Atuagagdliutit - 23.12.1965, Side 29

Norgeme Kanga jutdle
norgemiut atuagkiortuisa tusåma-
ssaunerit ilåta Sigrid Undsetip atuag-
kiame ilåne OKalugtuarå Kangauneru-
ssok Norgeme jutdlisiortarneK. atua-
gaK: uvdlut pivdluarfit, tigulårivfige-
riartigo:
— anånap Theavdlo .silap issangiåi-
nalernera nuånarivatdlångilåt. jutdli-
ir.ume piarérsarnigssaK autdlarnerta-
riaKalerpoK. — Norgeme mérKat uv-
dlune X3-ine jutdlisiortarput, nagdliu-
tunilo igdlume ningiussoK arnatdlo i-
kiortaussut suliaKarpatdlånginiåsaga-
mik nerissagssarpagssuarnik piarér-
saissarput kågiliortitertardlutigdlo a-
merdlasorpagssuarnik. tauva Kaerxu-
ssat uvdlo’KerKasioriarKUSsat unukor-
sioriarKussatdlunit ungasigsumit ag-
gersut nerissagssaileKissuneKarncK a-
jorput. ukioK måna anånap .piniarsi-
mavå pulukip nescå ilivitsoK tugtuv-
dlo agfå; jutdlikune isertugssaKaxing-
mat. Norgeme jutdlip nalå issigka-
kajugpoK, taimaingmat neitit nutau-
titdlugit nerissagssat, errorsivigssuar-
nut nåpartanutdlo apumik imaling-
nut igssorarneKåinartarput. issanger-
tornigssardle ånilångagineKartuartar-
poK. issangerångat suj atagssat suja-
lårérnesartarput uvdlorme nerineKar,-
figssåine nangitdlugit sujariåinångor-
dlugit, avdlat taratsunik Kasilitsulig-
kanik tarajorneKartarput, medister-
pølsit aulisagkatdlo sujariardlugit 6-
riardlugitdlo Kumuagtanut ikinexar-
tarput Kajue orssumik xagdlerneKar-
tardlutik. jutdleriartornerane avdla-
nitaoK suliagssaKartarpox: .pulukit
Kugtorait imermut taratserdluagka-
mut ikiorarneKartarput, savat Kug-
torait imermut sukuligkamut, pulu-
kip niaKua niuilo syltiliarineKartar-
put, errortagssat tamarmik errorne-
Kåsavdlutik igdluvdlo ilua tamarme
assangneKåsavdlune.
Thea igavfingme ulåpuserpoK, Mari
Moen errorsiartordlune tåkutdlune.
Mari KorormiuvoK, angisoK inuserig-
sordlo, pinersoK jcernertunik Kérssår-
tungortunik nujalik. Norgeme nausso-
rigsaissut nuliait amerdlanerit åssiga-
lugit nipaitsuvoK, atarKinarpalugtoK,
Marilo tåkukångat igdlume najugag-
dlit tamarmik nuånålertarput. uvdlo’
Kereasiornerit tamaisa mamarivdlua-
gainik Theap nerisitarpå, Andersilo
atuarérdlune angerdlarångame Mari-
mut ikiutarpoK errortanik korinitunik
akiartardlutik ånissuissaramik inio-
raissardlutigdlo, errortat narKup atå-
nit Kagdloriardlugit igdlup tunuane
nautsivingme iniorKatinut iniorarne-
Kartaramik. Mari tåkukångat Andersip
iiånériardlune erKaimassarpå spejde-
ritut pissugssaunine maligdlugo ig-
dlume suliagssat ikiuvfigissariaKara-
migit — arnatdle igdlumitut avdlat i-
kiorumassångilai perrumåtårfiginar-
tardlugit uvdlut ilåne uvdlo’KerKasiu-
tigssanik nerissagssiorumassardlune
spejderitut bøfiliortarérnikugame. ne-
rissagssiornigssåle anånap Theavdlu-
nit ilalemeK ajorpåt.
errortat silame nivingatikaluardlu-
git panerneK ajulinarångata, jutdler-
patdlårtinago Andersip Marivdlo Ka-
lianut ingerdlåssutarpait tagpavani-
io nivingåtitertardlugit. — uvdlutdle
ilåne atdlamermik erssertOKariatår-
taraoK. sexineK nuissanit Kaugdlorl-
narnit åungartineKaKåtariardlune sar-
KumerdluartaraoK igdlup erKåne or-
pingne kuseriamerit millioniligpag-
ssuit Kivdlålugtuinångortitardlugit.
