Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 11.06.1965, Blaðsíða 20

Atuagagdliutit - 11.06.1965, Blaðsíða 20
pingårtitagssat kingugdliulersut OKautsit inungutsivut atualerKånut pinagit, KavdlunåtuinaK ukiut sujug- dlit mardluk atuarKårtarnigssåt suju- nersutigineKartoK, agdlåt ilåtigut a- torneKalerérsoK (imasa misiligutitut) Kavsiuvdlutame-tauva åniarigaluar- nerparput? „Atuagagdliutit" nr. 6. 18. marts 1965, naKitat Kanigtukut uvaguvtinut ångutut, iliniartitsissup Ole Brandtip agdlagå, sujulinilo agdlagaussut atu- ardlugit uvavtinut atuartitsinermik påsisimassaKångitsunut tupigingitså- gagssåungilaK påsivdlugo inusugtut a- tuarfine kalåtdlisut agdlagtariarssor- nermik iliniutivingnik måna tikitdlu- go sule peKarsimånginera. — tauva påsineK ajornångilaK iliniarfingne ka- låtdlisut agdlagtautsimik iliniartitsi- ssussartut ilungersortarsimåsaKissut, nersortariaKardlutik Kutsavigissaria- Kardlutigdlo. — tauva sule åmalo ka- låtdlisorneK ilungersuniarsiuk! tåssalo autdlarKautåne taissara a- tualernånut ukiut sujugdlit Kavdlu- nåtuinaK atuartitaussarnigssåt amer- dlanerussunit isumaKatigineKånguat- siartoK, taimailivdlunilo „inatsisingu- sagunartoK" uvavtinut ikingnerussu- nut? tugdlunåssuseKångilaK. — måssa uvagut Kavdlunåtut atuarsimångitsor- pagssussugut påsisimagaluarigput Kavdlunåtut iliniarsimångineK ajor- dluinartoK. — tåssa „igdloKarfing- miut“ (niuvertOKarfingmiut) kisimik pinatik Kavdlunånik inoKateKalera- lugtuinarmata tauva Kavdlunåt sani- lerileralugtuinarnerat pinardlugo o- Kautsivta pitsaussumik ilisimanigssåt pingårnerutinago Kavdlunåt OKausé i- liniarKårneKåsavdlutik encortuliorne- runerpoK? inuiait kikume-tauva mé- rartait atualerKårångamik nangming- neK OKausivigtik kingugdliutarpait? miserratigisinåungilara atuartut (mérKat) atuartulernermingne Kavdlu- nåtut iliniartineKarnigssåt pivdlugo (inuinait akornane) kigsautigissaKar- tut ilagingmånga, agdlåt 1930-p ki- nguninguane „Atuagagdliutit“nut agdlagaKarsimavdlunga Kavdlunåtut atuartut iliniutigigsårnigssåinik. — ki-si-é-ne inungutsivtine OKautsit ki- ngugdliutitaunigssåt kigsautigingisåi- narpara, kigsautigingisåinarumagalu- ardlugulo. uvagut mérKanik KitornaKarsima- ssugut kisivta pinata, amåtaoK Kitor- naKangikaluardlutik mérKat peroriar- tornerånik soirutigissaKartut påsisi- mavait mérKat 3—4-nit 7—8-nut u- kioKalernermingne tåssa takussatik tusåssatigdlo pigiliutilersarpait. inu- nerme sivnerane tungavigssaKalersit- dlugit. — tåssa påsingnigsinaulerfing- mingne, OKalugdluarsinaulerfingming- nilo. — 7-inik ukioKalerfingmingne a- tuarfingmitalerfingmingne Kavdlunå- tuinaK iliniagagssineKartalerunik på- silerisavait OKautsit inungutsitik pi- ngårnerusimångitsut. ukiutdlo ardla- rit Kångiuterérsut kalåtdlisut ilinia- gagssaKalerunik ugpernarsisavait i- nungutsimit OKautsit sagdliutitagssåu- ngitsut? — radiukut atuagagssiatigut- dlo påserérparput tamatumunga isii- mat åssiglngitsut — uvanga isuma- tunerussutut issigiumavåka atualer- Kårfingme KavdlunåtuinaK atuartar- nigssåinik naviagusuteKartut. mérartavta Kavdlunåtut iliniarnig- ssåt pingårteKårput pingitsortariaKar- sorinagulo. måna atuartunut „atua- gagssaisa agdlagsimavfiat" (skema) misigssulårsinauguvtigo påsisinauvar- put kajumigtumut poKersunutdlo Ka- noK