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 03.12.1964, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 03.12.1964, Blaðsíða 3
sulivfigssuit sujulerssorneicarnerat ... (Kup. 1-imit nangitaK) mata, ilimanardluarmatdlo ukiåkut ningitagarssordlune åma taimatut pi- ssaKardluartiginigssaK. asule pinguarneK — sårugdlit tunissat ikilinerat ilå- tigut pi'ssuteKångila rejet pigssarsi- narnerunerånik? — ajoraluartumik „Diskobugt ilua- nårfigssaligssuaK" sule sujorniune- KartåinarpoK. igpagssåninaK radioavi- sime nalunaerutigineKarpoK åipågu- mut pilerssårutigineKartoK rejerniau- tit tamarmik nikitåutitdlugit Disko- bugtime rejerniartineKåsassut. tamå- na ajornartorsiumik iméinåungeKi- ssumik igdlersoriarfigssaicångitsumik pinguarneruvoK. nalunaerut tamåna nangmineK takutitsivoK rejerniarne- rup pingåruteKarneranik kukussumik påsingningnermik. pilerssårut tamåna piviussungortineKåsagpat aussaune- rane snellit atordlugit sårugdlingni- arnigssaic ajornarsivdluinartugssau- VOK. sårugdlingniarneK tåssauvoK ukioK kaujatdlagdlugo aningaussarsiutau- ssugssaK Kalåtdlit-nunånilo aningau- ssarsiornermut tungaviussugssaK. å- måtaordle sårugdlingniarneK iluamér- sumik ingerdlåneKarune iluanårnar- nerpaussugssauvoK, uvdlumikut aki- gititat atoraluardlugitdlunit. ajussårnaraluarpoK ilumut taimåi- tOKarnera akueriumaneKartånging- mat, tamanalo nåpertordlugo inger- dlatsiniartOKångingmat. påsivaråtaoK sulivfigssuaKarneK ig- diersorniaraluardlugo uvdlumikut sa- nerKutsineKalersimassoK. sapingisaK nåpertordlugo aningaussartutit mig- dlisarniarneKarput pingårnerpaussor- dle puigorneKardlune, téssa aulisariu- taorérsut iluamérsumik ånrigssune- Karneratigut sulivfigssuit aulisagka- nik nåmagtunik pilersorneKarnigssåt. kalåtdlit aulisartue — kalåtdlit aulisartue Kanon isu- maKarfigaigit? —• kalåtdlit aulisartue maigtoKaut nåmagigtartuvdlutigdlo, piumassari- neKartutdle nåpertutumik namagsi- niåsagunikik aulisarneK tamanit sag- dliutdlugo autdluniartariaKarpåt. ka- låtdlit aulisartut pikorigsorpagssuit nalungilåka atautsimutdle issigisagéi- ne erKigsivIpatdlårput. aulisartut å- ssigingitsunut sangussaKåtårtuartar- put påsisinaunago suna ingmingnut inutigssarsiutimingnutdlo ajungineru- sassoK. tungaveKarnerussumik suli- neK aulisartut ilikartariaKarpåt er- Kaimavdlugulo aulisagkanik sulivfig- ssuaKarnerup autdlarKautå imåne au- lisarnermingmat aulisartutdlo tå- ssaungmata niorKutigssiornerup avig- tartugssåungitsumik atautsimut i- ngerdlåtariaKartup ilagissai. — nuname sulinerup nåmaginartu- mik ingerdlåneKarnigsså ajornakusor- simavoK. tamatumunga pissutauner- dlune kalåtdlit sulivfigssuarne suli- ssut igpingnauteKarmata? — Nungme sulivfigssuarme sulissut uvdlumikut amerdlångikaluartunik tutsuviginartortaKarput. tutsuviginar- tunik sulissugssaKarniarnerup ajor- nakusorneranut pissutaorpiartOK tå- ssa niorKusiagssanik dssigiårtuinar- mik tikiussuissoKarsindungingmat. i- låne tåssångdinaK sulissugssarsiorto- KartariaKartarpoK tunissat amerdli- gångata, maligtinardlugule tunissa- kitdligångat sulissugssarsiaugaluit so- raersinartariaKartardlutik. pissutsit taimåititdlugit erirungilaK oKauseKåsavdlune sulissut tutsuvigi- narnersut