Atuagagdliutit - 25.05.1967, Blaðsíða 25

tingmissartOK Imap
iluanut arKarsinaussoK
amerikamiut sakutuisa tingmissartOK imap iluatigortartoK sa-
naniarpåt sujunigssame sorssungnerme akeiKanik ajoKusiniar-
dlutik aser or ter iniar tar tut atugagssåt
o-merikamiut tingmissartortartoKar-
tiata ama umiarssuarnik sorssuteKar-
fiata pilerssdrusiulersimavå tingmi-
ssartOK imap iluatigortartoK pingasu-
nik motorilik — tingmissartup suka-
suliap arKartartuvdlo ataulsimorti-
taunerat.
angatdlåmut nutåmut isumagssar-
siaK pineKarsimavoK „inuit imap ilua-
tigortitdlugit Kaerlugssianit" taine-
Kaitartunit sorssungnerssuit åipåta
nalåne atorneKartunit. inuit imap
iluatigortitdlugit taima angalatitsiner-
ne tyskit sorssuterujugssuat „Tirpitz"
Atlanterhavip avangnåtungåne ersior-
titsilorsimassoK Norgeme kangerdluit
ardlane kivisineKarsimavoK.
italiamiut imap iluatigortartut ar-
KartartuarKat atordlugit taimainga-
Jagtunik såssussisimåput tuluit sor-
ssutåinut „Elisabeth“-imut „Valiant“-
imutdlo Alexandriap umiarssualivia-
nitunut.
»Tirpitz“-imut såssussineK silar-
dlungmit akornusersimaneKarsimavoK,
ardlaleriardlunilo såssussinerne aitsåt
umiarssuaK kivisineKarpoK, italia-
fliiutdlo imap iluatigortut aniguinig-
ssamut periarfigssaKarsimångitdlat.
taimåitumik Kutdlersarissaisa påsingi-
sainarpåt tuluit umiarssuait tåuko
Mardluk ima aseruatigisimassut Kåu-
rnatine ardlalingne atorneKarsinausi-
manatik.
imap iluatigordlune ajoKusiniartar-
nei'it tamåko amerikamiut såkutoKar-
umiarssuaK atominik
mgerdlassoK asorussaK
silarssuarme niuvfagiautit atominik
mgerdlatigdlit sujugdlersåt, amerika-
miut umiarssuautåt N/S „Savannah“
augustime taimaititugssångorpoK. tai-
ma aulajangerneK amerikamiut nå-
lagkersuissuisa aningaussartutitik
fdigdlisiniardlugit kigsautigissåta ki-
dgunerå, tamånalo Kuarsårutaussoru-
JugssuvoK sulivfigssuit ilåinut Kanig-
tukut niuvfagiutit atomimik inger-
dlatigdlit ineriartornigssanut neriug-
tunut.
»Savannah“ 1962-ime singineKarner-
kingorna takutitagssiauvdlune i-
kiagtitdluartumik ingerdlaortarsima-
v°K — ukiunilo kingugdlerne mar-
dlungne USA-p kangimut sineriåta
Europavdlo akornåne niuvfagiutivig-
tut atorsimavdlune. misiligtagkat kig-
sautigineKartut ardlaligpagssuit måna
PigssarsiarineKarérsimåput, taimåitu-
P'igdlo amerikamiut nålagkersuissui-
sa kigsautigiungnaersimavåt aningau-
ssarsiornikut pissutsit månåkutut itit-
'ilngit umiarssup ingerdlatitaunerane
amigartoruterujugssuit matuniartuå-
s3Vdlugit.
nylon nutåliaK
Pylon nutåliaK sungitsunguamik tai-
P'agdlåt uningassumik elektriciteteKa-
lersartoK måna Japanime suliarine-
KartalerpoK Toyo Royon Co.-mit, tåu-
Pa ujalugssiaussanik sanånik niornu-
ieKarierujugssuvoK.
Pylon ukiune Kuline ånoråminiliat
U1 alugssiaussartåtut atorneKarérsima-
v°k isumaKarfigineKartuardlunilo u-
lalugssiaussat isumamingnik pingorsi-
JPassut åmalo sanaussartut tamarmik
kussanarnerssåtut, ningunerssatut su-
Pariuminarnerssåtutdlo. ånoråminili-
avdle una ajoKutigå elektriciteteKa-
'avatdlåKigame, tamånalo pingårtu-
jP'k Kalåtdlit-nunåta silåinåne paner-
ume agsut akornutaussardlune.
