Atuagagdliutit - 07.07.1966, Side 10

sagfiortut nålagåt John Høegh tOKUvoK
John Høeghip toKuneratigut kalåle-
Katerput agssagssornermik sulinikut
kommunimilo sujulerssuinikut KaKU-
tigortumik pikorissuseKardlunilo nå-
magsissaKardluarsimassoK toKup akor-
navtinit pérsipå. ukiunime ikigtunge-
Kissune Ujut niuvertoKarfiup K’aKor-
tup inuisa avatånilo kommunip iluane
najugaKartut sujulerssortigisimavåt.
ilame agdlåt oscarsinauvugut Kujatå
— tåssa niuvertoKarfiup K’aKortup
pigisså — tamåt suniuteKarfigisimavå.
tamånalo pisimavoK inuiait kalåtdlit
eKilernerata nalåne, tåssa ukiune
1920-t autdlartinerånit nutartigaune-
rup tungånut. taimåitumik Ujut to-
Kungmat Kularnaitsumik kujatåmior-
pagssuit angumut tåussumunga Kujå-
ssutigssaKardlutik misigisimåput.
John Høegh (Ujut) sagfiortutorKap
Kujatåne tamarme ilisimaneKardluar-
tup Peter Høeghip (taimane kalåtdlit
Danmarkimut iliniariartartut KaKuti-
goratdlarmata Danmarkime iliniarsi-
massup „avalangnerup") nuliatalo A-
maliep ernerisa tatdlimaussut akug-
dlersaråt — Kangaugpat taineKartug-
ssaK „anguterpait akugdliartåt". Ujut
nukagpiaraunerminitdle misingnarér-
poK inersimalerune angussagssaicaru-
mårtoK. arnå Amalie oKartarpoK nu-
kagpiaraugame piumåssuseKartoK ma-
lartitagssåungitdluinartumik, tåssalo
sumikune tamatigut méraKatiminut
suj ulerssortauj umassardlune. piginåu-
ssutsitdlo tåuko inungutsiminit pigi-
ssai inersimalerdlune sulilerame nå-
magsissaKardluarsimaneranut pissu-
tauvdluinarput.
taimane „nålagarssuarne atorfigdlit"
Kitornait atorfeKarnigssamut sagdliuti-
taussaratdlarmata Ujut aperssorterér-
simatsiåinardlune „kivfaK“-ngorpoK
sanassumutdlo ilinialerdlune. iliniar-
nerminit inerame sanassungorpoK sa-
nassutorKatdlo suleKatigilerdlugit. U-
jutdle misigissuseKartuåinarpoK ilini-
arnine nåmångitsoK, Kavdlunåt ag-
ssagssornermik sulianartut iliniartar-
neråtut iliniarneK piumassarigaluarpå.
kisiåne periarfigssaKångilaK. tauvale
pujortuléncat nunavtinut erKuneKari-
artulerput, „nålagarssuit“-dlo piuma-
ssarilerpåt kalåtdlit motorilerinermut
sukuaniat pebermyntigdlit
kussanartunik pUgdlit
Pebermyntemints
i fikse poser

prøv ^
de lækre
mints
uko
igdlingnaKaut
dudtakit
ØSTRUP-JEPPESEN */s
KØBENHAVN
iliniartineKåsassut. tauvalo periarfig-
ssaK téuna nagdliungmat sanassunine
soraerutdlugo 20-tdlo Kångerdlugit u-
kiOKaleréraluardlune motorilerissutut
iliniåsavdlune avalagpo-K. ilinialerami-
lo piumassarå KavdlunåtordluinaK ili-
niartineKarumavdlune iliniarninilo
svendebrevimik ugpernarsauserneKå-
sassoK. sordlo Kavdlunåt pissartut. pi-
umassane anguvå. tauvalo nunalikame
sagfiortutut motorinigdlo iluarsaissar-
tutut atorfeKalerpoK nalunane Kav-
dlunåt iliniarneratigut naligalugit, ug-
pernarsivdlugulo kalåtdlit åma icav-
dlunåtutdle iliniarsinaussut. kisiånile
soruname akigssarsiat pivdlugit nu-
navtine atortoK atordlugo kalåtdlisut
akigssarsiaKardlune. atorfingmine tå-
ssane pikorigsorssuvdlune pissugssåu-
ssutsiminigdlo misigissuseKangårdlune
sulivoK KuleKiitaminit (niuvertunit,
taimane sulinermut tamarmut suju-
lerssortaussunit) nuånarineKåinarnane
atarKineicardlunile.