taimåinginersutdlunit. nu- nat avdlat sulivfigssuåinit påsissåka nåpertordlugi* pissutsit taimåitut su- lissugssanik tutsuviginartunik piler- sitsisinåungitdlat. taimaingmat tama- nit sagdliutdlugo anguniartariaKar- poK sulivfigssuartigut Kalåtdlit-nunå- ne niorKutigssiornerup tutsuviginar- sarneKarnigsså. sulissartut pimorut- dlugo iliniartineKalerpata Kularingi- lara sivitsungitsoK kalåtdlinik piko- RANDERSIME AGDLUNAUSSIAT ATUKIT! rigsunik tutsuviginartunigdlo suliv- figssuarne sulissugssaKalerumårtoK. avatåne aulisarneK — aulisagkat akitsornigssåt suli- ssutdlo akigssarsiaisa agdlinigssåt niorKutigssiornerup pugtagsinauvå? — apei-KutauvoK aulisarneK imatut årKigssuneKarsinåusanersoK fabrikit nåmagsissaKarsinåussusiat tamåker- dlugo iluaKutigineKarsinåusavdlune å- ssigiårtumik niorKutigssiagssanik tu- låussuinikut. taimailissoKarsinaugpat sulivfigssuit aulisagkanut akigititait agdlingåtsiarsinåuput. sulivfigssuit niorKutigssiagssanik pilersorneKarnerat åssigiårnerulersi- naugpat taimalo sulivfigssuit nang- mingnérdlutik nioritutigssiornertik pi- lerssårusiortalersinaugpåssuk, akkor- disialersuinikut sulissartut akigssar- siait Kagfangåtsiarsinåusåput nioncu- tigssianut inerneKartunut akitsorsau- taungångitsumik. — KanoK iliortoKåsava sårugdlit mångånit tåmåsagaluarpata? — månangåK aulisariutigssanik a- vatåsiutigssanik sanassoKalersaria- KarpoK, kalåtdlit avdlamiutdle auli- sartuisut ungasiliardlutik aulisariarsi- naulisavdlutik. japanimiut Barents- havimut aulisariarsinaugpata norskit- (Fortsat fra forsiden). træk hos dem finder man en alt for stor rastløshed. Fiskerne farter om- kring fra det ene til det andet, uden at forstå, hvad der tjener dem selv og hele deres næringsvej bedst. De må lære at arbejde planmæssigt og huske på, at fiskeindustrien har sit første led ude på havet, og at de er en del af en større ubrydelig enhed. — Det har knebet med at gennem- føre arbejdet på land på en tilfreds- stillende måde. Er der noget i vejen med den grønlandske industriarbej- der? — Fabrikken i Godthåb har i dag en lille kerne af stabile og udmærkede arbejdere. Den væsentligste årsag til, at det er så svært at opbygge en sta- bil arbejdskraft, ligger i, at der ikke er skabt kontinuitet i råvaretilgangen. Der er perioder, hvor man pludselig må ansætte folk, fordi indhandlingen øges, men kort efter svigter tilførs- lerne, og man må afskedige arbejder- ne. Under sådanne forhold er det ikke rigtigt at tale om stabil eller ustabil arbejdskraft. Med den erfaring, jeg hgr fra andre landes industri, kan sådanne forhold umuligt skabe en stabil arbejdsstab. Derfor må man først og fremmest sørge for at gøre den grønlandske fiskeindustri stabil. Tager man alvorligt fat på oplæringen af arbejderne, er jeg sikker på, at man snart vil få en dygtig og stabil grønlandsk industriarbejder. dlo New Foundlandimut, tauva åma ajornåsasimångilaK kalåtdlit aulisar- fingnut ungasigkaluartunut aulisari- artalernigssåt. sok utarKineKarpa? — Kalåtdlit-nunåta aulisagkatigut pisussutit kingusigsumik iluaKutigi- neKalersimåput. — ajoraluarpoK aulisariutinik ava- tåsiutinik piorsaineK Kangale autdlar- terérsimångingmat. tamatuma kingu- nerissånik