Atuagagdliutit - 24.06.1965, Blaðsíða 15

— derfor er der
bedre træk l Cecil.. !
- talmåltumlgdlo Cecil mit-
dliikumlnarttissarpoK .. I
— og så kan *<
man smage den gode
tobak 1 Cecil..!
— tamatumdnalo tupa
pitsaussoK Cectlime
plneKarslnauvoK .. I
Cecil er altid
ensartet rullet.. I
Cecil nallgtngmlk imussau-
ssarput.. I
Nungmilo nalunaerasuartauserivik
a9dlineKdsavdlune. suliat autdlarner-
neKartut KagtuneK radiofjeldet nag-
gatåtigut atorungnaersttugssauvåt,
tairnditumigdlo ukiut Kavsit Kångiug-
Pata igdloKarfik pivdlugo pilerssåru-
Slat nåpertordlugit igdluliorfigtut a-
torneKalerumårdlune.
nalunaerasuartauteicarnermut tu-
ngassutigut suliagssanut ilautitdlugo
tainenarsinauvoK, .ukiup ingerdlane-
rane ikuatdlagtorneK pivdlugo nalu-
naertarfigssat tamanut angmassut
Nungme Ausiangnilo suliarineKartug-
ssaungmata. sanaortugagssat tåuko
Kalåtdlit-nunåne sanaortugkat tai-
toaitut sujugdlersarisavait, ikuat-
dlangneritdlo sume pinerinik påsing-
nilertornigssamut iluaKutaussugssaru-
Jugssuput. kisalo ukiune sujuline pi-
ssarnortut niuvertoruseKarfingne ra-
dioKarfigssat 3 sananeKarumårput ni-
uvertoruseKarfingne, TiniteKilåK, Kap
Dan ama SermiligåK Angmagssagdlip
Pigissaine. kisalo Thulep erKåne K’e-
kertane radioKarfigssaK 1964-ime si-
kut ajornartorsiutaunerat pissutigalu-
So sananeKarsimangitsoK ukioK måna
suliarineKartugssauvoic.
Kalatdlit-nunane petroleumik tai-
rila-ingajagtunigdlo atortoKarnerup ag-
dligalugtuinarnerata ukiune kingug-
dlerne tankeuarfit angnertusarneKar-
nigssåt pissariaKartilersimavå, 1965-
tmilo pilerssårutine tankiliagssat ang-
nertungåtsiartut ilåuput. taimalo Ka-
n9erdluarssorutsime uliausivigssuaK
a9dlineKartugssauvoK taimåtaoK
KUngme Ausiangnilo tankenarfit. ki-
salo Manitsume tankeuarfigtågssaK
1964-ime torKaviliorneKalerérsimassoK
na-ngineKartugssauvoK, Ilulissanilo
tankeKarfiup agdlissutigssarssuanut
toneaviliagssat suliarineKartugssåuput.
GTO-p suliartortunut inigssiaisa pi-
orsarneKarnerat ingerdlåneKartoK, pi-
ssuteieartoK suliagssat amerdligalug-
tuinarnerånik åmalo barakit inigssiat
nutåungilisimangmata aserulerdlutig-
dl°, 1965-ime nangineKåsaoK. suliag-
ssat angnerssaråt Påmiune inigssiap
sananeKarnigsså, suliagssarujugssuar-
nut piarérsautitut agdlinesartug-
ssaungmat inungnut 60-inut inigssa-
toik nutåmigdlo nerissarfigssamik.
K’aKortume sulissartut inigssånut nu-
tamut piarérsautit autdlarnerneKar-
togssåuput, Scoresbysundimile ukioK
toåna aitsåt GTO-p sulivfigiligåne ne-
nssarfigssaK åma inigssiagssat sulia-
rmeKartugssauvdlutik sulissartunut
amerdlångitsunut atugagssat.