Katångutigit Høeghikut mérauner-
mingnitdle kristumiussutsip tungåti-
gut agsut angajorKåmingnit ugper-
dluartunit sunerneKarsimassuput,
mingnerungitsumigdlo Ujut. inusugtu-
ngornerata nalåne palase, kingorna
provstiussoK Frederik Balle K’aicortu-
me palasiuvoK. tåussumalo inusugtut
sulivfigai KFUM-ip maligtarissai tu-
ngavigalugit. Ujutdlo tåukununga
ilaussuvoK, tåssanilo ilaussunera inu-
neranut suniuteKarpoK kingorna ka-
tagtugssåungitsumik pingåruteKartu-
migdlo. Danmarkimut avalagkame
KFUM-imut ilaussortaujuarpoK. nu-
VI TAGER NU DERES
GAMLE UR I BYTTE
Schw.-uret. TEMPUS-kva-
litet (kr. 85,00) -j- Deres
gamle ur — kr. 15,00— .... Ur. 10,00
Olympiade-uret (trækker
selv op) (kr. 145,00) -i- De-
res gamle ur kr. 16,00— .. „ 121,00
Kalender-automatic — 25
stene (kr. 145,00) -4- Deres
gamle ur — kr. 20,00— .. „ 125,00
14 karat massivt dame-
armb.-ur (kr. 150,00) -5-
Deres gamle ur — kr.
18,00- ............... » 132,00
Et godt tilbud — Send os Deres
gamle ur Sæt X ved det ønskede og
vedlæg annoncen Husk eget navn
og adresse
Axel Hansen
Vigerslev Alle 1, Valby København
nalikame erninaK K’aKortume „peKa-
tigingniat“ ilånguvfigai suleKatauvfi-
gilerdlugitdlo sujulerssuissunut ilauv-
dlune. peKatigingniat sulineranut ata-
titdlugo inusugtut sulivfigiuarpai
KFUM-ip maligtarissai tungavigalu-
git, tamånalo taimane angnertumik
inusugtut akornåne suniuteKarpoK. su-
tigume kristumiussuseK tungavigalugo
nunaKarfingme suliaussutigut tamati-
gut Ujut peKataussarpoK utoncångor-
nine tikitdlugo. taimåissusialo K’a-
Kortume palasiussartunut angnertor-
KutauvdluartarpoK.
taimale inoKatinik sulivfigingnigku-
manine iluaKusersuiumaninilo Ujup
angnerpåmik takutipå nålagkersuine-
rup tungåtigut (pingårtumik kommu-
nime) sulinermigut. Danmarkimmer-
mine suliagssap iliniagkame saniati-
gut Ujup agsorujugssuaK inuiait kul-
turigdlit ingerdlausiat misigssugarisi-
mavå, nangminerdlo sapingisane ta-
måt danskit kulturiat pigiliuniardlugo.
imaKame kalåtdlit amerdlångitdlat
Danmarkiminermingne taima pigssar-
sivdluarsimatigalutik nunamingnut u-
tertut. nunavtinut uterame påsivdlu-
arpå kalåliussugut sule KanoK kingu-
sigtigissugut tamånalo pivdlugo inuiait
Kåumarsagaunerup tungåtigut sulivfi-
gineKarnigssåt KanoK pissariaKartigi-
ssok taimåitumik utersimalerame er-
ninaK kommunime suleKataorusungni-
ne påsitipå. inusungnerussunitdlo ta-
tigineKarérnine iluaKutigalugo piåKi-
ssumik kommunerådimut ilaussortag-
ssatut KinigauvoK, sunauvfalo utor-
Karmut pisinaujungnaernine tikitdlu-
go sulivfigssane tiguvdlugo.
