Atuagagdliutit

Årgang

Atuagagdliutit - 23.12.1965, Side 18

Atuagagdliutit - 23.12.1965, Side 18
H. C. Andersen ORPILIAGSSAK’ orpigpagssuarnipoK orpiliagssaic ku- ssanartorujugssuaK. inigssaKardluar- Pok, sexernup nuisinauvdluarpå, na- magtumigdlo silåinagssaKarpoK, er- Kånilo orpeKaterpagssue angnerussut naujartuårput, orpiliagssat sagdlilig- kiagssatdlo. kisiåne orpiliagssåraK agdliartulertorusoKaoK. seKineK ki- ssartoK silåinardlo pitsagssuaK erKar- sautigingilai. soKutigingivigpailunit naussorigsaissut Kitomait paornanik jordbærinik hindbærinigdlunit nuni- autigalutik OKalorussårtartut. ilane ti- kiutaraut KumuagtaK jordbærinik u- livkårtoK nagsardlugo, imalunit ivig- kap kanårtånut jordbærit nuivdlugit. tauvalo orpingup kigdlinganut inge- riardlutik OKaluleraraut: „å, ila unå- nguaK kussanangårame!" orpiuvdle tamåko tusarusungivigpai. ukioK atauseK Kångiungmat tagdle- riancigpoK, åipåguanilo sule tagdle- riarKingneruvoK. tåssame orpiliag- ssap ipaussai misigssuinaråine Kavsi- nik ukioKarnera påsinea ajornameK ajorpoK. „orpigtut avdlatut angitigisagalua- rama!" orpinguaK anersårulugpoK, „tauva avaleKutlka tamanut tikorsi- matlsagaluarpåka nuvnitdlo sumor- ssuaK issikiveKåsagaluarpunga. ava- leKutime akornine tingmissat iniliu- sagaluarput, anordlerångatdlo avdlat måko pissameråtut akimassutut siki- ssårtåsagaluardlunga!“ nuånårutigssarsivfigingivigpai seiu- narik, tingmissat, nuissat augpalug- tut uvdlåkut unukutdlo Kulåussortut. ukiordlune aput KaKorterulortordlo ilåne ukaleK pigsigardlune tikiutaraoK Kulautdlugulo pigsigdlugo — kamåu- mernangårame! kisiåne ukiut mardluk Kångiuput, ukiutdlo pingajugssåne orpik ima a- ngitigilersimavoK ukatdlip uiartaria- Kalerdlugo. å, agdliartordlune, agdli- artordlune angisorssuångoråine utor- Kalivdlunilo, tåssa silarssuarme nuå- nersutuaa, orpik taima isumaliorpoK. ukiåkut kivdluissartut tikiutåinar- put orpitdlo angnerssaisa ilait kiv- dlortardlugit. ukiut tamardluinaisa taima pissarput, orpiliagssardlo inu- sugtoK måna agdlivdluinarsimassoK ulilersaipoK orpigssuit kussanartut a- ngisutdlo neraulugdlutik pissorpalug- dlutigdlo upikångata; avaleKutait kivdlomeKartarput, avaleautaerute- riarångamigdlo sordlo tangneruler- sardlutigdlo aminerulersartut ilisar- ssaujungnaingajagdlutik. tauvale Ka- mutinut igssorarneKartarput, hestit- dlo uniartigalugit autdlaruneKartar- put. sumungnåsåpat? KanoK pineKåsa- gamik? upernagssåkut tuluvamaK unga- ssorssuardlo tikingmata orpiup ape- rilerpai: „sumut ingerdlånerait nalu- visigik? nåpingilisigik?11 tuluvarnat sianigissaKångitdlat, ki- siåne ungassorssuaK nalornissorsima- ssutut issikoKariardlune sikigpoK o- Kardlunilo: „isumanarpunga takuv- dlugit. tingmivdlunga Ægyptenimit aggerama umiarssuit nutårpagssuit nåpitarpåka. umiarssuit kussanartor- ssuarnik nåparuteaarput, OKarsinau- vungalo orpiliagssarsungnitsut. inuv- dluarKUterujugpavse. nåpareaaut, nå- pareKaut!" „imaK Karssutdlugo tingmisinåusa- galuarama! imaK tåuna Kanoruna i- toK, sunalo åssigå?