Påmiune sulivfigssuagssaK
ukioK kingugdleK Grønlandsrådip
kaumåme decemberime sujunersutå
tongavigalugo naluneKångitsutut au-
tojangerneKarpoK Påmiune sulivfig-
SsualiagssaK suliariumavdlugo piler-
ssarutaorKfirtumik avdlaunerussu-
Pgordlugo. måssa GTO-me pilerssåru-
tip avdlångortineKarnigssånut suline-
ruP taima kingusigtigissukut autdlar-
t'neKarnigsså nangåssukaluardlutigo
akuerssisimavugut 1965-imile aut-
dlarnerniarumavdlugo. suliagssap a-
iornakusussusianut månåinardlunit
tokussutausinauvoK, sanaortugagssap
toima agtigissup suliagsslssutiginiar-
Peitarnera kingusingnerpåmik janua-
rnne pissariaKarmat.
tamånalume iluagtingitsorpoK pi-
lerssårusiornermut suliarericusåri-
nermutdlo atortugssat aprilip KerKane
aitsåt inermata. taimåitumigdlo ilima-
gissariaKarpoK suliagssiniarnigssamut
suliagssamigdlo pilerssårusiornigssa-
mut pivfigssax taima sivikitsigingmat
angnertungåtsiartunik akitsorsauteKa-
rumårtoK, amalo suliagssaK kingusig-
sukut aitsåt autdlarnertariaKåsang-
mat sulivfigssame sulinex angnertu-
sardlugo. suliagssap aningaussanut tu-
ngassutigut nagsatarissagssai ersser-
Kigsivdluinartinagit suliagssap aut-
dlartineKånginigsså kigsautigineKar-
mat tauva ministere aulajangisima-
vok, suliagssap ilåinå 1965-ime tek-
nikimut tungassutigut aningaussati-
gutdlo igdlersorneKarsinaussoK kisiat
ingerdlåneKarKuvdlugo.
taimåitumilc tamatuma kingunerå
1965-ime Kaertiterinerit sulivfigssuvdlo
torKaviliornigsså suliarineKåsangmata,
tåssame suliagssat tåuko kigdliling-
mik angnertussuseKarnertik pissuti-
galugo igdlersorneKardluarsinaussu-
mik suliarineuarsinaungmata. igdlor-
ssuartaliornigsså 1966-ime upernag-
ssåkut autdlartineKarumårpoK, tauva-
lo sulivfigssuagssaK 1967-ime uper-
nagssåkut atorneKdlersugssatut ilima-
gineKarpoK, tåssa imdipoK pilerssåru-
taorKårtunit ukiup Kencanik kingu-
singnerussumik.
niuvertarfingnut Kuerssuarnutdlo
tungassutigut 1965-ime pilerssårutine
suliagssat pingårnerssaråt Angmag-
ssalingme Kuerssualiagssax. sanane-
KartugssaK betoniuvoK xuleringnik i-
nitaxartugssaK igdloKarfiuvdlo Kuer-
ssuaKarneranut tungassut ajornaku-
sortut ikiorsertugssauvdlugit.
suliagssat kommunenut tungassut
1965-ime 7,3 miil. kr. migssiliortug-
ssauvait, 1964-imit 8 miil. kr. migssa-
ne ikingnerussugssauvdlutik. aningau-
ssanit tdukundnga ilåtigut suliarine-
Kartugssduput Ilulissane ungdoms-
klub e Umånamilo utoruait igdlugssåt,
kisalo kommunit avKUsiniagssait Kav-
sit suliarineKartugssduput.
ukiune kingugdlerne atorneKalersi-
mavoK Kalåtdlit-nunåne ukiumut ka-
terssortarfiup atautsip suliarineKar-
nigssånut nålagauvfik tapissuteKar-
tardlune. 1965-ime Ausiait tapissute-
xarfigin eKartugsséuput, igdloKarfiuv-
dlo katerssortarfigtågsså 1966-ime i-
nerune inungnut 300 migssånut inig-
ssaKarsinåusaoK.