Ujup inunermine sulinermigut o-
KautigineKautigsså angnerpåK kom-
munerådime ilaussortatut — pingår-
tumigdlo formanditut — sulinerani-
poK. tåssanilo sulinerane ilisarigåine
påsissagssaK sujugdleK tåssa: suliami-
nut tuniutdluinardlune sulinera ilu-
ngersornertussusialo. tamåna oitauti-
sinångorsimavara nangmineK kommu-
nerådime suleicatigisimagavko. ilu-
mortoK månauvOK, inatsisit 1925-me
pilersitaussut maligdlugit kommune-
rådip suliagsså måssåkut kommunal-
bestyrelsip suliagssånit angnertuneru-
vok, åmalo inuit inoKatigingnerånut
tunganerujugssuvdlune. tamatumu-
ngalo pissutaussoic tåssa, taimane
kommunerådip politit suliagssåtaoK
tigumigamiuk ikiuinerdlo avdlatdlo
måna udvalgit suliarissartagait suli-
agssaralugit. taimåitumik kommune-
rådit — pingårtumigdlo formandé i-
nuit inoKatigingneråne akuliuvfigalu-
git sulissariaKartarput. tåssalo tamå-
narpiait avKutigalugo Ujut inuiaKati-
minut — tåssa nunaKarfingmiunut —
sujulerssuissutut issigineKalersimavoK
tatigineKalersimavdlunilo — nauk må-
na miserratigineKarsinåungikaluartoK,
den rigtige lastvogn til de
krævende grønlandske forhold
I mange år har de engelske BEDFORD lastvogne været
de mest solgte i Danmark, og hvad er vel mere naturligt,
Tal med vor lokale agent:
OLES VAREHUS
GODTHÅB
og få alle oplysninger og
brochurer.
end at de nu også er ved at vinde indpas i Grønland.
BEDFORD giver Dem mulighed for at transportere
fra 1/2 ton til ca. 8 tons nyttelast; der er et væld af
modeller at vælge imellem > med kort eller lang
akselafstand, benzin- eller dieselmotorer, enkelt
eller dobbelt bagakseludveksling, normalt eller
fuldt frembygget førerparti. Vi kan tilbyde alle arter
af specialkarrosserier og tippelad på disse chas-
siser, der er kendte for deres fremragende kvalitet,
gode driftsøkonomi og ikke mindst-fornuftige priser.
BULOW
BRYGGERVANGEN 7, KØBENHAVN 0 . TELF. 291133 . TELG. BOLOWSKI
piumåssuserKortunerssuane ilunger-
sornertussutsilo pissutigalugit ilåne
sukangnersutut sarKumertariaKartar-
simagaluardlune. sordlulo oKarérsu-
nga, taimåikaluartoK nunarKatiminit
tatigineKartuåinarpoK, tåssame påsi-
neKarame nangmineK iluaKutigssane
sagdliutinago inoKatimile iluaKutig-
ssåt sagdliutitdlugo sulissoK, åmame
inuit iluaKutigssåinik nåmagsingning-
niatdlandssusia ilisimårileramiko. tai-
måitumik Ujut kommunerådime suli-
nermine niuvertoKarfingme K’aKortu-
me sujulerssuissuvigtut issigineKar-
dlunilo sulivoK. tamånalo avKutigalu-
go niuvertoKarfiup avatånisaoK tatigi-
neKarnera miserratigissagssåungilaK.
OKarérpunga Danmarkime inger-
dlauseK misigssorsimaKigå, tamatu-
mungalo sanigdliutdlugo kalåliussugut
kingusissuserput påsigå. tamåna piv-
dlugo kommunime sulilerame Dan-
markime atortut ilåinik autdlarniga-
KarusungårtaraluarpoK, kommunivdle
pitsussusia pissutauvdlune tamåko ta-
kordlugåinaussariaKartarput. erKai-
måsavarpume, taimane sule inatsisit
Grønlandime pissutsinut nalerirusag-
kat atormata Danmarkime pissutsit
nunavtine atulersitaunigssåt ajorna-
ratdlardlune.