igdloKarfingup erKånitut orpigpag-
ssuit uvdlorpagssuit åungarsimassu-
tut isimassut takugssaulertaraut.
nautsiviup ungaluata akiane narssåu-
me Lysgårdimut atassume hestit i-
vigkane tOKUsimavdlutik sungårtisi-
massune mangiarput. Thea nautsi-
vingmit nerissagssiomerme atortunik
nautitsissarfingmit tåkupoK saiatit pi-
lutainik nutsorKåmigkaminik tigumi-
ardlune. ujarKane Kaleriågkane akor-
ne ivssortalingne naussunguit åssigi-
ngitsut mardluk sivkersimassut
Hansip navssårai. taimak pissoKarne-
ra nuåneraluarpox, Norgamile jutdli-
lersitdlugo silap taimak issangiartigi-
nera nuånarineKarpoK ajorpoK.
Tulla nuånfirdluaranilo endgsive-
KångilaK. påriuminaeKaoK, nauk uv-
dloK nåvdlugo OKalugtartortoKaralu-
artoK jutdlisiutit marchiutitdlo atoKå-
tårdlugit. åmame Theap anånavdlu-
nit pisugtuaKatigineK bileKatiginer-
dlunit saperpåt pivfigssaKånginamik.
Tullanguakasik nagdlingnaK. ataut-
simik ukioKardlunile nåparsimaler-
poK, sunalo ajoirutiginerå nakorsat
påsineK saperpåt. måna Kulinik ukio-
KarpoK — Andersimit ukiunik pinga-
sunik nukardliuvdlune Hansimitdle
ukiunik pingasunik angajugdliuvdlu-
ne. taimåitoK OKalungneK sapingajag-
Pok, ingminut ikiorneK saperame på-
rineKartuartariaKardlune. taimåikame
igdlume najugalingnit tamanit arsu-
gauvoK. anåna inimit sutdlivingmit
tåkukångame Kasuerseriartordlune
Tulla sardllssiuteriardlugo erinarssor-
figissarpå. kungip paniatut pencigså-
rutigalugo Theap nåkutigissarpå, nu-
kagpiarxatdlo igdlussaliutarpåt pi-
ngussanik upigartitagssainik — nipi-
liorsinaussut tamaisa Tullap nuåna-
rigamigit.
.. jutdliaraK aKaguagungmat Thea
anånalo igavfingme suliput Kautinga-
javigdlutik. pulukimit syltiliax pulu-
kivdlo niue imermut taratserulorne-
Karsimassumut ikineKarput, Kivdler-
tussat kågérKanik imigkat matorne-
Kardlutik nerissagssausivingmutdlo i-
liorarneKardlutik. tauva igavfiup iga-
låve Theap angmarpai orssoKardlu-
artunik nerissagssarsungne migdlimi-
niåsangmat. „arrå, issilersimånguat-
siarpoK“, oxarpoK, mardluvdlutigdlo
anigamik majuartarfit Kåne xeKaler-
put uvdloriarpagssuit uisorilassuinait
issigingnårdlugit. ilumut issilersima-
nersoK påsiniardlugo nautsivingmut
ingerdlatsiarput — tåssamiuna, nuna
KerilålerérsimavoK. Kingmiat Njord
malingnigdlime anisimassoK pangali-
navik nautsiviup isuanukarpoK Ki-
lugtorujugssuangordlunilo, nauk Kilu-
tagssånguaKarane — ukiordlualerne-
ra nuånårutiginermit.
aKaguane uvdlåkut kanersimagame
KaKortuinauvoK. anåna igdloKarfiliar-
poK. Hans Tullalo bilimut ilåuputaox.
