Atuagagdliutit - 03.12.1964, Blaðsíða 25

fabrikit suliagssaKardlualerunik
aitsåt nangminer ssuler tariaicarput
aulisartut sujugdlermik autdlutariaKarpåt aulisariutimik ag-
dlilernigssåt amalo amerdlavdluartunik pissaKarlarnigssartik
fabrikimik tigusinigssamingnik OKalulersinatik, fabrikime pi-
ssortaK A. Munch Ellingsen, ManitsoK, onarpoK — niorKutig-
ssiorfingnik amerdlanerussunik sananane agssartutinik pitsau-
ssunik sanagåine silatunerussumik iliornerusaoK
agdl,
Hans
(ManitsoK, novemberime)
— isumaKarpunga Manitsume
aulisartut kukusassut fabrike tigu-
saguniko iluamik ilisimalersimati-
nago nanoK iliornermikut niorKU-
tigssiagssat sulivfigssuarmut pig-
ssarsiaritisinaunerdlugit. åma a-
perKUtauvoK nåmagtunik aningau-
ssagssaKarnersut moderniussunik
aulisariutitårtornigssamingnut ki-
salo sulivfiup taimak agtigissup
tigunigssånut. måna amigautaussut
tåssa aulisariutit avatåsiutausinau-
ssut moderniussut. uvanga isuma-
Karpunga aulisartut angnerussunik
aulisariutitårtornigssartik nioruu-
tigssiagssanigdlo nåmagdluartunik
pigssarsisinaulernigssartik autdlu-
terKårtariaKarait sulivfigssup tigu-
nigssånut OKalulersinatik, Manit-
sume sulivfigssup pissortå A.
Munch Ellingsen, igdloKarfingmi-
nivtine uvavtinut OKarpoK.
aulisarneK ilungersuanartoK
soKutiginerukiartuinarpoK
— sulivfigssuaK ukiup åipagsså Ki-
terKutingaj agdlugo sujulerssorsima-
vara, månlnivnilo ajoraluartumik au-
lisagartarineKartartut ikileriarujug-
ssuarput. tamatumunga pissutauner-
pauvoK aulisagkat kangerdlungnut
pulåsaernerat. åma pissutauvoK auli-
sartut Kanganit aulisaKatåungineru-
lernerat. sordluna ilungersornartorsi-
ordlune aulisarneK soKutigineKångit-
, åssil.:
Janussen
sok. aulisartut aussame Diskobugtime
rejerniartarput nuånissårdlutik feria-
Kartardlutik. åma ukiarnerane ajor-
nartorsiungeKalutik kapisilingniartar-
put aningaussarsivdluartardlutik. au-
lisartut avatåne aulisarumånginerat
tupigineKarsinåungikaluarpoK sila
pitsaussartinago. ukiunile kingugdler-
ne aulisarnerme angussarineKartartut
pitsåungitsut pivdlugit sila kisime pi-
ssutiniartariaKångilaK. rejerniartoKar-
tångikaluarpat kapisilingniartoKartå-
ngikaluarpatdlo aulisartut sukisaer-
sautiginardlugo aulisartartutut tai-
mågdlåt ukiune kingugdlerne mar-
dlungne aningaussarsissåsagaluarput,
Munch Ellingsen nangigpoK.
— ukioK måna sulivfigssuarmut tu-
nissat KanoK amerdlatigaut?
— aulisarnerup angnertoKissumik
kinguariarnera åma uvagut måne Ma-
nitsume misigisimavarput. ukioK må-
na pisiaråvut tre mili. kg migssilior-
tut angmagssat, sårugdligit 1300 tons,
Kéramernit kapisigdlitdlo 300 tonsit
novemberip autdlartilårnera tikitdlu-
go. sårugdligit KérKatdlo ukioK måna
pisiavut ikileriarput, angmagssat ka-
pisigdlitdlo amerdleriardlutik. tama-
tuma saniatigut ukioK måna rejet 100
tonsingajait pisiaråvut, igdloitarfing-
me måne aitsåt rejenik niorKutigssi-
ordluta. ukioK måna kapisilingniar-
neK pigssarsiviussorujugssuvoK. måne
kommunime kapisigdlit 400 tonsit
migssiliortut novemberip autdlartisi-
malålerneranut pissåuput aulisartunit
tre mili. kr. migssiliordlugit aningau-
ssarsissutaussut.
