Atuagagdliutit - 23.12.1965, Page 30

silarssuarme atuarfit
Katsingnerpåmitortåt
tunik ameralingnit sanauvoK karrit ti-
mitåinik uvsigsagauvdlune. nerssu-
tautit inåta KulånipoK uvdloriarujug-
ssuaK KåumareKalune, nerssutautitdlo
inåta silatåne Juserfe Marialo séncu-
miarput, nerssutinik pårssissut inu-
sugtut utorKaitdlo savanik savårita-
nigdlo Mariamut pajugtut umavigsu-
tut issikoKarput.
ÅgotiaraK Hansip saniane sérKumi-
artoK OKarpoK: umavigpoK. — „ki-
nauna umassoK? Hans isuvssuinaK o-
KarpoK. — sornguname Jisuse — ait-
såralånguaK takuvara aulariartoK! —
ama takuviuk nerssussuas angutera-
lak niarKuminik aulatitsissoK? Hans
aperaoK. — kamalmginiåsassoK ka-
maleriarune Maria tulortaidnavå. —
nårnik tuloriarnaviångilå! — anåna
Larsenivdlo nulia mérKanik nipanger-
sainialisassutdlo måtutut arnat Kut-
dlersåt Fulgentia måtutoKatine amat
ilagalugit sårdlerpauvdlutik sérKumi-
artoK tunungmut KiviarpoK tikine Ka-
nerminut tugtingajagdlugo nipanger-
saivdlune. Kungujulåramile Kununå-
ngivigpoK. rnérsat ama Kungujugput
isuvssugkungnaerdlutigdlo ..
nalunaerKutaK mardlungorérsordlo
nukagpiamat anånartigdlo aniput
Bøe bilimine igsiavdlune utancissoK
ånivigalugo. suna tamarme KaKorti-
simavoK, aputdle såtuararssugame
tumit tamarmik Kernertitdlutik nuna-
me simernertut itarput. sule nivtai-
larpoK.
Hamar inunguaKaranilo nipatångu-
aKångilaK, igdloKarfiuvdlo avatågut
orpigpagssuit akornisigulermata bilit
Kutdlisa Kingorsimanerat apisimari-
armat Kåumaringårame ingianåinar-
pordlunit. nukagpiamat unuame tå-
ssane nuånårutiginerpaussartagåt tå-
ssa makitavdlutik emumassarnertik
inuit avdlarpagssuit siningnerisa na-
låne.
Velret emangeråtigdlo tugtorssuaK
bilip sujornagut avKUsinikorpoK, bili-
lo saniomusungardlugo pangaligka-
me mericue nagssuilo ersseririgseru-
lorsimåput. angerdlamutdle apukamik
nukagpiamat anemuvdlugit arnåta
OKarfigisavdlugit tunungmut Kiviara-
luarpai sinilersimassut.
angerdlamut tikingmata nivtailar-
nerulerpoK, bililo sule ungasiartoK
Kingmit kalerritdlutik aninialermata
Theap magpiusimassai Kilugtuinauv-
dlutik malingnausimassut måna apu-
tme agssakåssuinåuput apumigdlo o-
Kumersissarniardlutik. Thea Kingmi-
nit kalerrineKarame anisimassoK bi-
lip imatuinik magpivoK, nukagpiamat-
dlo anånamik itertingmatik uisania-
Kardlutik aninialerput Norgeme aitsåt
iluamik jutdlersimassoK.
isernialerput nerissagssat igdling-
narnerpåginait nerriviup Kånut ilio-
rarneKarsimassut. nerissagssat unu-
arsiutinik uvdlåkorsiutinigdlunit tai-
r.eKåsanersut nalunaKaoK. igdloKarfi-
nguanile Kangale pissutsinik atatitsi-
niartune ilemujuarpoK jutdlime pu-
lukip sujatartugagssap ilå avdlatdlo
jutdlip sujornagut toKutanit nerissag-
ssiat ilamernge jutdlip uvdluane su-
jugdlerme uvdlåralanguåkut ilanger-
tardlugit. Theap savssarsimavai sylte,
savap Kugtorå, tugtup ok& pujugaK ti-
nguliardlo, Hansilo agdlåt kavfisor-
tugssåungikaluax mana kavfisortine-
KarpoK kuseriarnernik pingasunik
kissåtdlangmik akussamik sule a-
tausiardlune akiléKatauniåsangmat
jutdlimilo pivdluamusseKatauniå-
sangmat.
