Atuagagdliutit - 03.12.1964, Blaðsíða 9

sujugdlermik landsrådip tauvalo fol-
ketingip — aulaj angissumik OKause-
Karfigissugssångusavåt, landsrådimit-
dlo OKauseKarfigineicarnigsså pissari-
uvdlunilo pingåruteKaKaoK.
migssiliusiap pingårnerssai mauna
erssei’KigsaivfigineKåsåput.
ukiut atuarfiussut 8. ama
9. klassemik ilanigssåt
Danmarkime atuarfeKarnermik i-
natsisine aulajangerneitarpoK folke-
skole ukiune arfineK-mardlungne ar-
fineK-pingasunilunit atuarfiussåsa-
ssok 9. klassemik 10. klassemigdlo ila-
neKarsinauvdlune åma ukiune pinga-
sune atuarfiussumik realskolertaicar-
dlune. måna 9. klasse pingitsaillssu-
tåungitsoK 90 °/o tikingajagdlugo pe-
KatauvfigineiiarpoK. Kalåtdlit-nunane
atuarfeKarnerme inatsisigssatut mig-
ssiliusiane OKautigineKarpoK Kalåt-
dlit-nunane folkeskole ukiune Kulai-
luane atuarfiussåsassoK 10. klassemik
ilaneKarsi'nauvdlune åma ukiune pi-
ngasune atuarfiussumik realskoleKar-
sinauvdlune, tåssa sujunersutigine-
KarpoK Kalåtdlit-nunane 8. åma 9.
klasse pingitsornatik atuarfiussåsa-
ssut. taima aulaj angineKaraluarpat-
dlunit Kalåtdlit-nunane tamarme atu-
arneK taima sivitsorneK ajornarat-
dlartugssåusaoK iliniartitsissut tåuku-
alo igdlugssait initdlo atuarfiussug-
ssat nåmagtut pigineKångikatdlartit-
dlugit, asimioKarfingmiutdlo mérar-
tåinut atortineK ajornaratdlåsaKaoK
mérKanut inigssiat nåmagtut igdlo-
Karfingne sananeKångikatdlartitdlu-
git. taimåitumik sujunersutigineKar-
Pok ukiut ingerdlaneråne atulersine-
KariartuåsassoK, sujunersusiamilo tai-
simavoK Kalåtdlit-nunånut ministerip
akuerssissutigisinåusagå mérKat ukiu-
ne arfineK-mardlungne atuartarat-
dlarnigssåt 8. åma 9. klassep ilångu-
neKarnigssånut atortugssat piginenå-
ngikatdlartitdlugit.
8. åma 9. klassep ilånguniarneKar-
nerånut Danmarkimitdlo avdlaussu-
mik åncigssussinigssamik sujunersu-
teKarnermut méko tungaviginiarne-
Karput:
Kalåtdlit-nunane iliniagagssatigut
ingangmigdlo Kavdlunåtut pisinaussa-
tigut sapingisamik angnertumik tu-
niussaKarniarnigssaK pissariaKartoru-
jugssuvoK sordlo måko pissutigalugit:
kalåtdlit inusugtut mérKat atuarfiå-
nérérsimavdlutik Kalåtdlit-nunane
Danmarkimilunit iliniarKingnialerå-
ngamik ingangmik nåmagtumik Kav-
dlunåtut pisinåunginertik pivdlugo
Danmarkime inusugtunut nalenriut-
dlugit aj ornakusortitsinerujugssussar-
put. ilångutdlugutaoK taineKåsaoK i-
nusugtut amerdlanerssait 16-inik u-
kioKalertinatik inutigssarsiume sumi-
lunit sulilernigssamingne timimikut
anersåmikutdlo nåmagtumik inersi-
massångingmata, tamånåtaordlo pat-
sisigalugo Danmarkime 8. åma 9. klas-
se tamåkingajagtumik atuarfiuput. 8.