uvdlumikut naussorigsaissorpagssuit
igdloKarfingmlput — Kissugssanik,
orpiliagssanik karrinigdlo Kilertaku-
tånik tuniniaissut. anåna orpiliagssa-
Kétardlutik Kupissalerångata, uvdloK
unuardlo tamåkiussardlutik unuaule-
rångata sivikitsuararssuarmik uvdlu-
ssalerdlune, seKineK augpalugtuinauv-
dlune kissarneKaranilo orpigpagssuit
Kulåtigut nuitsiaraluardlune tarrita-
lerångat, tauva ujaråinamik inuit så-
koKaratdlarnerisa nalåne inusimassut
karrit narssautine katerssugkat ki-
ngugdlit aissarait inigissamik ernåi-
nut nivingartardlugit. nukiup karrini-
tup ikiuneragut seKineK kissagterKi-
saoK ukiumut ajugausinaulemiåsav-
dlune — seKinerdlo. ajugaoriarpat
narssautinigdlo augtitsigpat nukik
karrinik nautitsissartoK uterumårpo«:
inuit karrinik pivdluautauvdluartar-
tunik katerssericigsinauniåsangmata.
norgemiut kristumiungoraluaramig-
dlunit karrinik jutdlip nalåne igalå-
mik silatåine nivingaissartuarput —
taimailiortarnertik isumaKartilerdlugo
tingmiårKanut KåKat orpigpagssuitdlo
aperujugssuardlutik nerivfigssau-
jungnaerångata inuit najugåinut or-
nigutalertartunut nerissagssinermik.
Norgeme naussorigsaissut umassunik
tingmissanigdlo nuånarissaKartuartu-
simåput, jutdlivdlo unuåne hestit,
nerssussuit savaussatdlo mamarissåi-
nik nerdlerdluartarpait, tåssagoK å-
nåussissungup inuvigingmago.
Kangarssuarmit tyskit nunavtinik ti-
guainerat tikitdlugo uvagut Norgeme
najugaKartugut tingmiårKat jutdliku-
ne karrinik nerissagssituarsimavavut.
karrit Kilertat amerdlanårdlugit a-
nånap pisiarissarpai, igdlup igalåvisa
tamarmik silatait Kilertanik atautsi-
nik nivingåvigineKartardlutik. inime
igalåvata silatånut karrit nivingarne-
Karångata Tullap Kamutéralerdlune
angalaonineKånginine kamagsautigi-
savdlugo puigortarpå. tingmiårKat
karrinut mexåtårtut issigingnårdlugit
RuånarissaKigamigit.
jutdliaraK Norgeme nagdliutut ang-
nerssaråt. Anders Hansilo isumaKar-
put jutdliaraK uvdlåmit autdlarne-
rértartoK orpiliax inerssuarmut erxu-
neKarångat orpiliavdlo pinersautai
xalianitut Theap aricarångagit.
Anders Hansilo jutdlime tunissutig-
ssamingnik portuilertarput, portug-
mik pisiagssarsiulermat Hansip ume-
Katigå, tamatumalo kingorna ivsingi-
gagssat karrit sungångajagtunik Ka-
lipautigdlit atautsimut Kilertåkutåt å-
ma kussanarnersiordlugit pisiput.
Norgeme ilerxuvoK karrit atautsi-
mut Kilertat igalåt silatåinut jutdli-
kune nivingartardlugit. ukiut tusinti-
ligpagssuit matuma sujomagut inuit
ujaråinamik såkoKaratdlarnerisa na-
låne Norgeme karrinik nautitsineK i-
likaramiko isumaKarput nukik karri-
nik naujartortitsissartoK nunap ilua-
ne najugaxartoK karrinik katerssui-
nerme tåmartartoK, karrinutdlo nar-
ssautine sivnerutunut torKortartoK.
karrit sivnerutut åma kivdlorneKarå-
ngata nukik karrinik naujartortitsi-
ssartoK ilångutdlugo pigssarsiarine-
KartarpoK. tamåna pivdlugo karrit
katerssugkat Kilertat kingugdlit tor-
KorneKartarput. ukiordluarångt, nuna
Kerigångat apumitdlo Kagdlerångat,
iiuna, tatsit orpigpagssuitdlo Kerru-
ssorsimassut unuame Kångorujugssua-
katdlo agdlagartalersornerine agssatik
atissatigdlo pilikimik simertitertar-
pait, anåna orpiliamik pinersaititdlu-
go. nukagpiarxat pissutigssarsiagssa-
mingnik erxarsartuartut anånaming-
nut ornigusinaussarput aperalutigdlo:
— anåna, uma atine Kanox agdlagtar-
på? — aperiartortarnermingnut pi-
ssutiginerussartagåt tåssa orpiliap ta-
kunigsså. amame pinersautit ilait pi-
soKaoKissut alutornarungnaerneK ajo-
ramik. orpiup noKutå marraussamit
sanåK ingile anånap arnåta angutå-
talo pivåt anånap angutåta angajor-
Kåvinit Trondhjemime najugalingmit
anåna atautsimik ukioKardlune orpi-
liarKåsangmat. ukiox måna ingile nu-
tåmik kjolertårsimavoK silikimigdlo
nutåmik KilteKUtitårsimavdlune aug-
palugtoK KaKuårtumik. orpiup piner-
sautaisa ilait ukiut tamaisa aserorto-
xartarput, aserortut anånap nutånik
taortigssarsissarpai. Andersip nalu-
ngilå pinersautit sordlit pisoKauneru-
n er sut.