Njord åma Neri uernarnitånguaKå-
ngitdlat, kingugdliginarmingnigdlo tu-
tivdlutik nikuvssårdlutik OKumigag-
ssånguamingnik Kinujuarput. Neri An-
dersimut sardlissiutisimassOK pugutå-
nitumik OKumisseriatårpoK. navérne-
KaraluångilaK, jutdlip unuåne Kanor-
dlunit ilioraluarångamik agpisalune-
Kajuitsugamik.
Tulla kisime nereKatåungilaK emig-
sivdlune sinigkame. uvdlårulo ilane
tamarmik sinigtut Tulla igalåp kig-
dlinganut pivdlune silåmut issiging-
nåsaoK erfalassorujugssuaK amusima-
ssok anorålåmit KaicutigorssuaK siår-
timineKartartoK issigingnårdlugo.
K&tsungagaluarångatdlunit Tullap er-
falassoK issigingnårungnaerneK ajor-
pa.
Norgeme ilemuvoK inuit jutdlip
uvdluane ilagissamingnik Kaniginer-
p&ussåinarmingnik isertitaKartarnerat.
nagdliutorsiortoKarneK ajorpoK, ig-
dloKarfingnilo issigingnåriartarfit fil-
mertarfitdlo matomassarput. sisorar-
tartut agdlåt aperdlåme isersimaniar-
neK ajorput angerdlarsimåinartarput.
nukagpiamat angajugdliunerussut su-
ngivfigtik tamåt tingatdlagtårung-
naerneK ajortut anåna tik ilagalugit
uvdlo’Kemata sujorna pisulortarput,
angutitdlo arfiningornerme autdlar-
dlutik sapåme aitsåt angerdlartaralu-
artut Kåieane igdluamanut unuiartor-
diutik måna nukardliliamingnik tasi-
kumiardlutik kigaitdlitdlardlutik a-
ngalaorujorput, ilaisalo ernitik pani-
tigdlunit mardlungnik-pingasunik u-
kiugdlit sisorautitåmait — igpag-
ssaungmat tunissutisianik — ordlor-
Kajåssuinaussut tasiordlugit sisorar-
tipait.
Andersile kingusinåkut uvdlo’Ker-
K&siulisavdlutik aitsåt tåkupoK. kinai
aumarulugtuinåuput, kiagugsimaner-
mit nujainut agdlåt masagdlutik. i-
sserujugssue tårtuinåuput Kivdlertui-
nauvdlutigdlo. sunauvfa Nordseteri-
imlsimassoK — nalunaericutap akune-
re pingasut majuariardlune nalunaer-
Kutap akunerata Kema tagpavångånit
sisusimavdlune. iserniutå arne OKarfi-
gå aput sisorarligkuminarsivigsima-
ssok, tåssalo månamit upernåro apu-
tip nunguvingnera tikitdlugo Anders
avdlanik emarsautaerutisaoK sisorau-
tinik kisiat — sungivfine tamardlui-
naisa sungiusarfigisavai, sapåtit ta-
mardluinaisa nukagpiaraKatine ilaga-
lugit lastbilimik autdlartaraut unang-
missut peKatauvfigiartordlugit. måna
tikitdlugo Anders atausiardlunilunit
ajugausimångilaK taimaingmatdlo a-
ngisumik sule akigssarsisimanane. ku-
ssanaKissumigdle sisussartOK unang-
minerme nåkutigdlissut OKartarmata
Anders sungiusartuarpoK, oicimaitdli-
meriarunilo ajugaussalerumårtoK ku-
larineKångilaK, ilame måna amitsua-
rarssugame salungnennit. taimak su-
ngiusartigigame iliniarnigssaminut a-
kornutigissaraluarpå, arnåle Norgeme
anånatutdle avdlatut emarsartause-
KarpoK: sornguname ajusaKissoK ka-
raktérilulerpat, kisiånile sisorartar-
nermigut ajugaussalerpat anånatut
avdlatutdle tugdlusimångitsornaviå-
ngilaK. avdlanit sianigineKarane ar-
nåta avisine agdlautigissat Andersip
unangmeKataunerinik oKalugtuartut
— amanik ilagdlit — tamaisa torKor-
tarpai akigssarsisimassunut kirigug-
dlernut ilaugaluarångatdlunit.
