Atuagagdliutit - 03.12.1964, Blaðsíða 15

sujunigssame taimailisanerput;
sujunigssame nunarssuavtine atortulersugssanik teknikerit ta-
kordlugait takutineuartut
New Yorkime silarssuan tamåker-
dlugo sarKumersitsinerme General
Motorsip teknikeré sujunigssame tek-
nik iluaKutigalugo atortorineKalersi-
naujumårtunik tupigusugtitseuaut.
saricumersitsinerssuaK ukiunerane
matomagatdlarpoK up ernårule ang-
marKigkumårdlune. avisiliortup Tage
Jessenip sarKumersitsivigssuarme pu-
lårnermine teknikimik atortorigsåru-
tenardlune uvdluinarne inunetc ima
oxalugtuarå.
jule Kåumataugå uvalikut Ken
Johnson arKartartutut atissalersor-
poK, ineramilo imap iluane angatdla-
tigssane scooteriussoK autdlarteriar-
dlugo 20 meterisut ititigissumut ar-
KarpoK, tasamane agdlagartaK atuar-
på, akunitarfik „aulisagait tungujor-
toK“ kilometerinik Kulinik ungasissu-
seKarpoK, taima agdlagsimavoK.
Californiamlpugut.
pingasungorneruvoK uvalikut, må-
name sapåtip akunerata uvdluine pi-
ngasuinarne sulineKartarpoK.
ukiua ilisimångilarput — sule.
tåssa taima New Yorkime sarKu-
mersitsivigssuarme General Motorsip
'sujunigssame pissusiussugssatut naut-
p sorssutigissai autdlartiput.
avdlatulau aulisarneK
akunitarfik angugamiuk Johnsonip
Kingornermik ultravioletiussumik a-
ngatdlatinut inigssiap matua sexerfi-
gå, angmarmatdlo iserpoK inimutdlo
„imaeriartortartumut" pivdlune. ini-
mit imeK aniavoK, sordlo tåssa uvfar-
fiup ervnge kugtineKåinakasitdlartut.
minutit mardluk Kångiungmata ar-
Kartartutut atissane pérérpai akuni-
tarfingmilo sågfigissagssamut orni-
gutdlune.
inigssane påseréramiuk imerniar-
tarfiup nerriviussånut igsiterpoK. si-
låinarik najuniarKilerdlugo iluåtdla-
KaoK, tatdlinilo OKitsumik imiartor-
fingmik tigusitisinauvå, ilame imami-
kungnaerdlune OKiliatdlangnaK.
igkamut igalåminiussumut sågpoK
aulisagkatdlo imap narKata naussuisa
akornine tarralissårtut issigingnåler-
dlugit, imaKa tåssa taimåitut åkang-
me Kanga Kavdlunåt fjernsyniåne ta-
kusimassai.
ilisarisimassaisa ilåt imerniartarfiup
nerriviussåta tungånut ingerdlavoK.
tåssa Mac, KaKorsausiorfingme elek-
tronhjernimik nåkutigingnigtoic.
— hallo Ken, sulingivfeKarfigisav-
dlugo najugagssapalångilaK.
— ilumorputit, taimailinerane Cali-
forniame nalunguariartarfit kiapalår-
ssuanit pitsauneroKaoK — takuvat,
aulisagarpagssuit atautsimortut sar-
ssuteKaut, aitsåme piniagagssapalå-
ngitsut.
seKersartut såkortut KåumarKutit-
dlo åssigingitsunik Kalipausersugkat
akunitarfingmit imap narKanut se-
Kersimariaramik issikivik tamalånik
Kalipausersordlugulo alångortanigti-
tersimavåt erKumitsumik.
måne aulisarnigssaK nunamit Kiv-
sagtarnermit avdlauneruvdluinåsaoK,
nunamime aulatsissarfit tamardlui-
narmik inugpagssuarnit måna orni-
garneKartalermata.
Kåumåme teknikere
imap nareane akunitarfik tåssau-
ginarpoK sulivfeKarfigssup teknikeri-
sa takordlugaisa ilåt.