Kavdlunåtut iliniarfigssaKartigi- ssut. — uvdluvtine påserérparput a- torfit angnerit Kavsit kalåleKativta a- torfigait, Kavdlunåt OKausé ajornar- torsiorfigivatdlårunarnagit. — måssa imaKa ilaisa méraunermingne ilinia- ngårsimanagit, aitsåt indsugtut atuar- fine iliniarnerulersimavdlugit. måna mérKat uvdlut tamangajaisa, tamai- salunit atuagagssanut ilångutdlugit a- tuarpait. taimåitumik kåpiasdtigissa- riaKångitsoråra KavdlunåtuinaK ukiut sujugdlit atuånglkaluarpata. Kangarssuarmit kalåtdlit ingmikut inuiåussusermingne ilisarnautitik, tu- såmassåussutitigdlo ardlarit pigiung- Langbølge — Mellembølge — Kortbølge — Fiskerbølger — og med grammofon. OKalugtartumutdlo. COMBI-STAR ■jV Bedre transistor-modtager til grønlandske forhold fin- des ikke. •jV Indbygget pladespiller til EP-plader. tV Rum til 10 EP-plader. ■fr Et RADIONETTE produkt. ☆ Kvalitet på langdistance UNGASIGSUNUT NÅLAORNlUTlKUMINARTOK' COMBI-STAR nålaorutinit transistoriussunit tå- ssånga Kalåtdlit-nunåne nalerKU- nerussoKångilaK. EP-pladenut (oKalugtartup ndtai- nut) atorsinaussumik OKalugtartor- talik. EP-pladit nåuput. Kulit KalerigsineKarsi- ☆ tV RADIONETTEmit suliaK Spørg hos Deres lokale radio-fagmand — eller skriv til os, så oplyser vi om nærmeste forhandler. radio-nik iluarsaissartorse aperiniaruk — imaldnit uvavtinut agdlagit, tauva nlorKutllik Kanlngneg nalunaerutigisavarput pineKarsinauvoK - en gros: EMIL NIELSEN A/S, Krystalgade 3, Kbh. K. nailerpait (nungutsilerput) kalåliu- ssutsivtalo ilisarnautaisa pingårner- ssåt ouautsivut tåuko kingugdliulersut ånaiartortariaKångilavut. „Atuagagdliutit" nr. 3—4 febr. 1965 naKisimassune „iliniarfigssup" ukiu- mortumik nagdliutorsiornerane radiop pissortå Frederik Nielsen oKalugiar- simagame OKausisa ilai nuånarivdlu- agkåka imåiput: „ineriartorneK naliv- tinut nalerKutOK Kanordlunit pingår- titsigigaluaruvtigo .. kalåliussuser- put pingårtitdlugo ilisarnautai, pi- ngårtumigdlo OKautsivut pigissariu- mavavut ineriartortikumavdlugitdlo. uvanga takorérsimavåka inuiånguit kalåliuniaraluartut eriagissagssauti- mingnik pigissaerutileramik soKutigi- ssaerukamigdlo nåkinarsissut" — tai- ma isumaKartut OKarsinaussutdlo a- merdlanerussariaKaraluarput. uvdluvtine mérKat inusugtuarKat- dlo soKutigigtaitsut amerdlasiartuinar- nerat åniarineKatcissoK (åniareKissar- put) nalungilarput åssiglngitsut patsi- sigalugit ersserKigsiartuinartoK, uki- utdlo mérKat atuarfine Gutisiorner- mut (religion) tungassumik ikilisitsiv- fiup nalå nalerormago tamånåtaoK i- lapigtutåungitsungilaK. timit taima ardlaKångitsigissut Gutisiornermut tungassunik atuarfiulermata mérKa- nut suniuteKångitsungilaK. (mérKåme- uko malugssarigsorujugssuit). månalo atualerKånut ukiut sujug- dlit kalåtdlisorfiujungnaerpata 1980-ip 2000-vdlo erKåne Kanorme ikumårne- ripat? Josva Simonsen, Frederiksdal. Atuagagdliutit nakorsåt; Atuagagdliutit sujunersorusugkalu- arpåka ajornångigpat Kupernerup ilåi- nålunit atordlugo nakorsanit nåpautit sugaluitdlunit navsuiauteKarfigitini- artarKUvdlugit. sordlo tusarériput sy- filisimik nåpålassoKalermat. nåparsi- massut ilåta Kanordlunit ulorianarti- gissoK ilisimångikå. åma imåitoKarsi- nauvoK, nåpåussuarmik taima uloria- nartigissumik Kalåtdlit-nunåne takor- nartaussumik