Atuagagdliutit - 03.12.1964, Blaðsíða 30
MERARTAVTINUT
pugutaussaK
tingmissoK
singnagtoK tupingnartoK pugutaussat tingmissartut uvdlori-
ssatdlo inue pivdlugit — tamåkuagoK nunarssuarmut tåkuta-
lerumårtut!
agdlagagssara singnagtuvoK mérau-
nermale nalåne pisimassoK.
mérauvdlunga atuartungorsimale-
rérdlunga unukut inarpunga siniler-
lerdlungalo. singnagtulerpunga inuk
tikiutoK, tauvalo OKalulerpoK Atua-
gagdliutitigut imalunit K’aKortup a-
visiatigut agdlagaKarKuvdlunga, tai-
manikut sule Nanortalingme avise-
KångilaK, agdlautigerKuvålo Kilangme
uvdlorissat issigissama ilåt inoKarmat
amalo inuit tåmarsimavatdlålernere.
tauva pilerpoK, uvdlorissap inuisa
tingmissartua pugutaussaK silarssuar-
mut tåkutalerpat nfilagauvfit angne-
rit ingmingnut pasigdliutigissalisang-
måssuk ardlamingnut pigisoralugo i-
ssertugautitut, tamånalo pasigdlineK
agdlåt sorssungnerssuarmik kingune-
Karsinaungmat, silarssuaK sorssung-
nerssuaKåsångingmat inuit tamarmik
asaKatigigdlutigdlo ikioKatigisangma-
ta. uvdlorissap atia taigaluarpå uva-
nga puioravko. OKarama uvdlorissat
ateK uvdloriaK kisiat aterigåt akivå-
nga silarssuaK pingorKårsimalermat-
dle umassut tamarmik atsersugaung-
mata åma uvdlorissat tamarmik ing-
mikut ateKartut.
akinago nakagpunga, tauva pilerpu-
nga, uvanga agdlåsångilanga mérau-
gama atuartugssat ugperinaviångilå-
nga Smame uvanga ugpererpiångi-
navko. tauvale pilerpoK ugperingi-
kugko månåkut uvdlorissap inuisa
tingmissartuat taktisagigput. kangia-
nit aggerpoK ama taimanikugssaK i-
nup ernera kangiatigut ersserumår-
poic.
taima OKarmat nuna najugarput ili—
sarivara, K’aKortup igdloKarfiata kdp
kujatå tungåne Kulåne taserssuaK ta-
måt nuivdlugo uningavugut. åipari-
EM. Z. SVITZER
Trælasfforrefning
Vallensbækvej 67—69, Glostrup
Skibsegetræ, fyrretræ, lærk,
bøg m. m.
orpit mångertut umiarssualiorner-
me atugagssat, kanungnerit,
kanungniussat, Kissugssiagssat,
avdlatdlo
Der er
krudt i
Frederik
Jeg siger som Madam Mangor:
Man tager ...
Først tager man naturligvis sit
Kruschen Salt om morgenen, så
snart man får øjne... en lille-
bitte 5-øres dosis — den rigtige
rensemester! Det må De prøve
for at forstå, hvad Kruschen gi’r
Dem i retning af veloplagthed
— og godt humør. Og en oplagt
Frederik er også en energisk
Frederik. Han gider gå sig en
tur. Han fylder sig med frisk
luft — og suger sol til sig, når
den er der. Der er krudt i Kru-
schen-folk!“
Frederik aulanfafårdluartQvoK
„Madam Mangoritut OKar-
punga: ississariaKarpoK ...
soruname sujugdlermik uv-
dlåkut itemiariardlune Kru-
schen Salt issariaKarput.... 5
øremik taimågdlåt naligdlit —
iluamik evKiaissut. oKåtårtaria-
Karpatit påsiumagugko KanoK
agtigissumik Kruschenip inu-
marigsisikåtit Kimagtitdlutitdlo.