“ „å, navsuiåsavdlugo angnertuvat- dlåKaoK!" ungassorssuaK oaarpoK Ki- imagutdlunilo. „inusungnerit nuånårutiginiaruk!" seaernup Kinguai oKarput, „agdliar- tordluarnerit nuånårutiginiaruk, inu- sugtututdlo inunerit ilingnitoK!" anorivdlo orpik kunigpå, kanerne- ruvdlo Kuvdliminik nåkåtitsivigå, or- piliagssavdle påsingilai. jutdleriartulerångat orpit inusug- tunguit kivdlomeKartarput. orpit or- piliagssamit tåussuminga mikinerit inusungneritdlo erKigsiveKångitsut, autdlarumajuartutdlo, orpit téuko i- nusugtut, tåukulo kussanarnerssåu- put, avaleKutait kivdlorneKameK a- jorput, Kamutinut usilersuneKartar- put, hestitdlo uniartigalugit autdla- runeKartarput. „sumukåsagamik?“ orpiliagssaK a- perivoK. „uvavnit angnerungitdlat, agdlåme atauseK uvavnit mingneru- jugssuvoK. sok avaleKutait pémeKar- neK ajorpat? sumukartarpat?“ „nalungilarput! nalungilarput!“ ku- palorarssuit Kardlorput. „igdloKar- fingmikavta igalåtigut itsuartorpugut. nalungilavut sumukåuneKartut! pi- nersarneKartarput nagdlernigssaKå- ngitsumik! igalåtigut itsuartoravta takuvavut kiagtut KerKinut ilineKar- tut pinersausersorneKardlutigdlo ku- ssanarnerpånik, ipilinik kultitaler- sugkanik, kåginik tungusungnitsorta- lingnik, pingussanik nanerutinigdlo untritiligpagssuarnik!“ „tauvalo orpiliagssaK aperivoK avaleKutine tamaisa sajugtitdlugit. „tauvalo? sumik pissoKarpa?“ „amerdlanerussunik takussaKångi- lagut. naleKångilaK!" „pingorsimanerpunga avKut tåuna nuånersorssuaK avKutigisavdlugo? “ orpik nuånårtorujugssuångorpoK. „i- map Kulågut ingerdlanermit sule pit- sauneruvoK! angerdlarsiumeKaimga! jutdlerniardlitoK! måna ukioK kingug- dleK autdlaruneKartutut angitigiler- punga! ila Kamutinisagaluarama! i- nime kiagtumisagaluarama pinersor- pagssualersordlunga! tauva sule pit- saunerussumik, sule pinernerussumik titkiutugssaKarpoK, sorme ama taima pinersartigisavanga! sule angnerussu- mik tikiutugssaKarpoK, sule pineme- rujugssuarmik! kisiånime suna? eri- nisoKaunga! sunersunga nalulerpara!“ „nuånårutiginga!“ silåinaK seKina- rigdlo OKarput. „måne silåinarme i- nusugdlutit inumarigsårnerit nuånå- rutiginiaruk!“ nuånårutigingningilardlo! agdliar- tuinarpoK. ukiunera aussauneralo å- ssigingmik KorsussaipoK. KorsuvoK tarrajårdlune, inuitdlo takungnigtut OKartaraut: „orpik kussanaKaoKl“ jut- dleriartulermatdle avdlanit sujug- dlersauvdlune kipineKarpoK. ulimaut ikugtaivoK ernåva avKutigalugo. or- pik anersårulugdlune nunamut upi- poK, ånerpoK soraersinaujungnaer- tutut misigalune. pivdluamigssamik erKarsautaerutivigpoK. naj ugkaminit agdliartorfigissaminit avigsårnigssane aliasutigå. nalungilå takorKigsinau- jungnåisavdlugit ikingutitorKane asa- ssane, orpigkat naussunguitdlo enta- minitut, agdlåme imaxa tingmissat. autdlalemera atoruminångivigpoK. orpik aitsåt ilisimaipoK igdlorssup silatåne orpeKatine ilagalugit iline- Karsimatitdlune angut oKartoK tusa- ramiuk: „una kussanartorssuvoK! a- tungitsorsinåungilarput! “ tauva kivfat mardluk åssuairissut tikiuput orpiliagssardlo inerssuarmut alianaitsumut erKUtdlugo. ine kau- jatdlagdlugo igkane åssilissat nivi- ngåput, kissarssussuvdlo .marrarnik sikagtitanik sanåp Kåniput Kilmuag- taussarujugssuit kineserit sanåve løvit åssertalingnik matoKartut. igsiaving- nik ukamartoKarpoK, nerriverujug- ssuit atuagkanik åssiliartalingnik u- livkårtut pinguarpagssuitdlo aningau- ssarparujugssuarnik akeKarsimassut. orpiliagssaK