Atuagagdliutit - 25.05.1967, Blaðsíða 9

ama tamako erKaineKaraluarnerdlutik?
sume inungorsimaneK tungavigalu-
go akilersuiniarneK nunavtine ator-
fnat, tåssanimiuviuvdlune tamatuma
atortinerane periausiussartut ilait i-
ssertortortaKartutut pissartitdlugit pe-
nauseic taimåitugssatut issigilerneK
ajornarsimagunarpoK. nåtivfigssuaK
tåuna nunarput Danmarkimut nuna-
siaugatdlarmat kalåtdlit nåtivfigssåtut
Danmarkime inugtaussut nåtivfiata
sanianut inigssineKarsimassoK nuna-
siap inuinit igpingnartutineKarsimå-
ngikaluarpoK. Kanorme nunasiap inue
nunasiagdlip inuisut pineKåsåpat?
Danmarkimutdle nunarput ilångune-
Kåinariatdlarmat inue „nuname tå-
ssane pissutsit ingmikut itut pivdlu-
git“ iliniartitaunikut angussatigutdlo.
danskivingnut akuiiutivingneK ajor-
nartut tamanut erssencingnerulersi-
mavoK, taimalo kalåtdlit, nåtivfigssuat
Piginardlugo, Kavdlunåt nåtivfiånut
nåtissorneKarsinåungitsutut issigini-
arneKalerdlutik. tamåna Kularnångit-
sumik nalorniatdlangnermik nagsata-
KarsimåsaoK. G-60-vdle periusigssaic
..PitsaunerpåK" navssårisimavå, nåtiv-
atatinarneKarsinaussoK agdlagar-
tåle „nunasiap inuisa nåtivfiat“ taor-
serneKåsassoK „inugtaoKatit kinguar-
simanerussut tåukualo nunåne inti-
ngorsimassut nåtivfiat -„ngortinardlu-
go, taimailivdlugo kalåtdlit kisimik er-
KorneKartutut kåpialalisagaluarpata
°KarfigineKartarsinåusangmata: „åma
Kavdlunåt nunavsine inungorsimassut
tåssunga nåtineKartartugssåuput." tå-
ssalo nåtivfik fødestedskriteriångora-
tånguarp0K_ Danmarkimutdle nunåkut
ilångutitauneK nåtivfiup taigutåta av-
dlångortitaunerinånik nagsataKångi-
laK. nåtivfit ingmingnut pitutserne-
Karput ingmikut akuerineKarsinauti-
taunermik (dispensation), Kalåtdlit-
nunåta nålagkersuissue Danmarkimi-
tut kalåtdlit Kavdlunåtdlo „Kalåtdlit-
Punåne inungorsimassut" ilåinik ikå-
Dissisinauniåsangmata, Kalåtdlit-nu-
Panikaluardlutik Kavdlunåt nåtivfiå-
Re nåtisimassugssanik. pitutardlume
tåuna atorneKartarsimavoK, imaKa i-
latigut nipikisårtunguamik — åmami-
gOK ikauterKugaluartut ilait itigarta-
ramik.
kalåtdlitdle tamåna mamiagissaler-
Piassuk ilåne agpisalussinertut itumik
PineKartarput: umåk-å, ivdlit Kavdlu-
namit sanilernit aningaussakineruga-
luardlutit Danmarkimitutut akilerå-
rutinut taimaeKatåinutdlo akilineK a-
Joravit Danmarkime naligissangnit a-
Werdlanerujugssuarnik kaussarfing-
PPugssarsissarputit. akineKåsanerpalo:
KPjanaK, tauva nipanglsaunga? asu-
t^iaK. nåtivfingme KiviarneKartuarpoK,
kussagineKångilardlo. avdlamigdligoK
Pitsaunerussumik taortigssaKångilaK,
avdlatdlo OKarniartalerput, atautsiku-
PgOK pérneK ajornarmat kipitdlagtår-
dlugo nungutikiartuåmeKåsaoK.