nåparsimassoKalersi- naussoK, susupagineKarsinaussumik- nåpautit navsuiautåinik peKalisagpat åma soKutiginåsaKaoK, sordlo „sportit „mérartavtinut“ KuperneKartut. Nikolaj- agdlagkat angmassut Narssame kommunalbestyrelsimut Kåumat atauseK KångiupoK igdlo- Karfingme agdlagartalissut tupigusu- tigineKarsimangmat, kommunalbesty- relse aulajangisimassoK tatdlimångor- nerne, arfiningornerne sapåtinilo i- migagssanik niorKuteKarneK imitsi- nerdlo inerterKutigineKåsassoK. kisalo tamåna landshøvdingimit akuerssår- neKarsimavoK. tupigusdtigissariaKarpoK aulaja- ngersainerit taimåitut imailiatdlåinaK atulersineKarsinaungmata, oKausig- ssaKartuvoK, inuinåussutsimut aku- liupoK, ilumut tåssa inuk artorssau- tigssineKarpoK, åle inuiaKatigingne demokratiskiussune indssugut. nåmagigtaitdliortoKangångilaK ki- avdlunit takusinaungmago aulajangi- gaK inoKatigingnermut perKingnig- ssamutdlo iluaKutåusassoK. kiavdlu- nit agssortorsinaugunångilå aulaja- ngersagaK ajdngitsusassoK, atorfeKar- fingnilo sujulerssuissut nålagaussut- dlo sulingitsortartut nåkariarnerånik tamatumavdlo kingunerinik OKaluse- Kartalisagaluarput. taimåitumik tupigutsangnarneru- vok, ila sordlo ugguarnardlune, tat- dlimångormat 9/4 niuvertarfingme ervnguserpalåK tusålerdlugo, angutit, arnat mérKatdlo imiårKanik anger- dlåussissut takulerdlugit. Kanga inerterKut atorungnaersine- Karpa, suna pivdlugo, kiap tamåna perKussutigå, kommunalbestyrelse piumassaminik matussivdlunilo ang- maisinaunerame? taimak inertenort nalinginåungitsigissoK pissariaKångi- laK uvdloK sujugdleK atulersikåine uvdlup tugdligssåne atorungnaersi- savdlugo. isumaKartoKarnerdlune mérårarssd- ssugut piumassånguarputdlo atordlu- go iliortugssat? landsrådimut ilau- ssortat Kanigtukut kalåtdlimit male- rutinartutut OKautigineKarput. pissa- riaKångilaK kommunalbestyrelsip a- sulinaliortdnigsså aulaj angersimassu- mik isumaKarane. kommunalbestyrelsip tungånit pi- ssutigissamik erKortumik tusartine- KartariaKarpugut atulersineKamera a- VOLVO PERSON og LASTVOGNE VI HAR ALTID ET STORT UDVALG AF GODE BRUGTE VOLVO LASTVOGNE Autoriseret Volvo-forhandler HANS LEHRMANN Jagtvej 16 . København N. Telefon 3914 83 torungnaersineKarneralo navsuiardlu- go. atautsimmerme aulaj angernerup inerneranik OKautsinik issuagaKarto- Karsimagaluarnerdlune? kikunitdlunit takuneKarsinaunerdlune, Kavsit aker- dliupat Kavsitdlo akuerssipat? malungnarpoK akissutigssaK kom- munalbestyrelsimit isumaKatigigtu- mingånérnaviångitsoK, kigdlilineruv- dle atorungnaersitaunigssånik piuma- ssaKarsimassut navsuiauteKartaria- Karput. sunalo kinalo nautsorssdtigi- neKarsimåpat? inuit perKingnigssåt erKarsautigineKarsimångivigpoK. Savalingmiune, Kal.-nunånisut ino- Kartigissut, 16-inik nåpautipilugtoKar- simåput. Danmarkime milliuninik i- nulingme 8.000-it. Kal.