Theap igfiugaisa kingugdlersari-
ssarpait jutdlip kågérai. kågéncat u-
tat kingugdlit igiiorfingmit åninexa-
rångata igdlume najugagdlit tamar-
mik kavfisortarput, jutdliarKamime
kingusinaruj ugssuåkut uvdlo’Kerxasi-
ortoKartarame. Theale anånalo kav-
fisorugtortugut nikuiput — niorKutig-
ssat pisiat kingugdlit niuvertumit ag-
giuneKarmata, åma naussorpagssuit
erKussorneKarput amerdlangåramik
ilissivigssaileKissunarsivdlutik agdlåt.
naussunut agdlagartaliussat anånap
atuarpai naussuerniartinnutdlo telefo-
nertariaKardlune — naussunik nag-
sitsivigingisaminitaoK nagsineKarsi-
magame. jutdlerångåme ikingutit i-
lisarisimassatdlo tamarmik naussunik
nagsineKartarput. åtsissutdlo tamar-
mik jutdlime tunissutinik tunineKå-
såput. Anders oKarpox nautsiviup
nåkartitsissarfingme KeKarumavdlune
agdlagkanik åtsissartox agdlagkat
puånik aningaussanik jutdlime tuni-
ssutisiagssainik tuniniarumaramiuk.
måna issilivigpoK, Kialeriardlunilo u-
nagseriartordlune iserångame oxarta-
raoK „aperKajålerpoic".
KaKorterKassut utat sårugdligdlo u-
ginagax rødvinilik nukagpiarxat ma-
marivatdlårtångikaluarpåt. jutdliar-
Kamile tamatigordluiinaK tåuko neri-
nexartarput anånap angajorKåmine
ukiut tamaisa jutdliarKame nerissar-
simangmagit, anånavngoK angutåta
åma angajorKåmine ukiut tamaisa
jutdliarKame tåuko nerissarsimang-
magit. Norgeme inugpagssuit katuliu-
g'atdlarnermingne ilerKussut måna-
mut atorpait agdlåt isinginiartardlu-
tik, nauk ukiut 400 matuma sujoma-
gut lutherikungorsimagaluardlutik.
jutdliarKamile uvdlo’KerKasiorneK
nuånerdluinartarpoK — igdlume na-
jugagdlit tamarmik atissamik pitsau-
nerssåinik atissiortordlutik nerriving-
mut igsåssarput, Kutdlit ingnåtdlagi-
artortut tamarmik KamineKartarput
igdlume tamarme unuk tåuna nane-
rutåinait KåumarKutigineKåsangmata,
initdlo teKerxue tamarmik nanerumik
ikumassumik ilissivfigineKåsåput.
nerrivik naussunik pinersarsima-
vok, naneruserfit tuluit sanåve ku-
ssanaKissut nerrivingmitineKardlutik,
Theavdlo nerrivik orpiliagssat avale-
Kutainik karriminernigdlo pinersarsi-
mavå. KaKorterKassut sukulerdluari-
ardlugit kanelilingnik punermigdlo
Kitermiuleriardlugit nerigåine mamai-
ginagagssåungitdlat — åmame man-
delertaxarput, mandelimigdlo nav-
ssårtoK ukiup jutdleridngnigssåta tu-
ngånut iluanårtuåsaoK. Kanga imåisi-
magaluarpoK mandelimik navssårtoK
ingmikut jutdlime tunissutisisavdlu-
ne. anånavdle angutåta isumagssarsi-
arisimavå mérKat perorsarneKåsa-
ssut tunissutisinermit tunissineK nuå-
narinerulerdlugo. tauva aulajangersi-
mavå paninguame ardlåt mandelimik
pugutamine navssårtoK sujugdliuv-
dlune jutdlime tunissutigssaminik av-
guåisassoK. anåna oKarpo« erxaima-
nago atåtamik isumagssarsiå kussa-
nartOK nangmineK nuånarisimaner-
dlugo. åma erKaimångilå Katångume
nuånåmtigisimaneråt. taimaingmat
måna OKartarpox mandelimik pig-
ssarsissoK ukiume tugdlerme iluanår-
tuammårtoK.