nåpameKarpoK nåpartap kiparujugssuarnut siorKanik imaling- mut, kisiåne kialunit takusinåungilå nåpartap -kiparigå ånoråminernik Korsungnik portorsimagame ilineKar- simavdlunilo naterssuarujugssuarmut agdlalingmut. ila orpik sajungårame! sunialeKåumitauva? angutit amatdlo pinersarpåt. avaleKutainut nivingar- pait Kagssutaussénguit påpiaranik xa- lipautilingnik sanåt, Kagssutaussatdlo tamarmik mamartimik ulivkårput. i- pilit kultiussanik portugkat KåKorta- rissatdlo nivingåput sordlume orping- mut atavigdlutik agdliartorsimassut. nanerutérKat augpalugtut, KaKortut tungujortutdlo avaleKutinut ivertine- Karput. inussat inugtordluinaK uma- ssutut itut — orpik taimåitunik sujor- natigut takungisåinarpoK Korsugtaine nivingåput. norpiånutdlo uvdloriau- ssarujugssuaK kultitut itoK ivertine- KarpoK, pinersorssuvoK, naleKångit- dluinartumik pinerpoK. „unugo,“ tamarmik, „unugo Kingor- tugssauvoK!" „å, ila unungniardlitoK!" orpik isu-i maliorpoK, nanerutitoruko ikiniar-i dlit! sussoKåsanerpame? orpit orpig-t pagssuarnit pissut aggerniarnerpat takuj artordlunga? Kupalorarssuit it- suariartorumårnerdlutik? måne ag- dliartusanerama pinersarsimåsavdlu- ngalo ukiut aussatdlo tamaisa?11 måssame nalungikaluarpå, kisiåne erininermit Kalipå ånernalerpoK, tåu- nalo orpingmut ima iluaitsigaoK sor- dlo uvagut niaKordlugkångavta. måna nanerutit ikiterput. Kivdli- ngårame, kussanangårame, orpiup a- valeKutait tamarmik sajulerput, tai- maingmatdlo nanerutit ilåta ikuat- dlagtileraluarpå, iluamik KasilivoK. „erKanaralugtuaK!" arnat nivdler- put Kamikasuardlugulo. måna orpik sajusavdlune kissiler- poK. ånilånganaKaoK! pinersautime i- laisa katånigssåt ånilangatigissorujug- ssuångorpå. pinemermit påtsivéru- Pok, månalo matorssuit igdlugtut ang- marput, mérarpagssuitdlo isåput sor- dlume orpik upitisagåt. inuit utor- Kaunerussut silatusårdlutik kingug- dliuput. memat nipaKångitdluinar- dlutik KøKarput, sivikitsuinarmigdle, tauva nuånåtorssuångorput suna ta- måt nipingordlugo. orpiliaiput, tuni- ssutisiagssanigdlo puiaeKåtårput. „suniarnerpat?11 orpik taima isuma- liorpoK. „sussoKåsavamitauva?11 nane- rutitdlo nungujartorput, nungututdlo Kamitarait, tauvalo mérKat orpik piai- vigilerpåt. arpaliuput avaleKutait xa- ngame nérKulunguarsse! uvdloriau- ssaK Kilerssorsimångikaluarune nå- ka rsimåsagaluarpoK. mérKat pinguartåtik kussanartor- ssuit atordlugit Kitaserput, orpik Ki- merdlornérupoK, taimågdlåt mérKa- nut pårssissutoKaK arnaK avaleKutai- sa akornånut KinertarpoK, kisiåne av- dla pingilå paomarssuarmik ipilimig- dlunit takungitsugaKarsimåsasoralu- go Kinerdlerame. m/s .FRIDA DAN" REDERIET J. LAURITZEN KØBENHAVN GAVE-RADIO Vort katalog er fyldt med gode gaveideer og forefindes på alle telegrafstationer i Grønland. — Telegramadresse: GAVERADIO. Kataloget sendes gratis til Dem på opfordring. GAVE-RADIO katalogiuterput tunissutigssanik isumagssarsinartorujugssuvoK Kalåtdlit-nunånilo nalunaera- suartauserivingne tamane taku- neKarsinauvdlune. — telegram- emiaråine: >.5AVERADIO peru- sugtut katalogirnik akeKångitsu- mik nagsineKarsinåuput. GAVE — RADIO Østbanegade 17 . København 0. 18

x

Atuagagdliutit

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.