G-60 tamåna pivdlugo kingmartita-
kissok matuma sujuninguane taissav-
nik tugpatdlersautigssaKarsorinaralu-
artoK landsrådimut Kinigagssångorti-
tut ilanit igdlerneKarKigpoK, G-60-ip
tamåna pilersitaringikå „Kangalile a-
tortungmat." kiavmitauvame nalung-
mago nunasiaunerup nalånit pissung-
P^st, tamånalo pivdlugo „nunasiau-
JPngnaernerme" pérumaneKaraluar-
*Ppt. nuåningeKutaisa ilagåt ilåtigut
Kingunerisimangmago kalåtdlit Dan-
P’arkime iliniarsimassut Danmarkime
PPigtalernerat, tåssane inoKatigissa-
PPk nalingisut issigineKaramik aju-
Pginerutikamiko taimalo iluarineruv-
dtugo tåukunatut issigineKaramik åma
tåukua pissugssauvfisigut peKatigigu-
Pikik; ajornerutikamiko nunamingnut
Pterunik Danmarkime naligissaralua-
P^ngnit sunginerussutut issigineKaler-
Pigssartik, sordlume kalåtdlit dispen-
sationip pitutåtigut Kavdlunåt nåtiv-
lanut nungneKarsimassut nunaming-
Pe OKarumanaviångitsut, uvanga ka-
Ptdlit nåtivfiånikumaneruvunga. ta-
JPatumalo nagsataråtaoK „autdlarti-
at“ ilait kalåtdlinik naligissamingnik
aortigssaKarsinaugunaralurtut nu-
^ytinukåjuarnerat „maKaississagssa-
pivdlugit ima imalo akilerneKar-
bygge ri
i GRØN LAN D
Karmaissut entreprenøritdlo
suliait
A. JESPERSEN & SØN A/S
Telegramadresse:
Jespson-København
tut åmalo tamåko Kaisigut Kutsavigi-
neKarumårtut.
kisiåne sok taimåisava? sok kalåt-
dlit Kavdlunåtut iliniarsimavdlutigdlo
angussaKarsimassut piumagunik nu-
navtinukåsångitdlat Kavdlunåt naligi-
ssamik tigumissait tigujartordlugit
tåukunatut akilerneKardlutik. taimai-
lineKaraluarpåme nunavtine aningau-
ssarsiornerup tungåtigut pissutsit må-
na atortorérsut mingnerpåmigdlunit
avdlångutiginaviångilåt; taimågdlåt
aningaussat ima amerdlatigissut kalåt-
dlinut tuniussuneKarnerånik OKartar-
neK erKornerulålisagaluarpoK, tåssa-
me tamatumuna kalåtdlit tåukuninga
pigssarsissartut nunamingnutdlo u-
nigtitsissut amerdlanerulålisagaluar-
mata, Kavdlunåt tåukuninga pigssar-
sisimassut nunamingnutdlo oncussi-
ssartut taorserdlugit.
ilaisa OKautiginiartarpåt taimailiuli-
sagaluaråine kalåtdlit inoKatiginguit
tamatumuna mardluvingordlutik avi-
kiartulisassut, tamånalo kalåtdlit nu-
ånarinaviångikåt. måna pissutsit atu-
nerat tamatuminga kinguneKarsinau-
neruj ugssugaluarpoK, taimåisorinångi-
lardle. uvangalo isumaKarumaneruvu-
nga kalåliugåine tugdlusimårutigissa-
riaKarnerusassoK ilisimagåine sulivfik
Kavdlunåmik inugtaKartugssaugaluaK
kalåtdlimik pisinaussumik Kavdlunå-
tutdlo iliniarsimavdlunilo angussaKar-
simassumik pigssaKarmat tåssunga tu-
niuneKarsimassoK, kalåleKatiminit o-
Kautsit erKarsautigalugit nalornissu-
teKarane OKaloKatigineKarsinaussumik
suleKatiginiarneKarsinaussumigdlo „o-
Kautsivut isumagissavut" atordlugit.