sanaortugagssat
avguåuneKarnerat
titartagkame avdlame takutineKar-
poK 1965-ime sanaortugagssanut atu-
gagssat nunap ilainut KanoK avguåu-
neKarsimassut.
tamatumfina ersserpoK, ukioK måna
åma Nuk sanaortorfiunerpaussug-
ssaussoK, tåssa sanaortugagssanut a-
kuerssissutit tamarmiussut 1/3-é siv-
nerdlugit måne atorneKartugssaung-
mata. kisalo sanaortorfiunerpaussug-
ssåuput igdloKarfit sikussartumingit-
sut — Påmiut, Nuk, ManitsoK Sisimi-
utdlo — tamarmik katitdlutik sanaor-
tugkanut aningaussat atugagssait ag-
fait sivnerdlugit atortugssaungmati-
gik, kisiåne åma K’aKortume Ausiang-
nilo sanaortugagssat nalexangåtsiar-
tuput.
ajunåmigssamut Kalåtdlit-nunåne
sitdlimasissarfik
Kalatdlit-nunane ajunåmigssamut sitdlimasissamikut arnig-
ssussinerme inuit åssigingitsut tatdlimångordlugit ingmikorti-
nenarsimåput, tåuko tamarmik ingmikut sitdlimasissarfingne
åssigingitsune sitdlimasissugssångordlugit
ajunåmigssamut sitdlimasissarfiup
Kalåtdlit-nunånut tungatitdlugit Ki-
nigaisa apernrutit tigujuartarpait inuit
kikut ajunåmigssamut sitdlimasissar-
nermik årKigssussinerup Kalåtdlit-
nunånut tungassortåta pinerai. iluar-
sartussineK tamane nalornissorfigine-
Karsimangmat matumuna naitsumik
ilisimatitsissuteKåsaoK.
Kalåtdlit-nunåne ajunåmigssamut
sitdlimasissarfingmik årKigssussine-
rup pivai inuit ingmikortOKarfé pi-
ngårnerit tatdlimat tamarmik ingmf-
kut sitdlimaséKatigigfingme ilauvfi-
gissamingne sitdlimasisimassut.
Gruppe J-imut ilåuput inuit sulisit-
sissune sulissorineKartut, sulivfigssup,
agssagssornerup, niuvernerup, nuna-
lerinerup, privatimigdlo kivfartutig-
dlit il. il. iluåne. sulisitsissup isuma-
gissugssauvå inuit tåuko Danmarkime
sitdlimasissartoKatigit ardlåne akue-
rineKarsimassume sitdlimaserneKar-
nigssåt.
Gruppe 2-me åma 3-me pinexarput
umiarssuarne Kalåtdlit-nunåne naju-
gaxartune danskit umiarssuarnut ag-
dlagtuivine agdlangnexarsimassune i-
malunit agdlangnexartugssaussune i-
nugtaussut, tåssa imåipoK, umiarssu-
arne tamane 20 registertons sivner-
dlugo angissuseKartune nålagauvfing-
mit taorsigagssarsiarineKarsimassune.
grupperne tåssane pineKarputaoK i-
nuit Kalåtdlit-nunåne umiarssuarne
imalunit umiarssuarnik suliaKarner-
me sulisineKaratdlartut, åmalo umi-
arssuarne 300 registertons inordlugo
usitussusilingne nålagaussoK, tåuna
pigingnigttigaluarpatdlunit imalunit
umiarssuarmik pigingnexataugaluar-
patdlunit. inungnut tåukununga umi-
arssuautilik sitdlimasissugssautitau-
vok. sitdlimasineKåsaoK Københavni-
me danskit aulisarnerånut ajunåmig-
ssamut sitdlimaséKatigigfingme, umi-
arssuax piniarnermut, autdlainiarner-
mut imalunit aulisarnikut inussutig-
ssarsiornermut atorneKarnerugpat,
sitdlimasineKåsavdlunilo København-
ime danskit umiartornerånut sitdli-
masissartoKatigingne umiarssuax nå-
lagauvfiup sulineranut atorpat.