gut, maunga tikissutima ausså, sårug-
dleKardluarpoK. taimanikut aulisartut
snellenik aulisardluarput. ukioK må-
na snellenik aulisartoKångingajagdlui-
narpoK. aulisartut mardluk — pinga-
sut taimågdlåt ukioK måna sneller-
ssorput. tåuko niorKUtigssiagssanik a-
merdlångitsunguanik pigssarslssutar-
påtigut. aulisartut avdlat auvéngiku-
nik eKalungniartarput imalunit Disko-
bugtime rejerniardlutik. pisimassut
taimåitut tamarmik sulivfigssup i-
ngerdlåneKarneranut kinguarsautau-
ssorujugssuput — nauk aulisartut u-
kioK måna' aningaussarsiait ukiune
sujugdliunerussututdle amerdlatigisi-
magunaraluartut.
— OKautigåt aulisartut snellersso-
rungnaertut. tamatumunga suna pi-
ssutauva?
— pissutaussoK sunersoK OKautigi-
savdlugo ajornakusorpoK. angatdlatit
mikissut snellerssutigalugit — pigssar-
siviuvdluartumigdlo — aulisarfiusi-
naussut aulisagaKånginerat pissutdu-
ngilak. savalingmiormiut aulisariutait
snellerssutit aussatc TovKussap avatå-
ne aulisarput pigssarsivdluardlutik,
åma aussaK nåvdlugo avatåne ikå-
nerssuarne aulisagaKardluartudinar-
poK. radioavisime oKautigineKaraluar-
Pok aulisariutit nunanit avdlanérsut
ikånerssuit Kimåsimagait aulisagaKd-
nginera pissutigalugo. tamdna ilumu-
ngilak. aulisariut aulisagkanik niorKU-
tigssiorfiutigissoK „Longva" åssersu-
tigismauvarput septemberip autdlar-
Kautånut nerpingnik 1000 tonsinik
pigssarsissoK. tåussuma angussai pit-
sarujugssuput. Kdumatine kingugdler-
ne mardlungne aulisagakisimaKaoK.
taimditudinarpordle, ukiup taimaili-
nerane kilisaivdlune pigssarsineK a-
jornangajagtarmat. savalingmiormiut-
dle aulisariutait ardlagdlit K’enertar-
ssup erudne agsut aulisardluarsimd-
put, norgemiutdlo ningitagarssutait 23
ilisimassavut Manitsuvdlo avatåne
aulisartut tamdkiussavigdlutik uliv-
kårtarsimdput ukiunilo sujugdliune-
russutut piårtigissumik angerdlakåsi-
mavdlutik.
HflMMRtHOR
HAnfKktHOlt undeftoj
niorKutigssap mærkea malugeria-
ruk. pitsåussusia erKaimagunarpat.
JACOB JENSEN & CO.
HAMMERUM.
Kutter til salg
Meget velholdt kutter sælges på grund af indtrufne omstændigheder.
Byggeår 1961 i Frederikssund, længde 42, bredde 14 og dybde 7‘/2 fod,
materiale eg, kravelbygget, tonnage 18,07 netto, 5,58 brutto, 10 fod last,
98 HK Hundested motor, 1 watt sender, 2 modtagere, lukaf for 4 mand,
kogerum agter, isforhudet 1963, trawlgrejer 12 stk. trawl. Pris 200.000 kr.
Besigtiget af værkstedsleder Karl Jørgensen, Godthåb, og anbefalet på
det bedste. Yderligere oplysninger fås ved at skrive til fisker
FREDERIK KRISTENSEN, Søgade 21, Grenå.
aulisariut tuniniagaK
aulisariut pårivdluagaoKissoK tuniniarneKarpoK sujumut nautsorssu-
tigingisanik pissoKarnera pissutigalugo. Frederikssundime 1961-ime sa-
nåjuvoK, takissusia 42, silissusia 14 itsinertussusialo fod. mångertu-
minernit sanauvoK, amé manigsut. 18,07 nettotonseKarpoK 5,58 brutto-
tonseKardlune, lastia 10 fod, 98 HKmik HundestedmotoreKarpoK, 1 watt-
imik autdlakåtitsissuteKardlune mardlungnigdlo nålaoruteKardlune, initå
inungnut sisamanut sinigfeKarpoK aKuane igavfeKardlune, 1963-ime siku-
nut nungutdlarnavérKusigauvoK, kilisautai 12. 200.000 kr.-nik akeKarpoK.