Tulla igsiavoK nuånårnermit igdlar-
tuardlune, Hansivdlo oKarnera malig-
dlugo igsiassut tamarmik nuånåler-
put Tulla nuanånatigiumanermit.
Tullap KaKorterKassut mamareKai,
nuånerineruvåle nanerutit ikuma-
ssut issigisavdlugit. åmame supordlu-
git Kaminiartaramigit. oxalugfik
sujanerpalugtoK tusarångamiuk une-
riardlune pilisaoK: — ding-dang, ding-
dang. sujanerpalåx tusarneKarKårå-
ngat isersimassut tamarmik imertar-
fitik rødvinimik imagdlit tigoriardlu-
git anissaraut majuartarfiitdlo Kanut
KerKitardlutik.
igdloKarfiup oxalugfiata sujame
suj anerput, anorivdlo OKalugfiup tu-
ngånérsup sujarnit nipait nipituneru-
tingmagit sujanérKap tatsip igdlua’-
tungåne oxalugfingup sujanéråta ni-
pånut agdlåt unuk måna tusarssåu-
put. sila uvdloriarpagssuaKarpoK ig-
dlutdlo igalåve tamarmik Kåumarig-
såKaut. Vingnesip erxåne orpigpag-
ssuarne tamane tamåne Kaumanerit
åma takugssåuput. majuartarfingnit-
dlutik Kinitsiariardlutik tamarmik
skålérput ingmingnut jutdlime piv-
dluarxuvdlutik. imertarfitik imaer-
tarmatigik Hansip imertarfingme nar-
Kanimernga imipatdlagpå sungarnigi-
gamiuk — rødvinile mamaigalugo o-
KarumångilaK.
tauva anåna inerssuarmukarpoK or-
piliaK ikiteriartordlugo. tåssa aitsåt
jutdlerdluarpoK. anåna isumaliorpoK
tupingnarnerardlugo ukiut tamardlui-
naisa jutdlisiortarnerup taimak nuå-
nertigissarnera nagdliutorsiornartigi-
ssarneralo. kissarssutaussame Karmåi-
nagkame angmåinartumilo orpirni-
nerssuit ikuatdlarugtorsimåput, iku-
manerup Kaumarnera augpalujårtui-
nax igkane KalipauteKångitsune pi-
soKaunermitdle manigsuinångorsi-
mavdlutik kaj ortoK-augpalu j årtune
arpaKåtartutut ipox. åssilissat Kali-
pagkat atuagkatdlo Kingomernit er-
Kornerångamik ersserKigsimissarput.
orpiliap nanerutérai naneruserfitdlo
mvingassut mardluk nanerutait ike-
riarmata inerssuaK KåumarpoK, nane-
rutit ikumanere igalåne tarranigdlu-
tik. silatåt tårtuinauvoK, inerssuardle
alianaeKaoK. orpiliagssarsungnialåK,
nanerutisungnialåK naussorsungnia-
lårdlo atautsimut kateriaramik ila ti-
pi gexaut. anånap igsiavine Tullap ig-
siaviata kigdlerpiånut igdluartipå
Andersip jutdlip ivangkiliua atuå-
sangmago tusarnårniåsagamik. Anders
atuarugtulersoK KingmiaraK Neri Ki-
åmiartulerpoK Andersimutdlo sardli-
artiniardlune Kaitinialerdlune — or-
piliamik aitsåt takugame ersilerame.
igdlume umassutit nuånarineK ajor-
påt sungiusimångisamingnik pisso-
Karnera. uvalilinartoK Kitsuit mardluk
tåmarput — inime isersimaneK nuå-
nariungnaeramiko. Neri erKigsineK
sapilerpoK. Kingmex inersimassoK
Njord kisime erKigsivigdlune korit
tunissutigssanik imagdlit såne nala-
vok, iiånériardlune korit imait kuni-
ortarniardlugit. erKaimavåme matu-
ma sujornagut jutdlerångat pølseru-
jugssuarmik imalingmik portugarsi-
ssarame. ukiox måna portugarsiag-
ssane åma naimavå.
ukiox måna tunissutisiagssat kori-
nitut amerdlavatdlångitdlat, Oslomit
Stockholmimitdlo aggertugssat tuni-
ssutigssatik nangminérdlutik nagsa-
gggssaringmatigik. sisorautit tunissu-
tisiagssane Andersip perérsimavai a-
p;nigssånut piarérsarérniåsagamigit.