åma 9. klasse efterskolemut måna su-
le atuarfiussumut nalencuput. kisalo
åma ersserKigsarneKåsaoK sulivfeKar-
fit iliniartungortugssat 15-inik 16-i-
nigdlunit ukioKalerérsimatinagit piu-
mavatdlårtångingmatigik.
asimioKarfingmiut igdloKarfing-
ne atuartmeitarnigssåt
migssiliume ericartorneKarpoK atu-
artitauneic skoledistriktine kingusing-
nerpåmik ukiune tatdlimane atuarér-
nerup nånerane centralskolene (ataut-
simut atuarfiussune) mérKanut inig-
ssianik igdloKartune akeKångitsumig-
dlo najugaKarfiussune ingerdlånenå-
sassoK. åmétaoK aulajangerneKarpoK
8., 9., 10. klasserne realskolemilo atu-
arneK ineKarfiussunik igdloKartune
ingerdlåneicarsinaussoK, mencatdlo
nunaKarfingmine taimåitunik atuar-
figssaKångitsut sagdliutineKardlutik
tåukunane ineicartineKåsassut akeKå-
ngitsumik.
aulajangersagkat taimåitut kingu-
nerissugssåusavåt niuvertoruseKar-
fingmiut ukiut atuarfiussut arfinilig-
ssåt autdlarnerfigalugo angajoncå-
mingnit Kimagutåsassut atuarnertik
inåriartordlugo 8. åma 9. klasserne i-
maKalo 10. klasserne imaKalunit real-
skolerne. taima pingitsorane mérKa-
A/S
Dansk Ilt- og Brint-
fabrik
København
ilt- åma brintiliorfigssuaK
danskit peKatigit piat
København
nik atuartunik eKiterissarneK Dan-
markime atorneKångilaK, Kalåtdlit-
nunanile atortugssatut sujunersutigi-
neKarneranut patsisauvoK Kalåtdlit-
nunane nunaKarfit inigssititernerat
avdlaunerungmat. asimiOKarfingne a-
tuartitauneK igdloKarfingne atuarti-
taunermut nagdlersusinausimångilaK
asimiOKarfingne igdloKarfingnisut ili-
niartitsissulersuissoKarsinaussånging-
mat piginåussutsit åssigingitsut najor-
Kutaralugit åma inuit amerdlaneru-
ssut igdloKarfingne najugaKarnigssa-
nik nålagkersuinikut ingerdlatsinerme
sujunertarissat tungavigalugit asimio-
Karfit igdloitarfingnit angnikinerussu-
mik atuarfigtigut pilersorneKarsi-
mangmata.
G-60-ip pilerssårusiå maligdlugo pi-
ssutsit taimåitut ukiune tugdlerne
avdlångortugssåusångitdlat atuarfili-
ortiterneK igdloKarfingne pissugssa-
tut pilerssårutigineKarmat tåukunu-
ngalo atatitdlugo igdlut mérKanut i-
neKarfiussugssat sananeKagssamår-
mata. naluneKångilaK asimioKarfing-
miut mérartait mérKat atuarfianérér-
nermingne iliniarKingnigssamut ajor-
nakusortitsissaKingmata, tamånalo
pitsångorsaivfiginiåsagåine angnertu-
mik periauseKartariaKarpoK.
nagule taineKåsaoK soruname kalåt-
dlit oKausé atuartitsissutaussug-
ssaungmata.
aulajangersagkat avdlat
skoleudvalgeKarneK angajorKånut-
dlo sivnissoKarneK pivdlugo nalunae-
rutine måna atortune mérKat perKU-
teKarnatik atuångitsortarneråne aki-
lisitsinigssaK erKartorneKarpoK, aki-
liutitdle KanoK ilivdlutik tiguniarne-
Karnigssåt inatsisine najorKutaKarti-
neKångingmat akilisitsissarneK måna
tikitdlugo atorneKarneK ajorpoK. inat-
sisigssatut migssiliume oKautigineKar-
poK skoleudvalgip akilisitsinerit poli-
tinut nalunaerutigissåsagai, polititdlo
akiliutit tiguniarnigssåt isumagititå-
sagåt.