Nungme værkstedslederimit Karl Jørgensenimit KimerdlorneKarame pit-
sauvigsutut oKautigineKarpoK. angnertunerussunik påsingnigkumassut
aulisartumut Frederik Kristensenimut, Søgade 21, Grenåme najugaling-
mut, agdlagsinåuput.
De frosne laks pakkes. — kapisigdlit Kerititat portorneKartut
aulisartut autdlaruaumut
ningitagarssutitårniardlit
— 1963-ime Kalåtdlit-nunåta imar-
taine sårugdligit 455.500 tonsit pissa-
rineKarput. Newfoundlandip Labra-
dorivdlo erKåine pissarineKartut ilå-
ngukåine sårugdligtarineKartut 1 miil.
267.500 tonsinik amerdlåssuseKarput.
aulisagarpagssuput, tåukulo avgorne-
risa ilåinånguilunit pigssarsiarisinau-
galuaruvtigik månarnit pitsauneru-
jugssuarmik angussaKåsagaluarpugut.
— igdloKarfingme måne sulissug-
ssarsiniarneK ajornakusorpa?
— åp, ajornakusoKaoK. uvdlup u-
nuavdlo atautsip ingerdlanerane så-
rugdligit 75 tonsit niorKutigssiarisi-
nauvavut, igdloKarfingmile sulissug-
ssarsiarisinaussavut tamåkerdlugit pi-
guvtigik taimågdlåt 15 tonsit niorKU-
tigssiarisfnauvavut. ukiune måkuna-
ne sulissugssaKarniarneK Kalåtdlit-
nunåne ajornartorsiutit angnerpåt i-
lagåt. arnat 20—30 aggertuartut a-
ngutitdlo 15—20 issoreriarfigssaKå-
ngitsut taimågdlåt sulissoråvut. av-
dlat angnerussumik mingnerussumig-
dlunit tamatikartumik suliartortar-
put, amerdlanerit KaKutigorssuåinaK.
— imåipa sulivfigssup ingerdlanera
åssigingisitåKissoK?
— åp, ukioK måna Kåumatip ataut-
sip ingerdlanerane sårugdligit pisia-
rivdluarpavut. tauva ukiarnerane ka-
pisiligsivdluarpugut, sulivfigdle miil.
kr. ardlalingnik nalilik ukiup inger-
dlanerane Kåumåme atausinarme a-
torneK ajornaKaoic. tamåna taissaria-
Kångikaluarpordlunit.
— isumaKarpit aulisartut ningita-
garssutitårtariaKartut?
— åp, sujugdlerpåmik ningitagar-
ssutitårtariaKarput, kilisautit aut-
dlancaumut aj ornartorsiutigineKå-
sangmata. kilisautit pigineKalerumår-
siméput åmame pigssarsissutauneru-
ssarput, akisorujugssuput, akisorujug-
ssuputdle ingerdlånigssåtdlo ilisimav-
dluartariaKardlune. taimåitumik ni-
ngitagarssutit ukiune ikårsårfiussune
autdlarniutigigéine pitsaunerusaoK.
sulivfigssuit angisuvit
kisimik pissariauarput
— niuvertoruseKarfit sulivfigssuar-
mut tunissartagait nangminerssortut
ingerdlatsilernerisigut ånaineKartug-
ssaussut ilisimaneKarpoK. tunissat i-
kileriarnigssåt KanoK isumaKarfi-
gaiuk?