Tullap Kåtigugsså amex Kamutigssai-
lo inimut erKiineKarsimångitdlat. nu-
kagpiarKat korit Kiviaraluartuinau-
vait tunissutigssamik avguåunigssåt
Kilanårinermit. Jisusip nerssutautit
inåne inungornerata åssinga Hansip
pisiarisimavå — imalunit åssigit pi-
ngasut pisiarisimavai anånamut,
Theamut Tullamutdlo tunissutigssane.
Andersip atuarfingme ukiup inger-
dlanerane sanårissarsimassane avgu-
autagssarai— tingmiåncap inå, ilissi-
vik igsiavérardlo Korsungmik xali-
pautilik. nangmineK sanårigamigit
kussanavigsutut Andersip issigai.
Andersile sånarigsungikaluarpox.
orpiliarérmata pugutarssuit Kåxor-
tarissanik, paornanik kågérKanigdlo
imagdlit nerrivingmut iliorarneKar-
put — kågérxat åssigingitsut arfineK-
mardluvdlutik. Guldbrandsdalime na-
jugagdlit tamarmik åssigingitsunik
taimak amerdlatigissunik kågéralior-
tcramik. anåna imiamik savssaing-
mat tamarmik imiartorput. imiaK tu-
ngusungningnermit niperKålugtuinaK
sarKumerneKångigpat jutdle amigau-
teKartutut issigineKåsaoK. mérKat i-
miartorångamik uernalertarput. The-
ap inartinialermane Tulla nivdleriå-
ngilaK. Hans nalaussårfingmut nåt-
dlutinardlune sinitsiarpoK. Anders a-
nånalo ikumatitap såne igsiåput orpi-
liax issigalugo, nanerutérKat kingule-
riårdlutik nungutantut nåkutigalugit.
ikumatitax Kissuerutilerame iluamik
KaumanérupoK aumåginalerdlune. a-
nånap Andersivdlo xangale agsut nu-
ånarissaråt nipaKaratik igsianigssar-
tik.
nalunaerxutaic Kulinut bile tåku-
poK. Bøe nangminérdlune bilerpox u-
nuaunerane nålagiartugssanik inger-
diåssiartordlune — oxarpoK jutdlip
unuåne bilernigssane akerdlerinago
Hamarime najugalingnik ilaKutaKa-
rame jutdlime pivdluarKujartutigalu-
git biliusserusugkame.
Sankt Thorfinnip OKalugfia Hama-
rimitoK atauserujugssuarmik inita-
KarpoK måtutut amat nåparsimavia-
ta oxalugfigtaralugo. unuax månale
naneruterpagssuarnit Kåumarsame-
KarsimavoK naussorpagssuarnigdlo pi-
nersameKarsimavdlune. altarip så-
mia’tungånipoK Jisusingup inungor-
fiata nerssutautit inåta åssinga; Ha-
marimilo najugagdlit tamarmik isu-
maxavigput nerssutautit inåta åssinga
tauna Norgeme tamarme, agdlåme si-
larssuarme tamarme kussanarnerpå-
mik suliarmeKarsimassoK. teicerKOK
orpiliagssanik mikissunik ulivkårpoK,
agdlåt orpigpagssuarnut erxainardlu-
ne. orpiliat atait ivssugaussanik or-
pigånguanigdlo pinersarneKarsima-
vok, åmalo naterme taimatut piner-
sarneKarsimassume nerssutautit inåta
åssinga ipox, tåussuma erxå naussu-
nik KaKortunik åmalo augpalugtunik
Kaxuårtunik sivkernilingnik piner-
sauteKardlune. ilaKutarit tamaving-
mik naussumik naussulivigtalingmik
nerssutautit inåta åssingata erxånut
ilissagssamik nagsitsisimåput. nerssu-
tautit inåta åssinga orpingnit KaKor-
30