Atuagagdliutit - 23.12.1965, Blaðsíða 12

ingminut tatigineK pingaKaoK
pasisinåungilara nunavtine ikiuiniarneK suna pivdlugo taima
angnertutiginersoK. tamatuma inuit eitiasugsarpai ingmingnut-
dlo tatiginigssaraluat migdlisardlugo, savautigdlit sujuligtai-
ssuat Abel Kristiansen OKarpoK
Enaluit K’aKortup eneåne savaute-
Karfit savssasingnerit ilagåt kanger-
dlungme angmdinartumitoK, K’auor-
tumit 24 km-inik ungasigtigissume.
sar.Kuminartumikame K’agssiarssuku-
nut nalerKiutdlugo naggordlungnero-
KaoK, nunatå ujaragtuvdlune, nunav-
tine tikitagkanit avdlanit nikingåssu-
teKarpatdlårane. savautenarfik tåuna
savautigdlit peKatigit sujuligtaissuata
Abel Kristiansenip nunagå, ukiut 20
sivnerdlugit sulerulornermigut sanar-
fisimavdlugo. Åbitdle atdtaminit ili-
arssuvdlune peroriartorsimassou md-
na savauteKarnerpåt ilagåt, 47-nik u-
kioKdinardlune sulinermigut tugdlu-
ssutigssanik takussaKarsinaulerérsi-
massoK.
Eicalungne igdlorssuaK cementimik
sanåK Kaugdlorik, silasiåkåmitdle er-
sserKareréKaoK, Kutsiåkåme narssau-
tip ångajårssup sinåne sanåK. inugssa-
Karmatdlume igdlo angeKaoK, Abitdle
nulialo ArnåraK 15-inik KitornaKara-
mik, måna amerdlanerssait „uvdlu-
mingnit terKarérsunik". Abitdlip sa-
vanut inautå 28X11 meteriussoic, sa-
vat inaisa nutåliaussut sujugdlersaråt
cementimik sanåK suliarivdluagaK, sa-
vat 800 migssåinitut ukiume inigisi-
naussåt.
Abitdle EKalungnut perKårpoK 1942
junip 14-iåne, igdlulioriartordlune.
sujornagut ukiut pingasut Igalikume
kujatdlerme savauteKarsimavoK, EKa-
lungnutdlo piniaraluarame itigartine-
KarKårsimavdlune, KaKortormiungoK
teriangniarniarfigissarmåssuk. Abit-
dlile uterisernertugame pilerigissami-
nut nunagssipoK månamutdlo najor-
dlugo igdlutarissutsimigut savaute-
Karfingnit avdlanit nagdlersimaneKa-
runångitsoK.
100-nit 2200-nut
Åbitdle eKérsimårtugame sineri-
ssame ilisimaneKardluarpoK. kommu-
neråditorKane ilaussortausimavoK,
norKåissutigingningneratigutdlo sa-
vautigdlit peatigit autdlarnerneKarsi-
mavdlutik 1951-ime. 1953-imit ukiut
arfinigdlit savautilingne peKatigingne
sujuligtaissusimavoK, ukiutdlo mar-
dluk tunuarsimarKåriardlune aussaK
måna sujuligtaissungorKigdlune.
méraunivnit usorugtarsimaKaunga
savautilingnut pigigsårtunut, atåta-
Karnanga agdliartorama, ivssunik Kar-
malinguamik KaliaKdngitsumik igdlo-
uardluta, ildnilo kågtardlunga, Åbit-
dle OKalugtuarpoK. savautigdlit nud-
nårtorinermit aulajangersimavunga a-
ngisungoruma savautilingorniardlu-
nga. savautilingnit kunge Amo angi-
sorujugssuarmik uvavnut suniuteKar-
simavoK, OKdngikaluardlune Kanordle
itumik takutitaKartarnermigut. taima-
nikutdle påsivara ingminut tatigineK
KanoK pingåruteKartigissoK sumigdlu-
nit angussaxarniaråine.