Hans sisorardlune unangminermik
SGKutigissaKångilaK. nuånarissaKåle
iierissagssanik mamarissaminik nang-
magtagkaminut ikisseriardlune ikingu-
ne Magne imalunit Ole Henrik ilaga-
lugit orpigpagssuarne igdluamat ilå-
nukarnigssane, tagpavane sisorarfig-
tigut sivingaKissutigut sisupiloKåtår-
neK agsut nuånarissarå. åmame ig-
dluamane kavfimik sodavandinigdlo
pisineK ajornarneK ajorame tagpa-
vungnarnigssamut pilerinaioitaussa-
rame. tmgatdlagtårtunut peKatauju-
manane Hans OKartarpoK, isumaKara-
migoK issigingnårtut pissutiginardlu-
git unangmissarneK pissariaKångitsoK.
jutdlip åipåne igdlume najugagdlit
tamarmik makiårtarput, jutdlikune ti-
kerårtugssat Oslomérsut Kimugtuitsu-
nut ilauvdlutik'uvdlo’Kemata migsså-
ne tikisangmata. nauk Thea anånalo
uvdlorpagssuarne pikisimagaluartut
tikeråt tikingajagdluinarnerine ula-
peruj ugssuartoKartarpoK.
Bøe mardlungnik bililerdlune tåku-
tarpoK. anåna Tullalo bilip åipånut
ilaussarput, åipånutdlo ilaussardlutik
Anders Hansilo kisimitdlutik. perru-
måtårtaKaut, Kimugtuitsutdlo unigtar-
fiånut sule periarnatik pinautilertar-
put. Andersip-una Hans OKaomigsår-
niartarå, Hansilo sumininguamigdlu-
nit OKaomigsåmungitsoK kamarujug-
ssuartarpoK angajune nangminermi-
nit silatunerunialersordlo ..
Kimugtuitsut nalunaemutap akune-
ra atauseK sivnerdlugo kinguartorsi-
måput, Kimugtuitsut unigtarfiåne Kut-
dlersaussoK OKarpoK — jutdlip nalåne
Kimugtuitsut angalaordluarfiåne ki-
nguartortoKartaKigame. unigtarfing-
mile utamineK nuåninartarpoK. anå-
nap ilisarisimassane Oslomérsut ig-
dloKarfingmérsutdlo ilagsiortortarpai.
inuit tamarmik ingmingnut jutdlime
pivdluamussarput oKartardlutik nag-
dliutut sule nåtinagit ingmingnut ise-
rumårdlutik. Anders Hansilo omå-
kungnaerput — ikingutitik nåpitatik
OKalutitdlugit isvunaKatigigtaramik
uvdloK suna sisorariarumårdlutik. å-
ma ukiortåp aKaguane aningausseri-
vingme KititOKåsagpat igdlungnågssa-
tik akuerssiserértarpait. nivtailaler-
KigpoK — erininarsingitsordlo inuit
temarmik apumit KaKortuinångorput.
Kimugtuitsut unigtarfiata sutorniar-
tarfiane nateK nerrivitdlo apumit
augtumit masagtineKarput, utamissut
isertuarmata kavfisoriardlutik —
kavfisugkatigdlo nungukångamikik a-
nivdlutik Kimugtuitsut tåkunigssåt u-
tarKemilertardlugo.
Kimugtuitsutdle aputerivigsut ait-
såt takuvait. inuit akugdlomuavdlu-
git Anders Hansilo savssarterput å-
nartik avdlanit sujugdliuvdlutik ilag-
serusugkamiko — anånamik arnå i-
galåt angmardlugit KinertoK takuma-
miko aulaterivfigeréråtdlo Neri An-
dersip niuisa akornånut pulavoK. a-
ma takuleriaKåt Njord akunitarfiuv-
dlo Victoriap Kingmia kamåutut aput
pujortuinångordlugo. arnåt akunitar-
tiuvdlo kivfå avigsårtitsinialerput,
avigsårtikamikitdlo bilinut isertipåt.