Japanimiut nyloniliåt nutåK taima
Pumik ajoKuteKångilaK. ånoråmineK
Pjalugssiaussamit taima itumit sanåK
aPoråminermit savat merKuinit sa-
Pamit elektriciteteKånginerussarpoK,
aima nalunaerpoic Toyo Rayon, naug-
0 nylonimit nalinginaussumit aki-
^unerulåraluartoK ujalugssiaussaK nu-
1&K
sujunigssame atorneiiardlualeru-
JPartoK sujuligtutigineKarsimavoK. su-
iarineKartalerérsimåput arnat Kåti-
gUe angutitdlo atissait Kardligtarit,
^Pat atissait ateKutitarit naterssuit-
dl0
ssuit
ujalugssiaussamit nutåmit. nater-
mana ajungeKutigåt naterssuar-
PP avdlanit ujalugssiaussanit avdla-
sanånit ipatsailioruminarneruga-
pilerssårutigineKalerérportaoK
mik.
aPorågssiaK nutåK arnat atissagssåi-
agdlaKångitsunut atorniardlugo.
^ spliarineKartarnera pivdlugo fabri-
e taimågdlåt nalunaersimavoK „elek-
lciteteKartånginera“ anguneKarsi-
assoK nyloniliagssaK grundstof-imik
p aiangersimassumik suliaralugo. la-
atumuna ujalugssiaussat nyloniussut
olekyleKartarnerat avdlångortine-
KarsimavoK.
fine ima iliniarfigineKarsimåput nutå-
mik sorssungneKalisagaluarpat aker-
Kanik ajoKusiniartartut angnerussu-
mik periarfigssarsiortariaKardlugit,
tamatumingalo pingorpoK tingmissar-
tumut imap iluatigortartumut isumag-
ssarsiaK.
tingmissartutut nalinginaussutut
tingmissartup imap iluatigortartup
tingmissartuaraK nalinginaussumik i-
lusilik åssigissugssaugunarpå angni-
kitsuaraliat Kavsit tåisångikåine. ting-
missartOK imagsinåungitsumik timita-
KartugssauvoK sisangmik méngertor-
nerneK ajortumit sanåmik imalunit
titaniumimit sanåmik, taimågdlåt mo-
toré påsissutigssåusåput tingmissartOK
avdlaunerussuteKartoK. motorisa ilait
mardluk naitsunik sukaussalerdlugit
sulussainit Kutsingnerulårtungordlugit
inigssineKåsåput, tingmissartuvdle
motorisa pingajuat timitåta Kåtungåne
sulussaisa tunuatungåne inigssisima-
ssugssauvoK.
angatdlat oKimåissuseKartugssauvoK
6 ama 7 tonsit akornåne. inugtai mar-
dlussugssåuput, tingmissartuvdlo nag-
satarisinauvai Kaertiterutigssat 750 kg
såkut ingmikut itut imaKalunit kilig-
tigssiaK.
autdlarnerme motorit tåuko pinga-
sut tamarmik atorneKartarput. tauva-
lo motoré mardluk sanerånitut unig-
tineKåsåput, motoritdlo pingajuat tai-
mågdlåt ikiortigalugo tingmissartOK
anguniagkame tungånut ingerdlassar-
poK nalunaentutap akuneranut 240—
400 km sukåssuseralugit. tingmissar-
tup ingerdlavigisinaussaisa 500 sømilit
migssiliusavait.
imap iluatigordlune
anguniagkamut
takordlorneKarsinauvoK tingmissar-
tOK imånut misassoK anguniagkaminit
50—60 sømilitut ungasigtigissume. tå-
ssane inugtaisa maskinat pusavait ta-
ratsumigdlo isåtitseriardlutik arKå-
savdlutik angnerpåmik 23 meterinik
itissusilingmut.
arKarsimatitdlune angatdlat piniag-
kame tungånut patdligtuissugssauvoK
5 knob sukåssuseralugit ikiortigalugo
elektrisk motor angatdlatip sarpinik
kåvititsissoK.