— savautenarfingme iliniartoréra-
ma igdlugssamik savanigdlo 100-nik
taorsigagssarsivunga, Abitdle nangig-
poK. måna tåuko kinguåve emikalo
pingasut savautivut 2200 migssåinl-
put. — mérKat mikigatdlarmata nu-
liaralo kisivta sulivugut mikissungua-
mik igdloKardluta, taimane igdlugi-
ssavta emå ujaragpagssuaKarpoK nag-
gorigsaiumavdluta piartariaKagkavti-
nik. 1952-ime nutåmik igdlutårpugut
taorsigagssarsiarinago. igdlo agssåi-
narmik cementiliordluta suliarårput,
silatåme tamarme cementiugame, sa-
nassumik Kavdlunåmik ikiorteKar-
dluta. 1954-ime savat inåt suliarår-
put, taimatunåsit agssåinait såkuga-
lugit cementerdlugo. igdlorput måna
nalilerneKarpoK 100.000 kr-inik.
Igalikumit nuleravta nerssussuar-
sivunga, tamatumalo kingorna ner-
ssutauteKartuarpugut, mérKat pivdlu-
git imuk pingitsorsinåunginavtigo. uv-
dlumikut arnavissanik mardlungnik
nerssutauteKarpugut nerssussuårKat-
dlo mardluk. 1962-ime jåkat sisamat
misiligutigssat tikiput, arnavissat pi-
ngasut angutikulordlo. måna katitdlu-
tik arfineK mardluput. angutikuloK
sujorna tOKiikavtigo neKigeKaoK, 220
kg-nik neKinavfigårput.
savat åmerissarneK
OKautigineKarérsutut Åbitdle uv-
dlumikut savauteKarnerpåt ilagåt,
sulile savautine nåmagingilai, ajomå-
ngigpatdlo sapingisaminik amerdliar-
tortikusugdlugit.
— påsivara K’aKortup eruåne sa-
vautexarnek kisime iluamik inutig-
ssarsiutausinaussoK nudnårutauvdlu-
ne, sapingisavnigdlo naggorigsagaK
angnertusarniarpara, måssa eruarput
ujaraKaraluaKissoK.
Abitdlip nulia Hanne imalunit Ar-
nåraK, tolketingimut ilaussortap Ni-
kolaj Rosingip Katångutigå. ArnårKap
igdlumingne isumagissagssarpagssuisa
ilagåt savat åmerineK, åmit, tanigdlu-
git suliaralugit niorKutigssiarissar-
Foruden yakokser, køer og får holder Kristiansens også en ged. Der er også høns og
gæs på gården.
nerssussuit, savat jåkatdlo saniatigut Abitdlikut savaussauteKarputaok, amalo kukukuju-
teKardlutik nerdlluteKardlutigdlo.
MODEL 600
arnap
tulujua
takisunik talilik
angissusia 40 (42) åma 44
nuerssarnigssåta sukangåssusigssS:
Kilariarnerit 16-lt 5 cm naligåt.
kussanarKugåine sukangåssusigsså ma-
lerKigsårtarlaKarpoK.
atortugssai: FREESIA CREPE
nuerssauttt nr. 2 ama 3-t
nuerssaut kåvinartoK nr. 2
imalunit amlnerulårtut silingnerulårtut-
dlunit sukangåssusigsså maligdlugo.
anglssuseK ..............................
nuerssagagssap anglssusigsså ............
tunugsså:
nuerssauUnik nr. 3-nlk .................................
autdlartitsigit 3 cm-migdlo portussusllingmik manigsui-
narmik nuerssaeriardlutit, maminganit sjlåmukåmlk
kaujatdlariardlugo Kåvanit manigsuinarmik nangiguk .
takissusekalerneranut, takissuseritikumassardlunit ti-
kigpago, tauva unigssånut igdlugtut 4X2 ama 4Xl-nik
inårsivfigiuk.