Gruppe 4-mut ilåuput inuit umiar-
ssuarne angatdlatinilo mingnemssune
umiarssuit agdlagtuivinut agdlangne-
xartugssåungitsune sulissorineKartut.
inuit tåuko sulisitsissup sitdlimasivi-
gisavai gruppenut sitdlimasivingme
ingmikut itume ajunåmigssamut sit-
dlimasissarfiup Kalåtdlit-nunåne a-
tautsimititainit sujulerssorneKartume,
Nungme.
Gruppe 4-mut ilåuputaoK kinalunit
nangmineK akilersugkaminik imalunit
avdlat pexatigalugit autdlainiarner-
mik, piniarnermik imalunit aulisar-
nermik ingerdlataxartoK, nangminér-
dlune pexatauvigkune, tåssa imåipox
En lille pause... en hyggelig sludder... Ild på en Cecil: Den er
altid perfekt rullet af fyldige, mættende blended-tobakker...
...så er der tid til en Cecil
unlngalåmeK ... OKalQterujOmen ... Cecil kukutdlugo: lmuvdluagaK
tupanik pltsaussunlk tupallk ...
— CecilitorfigsséngorpoK
piniartut aulisartutdlo nangminer-
ssortut. inuit tamåko nangmingnex
sulisitsissugamik pissugssåuput grup-
pet sitdlimasiviåne nangmingneK sit-
dlimasisavdlutik, tamånalo pissarpox
listene ingmikut itune ukiut tamaisa
1. novemberimit 15. decemberimut
kommunalbestyrelserne misigssugag-
ssatut saricumititaussartune agdlang-
neKarnikut. taimåitumik listerne ag-
dlagtisimångikåine, imalunit ukiup i-
ngerdlanerane nangminerssordlune
piniartuler simag dine imalunit aulisar-
tuler simag dine, tamåna erngerdlugo
kommunalbestyrelsemut nalunaeruti-
gissariaKarpoK taimaisivdlune sitdli-
masersinaujumavdlune.
kisalo Gruppe 5-ime pinexarput i-
nuit nålagauvfingme kommunemilu-
nit sulissorineKartut. tåuko åma sit—
dlimasersimåput, kisiåne nålagauvfik
kommunelunit sitdlimasisimångitdlat
nangmingneK sitdlimasersimangmata.
kisalo Kalåtdlit-nunåne inuk kina-
lunit inup inuneranik ånåussiniardlu-
ne ajunårnermik erKomeKartoK år-
xigssussinermit ilautinexarpoK.
gruppenut tåukununga ilaussut ta-
marmik pissugssaussutut sitdlimasi-
ssugssåuput. tåuko saniatigut nang-
minerssordlune agssagssornermik su-
liaxartOK imalunit niuvertussoK (ima-
lunit avdlat gruppe I-ime erKartorne-
Kartutut inussutigssarsiumik inger-
dlatsissut) nangmingneK kajumissut-
simingnik ingmingnut sitdlimasivigi-
sinåuput åipartik åma ilångutdlugo,
åipaussoK inussutigssarsiume angner-
tungåtsiartumik peKataugpat. aulisar-
tup piniartuvdlunit gruppe 4-me ing-
minut sitdlimasertugssautitaussup å-
ma nuliane sitdlimasersinauvå inu-
ssutigssarsiornerme angnertungåtsiar-
tumik tåuna pexataugpat.