-nunåne 4.000-it, åmalo måna syfiliseKardluta. aulaj angernermik a vdlångor titsisi- massut erKarsarKårsimanaviångitdlat taimaerKuinaratdlarsimavdlugulo. tai- mak månåkut ingerdlavdluartigissoK. OKautigineKar tartoK: „umiarssuaK Grønland" åsit erKarsautigigaluar- narpoK. „skål kåmalåtit, aKut aulajanger- parput mérKatdlo Kåvanukartitdlugit, umiarssup initåne endgsisimårtitdlu- ta“. ilaussut atausiåkåt ilånériardlutik angmartartoK angmalåsavåt åmutdlo Kiviatsiardlutik. lastimiuna toKunga- ssortaicardluta ingerdlaortugut? P. S. radioavisime tusarparput kigdlili' nerit atorungnaersineKarsimassut: sap. ak. pingasut Kångiungmata ilua- ringineKartoK påsineKarsimangmat! mérarpatdlagdlune utarKisagåine igdlOKarfiup inue sap. akunerine pi' ngasune imemavérsårtunguvisassut, erKortuvoK pakatsisavdlune. soruname tamåna nautsorssutigine- KångilaK, pissutigissat nalunaerutigi' neKarnerat ilumungingmat nåmåinar- dlunilo. Martin Rask, NarssaK. amip Kalipautå - sume inungorsimaneK taimatut Kulenutserdlugo Ausiait avisiåne agdlauserineKarpoK sume inungorsimanermik landsrådime OKatdlineK: amerikamio OKalussissartoK Billy Graham nålagauvfeKatigingnut kujat- dlernut atautsimititsiartordlune piga- me inerterKutigå atautsiminigssane å- mip Kalipautaisigut ingmikortitsine- KåsångitsoK. — akerdlerineKaraluaKa- lune isumane avdlångortikumanago oicarpoK: „isumaKardluinarpunga i- nuit KanoK itumik ameKarnerånik ingmikortitsiniartut Kilangmut pigu- nik uivssumerujugssuarumårtut dmi- gissatorKatik negerit tasiortunguvdlu- git naligissamigtut iseriartoKatigileru- nikit." landsrådivta ilaisa pingårtumik Pe- ter K. S. Heilmann Hans Lyngevdlo G-60-ime isumartik igdlersortuarpåt REJSEGRAMMOFONER brugte - med 10 grammofonplader OKalugtartut angatdléfagkat atornikut — oxaluglartuvdlo nOlal 10 85,00 kr. + nagslånerata akla llångut- dlugo tlgunerane aklllgagasångordluglt nagsldneKésåput Kr. 85,00 + porto, sendes pr. efterkrav. The Old Record, Elmegade 10, København anersauna inuit tåuko amerikamiunit negerinut akerdliussunit sunerneKar- simångitdlat. kalåleKatitik sume ind- ngorsimanermut sorssugtuartut kig' sautigissait soKutiginagit? uvagutaoK måne isumaKardluinarpugut Peter Heilmannikut Hans Lyngelo Kilang' mut pigunik uivssumerujugssuaru- mårtut taimane landsrådip atautsimi" nerane nikagalugit samunga åmut i' ssigissatik agssaisigut tiguvdlugit na- ligissamigtut iseriartoKatigilerunikit- landsrådimutdlo ilaussortaussut ilai Kulåne taineKarérsoK Peter K. Heil- mann kigsåutuinarniartigo KaKUguld' nit kalåtdlisut aningaussalerneKarna- viångitsoK nauk uvagut norKåissutigi' ssavtine tusåjumånginiaråtigut tai- måitoK uvagut nåkigalugo ikiortuP narniartigo „akilerårussuarnut" iser- titåunglnigssånut. — uivssumissutigi' umavarput landsråde nangminerissa- minik formandeKalerpat inuiaKatimi' nik någgårtuissoK naligigsitaunigssa- mut taissiniartunut peKatåusagpat, taimåisagpat kigsautiginåsavarput „avdlamik isumatårsimajumårtoK", a- male OKalugtusinaujumåråtigut tai- manikut nunarput inuilo „taimailinar- dlugit" Kångiatåginagagssåungitsut. Fuldendt skønhedspleje Verden over gør TOKALON det smukke køn endnu smukkere. TOKALON er cremer og pudder — til Dem. TOKALON er Ikke kostbar og gør derfor daglig skønhedspleje til en selvfølge. aitsåt tåssa kussagtinartut sllarssuaK tamåkerdlugo TOKALONlt arnartavut lngagdluglt kussag- tltltarpal. TOKALON tåssa cremet puddet- dlo — lllngnut atugagsslat. TOKALON aklsOJångltdlat taimåitumik uvdlut tamåklavdluglt atortariånguåklt. 'Tokalog I I Dagcreme — Skin Food — Skin Beauty Cream — Pudder En gros: amerdlastlngordluglt akiklnerussu- mlgdlo uvane plneuarslnduput: WILLY RASMUSSEN & CO. Lersø Parkalle 111 . København 0 20

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.