KumuinaK nangiguk uniata 21 cm-imlk taklssuseKaler-
neranut, tuvilo Kilariamernik ..........................
inårdlugo igdlugtut, sivnere atautsikut.
sågsså:
tunugssåtut nuerssåsaoK unialo åma tåussumatut inår-
dlugo. 4X2-nik ilångarérpat KerKatigut avfsaoK, Ingml-
kutdlo nuerssalerdlugo, nuilåta tungåne nuerssautip
autdlartinere tamaisa l-imik ilångartardlugo arxaneK-
mardloriardlugo, kingulinilo nuerssaut avdlortardlugo..
tunuatut takitigilerpat tåussumatut tuvé inåsåput.
taligssai:
nuerssautinik nr 2-nik 60-inik autdlartitsigit 6 cm-imig-
dlo Koruårtumik (silémut 1, ilungmut 1) nuerssaeriar-
dlutit nuerssautit nr 3-nut taorserdlugit manigsuinar-
mik nuerssalerdlugo, nuerssåume sujugdlerme Kila-
riarnerit akugtOKatigingmik 80-ingordlugit ilaortoriar-
dlugit. saneråne l-imik ilassåsåput 3 cm-imik akugtu-
ssusilingnik Kilariarnerit 104-ngornerånut. taligssaK 40
cm-imik takissuseKalerpat (takissuseritikumassardlunit
tikigpago) igdlugtut 2-t inåsåput, tauva lOXl-nik kingu-
linilo 10X2-nik igdlugtut. sivnere atautsikut inåsåput.
nuilåta sinå:
nuerssåumik kåvlnartumik Kilariarnerit 153-it Koruår-
tumik 3 cm-imik portussusilingmik nuerssåsåput, så-
vata Kersane kaujatdlangnere tamaisa ima ilångartar-
dlugo: silåmut 2-t atautsikut, silémut 2-t Kiperiardlu-
git atautsikut. Koruårtumik inåruk.
katiternigsså:
naKitdluariardlugo tuvé sanerailo merssoriardlugit tale
merssorKårdlugit timitånut ikutikit. atåta sinå ilung-
mut peKeriardlugo merssoruk. katiternere nasikit.
40 42 44
350 350 400 g
136 144 400
37 38 39 cm
3X11 3X12 3X13
33 36 39
dlugit. åmerissardlune autdlartlsima-
vok 1950-imile, taimailiornerdlo pi-
ssaritsumausimångitsoK inuata OKa-
lugpalårå:
— tOKordlåp amia uvdlut mardluk
imermitineKåsaoK tauvalo unuisitdlu-
go kitserdlugo. tauva siårdlugo tanl-
neKåsaoK orssortaiarneKåsavdlunilo.
taimailerérpat tanerKingneKåsaoK er-
rorneKåsavdlunilo tauvalo sule taner-
Kigdlugo siårdlugo nivingarneKåsaoK
kingugdligmaisigut kikiagdlugo sani-
muinardlo tasitdlugo. panerpat imer-
mik nigdlertumik tagiartusaoK Kitu-
lmeralo nåmalerpat tasitsåsaoK. taima-
tut suliarissat ukiorpagssuarne avdlå-
ngortångitdlat, sianigissariaKarpordle
errorKingniaråine amertå imermilc ag-
torneKåsångingmat merKue kisimik
KaKorsauserdlugit evidardlugit imer-
migdlo nutåmik kingunerdlugit.
ArnåraK OKalugtuarpoK åmit 100
sivneKartut ukiumut suliarissardlugit.
piumaneKarnerarpai nunavtine Dan-
markimilo, piumassorpagssugaluitdlo
tamaisa sulissusinaunagit. ameK atau-
Gyldne - altid sprøde
„franske kartofler”
Aktieselskabet
DANISCO
Kristianiagade 8, København, 0.