Frederigdlo inumarigsoK åma
tåssauvoK Frederik aulaniatår-
tOK. pisugtuarumatdlerpoK. si-
låinarigsarpoK seKineKarpatdlo
seKinissårdlune. — Kruschenip
inugtai aulaniatårtuput."
ssara tauva OKarpoK, tåssa uvdlori-
ssap inuisa tingmissartua kangianit
aggerpoK tåssa erssingajalerpoK. ti-
kuarsimassama nalå ujarniaruk ima-
Kalunit ivdlit uvavningånit takoncår-
sinauvat. taima OKarmat tunuanut ta-
lerpiup tungånut pivdlunga tikuarsi-
massåta nalå ujalerpara. ujarugtor-
dlugo tornérKatut itoK takugavko o-
Karnialersungalo OKarpoK, tåssa er-
sserpoK takuviuk? akivara, åp tor-
nérKatut itoK takuvara. akivånga, ag-
gerame agdliartusoK issiginiaruk.
tåssane issigilerpara, agdliartorpoK,
agdliartorpoK kisa tamarme ilisarnar-
sivoK. Kanigdlissordlo OKarpoK, K’a-
Kortup igdloKarfia Kulangeruniuk u-
nigkumårpoK åssilisagamik. agger-
poK, aggerpoK Kulangiutordlo OKar-
poK, tåssa unilivigpoK issiginiaruk, o-
Kautsine nåniariarå uneriatårame
taimalunit orfångilaK. åiparissara tau-
va OKarpoK, tåssa åssililerput, ineru-
nik aggernermingningånit sukaneru-
ssumik avangnamut autdlarumårput
Kimåsagamik.
tauva uvavnut sågdlune OKaluler-
poK, iteruvit agdlangniarna måna si-
nigputit uvanga singnagtortipavkit.
akivara, uvanga méraugama agdlag-
kaluaruma ugperinaviångilånga, må-
kua pissortat ilåt uvavtut singnagtor-
titdlugo OKarfiginiaruk tamatuminga
agdlagaKarKuvdlugo, tauva akivånga,
tamåko atorfigdlit ingmingnut angi-
sutitartut ingminerminut Ki'ngarKu-
narnerardlugit. akinago nakåinarpu-
nga. nakangalersungalo OKarpoK, tå-
ssa autdlalivigpoK issiginiaruk. tai-
ma OKarmat Kiviarniariardlugo tåsså-
ngåinaK autdlarame pitdlatsiåinaK a-
vangnamut éungarpoK.
singnagtortitsissima pilerpånga, i-
lumut agdlagaKarKuvdlunga. OKarpoK,
silarssuaK pingortitaorKårmat taima-
nikut inuit mardluinait ajorteKångit-
dlat tåukulo inuit mardluk kinguåvi-
nik silarssuaK ima inoKartigilermat
amerdlatseriaramigdlo tamangajang-
mik tåmarsimalersut, OKarpoK, Kav-
sitsiåinait uvavnut tatigingnigput,
måssa inuit sujugdlit ajorteKångitsut
kinguårigamiko taimåitugssåungika-
luartut.
ajoraluaKaoK uvanga OKausisa ilait
puioravkit, ajoraluaKaordlo piårtumik
agdlånginama, tåssa uvanga ugperi-
ngingajagkaluaravko, aitsåtdlo ugpe-
rilerpara. taimanikutdle uvdlumimut
tatdlimariardlugo singnagtorigavko
singnagtukalo piumårtugssat tamar-
mik erKutarmata aitsåt ugperiler-
para.
aitsåt Atuagagdliutinut ilångussiga-
ma atuartugssat tamaisa inuvdluar-
Kuvéka.
Isak Davidsen
TasiussaK.
tåssåuput Kalåt-
dlit-nunåne reje-
nut Kalorssuit a-
torneKarnerssait.
IRAWI
Den kongelige grønlandske
Handelime piårnerpåmik pisia-
rineKarsinåuput.
Kristensens
VAADBINDERI^
SKAGEN • TELF 4 14 77 • ETABL 1879
dronning Anna-Maria grækerit mérartaisa Grækenlandip avangnåne Kvalame bornehjemime najuganartut akornane.
una åssilissauvoK kunge Konstantinip dronning Anna-Mariavdlo Kanigtukut Grækenlandime angalaorneråne.
inuneK Kaumanerdlo Gutime
autdlåveKarput
OKalugtuånguaK kakitdlarnaKutip paornaKut oKalugtukå jut-
dlime orpiliaussarsimanermingnik — manalo aliasutigigå orpi-
liartitsismaujungnaersorinine
decemberip uvdlue autdlartisimale-
riånguatdlartut uvdlut ilåne sila ner-
ranguarpoK. uvdlut sujugdlit apilår-
simariarame aputip OKortutut itup
KåKarssup sarKå porsimavå, sordlo
naussune serniginiartutut. naussunit
avdlanit nuisaniartutuauvoK kakit-
dlarnånguaK (paornaKutdluk). nau-
ssume aussaungmat umavdluarsima-
ssut måna tamarmik sinilerérsimåput.