måna agsut noncainiarta- riaKalersimavoK, påsinarpordle ava- tåsiuteKalernigssamut angnertoKissu- mik piumåssuseKartOKartoK. månale tamåna nukinginarsisima- vok. suna pivdlugo kalåtdlit aulisar- tut avatåne aulisarnermut iliniartine- Karnigssåt utancisineKåsava avatåsiu- tigssat sisamat inernigssaisa tunganut. sok månåkut aulisartunik autdlartit- sissoKarniångila Savalingmiunut Nor- gimutdlunit, aulisarnermik periautsi- nigdlo iliniariartortugssanik? avatåsiutigssat tikiugpata neriugpu- nga fabrikimut aulafangersimassu- mut atatineKalerumårtut, siumarter- neKaratik. tduko iluamérsumik ilua- KutigineKarsinaorKuvdlugit fabrikip pissortanarfianut atatineKartariaKar- put. apernut tamdna soKutiginaute- HAVGÅENDE FISKERI — Kan produktionen bære forøgede fiskepriser og lønninger? — Dette afhænger af, om man mag- ter at organisere fiskeriet således, at fabrikkerne får udnyttet deres kapa- citet med kontinuerlig råvaretilgang. Kan man gennemføre dette, vil indu- strien være i stand til at betale en væsentlig højere råvarepris. Hvis industrien får kontinuitet i råvaretilgangen og derigennem mulig- hed for at planlægge sin produktion og opbygge rationelle produktions- linier, vil man gennem akkordsætning kunne øge arbejdernes indtægter væ- sentligt, uden at dette vil fordyre fær- digvaren af betydning. — Hvad skal man gøre, hvis torsken forsvinder fra de grønlandske far- vande? — Man skal allerede nu bygge den havgående grønlandske fiskerflåde op, således at Grønland, på samme måde som andre fiskerinationer, kan følge fisken til de fjerne farvande. Når japanerne kan fiske i Barentshavet og nordmændene ved New Foundland, må der også være muligheder for den grønlandske fisker at hente fisken fra andre fiskepladser. HVORFOR VENTER MAN! — Man er i Grønland begyndt med at udnytte fiskerigdommene på et temmeligt sent tidspunkt. — Det er synd, at man ikke for- længst har startet opbygningen af det søgående fiskeri. Konsekvensen heraf bliver, at man må tage sig vældigt CATERPILLAR’s traktore (lndreg- varemærke) hydrauliske pilsak læssetraklor LANGREUTERS GI. Kongevej 3, København V. (0144) Hilda 1090. Centrifugalpumpe med kobling Den rigtige spulepumpe for såvel sto- re som små både. Leveres med omløbsretning efter øn- ske. For kileremtræk eller flad rem. pumpe kSvifoK IkulagaKl pumpe angatdlåmut tlgssalukfirtalv- dlune sallgutlgssarKigsoK.. angatdlati- nut angisånut mlklssunutdlo nalentu- tOK. plnlarneKarsInauvoK sdp tunganut kå- vithnigsså kigsautigalugo åsslglnglt- sunlk mardlungnik remllingnik peKar- pugut (kilerem ImalOntt flad). ANDREAS JENSEN & SØNNER Specialfabrik for trawl- og vådspil Telf. 42977 - Skagen - Danmark Tel.adr.: „Skagenspil" Industriledelsen burde KaxaoK kalåtdlit avatåne aulisartaler- nerata iluagtitsissumik autdlartinig- ssånut angnertOKissumik pingårute- k artugssauvdlune. — måne aulisagkatigut pisussutit sok danskinit iluaKUtiginiarneKångit- dlat? — danskit aulisartarnerat issigtu- ne sårugdlingniartarnermit avdlauv- dluinarpoK imatdlo aulisarfigissarta- gait maunga nalei'Kiutdlugit ilunger- suanartoKångineroKalutik. åmåtaor- dle aulisagartatik nunamingne akiler- sitdluaKalugit tunissarpait. tamåna