åmame oKartoKartarpoK tamåna av-
Kutigalugo ingerdlauseK inuiangnut
nangminernut perKingnarneruvdluni-
lo neriunauteKamerussartoK. kisalo
pingårdluinartutipara tamatumuna
sarKumernerulersinausorissara: ka-
låtdlit angnerussumik tatigineKarner-
mik isumavdluarfigineKarnermigdlo i-
lumortumik tamatumuna takutineKar-
nigssåt, taimailivdlutigdlo ingmut ta-
tiginermik angnerussumik peKaler-
dlutik angussaKarniarnermut ilunger-
sornerulersinaunigssåt, ilisimaleruniko
angussaKarunik angussartik nåper-
tordlugo atorfingmik akissugssåussut-
simigdlo t'igussaKarsinåusavdlutik aki-
lerneKarsinåusavdlutigdlo sume inu-
ngorsimanermik tunuleKutaKéngitsu-
mik. taimame iliniarsimanerup tungå-
tigut (kalåtdlit Kavdlunåtut iliniarsi-
mavdlutigdlo angussaKarsimassut er-
Karsautigåka) ingmikut akuerineKar-
sinautitauneK (dispensation) atortaria-
Kångitsoråra, sulivfit pingitsoratik i-
nugtaKartariaKartut inugtalertaria-
Karmata akigssarsiagssamik atausiu-
ssumik akigssarsissugssamik inugtag-
ssap kalåliussusia Kavdlunåjussusialu-
nit aperKutiginago, piumassarineKar-
tordle kalåtdlimigpat tåunalo piu-
magpat tauva tåssungåtaoK nåmagsiv-
dlugo — tamånamigoK anguniagaung-
mat.
ingmikut akuerineKarsinautitauneK
tungatineKarsinausoråra kalåtdlinut
imaKa Kavdlunåtut suleKatigissamig-
tut iliniarsimångikaluardlutik suliv-
fingmingne ingerdlarérsimanermikut
Kavdlunåp suliarisinaussaraluinik, i-
maKa ilåtigut sulissugssamik amigau-
teKarneK pivdlugo Kavdlunåmik inug-
talerneKarsinåungitsume sulissunut,
imalunit Kavdlunåtut iliniarsimångi-
kaluardlutik ukiorpagssuarne sulia-
mingnik ingerdlatsiuarsimanermikut
Kavdlunåt nåmagsisinaussåinik nå-
magsingnigsinangorsimassunut — tai-
måitOKartarméme. ima pinane suliaK
kalåtdlimik inugtaKarsinaugaluartoK
Kavdlunåmut, imaKa sulivfingme tå-
ssane sulinigssamut iliniarsimångivig-
sumut tuniutdlugo tauvalo tåuna aut-
dlartitatut akilerdlugo — taimåitoKar-
måme. åmame isumaKarnarpoK ing-
mikut itumik akuerineKarsinautitau-
neK tamatumunga atusavdlugo naler-
KunerussoK åssigigdluinarmik iliniar-
simassunik ingmikortiterutiginago.
OKartarneK: kalåleK nunavtine ator-
filik Danmarkime naligissaminit ani-
ngaussaKarneroKissoK, isumaKavigpu-
nga nipangiutariaKalersoK, nunavtine
sulissut kalålinaugpata tamåna åneri-
neKåsagpat tupingnåsångikaluartoK
taimåitOKångingmat. ingmingnut na-
lerKiussagssat ukungitdlat kalåleK nu-
navtine sulissoK Kavdlunårdlo Dan-
markime sulissoK, ukuvdlutigdle ka-
låleK Kavdlunårdlo åssigingmik ilini-
arsimavdlutigdlo angussaKarsimassut,
åssigingmik suliaKartut kalåtdlit nu-
nånitut. pissutsit Danmarkimitut nu-
navtinitutdlo ingmingnut naleridune-
Késagpata tamatumane erKarsautigi-
ssagssat ukussariaKarmata Kavdlunå-
ginait åipå nunavtine åipålo Dan-
markime sulissut.