Kingmit KanoK ilivdlutik anisimaner-
sut Kimugtuitsutdlo unigtarfialiarsi-
manersut sornguname naluvåt. An-
dersile arnåtdlo Kimugtuitsut unigtar-
fiånut uternialisassutdlo tikeråt Hans
perrumåtårnermit KivingåinavigsoK
sujulerssortigalugo tåkuput ..
Theap nerrivik takeKissoK orpiliag-
ssat avaleKutåinik, nanerutinik nau-
ssunigdlo pinersarsimavå. nerissag-
ssarpagssuit nerriviup Kåniput ma-
marunardluinartut. igdlup silatåne a-
pussaringmut iliorarsimåput imiat ki-
ssåtdlagdlo puiaussaussame åtamiu-
silarssuarme KåKat portunerssånik
Mount Everestimik KaKississoK, Sir
Edmund Hillary, Himalayap KåKar-
ssuine ardlalingnik atuarfiliorsima-
vok. tåuko ilåt 3900 meterinik portu-
ssusilingmipoK, KUlarnarane silarssu-
aime atuarfit Katsingnerpåmitortara-
lugo.
Kånanik portusorssuarnik KaKissi-
niartartOK New ZealadimérsoK Mount
Everestimik 1953-ime KaKissigame i-
kiortigissane Tenzing Norkay ikiorti-
gissanilo avdlat aperai ikiutdluarsi-
manermingnut KutsavigineKåsagunik
suna perusungneruneråt. akiput. atu-
arfik mémavta atuarfigisinaussåt!
tamatuma kingoma Kåumatit ar-
dlagdlit Kångiungmata atuarfik sujug-
dleK inerpoK igdloKarfingme Khum-
jungimitOK. Sir Edmundip ikiortai a-
merdlanerit igdloKarfingmit tåssånga
pissuput, igdloKarfigdlo 3900 meteri-
nik KutsissusilingmipoK KåKap ivdler-
nartitap Khomb’Ilap (Khombup guti-
aia) ilåne pavaninarssuaK Mount E-
verestip atånit 25 km migssiliordlugit
ungasigtigalune.
atuarfik katitmariångordlugo sa-
nåjuvoK, mardlungnik initaKardlu-
ne. atortut nangminerssortumit tuni-
ssutåuput Røde Korsimitdlo KåKanik
K&Kissiniartartut tingmissartunik ag-
gertartut mitarfinguanut agssartorne-
Kardlutik. tåssångånit erssugtåinar-
tip pigisimassånut kuisimassoK. tike-
råt itortåta kissåtdlak nigdlarigsusa-
ssok piumassarissarpå. ilamik utarKi-
nerine mérartait KåKortariartorput,
jutdlikunime KåKortarissat, paornat
kågérKatdlo nungujuitsutut sarKumi-
tmeKartaramik. pugutarssuit imaer-
tutdlo Theap imerKigtarai.
nerilersutdlo Andersimut telefo-
nertoKarpoK, danskit jutdlimut feria-
Kardlutik Norgemitut ilait KåKanut
angalaorsimassut tikingitsorsimang-
mata ujardlersugssanut sunauvfa i-
laomugåt.
ujagkat nanineKarput, sunauvfa åipå-
ta nisune ånersisimagå sisorausissar-
aiune ingerdlarKingneK sapilerdlune.
jutdlikune tikerårteKarnerme mér-
Kat erKigsineK ajorput nuånårtaKalu-
tigdlo.
uvdlåkut nererérdlutigdlo atissatik
panernersioriardlugit anitinatik Kå-
Kortariartutilisåput sule Kåtigulersi-
natik kågérartordlutigdlunit. nuki-
ngisårdlugit aitsåt Kåtigulertarput,
taimalo aniassardlutik, igdlup silatå-
ne sisoråsavdlutik ..
ukiutorKame mérKat akuerineKar-
tsrput unuap KerKa tikitdlugo maki-
tåsassut. unua’KerKalerångat orpiliaK
naggatåmik ikineKartarpoK. ukiortåp
uvdluane orpiliaK anånap pinersau-
taiartarpå tunuminernigdlo ilioraivfi-
geriardlugo igdlup silatånut ilissar-
dlugo tingmiårKat ilaisa tunut neri-
.niåsangmatigik. mérKat unukut Kulit
migssåne uernalerångata natdlukåta-
Katigalugit eKérsarneKartai-put, pau-
-mik tanigtåutoKartardlune. inersima-
ssut ilåt tanitagssångoriarångat umi-
lerneKartarpoK, mérKatdlo nuånår-
nermit nivdliåinalersarput ..
unua’KerKariartulerångat isersima-
dlugit majussorneKarput. Hillary iki-
orteKåinardlune atuarfiliamili: katite-
rivdlune.