pissutausimagunarpoK Kalåtdlit-nu- nanut aulisariarnigssait pissariaKarso- risimångingmåssuk. — Nungme suliat nuånaraiuk? — måne soKutiginartorpagssuit su- jumortarsimavåka suliarlsavdlugit nuånersut, Københavnile ungasigpat- dlårpoit taimaingmatdlo ajornartor- siutit ikingeKissut åndtagssausima- natik. — Kalåtdlit-nunånut uterusugsi- nauvit? — Kalåtdlit-nunåne ineriartorneK na- nimut maligtarissariaKarsimagaluar- para. inoKatigit nutåliaussumik suliv- figssuartigut niorKutigssiornikut pior- saivfigisagåine suliagssanik aitsåt tai- ma soicutiginartigissunik måne suju- mugagssaKarpoK. Julut ligge i... sammen. Men man har indtrykket af, at viljen er til stede i en ganske stor målestok. Det haster imidlertid nu. Hvorfor venter man f. eks. med at uddanne de grønlandske fiskere til søgående fi- skeri, indtil de fire store både er fær- dige? Hvorfor sender man ikke i dag fiskere til uddannelse på Færøerne eller i Norge for at lære disciplin og fiskerimetoder i stedet for at vente? Når bådene kommer, håber jeg, at de bliver knyttet til én bestemt fa- brik. Man må ikke sprede dem ud. For at opnå en mere effektiv udnyt- telse, må disponeringen af bådene ske under eller i nær tilknytning til fabriksledelsen. Det er et meget in- teressant spørgsmål, som kan få en afgørende betydning for en vellykket start af det grønlandske havgående fiskeri. — Hvorfor udnytter danskerne ikke fiskerigdommene heroppe? — Danskerne driver en hel anden form for fiskeri end det arktiske tor- skefiskeri og i behageligere farvande. De opnår desuden meget gode priser for fisken på hjemmemarkedet. Dette er vel grunden til, at de ikke har fun- det det formålstjenligt at fiske ved Grønland. — Har De været glad for Deres ar- bejde i Godthåb? — Jeg har fundet mange interes- sante ting heroppe, som det har været en fornøjelse at arbejde med, men København ligger for fjernt, og det har gjort mange problemer uløselige. — Kunne De tænke Dem at komme tilbage til Grønland? — Jeg ville gerne have fulgt ud- viklingen i Grønland på nært hold. Hvis man virkelig har anledning til at være med til at bygge et moderne industrisamfund op, kan man ikke tænke sig en mere interessant opgave. Julut. SOLO marinemotorer BENZIN — TRAKTOLIN — OPHØJET KÆDESTART ELL. 12 V. EL-START 2-CYL. MOTORER Type H-52 10 HK v/ 1600 °/m. Type H-82 15 HK v/ 1400 °/m. Type H-122 19 HK v/ 1100 °/m. 4. CYL. MOTORER Type H-102 20 HK v/ 1600 °/m. Type H-162 30 HK v/ 1400 °/m. 2-TAKT, 1-CYL. og 4-TAKT, 1-CYL. fra 2 tiMO HK ■fr Den rigtige bådmotor -jif pujortulérKap moforia erKortoK ☆ Let start, let betjening 'k aufdlartikuminartoK, påssukumi- nartoK lir Termostat kølesystem ^ nigdlusautå KerissugssåungitsoK ☆ Effektiv tryksmøring isumaminik oliatertoK KOEFOED-MEYER’s EFTF. A/s PEDER SKRAMSGADE 1 . KØBENHAVN K. S Den gyldne, \ t smidig® OMA margarine \ er lige velegnef fil bordbrug og madlavning) — Sig navnel: OMA margarlnel \ \ /------------------------------------------------------ OMA margarine kultiussartalik akungnaitsordlo \ nerrivingme atugagssatuf nerissagssiornermutdlo \ åssigingmik piukunarpoKl OKautigluk alen: \ O M A margarlnel 3

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.