inuitdlo OKarniartartut pissutsit tai-
ma naligigsitaunigssamut igdlikariar-
tulisagaluarpata, tamatumunalo kalå-
leK Kavdlunåmut naligititaulernigssa-
mut angmåuneKarpat, tauva tamåna
ilåtigut Kavdlunåt sulissugssat pissa-
riaKartut amigautigineKalernigssånik
kinguneKåsassoK, akileråruteKarsinau-
nerme ilåinaugaluartumik taimåitunut
atatitdlugo erKartorneKartalermat, ta-
måna uvanga ingassagtumik årdleriså-
rinerusorissarpara, åmame måna ti-
kitdlugo ugpernarsautigssarsiorneKar-
simananilo ugpernarsineKarsinausi-
mångilaK. soruname Kavdlunåt nu-
navtinitut Danmarkiminermigsutdle
akilerårusersorneKalisagpata, tauva å-
ma kalåtdlit „autdlartitångorsimassut"
ilisimåsavåt tamatuminga erKorneKå-
sagamik. anersalunime tamåna piv-
dlugo kalåtdlit nunamingne „autdlar-
titat" måna pissuseK atuinarKOKiner-
påt — iluaKutigisaKigamikume. isuma-
Karpungale akilerårusersuineK atuli-
sagaluarpat påsingnigtut ånerissaria-
Kåsångikåt, autdlartitatut pineKarne-
rup nuånersortåinait piumagunikik i-
ngassagpatdlåsaKingmata. imalunit i-
mailiortOKagssamårnerpoK Kavdlunåt
nunavtinitut akilerårtineKalerpata
aitsåt kalåtdlit naligititaunigssamut
angmåuneKarumårtut, tåukutaoK Kav-
dlunåtut akilerårtalerKuvdlugit. tai-
måisagpat OKartarneK „agssangme ig-
dluanik tunissivdlune igdluanik tigu-
sineK" kingumut kalåtdlinut tugtine-
KåsaoK, Kavdlunånut ilåinaoKissumik
atorneKartoK kalåtdlinut tamåkissu-
mik atomeKalisavdlune.
auna encarsautiga: atorfit kalåtdli-
nik inugtaKarsinaugaluartut, inugtag-
ssaitdle kriteriamit nigorsimatitaung-
mata Kavdlunånik inugtalersorneKar-
simassut, tauva tåukununga kriteria
pérdlugo kalåtdlinik pisinaussunik
piumassunigdlo inugtalerniardlit Kav-
dlunåtut akiligkanik. kalåtdlit ator-
fingnut tigusinaussamingnut inugtag-
ssat nungugpata tauva Kavdlunåt o-
KarfigineKarsinaulisåput: uko kalåt-
dlinik inugtagssaKångikatdlarmata
kalåtdlit nunånukarumaguvit „maKai-
ssissagssatit" pivdlugit nåpertutumik
akilerneKåsautit. tåukulo kalåtdlinit
målaorutigineKarnaviångitdlat, ilisi-
magavtigo atorfit inugtagssait amigau-
taungmata kalåtdlinigdlo pigssaKå-
ngingmat taima pineKartut. OKausika-
sik una tunuleKutsiutinardlugo kalåt-
dlit ilungersuinåsåput: usorn — Kut-
sån — singanat!
Jens Nielsen,
K’utdligssat.
SPAR
arbejde
penge

i
■ »tr
v- s‘ ;
SIPÅKIT
pivfigssax,
suliagssax
aningau-
ssatdlo
HENIPEL’S FARVOLIN — umiarssuit Kalipautigssåt alkydolie nutårdlufnaK kutteringnut Kalipautigssat
— angatdlatip Kåvane igainilo itsinerup Kulånitunut.
HEMPEL’S FARVOLIN panilertortarpoK, tagiukuminardlune, kussanartumik KivdlerneKardlune, ataner-
toKalune, aungnertoKalune — taimåitumigdlo akilersinauvdluardlune.
pisiarlneKarsinauvoK ’/j, 1, IVi åma 5 literinik påKartitdlugo 32-nigdlo kussanartunik KalipauteKartit-
dlugo.
angatdlatit tugdlianik KalipangneKåsagpat Kfnutigiuk HEMPEL’S FARVOLIN.
HEMPEL’S FARVOLIN — den helt nye alkydolie — skibsmaling, De skal male Deres kutter med —
både indenbords og udenbords over vandlinien.
HEMPEL’S FARVOLIN tørrer hurtigt, er let at stryge med, har en smuk glans, stor holdbarhed, stræk-
ker langt — og er derfor uhyre økonomisk.
Leveres i ’/j, 1, 2'h og 5 liter emballage i 32 smukke kulører.
Forlang HEMPEL’S FARVOLIN næste gang Deres båd skal males.
ALKYDOLIE • SKIBSMAUNG
9