tåuna kakitdlarnånguaK aussap ki-
agtitdluarnerane umavdluarsimassoK
naussut erKaminitut ilårdlugit piner-
nerulerumagaluardlune tunuarsimår-
niartarsimavoK akornutaujumassångi-
name, nalunginamiuk sila issingneru-
lerpat erKaminitut tamarmik Kiana-
rileriardlugo sinilerpata (toKugpata)
akornutiginagit kussagsartariaKaleru-
mårdlune — manalo ulapituatsiéngor-
POK.
Kineriarame takulerpå ingminit
Kutsingnerulårtume naussoKåne ing-
misut kussagsangårame. anore ilua-
Kutigalugo avaleKutine aulatårtilerå-
lo timiminit kussanåinerutitane erKa-
lerarai. taima ulapitsigingmat akor-
nusersorumanago kalerringilå, nang-
minertaoK taimailiorniåsagame. unit-
siarångame anorånguardlunit sag-
dlaitdligångat erKane Kinilerarå. ta-
kulerarålo najugkaminit ungasingne-
russume naussoKatine ingmisordlui-
naK iliortut. uvdlorssuaK avdlamik
suliaKaratik kussagsariarångamik, pi-
nersingårångamik.
decembere autdlartisimalermat uv-
dlup taimailinerane seKineK samåna
pukilerértarpoK. uvdloK sivikinåKa-
lugo ulaperérsimavdlune erKigsinia-
lersoK Kanigtumit OKarpatdlagpoK:
„sinigdluarna, aKago pinerneruleru-
mårputit." pilerpå paomaKutinguaK-
una ingminik nåkussingårame. „Kuja-
naK aKago kussanarnerulisaunga," a-
kivå. issigimersuleriarmane nipåinia-
rungnaerdlune nangigpoK: „å, uvdloK
nåvdlugo ulapikaluarama sujorna tai-
mailinerane narrujuminera puiorsi-
nåungilara." „ånguaK, sunamitauva?"
éipåta tupåtdlagdlune aperå. „sujorna
uvdlut måkua pissarnivtut Korsoring-
nik avaleKuteKalerama angut uvavti-
nik katerssuissartoK tåkutingilaK," pi-
lerpoK nangigdlunilo: „uvdlut inger-
dlalertortaKaut, téssåsit jutdle unga-
sigungnaerérpoK. najugkane alianait-
sune ilagissåkalo pinersautigineKar-
tarpugut „jutdlip-orpianik" taineKar-
dluta. nuånernera åsseKarneK ajor-
poK. unuit pingasut nåvdlugit unuit
tamaisa kåvineKartarpugut tugsiartu-
nik avatangerneKarsimavdluta. inuit
kåvivtivut tugsiautigalutik nåkussine-
rat ilårdlugo pavunga Gutivtinut er-
Karsautait autdlarartitarpavut, uva-
gume nikanaraluartugut avKUtaussar-
pugut tipaitsungneråne taimaisivdlu-
ta ikiusinaussardluta“.
„Kujanarme ilivse nakussuse uv-
dlut tåuko nuénersut utarKissaravsi-
git. uvanga sila mångumalerångat si-
nivnit itertaraluarpunga sivikitsumig-
dle, issilerångat sinigtuåinalersarama.
sunauvfa tåssa ilivse taima pineKar-
tarpuse." paornaKutinguaK Kanilårtu-
mik nipeicardlune akivoK.