— tunissat ikileriarnerat uvavtinut
malungniutorujugssorérpoK. taimåisa-
gamime. soruname KångerniussineK
ajungilaK, amalo nangminerssortut
Kalåtdlit-nunane ingerdlatsilersug-
ssåuput. pitsaunerpausimåsagunaralu-
arpordle sulivfit piorérsut nangmi-
nerssortunit tiguneKarpata. ilisimava-
ra silarssuarme tamarme atorneKari-
artuinartut sulivferujugssuit inigssit-
dluarsimassut. sulivfigssuaK ingmi-
nut akilersinaussumik ingerdlåneKå-
sagpat angisorujugssutitariaKarpoK
uvdlormut niorKutigssiarisinaussai a-
merdlasorssussariaKardlutik niorKU-
tigssiagssarpagssuarnigdlo piortortari-
aKardlune. tamatuma akerdlerdluinå-
nik måna Kalåtdlit-nunane ingerdlat-
sissoKarpoK. aulisartut kapisilingnit
aningaussarsivdluartarput, akitdle i-
ma KagfarneKartigisimåput kapisigdlit
sulivfigssuarnut iluanårutaujungnaer-
dlutik. aulisartut kisimik kapisiling-
nik iluanåruteKartalerput. måna nior-
Kutigssiorfit angnertungitsut ardlag-
dlit sanaortorneKarput. taimailiorto-
Kartuåsagpat ukiune aggersune tåuko
ilait amerdlaKissut ajutorumårput.
sulivfigssuit angisuvigssuit inigssit-
dluarsimassut uterfigineKarumårput
— nauk tunissagssiorfit mingnerussut
autdlarKåumut aulisartut tunissaisa
akitsoriarnerulårnerånut pissutåusa-
galuartut.
sulivfigssuit ilanagit
agssartusiortoKarniardle
— Påmiune sulivfigssuagssap ki-
nguartineKaratdlarnera tusarsimåsa-
vat. kinguartitsineK KanoK isumaKar-
figaiuk?
— kinguartitsineK KanoK isuma-
KartineKarnersoK naluvara. uvanga
isumaga maligdlugo pitsaunerpdu-
sagaluarpoK aningaussat sulivfig-
ssualiornigssame atorneKartugssat
ilait — OKariarta mili. kr. mar-
dlugsuit — angatdlatinik agssar-
tutigssatut piukunartunik sananig-
ssamut atorneKaraluarpata. tauva
aulisagkat sikulersorsimassut På-
miunit Nungmut pitsaussumik su-
livfeuarfiussumut agssartorneKar-
sinaulisagaluarput. sinerissame ta-
marme taimatut ingerdlatsineKar-
tariaKaraluarpoK. åma pitsauneru-
simåsagaluarpoK aulisagkanik Si-
simiunit Manitsumut agssartui-
ssoKartaraluarpat taineKartume su-
jugdlerme nutåmik sulivfiliorane.
— nunavtine Danmarkimilo ator-
figdlit suleKatigingnerat KanoK issi-
gaiuk?
— isumaKarpunga suleKatigingneK
angnertunerussutigut ajungivigsumik
ingerdlåneKartoK, inoKarpordlo Ka-
låtdlit-nunåne pissutsinik ingmikut
påsisimassalingnik taineKartartunik.
inuit tåuko ukiut pingasunit arfinig-
dlit tikitdlugit matuma sujornagut
Kalåtdlit-nunane ineriartorneK suka-
sorujugssussoK — inutigssarsiutinik i-
ngerdlatsinerme kalåtdlitdlo nang-
mingneK akornåne. Kalåtdlit-nunånut
tungassunik ilisimassat ukiunik mar-
dluinarnik pisoKåussusigdlit ilisima-
ssatut iluamik taineK ajornaKaut, ag-
dlåme iluaKutåungivigput. isumanik
avdlångortiteriuartariaKarpoK. tama-
tumunga tungatitdlugo sujunersutige-
rusugkaluarpara sulivfeKarfit angne-
russut tamarmik tamangajangmigdlu-
nit Kalåtdlit-nunånut nugterneKar-
nigssåt, Københavniminigssåinut pi-
ssutausinaussut takuneK saperavkit.
Kutdlersaussut tamarmik Kalåtdlit-
nunåninigssåt pitsaunerpaussugssau-
vok. tauva agdlagfit atdleKutaussut ki-
simik KøbenhavnimitineKåsagaluar-
put.
Hans Janussen
jMeujtffro
anOlI
ANCLI Uugdleic pltsaussoK
25