sitdlimasinerme akiliutigssat piv-
dlugit sitdlimasivit tamarmik ingmi-
kut akiliutigssaKartitsissarput. aju-
nårnigssamut sitdlimasinerme Kalåt-
dlit-nunåne atautsimititat taimaisiv-
dlutik gruppe 4-me sitdlimasivigine-
xartartut akiliutåinik tigorainex isu-
magissugssauvåt. tamåna imaisivdlu-
ne pissåsaoK, ukiup autdlartinerane
sujumut akiliutigssaK sulisitsissune
nangminerssordlutigdlo inussutigssar-
siortune listerne agdlangnexarsima-
ssune tiguniarneKåsavdlune. ukioK
xångiugpat listet iluarsartunexåsåput,
tåssa ukiup ingerdlanerane arxit nu-
tåt ilånguneKarsimangmata avdlatdlo
pérneKarsimavdlutik, taimåtaordlo
tamarmik nangminerssortutut ukioK
kauj atdlagdlugo sulisineKarsimanatik.
tamatuma kingorna akiliutigssavik
aulajangerneKartåsaoK sujumut aki-
liutigineKartumit angnerusinaussoK i-
malunit mingnerusinaussoK, åssigi-
ngissutaussordlo tiguniarneKartåsaoK
imalunit utertineKartåsaoK ukiume
nutåme akiliutigssat piniarneKarnerå-
nut peKatigititdlugo.
ajoraluartumik atautsimititat naut-
sorssugkamingnik akiliutigssatdlo ti-
guniarnerinik kinguartorsimåput, ilå-
tigut sulissugssailexineK pissutigalu-
go, ilåtigutdlo listet navsuiautinik pi-
ssariaKartunik ilagdlit kommunet ilåi-
nit tiguneKarsimångingmata. suliag-
ssamut tamatumunga sulissugssat nå-
magtut pigssarsiarinex sule ajornarsi-
mangmata, atautsimititat København-
ime ajunåmigssamut sitdlimasissar-
fingme direktorate isumaKatigissute-
Karfigalugo atortugssat åssigingitsut
nagsiusimavait, direktoratilo akiliu-
tigssat tiguniamigssånut ikiuniaru-
mavoK, neriunarpordlo 1965-ip inger-
dlanerane nåmagsiniagagssat nåmag-
sineKarumårtut.
sianigerxusavdlugule pissutigssa-
KarpoK akiliutigssat tiguniamexarne-
rata amigautaunerat sitdlimasertug-
ssautitaussunut akornusisstissugssåu-
ngingmat.
H. Brøndsted,
sujuligtaissoK.
FLØJLS- *
SKJORTER
Farve:
beige — rød — marine — grøn
St. 36—41
Kr. 44.00
Forsendes over hele Grønland.
Kalåtdlit-nunånut tamarmut
nagsiuneKartarput.
Skriv til
<Lnga agdlagit
Hylet
FLØJL
MODEL
COM Bl
- moderne skjorte-komfort
Magasinet
GODTHÅB
Hundested Motoren
DEN MEST LYDSVAGE MOTOR
moiore nipikinerpåK
16—375 HK
FÅ DEN LEVERET MED
3-BLADET OMSTYRBAR
SKRUE, som er specielt
egnet til jagt på hvaler,
sæler og andre havpatte-
dyr.
Isskrueblade i alumini-
umsbronze er nu stan-
dardudstyr, kan også på
bestilling leveres med ud-
vendigt gummistøtteleje
omkring forenden at skruehovedet. Dette giver en lydsvag gang af
skrueakslen samtidig med, at denne understøttes ved kørsel i is.
pingasunik uluterneKarsmaussunik ulungnalingnik sarpilerdlugo piniar-
niaruk, tauva arfangniarnerme, puissmiarnerme milumassunigdlo imarmiu-
nik avdlanik piniarnerme afordluarslnaussangnik moforeKallsautit.
ulungnaf sikusiutit aluminiumsbronzeussut måna sanaortugkane atome-
Karput, ingmikutdlo piniarneKartitdlugit sarpit niaicflssåta sujumut isuata'-
tungågut silatimikut gumminik lejigdlif pineKarsfnåuput. sarpit taimaitut
akselé nipikitsuararssuput sikusiortitdlunilo gummit lejit akselimut igdler-
sQtaupuf.
a/s Hundested Motorfabrik
Hundested — Telegramadresse: Propelmotor
15