„ukiorpagssuit tamaisa taima pine-
Kartarpugut," åipå pilerpoK, sulime
OKausigssaKarame, „manalo sujorna-
tut aineKéngikuvta avdlatut ajornar-
tumik ilivsitut sinilinarumårpugut.
tusarparame kingugdlermik angut åi-
paKardlune måningmat katerssutiga-
luta OKaloKatigingnerisigut angutip
åipåta åipe aperingmago: „plastiki-
mik orpilialiaK takusimaviuk?" åipå-
ta takusimanerardlugo akivå OKar-
dlunilo ukioK tugdleK orpiliaralugo
misiligkumavdlugo, månalo nalujung-
naerpara taimailiorsimassoK." kakit-
dlarnånguaK nangigpoK, „kisiånile
anusingungilagut, asulinaK kussag-
sarnerput aKago nangerKigkumårpar-
put.“
„taimailiorniånguarise,“ paornaKu-
tinguaK asangnigtuinarame åmame
OKausinut ilungulerame Kanilårdlune
akivå. „tåuna orpilialiaK iligtut sa-
nausimajungnarsivoK," OKautsine ila-
vai. „åp, orpiliamik taingmago påsi-
vara sanåK tåuna uvavtitut isassoK,“
åipåta akivå nangigdlunilo: „uvagut
Gutip pingortitaisa ilagåtigut, nang-
mineK piginauninguarput tamåt a-
tordlugo nauniartaravta, orpilialiardle
tåuna nangmineic umåssuseKarnavié-
ngilaK inungnit sanåjugame." aitsår-
piaK pingortitångoramile angneruni-
ardlune misigilerpoK, tåssalume o-
Kautsine nårérdlugit. erKarsatsiarame
nangigpoK, „uvagut kakitdlarnaKutit
naussoKativtinit nikanarnerugaluar-
dluta ajukututut pissuseKarsimaner-
put pissutauginarpoK angneruniajui-
nerput piginarsimagavtigo. kapina-
ravtame agtortivtinut, avdlamigdlume
igdlersutigssaKarata pingortitausima-
gavta. pissuserputdle taimåituåsaoK
nunarssuaK måna naussoKativtinit
nauvfigineKarsinautitdlugo uvagutaoK
naussujuartariaKaravta. sume naussut
atorfigssaKaratik nausinåusåpat pisi-
naunermik pavånga ikiorneKångiku-
nik? uvagut atorsimavugut jutdlimut,
jutdlimutdle pingortitaunata . . nu-
narssuarmutdle .. inungnutdle nuå-
nårutigssauvdluta. KUjanardle inuit
atorfigssaerutitsigångata Gute ator-
figssaKartitsiuarmat pingortitaminut,“
OKalugfigissane issine imerdlårtitdlu-
git issigå, nangigdlunilo: „silarssuar-
me inuneK Kaumanerdlo tamarme
Gutime autdlåveKarput, oKautsika
tåuko inuit pigssarsiarisinaugunikik
pivdluarKuneKåsåput, taimame uva-
gut naussut ingmivtinut ikioKatigig-
tartugut inuit umatait agtorångavtigo
avdlanutaoK misingnartitaussarpoK a-
sangningnermik pivdluarKussutaussu-
migdlo.“
paornaKutinguvdlo sikimivfigå sag-
dlaitsumigdlo oKarfigalugo: „Kuja-
naKl“ •
jutdlime ukiortågssamilo pivdlua-
ritse.
OKalugtualiamik agdlagtoK
Asarias Bernhardtsen,
Agdluitsup-på.
Penneven søges ]
We are a small stamp-club. I would
like to contact people in Greenland
interested in the exchange of stamps.
If any interested people will write
to me the Secretary at the above
adress. I assure you all letters will
be taken care of.
Yours Truly
CAMP VALCARTIER STAMP CLUB
T. O. Box 293,
Camp Valcartier, Quebec.
Secretary Mrs. Sylvia Morley
Alf Steen Bentzen, 12 år, Krumme-
rupvej 7, Fuglebjerg, Sjælland.
Interesse: Tegning — Fysik — Gym-
nastik
Ønsker pige på samme alder fra
Grønland, der kan dansk.
Jeg er en pige på 15 år og går i 9.
klasse. Jeg vil gerne brevveksle med
en grønlandsk dreng eller pige. Inte-
resser: popmusik, dansk, skøjteløb m.
m.
Venlig hilsen
Anne Marie Vedfald,
Emil Bojsensgade 30
Horsens.
nukagpiaritamik niviarsiaricamigdlo
ikingutigssarsiorpunga agdlagfigissar-
tagagssavnik 17—20-nik ukiulingmik.
Debora Rosbach
Rodebay, pr. Jakobshavn.
FERD’NAND
fe
Fristende
eksperiment
fe
misilineic
ussernartulik
30