Kenip igdlua John Peterson Kåu-
matip igdlua’tungåne silasiorfingme
atortunik misigssuivoK. atortut ing-
mingnut isumagissut ajoKuteKångi-
nersut misigssuivfigai, silavdle KanoK
pissusigssånik nalunaerssugaisa nag-
siuterKingnigssåt isumaliutigingingu-
atsiavigdlugo, nangmingnérdlutik
nagsiuterKigtarmatigik.
angatdlåminik erKumitsumik
navguaussaligssuarmik, ulamertorssu-
armik pingasunik katitigaussumik
autdlarpoK. måne Kåumatip Kåne av-
KusiniortoKarsimångilaK. atortorissat
tamarmik nunarssuarme OKimåissut-
sip arfineK-pingasorarterutåinånik o-
KimåissuseKarput, angatdlatdlo ilu-
liumanerssuit sapernaussartut ajor-
nartorsiorfiginagit ingerdlavoK, sordlo
paormuinakasitdlartoK, taimåitordle
akunermut 150 kilometerinik sukå-
ssuseKarpoK. taima ingerdlarssoralu-
arnermine avKutikut manitsukut John
Peterson ilorrisimårdluinarpoK. aKu-
tarfiame ingmikut suliauvoK angatdlat
sumutdlunit uveraluarpat sangugalu-
arpatdlunit nardlusujuartugssångor-
titausimagame.
nalunaerKutane Kigsimigpå, tåssu-
na takuneKarsinåuput Londonime
KavsingornersoK, Amerikame Kavsi-
ngornersoK åmalo Kåumåme Kavsi-
ngornersoK, kisalo Kåumatip uvdluisa
Kavserineråt Londonip nalunaencutå
maligdlugo.
— aitsåt-å puioraluarpara, uvdlu-
me tåssa anånap inuvia.
kaussarfingminit telefone tiguvå
Kåumativdlo sarKånitoK telefonit a-
tåssuteKarKårfigissartagåt atåssute-
Karfigalugo, igsariarneritdlo 13-it Kå-
ngiungmata anånane atåssuteKarfigi-
lerérpå.
— anåna pivdluarit, sume uvdloK
nagdliussiniarpisiuk?
— minutit 15-it matuma sujornagut
1 f KJ
—
a JOLLY good COLA
tnamarnerpaK
imeruernarnerpardlo
ikivugut SAS-ip tingmissartussuanut
nipimit sukanermut månalo Atlanti-
koK Kiterålerungnarsivarput. atåtap
pitsaunerutingmago Tivolime nagdliu-
torsiusassugut atsa Kålat ilagalugo
tåssungnarpugut. atsa Randersimit
aitsåt autdlarKåmerpoK tingmissar-
tumut sarpeKångitsumut Kanganisa-
mut ilauvdlune, tupingnaKaoK ting-
missartut sule taimåitut atormatigik.
Amagerimut atautsikut aputisagunar-
pugut.
sulivfigssuaK ingerdlassoK
ingeniør Chris Peterson, Johnip Ka-
tångutå, angatdlatigissame maskina-
nik piuneKångiussagtup sujorpiåne a-
Kugfigissamine ipoK. angatdlatå ajå-
pårtutaussarssuarnik arfineK-pinga-
sunik agssakåssoKarpoK, månalo Bra-
siliame orpigpagssuarujugssuit akor-
nisigut ingerdlavoK, orpit upikåtitdlu-
git nunalo nalingmagsardlugo.
umassorujussarssup tåussuma 75
meterisut takitigissup KerKata migsså-
ne Kivdlerutit nipiliordlutik nunamik
Kivdleriput. napassutdlo tamåkunu-
nga mångussuneKardlutik. Kamutau-
ssarssup kingorpiånit napassut såtu-
mik KagdlersuteKartineKarput, tai-
malo Kamutaussarssup kingornane
avKusineK Kamutit sisamat sanilerig-
figisinaussåt tagdliartuårame, asulo
Kamutit igdlinigssait ersserKeKalutik.
avKusiniornerme atortorineKarpoK
plastik, Kagdliutaussup patugugfig-
ssai tamarmik avKusiniornerme su-
livfigssup ingerdlassup iluane suliari-
neKarértarput. avKusernup sangoriar-
figssai tamarmik kuitsivingne Kamu-
tit iluanitune nangminerissaminik i-
luarsissarpoK „sulivfigssup" sangulår-
ningue tamaisa maligtaralugit. napa-
ssut isumamingnik portussusigssartik
tigussarpåt uvinganerilo Kamutit aku-
nermut sukåssuserissagssånut, åipåne
200 km éipånilo 350 km, namagtuså-
gauvdlutik. sangoriarfit sapingisamik
angnikitsutiniarneKarput, kisiånile
Katsingnerssat tatsitdlo uiarterniartu-
artariaKardlutik.