Nepalip ilånérsoK iliniartitsissuvoK,
atuarfigdlo ingerdlavdluaKingmat ig-
dlOKarfingne avdlane mardlungne a-
tuarfit mardluk sananeKarput. atuar-
fit pingasussut katitdlutik 170-inik a-
tuartoKarput arfinilingnik ukiulingnit
26-nik ukiulingnut (mérKångoK ilaisa
angajorKåtik atuaKatigait). Sir Ed-
n undip åma ervngup avKutå suliari-
tisimavå Khumjungimut ångutitdlu-
go, tingmissartunut mitarfingmik nu-
tåliugssamårdlime nunaKarfinguitdlo
pavanerssuaK itut inuisa nerissarig-
sårnerulernigssåt anguneKarniåsang-
mat inussutigssat pivdlugit sujuner-
suissarfingmik pilersitsiniarpoK.
Himalayap erKåne iliniartitsissut a-
migautigineKaKaut. Nepalime misig-
ssuinikut påsineKarsimavoK iliniartit-
sissunit 4600-ussunit 1500 migssilior-
tut kisimik iliniarsimassussut. måna
ihniartitsissugssanik iliniartitsissoKa-
lerpoK, iliniartitsissut igdloKarfingua-
nit igdloKarfinguanut angalaortuar-
alutik atuartitsissardlutik.
Nepalime najugagdlit silarssuarme
inungnut atugardliomerpånut ilåu-
put, avguaKatigigdlutik ukiumut dan-
skit aningaussaisa 330 kr. nalinginik
aningaussarsissardlutik, inuitdlo 100-
ugångata 94-it atuarsinaunatigdlo ag-
dlagsinaussångitdlat.
ssut tamarmik imertarfitik tigussar-
pait silamutdlo aniassardlutik. unuaK
isseKaoK uvdloriarpagssuaKardlune
arssarneritdlo aulagsareKalutik Kulå-
ne uteKåtårput.
igdloKarfingme OKalugfiup sujarna
unua’KerKardlune sujanertordlo su-
jarnitdlo igdloKarfingne avdlane su-
janilersutdlo tamarmik ukiortåme
pivdluarKUSsarput ukiumilo Kångiu-
tume pisimassut Kutsatigissardlugit.
ukiortåp uvdluisa åipåne aningau-
sserivingme KititoKartarpoK, uvalikut
tatdlimanit mérKat unukutdlo Kuli-
ngiluanit inersimassut ..
jutdlemeranit uvdlut 13-igssåne
jutdle Kångiututut Norgeme issigine-
K.artarpoK. Kanga uvdloK tåuna Ku-
nu tip ivdlernartup uvdluanik taine-
KartaraluarpoK, taimaingmat inuit o-
Kartarput uvdlut 13-igssåne Kunute
tåkutartoK jutdle autdlarukiartordlu-
go. tamåna pissutigalugo naussorig-
saissut ilerKoråt uvdlorme tåssane
KEunutinik hestinit uniarneKartunik
avKUsinerne tatsinilo sikusimassune
sukaniutardlutik jutdlime sukaniu-
nermik taissagkamingnik. unuamilo
torugdlit ersinartortartik Tretten-
Kari sujulerssortigalugo sukaniutar-
tut OKautigineKartarpoK ..
sukaniutune mérKat tamarmik pe-
Kataorérmata uvdlo’KerKasiordlutik
nerilisangmata nerrivik nanerutinik
siligtunik pinersarsimavoK. naneru-
serfit pingasunik nanerutitaKartarput,
jutdlerKårneranit uvdlut 13-igssåt tå-
ssaungmåtaoK kungit pingasut uv-
diuat. uvdloK tåuna tikeråt naggatå-
mik nereKataussarput, taimalo uvdlut
nuånersortaKaKissut Kångiukatdlar-
tardlutik.
31