Kaertiterutigssat aulajangersorneKa-
rérpata tingmissartOK imap iluatigor-
taut najugkaminit navianartumit Imap
iluatigordlune KimagukiartusaoK isu-
mangnaitsumigdlo ungasissuseKaleru-
ne tankine taratsumik imaeriardlugit
silåinarmut Kangåtåsavdlune, Kaeme-
ruvdlo kingunera silåinarmit issigine-
KåsaoK. tamatuma kingorna tingmi-
ssartOK sianigineKarane najugkaminut
utertugssauvoK angussarissanilo nalu-
naerutigalugit.
nårtunerdlune
misiligtitarneK minutine
mardlungne
måna svenskit arnartait nårtunertik
påsiniardlugo ingmingnut misiligtarsi-
naulersimåput nauk tamåna sujorna-
tigut misigssuissarfingnit suliarine-
KartaraluartoK.
Sverigeme nakorsausiorfit misilig-
taut „pregnosticon plantest" misig-
ssuissarfingnit atorneKartartoK inui-
narnut pisiarititagssångortisimavåt
nakorsap agdlagartalineranik taimai-
ngajagtunigdlunit ilaKartinago.
tåussuma takutitarpå Kup hormon-
imik arnane nårtussuinangajangne
navssågssaussumik akoKarnera. oKau-
tigineKarpoK misiligtaissarneK taimåi-
toK pilertortumik Kularnaitsumigdlo
arnat nangmingneK minutit ikigtu-
nguit ingerdlanerinåne suliarisinaugåt.
portat arfinileriardlune misilinigssa-
mut atugagssat akexarput svenskit
kruninik 80-inik (danskit kruné 107).
sarfaerutorneK akisoK
ukioK atauseK sivnerdlugo matuma
sujornatigut sarfaerutornerssuaK ilå-
tigut igdloKarfingmik New York-imik
tårtuinångortitsisimassoK nautsorssui-
nerit suliarineKarsimassut maligdlu-
git 500 mili. kr. sivnerdlugit akeKar-
simavoK. tåuko 10 procentiata migsså
elværkit sarfamik tunissagssaralua-
mingnik ånaissaråt.
sarfaerutornermut pissutaussoK su-
le påsineKarsimångilaK. kingunerisa
ilagåt inungortut amerdleriarsimane-
rat.
Mere end »et år i huset«
Dette er den perfekte hushjælp. Denne maskine gør,
hvad der bliver sagt til den, og den protesterer kun,
når man vil sætte den til noget, den ikke er beregnet
til. Det er derfor en yderst anvendelig hushjælp. Dog
vil dens høje pris nok hindre, at den bliver anvendt
andre steder end i virksomheder, hvor rationalisering
og mekanisering til det yderste er hensigtsmæssigt.
I en almindelig husholdning er en ung pige billigere.
— Her serverer maskinen et blødkogt æg under en
demonstration i London.
»ukioK ilivitsoK igdlume«-mit nåmagsissaicarsmaunerussoK
tåssa igdlume ikiorte pitsauvdlulnartoK. maskina tåuna
oxarfigineKarnine nåpertordlugo iliortarpoK, taimåg-
dlåtdlo akerdlilersuissarpoK ingminut nautsorssO-
ssåungitsunut atorniarneKaraluarångame. taimåitumik
igdlume ikiortigssauvdluarpoK. taimåitoK akisoKigame
avdlane atorneKåsagunångilaK taimågdlåt sutdlivingne
saplngisamik iluarsartussivdluarfiussariaKardlutigdlo
maskinalersortariaKavigsune. nalingfnaussumik ig-
dlume sulinerme arnaK inQsugtoK sule akiklnerujuar-
poK. — Londonime takutineKartitdlune auna måning-
mik aipårtuliorsimavdlune åssinga.
— derfor er der
bedre træk. I Cecil . .
—• talmaingmat Cecil
mitdluaruminar-
neruvoK . . /

— og så kan ’
man smage den
gode tobak i Cecil . . !
— Cecllip tupartå pit sak
malugineKarsl-
nauvoK . . 1
Cecil er altid
ensartet rullet . .
; Cecil dssigiåmik tamatigut •
\ imusimassarpoK . . I £
LEkh
En lille pause ... en hyggelig sludder ... ild på en Cecil: Den er
altid perfekt rullet af fyldige, mættende blended-tobakker . . .
...så er der tid til en Cecil
suliungnaitsiameic . . . OKalOKatigérujSrneK . . . Cecil kukutdlugo:
tamatigut imuvdluarsimassarmat tupanit pitsavingnit, akordluag-
kanit.
... Cecilitornigssamut pivfigssångorpoK
25