taimåikaluartordle Ujut kommune-
rådime sujuligtaissunermine K’aKor-
tumilo pissortaunermine icavsinik nu-
tårdluinarnik taimane ajornartusså-
raluartunik namagsissaKarpoK. niu-
vertOK suleKatigalugo nunaKarfik rø-
rilersortipå imertartarneK ajornångi-
nerussungortitdlugo. nunaKarfingme
kommunip uvfartarfia pilersipå, Ku-
larnaitsumik nunavtine kommunit pi-
gissåinit sujugdliussoK. utorKait ig-
dluat kommunip pigisså sanatipå, so-
runame agsorujugssuaK inungnit nuå-
nårutigineKartoK. K’aKortup kommu-
ninånut atungilaK, niuvertoKarfiuvdle
pigissaine nunaKartut tamarmik ilua-
Kutigåt. soruname taimane pissutsit
tungaviungmata igdlo moderniungi-
laK, kalåtdlit igdluisut sanåjuvoK pi-
lersugauvdlunilo tåukunanisutdlo i-
ngerdlatitauvdlune. utorKarpagssuit-
dle taimane pissutsit pissutigalugit u-
torKalinermingne någdliugdlutik inu-
ssugssaugaluit igdlume tåssane ajor-
ssaratik paorKissauvdlutigdlo inussar-
put inunermik naggatigssåt tikitser-
dlugo. kisalo åma OKautigissariaKar-
poK danskit OKausé atordlugit atuar-
fingmik pilersitsinera. isumaKarpunga
taimane nåmagsissaK tåuna nersor-
nartorssuarmik OKautigissariaKartoK.
Ujup påsivå kalåtdlit inuiait kulturig-
dlit ingerdlausiat tigujartusaguniko
avKutigssåt tåssaussoK takornartat o-
Kausinik ilisimassaKalerneK — soru-
name sujugdlermik Kavdlunåt åtavi-
gissavta OKausinik. inatsisitdle taima-
ne atortut tungavigalugit atuarfing-
me tamåna pilersineK ajornarpoK.
tauva Ujup angajoncåt katerssortitar-
dlugit peKatigit (angajoncåt) pilersi-
pai, mérKamingnik Kavdlunåtut ilini-
artitsiniaKatigit. soruname tamåna a-
ngajorKånut aningaussanik ikigtu-
ngitsunik naleKåsaoK privatiusagåine.
kisiåne Ujup påsisipai, nangminerdlo
pigdliupoK pissortat oKaloKatigiumav-
dlugit. taimailiorpordlo. taimane rigs-
dagimut ilaussortat angalassut. direk-
tør lektorilo atautsikut tikingmata o-
icaloKatigai, piumassanilo påsititdlugo
(tåssa uk. 1931). nålagauvfik angajor-
Kånut tapiumavdlune neriorssuivoK.
iliniartitsissoK KavdlunåK arnaK tiki-
sineKarpoK atuartitsinermutdlo mér-
Kat atuarfiat atugagssångortitauvdlu-
ne. tamatuma kingorna lektor
Schultz-Loretzen uvavnut ima OKar-
poK: John Høeghip pingitsailivåtigut
någgårneK sapilersitdluta. tåunalo a-
tuarfik soruname agsut iluaKutauvoK,
Kularnångitsumigdlo nunavtine ta-
marme méricat atuartut Kavdlunåtut
iliniartitaunigssåt pivdlugo suliner-
mut sujuarsautauvdlune.
John Høeghivdlo erKartorneKarne-
ranut atatitdlugo tåingitsorneKarsi-
nåungilaK Katångutigigalua sanassut
nålagåt Pavia Høegh. niuvertoKarfiup
— måna igdloKarfiup — K’aKortup
Kutsatigssarå Katångutigit pikorigsor-
ssuit tåuko sulissorisimagamigit — a-
tautsikut. imåingikaluarpoK sarKumi-
ssumik suleKatigingniarsimassut. sor-
dlo angutit piumåssusertorssuit pissu-
seKarajugtartut, tamarmik ingmikut
avKutertik atordlugo ingerdlagaluar-
put. tamarmigdle inuiaKatimingne su-
liniartugamik nangminerssortumigdlo
isumaKardlutik piårinatik ingmingnut
tapersersoKatigigput. John Høegh
kommunime sulivoK, Pavia Høeghilo
landsrådime suleKatauvoK. K’aKortuv-
dlo angisumik Katångutigit tåuko ku-
jåssutigssarai, OKarsinauvugume, må-
na K’aKortume igdloKarfiup issikua
sulinerdlo sule Katångutigit tåukua
suninerånit sunerneKarsimavoK.
John Høeghip sulinera pissortanit
icutdliussunit påsineKardluarpoK pi-
ngårtineKangårdlunilo. taimåitumik
mardlungnik sarKarmiulerneKarsima-
vok, tåssa Fortjenestemedalliemik
Dannebrogsordenimigdlo. nunaKatimi-
saoK Kujaniarnerat utorKångornermine
misigissarpå nuånårutigissardlugulo.
atarKingningnikut erKaimaneKar-
tuåsaoK.
G. Egede.
10