Et lille lam, en efternøler, der bliver flasket op med komælk.
savåraK kingugdliaK nerssutip imuanik pingorsarncKartoK.
seK 50 kr-lersitarnerarpå. åmit mer-
Kue åssigingitsunik sisamanik Kali-
pautigdlit suliarissarnerarpai, icaKor-
rtut, Kernertut, kajortut Kassertutdlo,
KernertutdligOK KaKortutdlo piuma-
neKarnerpåuput. åmitdlugoK mikiga-
luartut taima suliarineKarångamik ag-
divdlutigdlo ivssugtitarput.
politikerivut ivkitsonaut
Abitdle politikimik nuånarissaKar-
tuvoK, sarKumissumigdle poliitildmut
kagdluniarane.
— isumauarpunga naligititauneK
uvdlumikut pdpiardindkut angusima-
gigput, OKarpoK. politikerivut ivkit-
suvatdlårput, tåssa landsrådimut fol-
ketingimutdlo ilaussortavut. Kinigau-
niunerme sukalagaluartut rådit igsia-
vinut ingikångamik Kugssinartarput
neriorssiLtigisimassamingnut naler-
Kiutdlugit. tugdlianik Kinersineuarpat
landsrådimut ilaussortdngortut aku-
nermingne sujuligtaissugssartik tor-
Kartugssångorpåt, isumaKdngilangale
landsrådip akunerane nalerKutumik
pigssanartoK, tdssa uvdlumikut kalåt-
dlit uvagut politikerivingnik taineuar-
sinaussunik sule peuanginavta, tai-
maingmat ajunginerusaoK landsråde
autdlarKdumut inatsisinik iliniarsi-
massumik sujuligtaissoKarune.
— akilerårutit erKiiniagaunerat «a-
noK isumaKarfigaiuk?
— aningaussarsiomikut taima ki-
nguarsimatigititdluta akilerårutivit
erKutariaKångikatdlarput, ajungineru-
vordlo pisiagssat akitsutait atoratdla-
råine.
— kisiåne atauseK påsisinåungisara
tåssa suna pivdlugo nunavtine ikiui-
niarneK taima angnertutiginersoK, da-
me atornerdlungneKardlune agdlåt.
tamatuma inuit eKiasugsarpai ing-
mingnutdlo tatiginigssaraluat migdli-
sardlugo.
åmåtaordle påsisinåungilara suna
pivdlugo nunavtine pigssarsiarineKar-
sinaussut måne niorKutigssiarineKar-
tarnigssåt angnerussumik norKåissu-
tigineKånginersoK. sok savårKat amé
Islandime suliarineKarsimassut mau-
nga tikisineKartåsåpat, nauk nalunago
nunavtine åma suliarineaKrsinaugalu-
artut? sut tamaisa Danmarkimut aut-
dlakåtinarnagit Uait måne atortug-
ssiarineKarsinaugaluarput piumagåi-
ne. sok Islandimit tulujungnik pisi-
ssåsaugut? måne nåmagtunik atortug-
ssaKarpoK, Kangatutdlo sulisinaujung-
naersimassut såriarfigssaKardlualisa-
galuarput tamåkuninga niorKutigssi-
orfeKalersugpat, taimalo ikiutit ang-
nertuvatdlåt pingitsorneKarsinåusaga-
luardlutik.
asime alianaitdlinerane
— ukiut ardlalialuit Kångiutut tut-
siukaluarpoK K’orKune savauteKarfik
Abitdlip pisiarderssårå, nangminer-
dlume misigssoriartordlugo aggersi-
magaluarpoK K’onmt inutigssarsiuti-
galugo savauteKarfigssatut piukunau-
teKarsinaunersut. nangålersimavordle
pisiarinigssånut akisuvatdlårmat å-
mame påsigamiuk savauteKarfigssatut
piukunångitsoK ilåtigut pissutigalugo
ukiume aputeKarpatdlårtarnine.
savautigdlit peKatigigfiat måna su-
juligtaissuvfigerKdigkane Abitdlip pi-
ngårtitdluinartuvå, OKarpordlo ukiu-
ne kingugdlerne savauteKarfiup sa-
vautigdlitdlo akornåne ajungivigsu-
mik suleKatigigtOKarsimassoK, tama-
tumungalo mikingitsumik suniuteKar-
simassoK savautigdlit peKatigit aut-
dlarnernerat. savautigdlit peKatigit
sulissutigisimavåt savauteKarfiup
K’aKortumingånit Upemaviarssung-
mut nungneKarnigsså.