Cris Petersonip orpigpagssuarujug-
ssuit nåkupai Kangaunerussordlo ili—
simassagssarsiordlutik angalassarsi-
massut inunermingne navianartorsi-
ortitseKalutik masarssuit sinåsiordlu-
git ingerdlassarsimassut atuartarsi-
massane måna nangmineK KeKarfing-
minut ångutingisåinarsimassut er-
Karsautigalugit.
nåkartitsivigtut ltoK
helikoptere avKusiniorfigssamik a-
joKersussissuvdlune sujornane tingmi-
vok. Kamutaussarssuit malingnåuput
uvdlormut avKusineK 20 kilometeri-
sut isorartussusilik suliarissardlugo.
plastike avKusiniamut Kagdliutigine-
KartoK putualugpagssuaKarpoK, sialuk
ingerdlåinardlune kivissartugssångor-
dlugo taimåtaordlo åma plastik tåuna
kiagssup issivdlunit aserorsinåungilå.
avKusernup Kåva sordlo tåssa 1960-
ikune nåkartitsivit igavfingne ator-
neKartartut narKat.
avKusiniaK nunamit Kagfasingneru-
vok taimalo nerssutit ajornångitsumik
atårKuasinauvdlugo. uvdluvtinime u-
massut inunerat sernigssordluarniar-
neKarpoK.
måne åpakåmik papikujungmigdlu-
nit takussaKarsinaunigssaK ilimanar-
silerpoK. pulateriårssuitdlunit takug-
ssåungitdluinarput. tamarmik Kamu-
taussarssup niperssuanit Kimåtine-
Karsimåput, Kularnångitsumigdle er-
ninaK najugkamingnut uterarKigku-
mårtut Kamutaussarssuit sungiutimi-
leriarunikit.
ilisimagaluaråine orpigpagssuit uko
KanoK sivisutigissumik agtorneKaratik
napåinåsanersut.
tamånime fériartarfiliornigssamut
silåinaK ajoKutigssaKångilaK. Afrika-
mile nunausinaussoK tamarme mana
narssautigineKarpoK nautitsivigine-
Kardlune. måna nunarssuarme nau-
titsivigineKångitsuanut ilaulersima-
vok, orpitdlo måna atorfigssaerute-
rérnikuput.
helikoptere Kamutaussarssuarmut
KanigdliartorpoK Kulangiutdlunilo.
suvdlulik ningineKarpoK Kilåmutdlo
putumut ivertineKarpoK. plastikiliag-
ssaK suvdlulikut helikopterimit kugti-
neKarpoK, avKusiniagssamutdlo 5 ki-
lometerisut takitigissumut atortug-
ssamik pigssarsivdlugo.
Chris Petersonip uran ingerdlatau-
ssok misigssorpå. påsivdlugulo sule
Kåumatine mardlungne ingerdlatigi-
neKarsinaussoK.
Kalatdlit-nunanut feriarneK
silåinarigsautit såkortusivai, orpig-
pagssuarujugssuime kiagssuat ipinåi-
narpoK, nauk nutåliauvdluinartumik
silåinarigsauteKaraluardlunilunit. fé-
riarnigssane Kilanårilerérpå, aKagua-
go Fixuramut pigune avdlamit taor-
serneKartugssauvoK. tåssane avKusi-
niaK „sulissartunit“ avKusinerssuar-
mut sanimortumut katiterneKartug-
ssauvoK. tauva nangmineK Kalåtdlit-
nunåliésaoK fériarnermine sisoraru-
jorniåsagame.
måna nukingutigssaKångilaK. måne
Kåumatine pingasune sulerérune ama
Kåumatit pingasut fériartugssauvoK,
tauvalo nangmineK tingmissartumi-
nik Kalåtdlit-nunåliarumårpoK. nang-
minerme tingmissartordlune nuåner-
neruvdluinarpoK ilaussartautinut asu-
le ilaussunermit.
teknikip pissaunera
OKautigineKartunik tåukuninga ta-
kutitsiniarnerminut General Motorsip
aningaussat 50 millioner dollarsit a-
tortugssatdlo tonserpagssuarnik OKi-
måissusigdlit akigssariaKarsimavåt
sarKumersitsivigssuarmut takuniai-
ssut sujunigssamik takutikuméinar-
dlugit.
taimatut sarKumersitsineK sulivfig-
ssuarmut nangminermut ugsagsåru-
tauvatdlångilaK, teknikile tunuleKuta-
rineruvdlugo. tamatumuna inungnut
takutiniarneKarpoK ukiut taima a-
merdlatigissut Kångiugpata sumilunit
najugaKaraluaråine, sordlo imap ilua-
ne, KåKat uvingarnine, issigtune il. il.,
soKutauvatdlårungnåisassoK. takutini-
arneKartoK tåssa teknike atordlugo
najugkat sydpolimit nordpolimut na-
joruminarsagauvdluinåsassut. nunar-
ssuarmut sumutdlunit atåssuteKarni-
arnerme ajornartorsiutausinaussut a-
nigorneKarumårtut. sujunigssame ig-
dlorpagssuaKarfigssaK Kuleriårpag-
ssuarnik najoruminartunik initaling-
nik igdlorssualik, avKusinertigut a-
ngatdlåneK akingmisåruteKångitsoK,
avicusernit Kuleriårpagssuit tamanut
tamaunga sangmissut pissutauvdlutik.
takutineKartut tamåko amerikamiut
teknikip pissauneKarnerssuanik ugpe-
ringnigdluinarnerat erssersitdluarpå.
teknike sujuariartuinarpoK inuitdlo
tamatumuna nuånårutigssineKarsi-
nåuput, sordlo imap narKanut feriar-
neK nangmineK angatdlatigissamik.