skoleudvalgime ilaussut kommunal-
bestyrelsemut ilaussumik sule ataut-
simik landsrådimutdlo ilaussortamik
amerdlineKartugssåuput. taima suju-
nersuteKarneK tungaveKarpoK inuit
Kinigaisa inuiaKatigingne åssigingit-
sutigut aulajangissartugssanut sapi-
ngisamik tamatigut peKatautiniarne-
Karnerånik. skoledirektionimisaoK
landsrådimit Kinigaussumik atautsi-
mik ilaussortaKalernigsså sujunersu-
tigineKarpoK.
måna tikitdlugo oplysningsrådip
suliarissai skoledirektionip suliainut
ilångutugssatut sujunersutigineKar-
put, Kåumarsainermutdlo tungassut
OKaluserineKåsatitdlugit skoledirektio-
nime atautsiméKataussåsåput lands-
rådimit torKarneKartoK sule av-
dla atauseK oplysningskonsulentilo.
iliniartitsissut atuartitsinermut tu—
ngassutigut åridgssussissarnerme sa-
pingisamik peKatautineKarnigssåt su-
junersutigineKarpoK. iliniartitsissut
atuarfeKarfikutårdlutik rådisa sania-
tigut Kalåtdlit-nunånut tamarmut
tungassunik rådeKarnigsså sujunersu-
tiginenarpoK, åma sujunersutigine-
KarpoK tåukua atautsimitartutitåne i-
laussortaK atauseK skoledirektionime
atautsiméKataussåsassoK taisseKatau-
ssångikaluardlune, åma iliniartitsissut
atorfinut tungassut sulivfingmilo u-
niorKutitsinerit erKartorneKåsatitdlu-
git ilaussartugssautineKångilaK.
Kalåtdlit-nunane atuarfeKarneK nå-
lagauvfingmit ingerdlåneKarpoK Dan-
markimile kommunemit. taimåitumik
Danmarkime atuarfit ingerdlåneKar-
nerånut nåkutigineKarnerånutdlo tu-
ngassut kommunip suliagssai migssi-
liume ilånguneKångitdlat, ilåtigutdlo
Kalåtdlit-nunånut tungatitdlugo ing-
mikut najorKutagssiortariaKartarsi-
mavoK.
agdlautigissame tugdlerme atuarfit
årKigssuneKarnigssånik migssiliut er-
KartorneKåsaoK.
Chr. Berthelsen.
100.000 t Kalåtdlit-nunanut
Kalåtdlit-nunane umiartornerme umiarssuit amerdlineKåsa- ukiut 35-t matuma sujornagut nior-
ssut imalunit anginerussunik taorsernenåsassut icutigssat ukiumut 14.000 tons Kalåt-
børnehaveklassit
migssiliusiame OKautigineKarpor-
taoK børnehaveklasset pilersineKarsi-
naussut iliniartitsissugssaKardlunilo
atuarfigssaKarpat. Danmarkime atu-
arfeKarnerme inatsisine taima aulaja-
ngersagaKångilaK, kisiånile kommuni-
kutårtunik Kavsinik måna OKåtårine-
KarpoK. mérKat atualerfigssåt ukiumik
atautsimik sujoncutdlugo børnehave-
klassemitineKartarput atualernigsså-
nut inerdluarsimatiniardlugit. Ka-
låtdlit-nunåne atuarfeKarnerme inat-
sisigssatut migssiliutit taimåitumik i-
maKarnigssåt pissariaKartineKarsima-
vok atualernerme ineritdluarsimanig-
ssaK påsissat maligdlugit Kalåtdlit-
nunåne sualungmik pissariaKarmat.