Abitdlip nunaKarfiata arKa EKaluit
taigutåinausimångdaK, nauk inue o-
Karaluartut tikerKårneranit eKaluit a-
kugdlaKissut. unugkå tikikavta aKa-
guane iteriaicaugut, tauvauna eKaluit
nutaggarit arfinigdlit ningiuata Arnår-
Kap erKukai, sunauvfa uvdlåK Kderu-
ane sigssamut natdlukiarnerame nu-
naKarfingmik ateKautainik nutårtu-
gagssaKartikumavdluta. ningiondat
Savfit 74-inik ukiulik, Abitdlip arnå,
kissarssuserilersimavoK aulagsari-
ngårame taima ukiulingmut aulassi-
nångivigdlune, Åbitdldo OKarpoK a-
nåname Kanga sulinine sule åtarni-
arssaringmago måna inusugungnaer-
mat nangarsimåginaK pigigtik.
uvdloK seKinarik alianåissuaK, asu-
lo åma nåmagtordlugo ArnåraK inu-
vigsiortoK kungikut erngutarKautånit
inuveKatserneKardlune, silame anér-
suarujorsinardluta, unugkiartulermago
pisugtuakåvugut taserssup erKånut,
narssåkortumik takingikaluamik kug-
talingmut EKaluit ateKautånut. taser-
ssup sinånut pigavta Katsorulordlune
KåKat tarranigtitersimassut tuapåtså-
tigut orpigaminernik ikuatdlaivdluta
Kujatåta aussarigtitdlune alianåisi-
naussusia imågdlåt åma misiginarpoK.
åmåkume inusuit taserssup sinågut
orpigkat akornisigut hesterujortut gi-
tarerussårutigalugo, seKerngup Kingu-
aisa augpitdliutut sarKarsimassåtigut.
erininarsingitsoK inusuit eKalungua-
nik Kivdlaringnik tikiussissaraut nat-
dlutdlutik pissamingnik, ikumatita-
mut naluinardlugit pitsiåinaK Kalag-
kångata mamarssautigissagkavtinik.
unugsiuaorneK taimatut ingerdlavoK,
sumik isumakuluteKarata oKalungua-
rujordluta, ukioit savautilingnutaoK
ernumanartunik -nagsataKartartoK
puigoratdlardlugo, isortiarssålerne-
rane sut tamarmik nipaitddneråne, i-
kumatitaK kussanaKalune Kumut nao-
ralaortartoK unguvdlugo, Kissugssat
sérKulugpalåt kugpalånguardlo tu-
såvdlugit.
angerdlamut avKutåne KåKajungnaK
majuarsinardlugo ujaragssup Abitdlip
nasigtarfiata kigdlinganut pivugut. tå-
ssångånit kangerdlup Kåumatip ki-
nguainit Kivdlarigtisimassup tungånut
issikigiveKaoK, åsavnalo Abitdlip nu-
nautå KorsorKik, igdlutai Kaugdlorit
kajungernarserulordlutik. hestime ig-
siavdlune nukardleKune Amo arfini-
lingnik ukiulik sardliardlugo — atåta-
minit iliarssuvdlune pingorsaratdlara-
me nuånårtorisimassame kungip Å-
mup anca — nunåume tungånut tiku-
artupå oKardlune:
— takuvat, tåssa ivdlit kingornutag-
ssat.
Julut
Farmor Savfinc smider godter ud til sine børnebørn i anledning af svigerdatterens
fødselsdag.
ultussame inuvigsiornerane ningiondat Savfit erngutaminik paggagtitsissoK.
12