Kivsagtåinarnermigdlo avdlauneru-
ssumik aulisarsinaulerdlune.
- Ja, man taler om GOLF - den store kvalitetscerut til 48 ore.
Det Detaler sig at kebe GOLF - den mest solgte cerut.
atuagkat 36 katitdlutik naleKartut 180 kr.-nik tunineKåsåput taimågdlåt 40 kr.-lerdlugit.
Kalåtdlit-nunane naKiterisitsissarfik inigssaileKineK pissutigalugo atuagkanik akikitdlilissariaKarsimavoK.
septemberip 1-iata 1965 tungånut
KaKutigortumik såriarfigssaKarputit ingmånguaK akilivdlutit atuagautitårtorsinauvdlutit. Kalåtdlit-nunåne
naKiterisitsissarfik atuagkanik akikitdlilivoK portugkanik pingasunik ima nalunaerKutsigkanik:
portugaK A.
portugaK B.
portugaK C.
portugaK A atuagka-
nik måkuninga
imaKarpoK:
Mielche: arfersilerpugut.
Johannes V. Jensen: sermeK.
Gad: Kalåtdlit-nunåta histo-
riåne.
Haggard: kungip Sålumfip
ujaragsiorfé.
Augo Lynge: ukiut 300-ngor-
nerat.
Lagerløf: Niels Holgersenip
angalanera.
Orczy: Den røde Pimpernel
„ : Eldorado.
„ : Pimpernel perKuser-
s6k.
„ : Lord Tonyp nulia.
Tutein: sikorssuarsiuatåmeK.
Rosing: angåkortaligssuit,
bind 1.
portugaK B atuagka-
nik måkuninga
imaKarpoK:
Bruhn: ikingutigit arfinigdlit.
Rosing: SuersaK.
Steinbeck: sapangaK.
Gullbranssen: avånga orpig-
pagssuarnit sujorss.
Jac. Olsen: akilinermiulerss.
Wahl: Islandiliamilerssårut.
Kirk: aulisartut.
Villadsen: Jense.
Krarup Nielsen: kangiata nå-
lagauvfigssuinik tupingnar-
tuinigdlo.
London: KingmeK amaroK.
Grundtvig: danskit OKalua-
låtOKait.
Fleischer: Kåle.
portugaK C atuagka-
nik måkuninga
imaKarpoK:
H. C. Andersen: OKalugpalåt
pingasut.
Grabner: Robinson Crusoe.
Rosing: Kleinschmldt.
Gunnarsson: Borgslægten.
Livingstone: Evelyn Mon-
taultip issertugå.
H. C. Petersen: nåparsima-
vik pissariakarpok.
univkårtuartOK Ungåralak.
Kr. Lynge: kalåtdlit okalug-
tuait OKalugp. bind 1—3.
Meta Larsen: Kogebog.
Bjørnson: Ame.
Bauer: ujardlersut.
inutigssarsiutit kulturilo
polarkredsip erkåne.
portugkat tamarmik ingmikut 15 kr.-Karput nag-
siuneratdle åma akiligagssauvdlune. portugkat pi-
ngasut atautsikut pisiarigugkit sule 5 kr. sipåsava-
tit, tauvalo atuagkat 36 tamaisa pisinauvdlugit
taimågdlåt 40 kr.-lerdlugit
ingmikutdlo nagsiunerata akia
portugkat atuagkanik imagdlit tåuko taimågdlåt
piniarneKarsinåuput Kalåtdlit-nunånut naKiterisit-
sissarfingmit amalo septemberip 1-iata 1965 tu-
ngåinånut. pivfigssaKalernerit iluagtiniarniaruk er-
ninardlo piniarniarit unga: Kalåtdlit-nunåne naKi-
terisitsissarfik, Det grønlandske Forlag, Godthåb.
piniartoKarsinauvoK agdlagkatigut telegramikut-
dlunit, imalunit imersugagssaK pisiniarfigssaK ag-
dlariardlugo nagsiutdlugo.
atuagkat agdlagtitatut nagsiuneKåsåput akiler-
Kårdlugit tigussagssångordlugit.
pisiniarfigssaK
akilerKårdlugit tigussagssatut nagsinga
portugaK A. |___j
portugaK B. [
portugaK C. |
portugkat pingasut tamaisa A. B. C. |__
(kigsautigissat nalågut nalunaerKutseruk).
ateK: ...................................
nunaKarfik: ..............................
15