åma mérKat tamåna avKutigalugo a-
tualersinatik Kavdlunåtut pisinaulå-
lerérsimasinåusåput.
aftenskole, aftenhøjskole,
OKalugiartarnerit avdlatdlo
migssiliut maligdlugo ministere
angnertumik pisinautineKarpoK na-
j orKutagssanik aulaj angersåisavdlune
aftenskolerne, inusugtut atuartineKar-
tarnigssåne, aftenhøj skolerne OKalu-
giartarnigssane téukunungalo tunga-
ssune avdlane atortugssanik. Dan-
markime atuartitsinernut tåukununga
tungassut ingmikut inatsisinik tunga-
vigssaKartineKarput, Kalåtdlit-nunå-
nile aulajangersagkat nalunaerutini-
såput, agdlautigissåkut avdlåkut er-
sserKigsaivfigineKarumårput. aften-
skolemut tungassunik inusugtutdlo a-
tuartineKartarnigssånik nalunaeru-
tigssatut migssiliusiaK 1964-ime atu-
arfeKarnerme inatsisigssatut migssi-
liumut ilångutdlugo landsrådime sar-
KumiuneKarpoK.
oKautsit atuartitsinerme
atorneuartugssat
OKautsit sordlit atuartitsinerme a-
torneKåsanersut ersserKigsumik inat-
sisigssatut migssiliume oKautigineKå-
ngilaK. inatsisine måna atortussune
aulajangerneKarsimavoK atuartut ka-
låtdlit OKausé Kavdlunåtdlo OKausé a-
tordlugit atuartineKarsinåusassut —
a-linieme b-liniemilo. taima ingmi-
kortitsineK pitsaussutut issigineKångi-
laK måna tikitdlugo påsissat malig-
dlugit Kavdlunåt OKausé atordlugit a-
tuartineKartut ilamingnit piarérsar-
dluarneruneKarnerussarmata. åma i-
lisimassariaKarpoK Kalåtdlit-nunane
iliniartitsissut åssigingitsut mardlung-
mata ilait kalåtdlisuinaK atuartitsisi-
naussut avdlatdlo KavdlunåtuinaK a-
tuartitsisinaussut. taimåitumik atuar-
titsissutine atausiåkåne OKautsit sut
atorneKarnigssåne sujuline taineKar-
tut kikut ardlaisa atuartitsissunerat
ilåtigut aulaj angissussarumårpoK, ki-
siåne kigsautiginarsinauvoK Kavdlu-
nåt OKausisa atorneKarsinaunerat na-
jorKutaralugo sapingisamik atuartit-
sissutausinaunigssåt, paitsorneKarKU-
KGH-^p nalunaerutigå ukiut Kulit
ingerdlaneråne Kalåtdlit-nunane a-
ngatdlånikut sujuariarnerssuaKaru-
mårtoK. ukioK måna usit Kalåtdlit-
nunånut tikiuneKartut 100.000 tons
anguvdlugo agssartorneKarsimåput, u-
kiumilo tugdlerme ilimagineKarpoK
mardloriåumik amerdlåssusigdlit ag-
ssartorneKarumårtut.
vicedirektørip Magnus Jensenip
Svendborgime peKatigigfingmut For-
eningen til Søfortens Fremme-mut o-
Kalugiarnermine ilåtigut OKarpoK, må-
na — ineriartornerme isumaliutigissat
nautsorssutigalugit — Kalåtdlit-nunå-
ne umiartornerme aperKutit åssigi-
ngitsut perKigsårutdlugit misigssorni-
arneKalersut. oKaluserineKartugssat i-
lagåt, Danmarkip Kalåtdlit-nunåtalo
akornåne umiarssuit angnerussut a-
torneKalisanersut imalunit umiarssuit
atorneKartut amerdlasinameKåsaner-
sut. aulaj angerneKåsagpat umiarssuit
angnerussut atortorineKalisassut, tau-
va Kalåtdlit-nunane umiarssualivit i-
låt angnertusartariaKåsassoK umiar-
tornermilo Kitiussutut atorneKåsav-
dlune, usitdlo tåssane niorarneKartut
umiarssuarnik mingnerussunik Kitå-
ne umiarssualivingnut avdlanut 17-
iussunut agssartorKigtåsavdlugit.
Magnus Jensenip ersserKigsarpå
Grønlandsudvalgip isumaliutigssissu-
tå, ilåtigut Kalåtdlit-nunånut ani-
ngaussanik 2 milliarder kruninik atu-
gagssångortitsinigssamik sujunersu-
mik imalik sarKumersugssaungmat,
aningaussatdlo atugagssångorterKUv-
Byg modelbanen med
FALLER og Marklin
Stort udvalg i begge
fabrikater
MARK LIN
RADIO-SERVICE
GODTHÅB
MARKLIN
Topsøe-Jensen & Schrøder* Civilingeniører & entreprenører Filippavej 1 København V. 's

A/S Nordisk Solar Compagni
Rosenborggade 3
København K
Elektriske artikler og belysninger en gros
dlugit sujunersutigineKartut aningau-
ssanik akuerssissartut akuerisagpå-
ssuk kinguneKartugssåusaoK Kalåt-
dlit-nunåne niorKutinik tunissaKar-
tarneK angnertuseriåsangmat, akig-
ssarsiorneK Kagfariåsavdlune tamatu-
malo kingunerissånik nioneutigssat a-
merdlanerussut pissariaKalernerat.
niornutigssatdlo KGH-p agssartugag-
ssaringmagit aperKutit tamatumunga
tungåssuteKartut suliarineKartariaKa-
lerput.
dlit-nunånut nunaliguneKartarsimå-
put, 1800-kunilo umiarssuit atausiåi-
nardlutik nunalitaraluartut månåkut
sapåtip akunera atausinaK atordlugo
AtlantikoK ikårneKartalerpoK. ukioK
måna åtartugkat atordlugit Dan-
markip Kalåtdlit-nunåtalo akornåne
80-eriardlune angalassoKarpoK, tai-
matutdlo sujuariartuinarneK ingerdla-
tinarneKåsaoK.
vitammc
Forbruger-rabat
KøbRibenaNU!
Stor solbærhøst og lave sol-
bærpriser sstørre produktion
og effektiv rationalisering.
Ribena giver NU denne
fordel videre til Dem!
•Sjern!rftm‘tin* af sommerens
;,,A ,nd.h ,r,9es,e C-vitamin kilder. 8 . .
• "und,,® o*' ,°Ver 60 m0 naturlifl* C|ede d»w
c 2 måneder fra den påstemp^
OMi!*?® »itamintilskud bør RIBEN* b ‘
°ld8t 1:4 ™<i ko'Bt eller "”*2,
eller (kraftigt oeirørt) med m*1
af ^or Beecham Products AI
Tl|,..0nservosfabriken Rico A/S. R|n89
8u^er, farve og konserverings1111
'NDHOLD 340 cm5
pasteuriseret
Ribena kvaliteten
er i topklasse!
Ribena fremstilles af sommerens allerfine-
ste solbær, en af naturens rigeste C-vita-
min-kilder, og vitaminindholdet kontrolleres
af Statens Vitaminlaboratorium.
Køb Ribena i dag
og bliv overbevist!
Alle kan lide Ribenas friske solbærsmag
...Ribena giver både sundhed og velsmag
på samme tid!
Drik Ribena dagligt!
Giv hele familien Ribena dagligt. Ribena
indeholder garanteret mindst 60 mg
naturligt C-vitamin pr. 100 g i mindst
12 måneder fra flaskens påstemplede dato.
ti S!««"
llb#'«'*''*'
Vejl. pris NU Kr. 4.-
Tidsbegrænset
forbruger- rabat Kr. 0.65
1 dag KUN Kr. 3.35
- for sundhed og velsmag
9