Atuagagdliutit - 25.05.1967, Blaðsíða 27
Danmark niuveKatiffisssuitdlo
Tuluit-nunåt niuveKatigigssuarnut ilångunigssaminik Kinute-
Karmat uvdlut ikigtunguit Kångiutut Danmark niuveKatigig-
ssuarnut ilångunigssaminik KinuteKarportaoK. nalunaerume
matumane danskit KinuteKarneranut tungaviussoK erssersiniar-
neKåsaoK
europamiut peuatigigfidnut angnertumut Danmark ilaussortångorune ajor-
na'rtorsiutigissagssai nunap nangminek iluane ilioriautsitigut iluarsineKarsinau-
ssunit angnertunerungitdlat.
„VeKatigingnigssamut isumaicatigissutit tåukulo tungavigalugit maligtarissag-
sso.t akuerineKarsimassut ingmikut itunik nangåssuteKarane akuerinenarsinau-
niQssåt pingårutilingmik nangånartoKarsorinångilak, Savalingmiut dmalo Ka-
låtdlit-nunåt pivdlugo ingmikut sianiginiagagssat tåisdngikdine,“ taima agdlag-
svmavoK Danmark ama niuveKatigigssuit pivdlugit atorjigdlit nalunaerutåne
lna.tsissartunut nålagkersuissunutdlo atugagssangordlugo suliarineicarsimassu-
me.
nalunaerume nautsorssutigineKar-
Pok Danmarkip EEC-mut ilaussortå-
ngornigsså piumårtOK Tuluit-nunåt
imaKalo åma nunat avdlat peKatiga-
kigit, taimaisiortoKarumårtordlo isu-
maKatigIssutip tungavigissai tungavi-
Salugit, taimalo isumaKatigissume pi-
ssugssautitaunernut uvdlumikut ilisi-
maneKartunut pissugssautitaulisav-
dluta åma.
nalunaerume ersserKigsarneKarsi-
naavoK EEC-me angnertusineicarsima-
ssume Danmarkip ilaussortångorne-
ratigut danskit nioi'Kutigssanik tuni-
niaissarneK pivdlugo tungaviginiagait
GrKutineKartugssaussut, åmalo Euro-
Pame akornuteKångitsumik tuniniai-
ssarnigssamik åmalo nunat avangnar-
'ilit akornåne akornuteKångitsumik
tuniniaissarnigssamik danskit kigsau-
tigissait erKortineKartugssaussut.
inussutigssarsiornerup åmalo oKar-
tugssautitat nalerKutungorsarnigssa-
mut tungatitdlugit ajornartorsiutait
taineKarérsutut årdlerKutigineKångit-
^at> taimåtaoK isumaKarnarpoK ikå-
riarnigssame ingmikut itunik iluar-
sartuteKarnigssanik KinuteKarnigssaK
pissariaKåsångitsoK.
sulivfigssuit
uparuarneKarpoK tamarmiuvdlutik
lsertitarissane sulivfigssuit pigssar-
slaKautåt Danmarkime ukiune ki-
Pgugdlerne 10 -ne KagfariarsimassoK
*8 Procentimit 21 procentimut. tama-
tumungalo peKatigititdlugo nunaleri-
nerme pigssarsiaKautaussoK åpariar-
simavdlune 18 procentimit 11 procen-
tjniut. taimåtaoK uparuarneKarpoK su-
livfigssuit nunanut avdlanut tuniniar-
tagait (nunalerinerme niorKutigssiat
sulivfigssuarne suliarineKarsimassut
ilångutdlugit) Kagfariarsimassut 1950-
inae 35 procentimit 1966-ime 59 pro-
centimut. ukiune kingugdlerne 10-ne
nunanut avdlanut tunissat Kagfariau-
taisa 70 procentiat sulivfigssuarnit pi-
vok.
Danmark sulivfigssuartigut tunini-
aissartungoriartorsimavoK. danskit su-
dvfigssuarne niorKutigssiaisa 35 pro-
Centé nunanut avdlanut tuniniarne-
Rartarput.
Danmarkime sulivfigssuartigut inuit
nangmingneK atugagssåinik tuniniai-
ssarneK avdlångutauvigtugssamik ag-
torneKåsagunångilaK, taima nalunae-
rume isumaKartOKarpoK, kisiåne nu-
nanut EEC-mut ilaussortaussunut ni-
°rKutigssanik ericuneKartunik akilerå-
ruteKartitsinerup atorungnaersineKar-
nera niorKutigssiorfingnut atausiåkå-
nut ajornartorsiutigssaKåsagunarpoK
nalerKutungorsarnigssamut tungassu-
ngut. amerdlasorssuångordlugit nior-
Kutigssiorfingne eKiterisitsinigssaK ili-
magissariaKåsaoK tamatumunalo ani-
ngaussautigssat amerdlanerussut pi-
ssariaKåsavdlutik, kisiåne månåkut
erK°rdluinartumik migssiliussinigssaK
ajornarunarpoK.
Annaler ineK
nunalerinermut tungassut pivdlugit
nalunaerume OKautigineicarpoK dan-
ifi'- nunalerinerme niorKutigssiaisa
EEC-p akigititai atordlugit nunanut
avdlanut tunineKarunik „iluanårutig-
ssavingmik" nagsataKarsinåusassut 1,5
fnilliarder kruninik. EEC-p iluarsar-
tUssinerata tunissagssiornerme akiu-
ssut angnerulersisagaluarai taimåitoK
aningaussartutit ilait amerdlissug-
Ssauput, åmalo akinut tungassutigut
Pikerarnerit nerssutautinik tingmiau-
lnigdio tunissagssiornermut iluaKu-
aussugssåuput, kisiåne pulukimernit
manitdlo aké isumavdluarnarpatdlå-
Sanatik.
nnåne OKautigineKåsaoK pulukit sa-
neramerne EEC-p måna akinik iluar-
sai’tussineranut ilåungitsut.
isumaKartOKarpoK nunalerinermut
'■autsimortumik suniutip nagsatariu-
^arå isertitat pitsaunerulernigssåt
anskit tapersissutait péraluarpatalu-
akinut tungassutigut avdléngutit
lnguneKartugssåuput niorKutigssior-
neruP avdlångortineKamerinik.
danskit nunalerinerme nunanut av-
anut niorKutigssiaisa nunanut ilau-
Ssortåungitsunut tuniniarneKartarne-
råne kigdlilersuinermut tapersersute-
KartugssauvoK atautsimordlune nuna-
lerinermut aningaussauteKarfingmit
akilersorneKartugssauvdlune, aningau-
ssauteKarfingmutdlo Danmark akiler-
suissariaKarportaoK. (matumuna nalu-
naerutigineKarsinauvoK nautsorssuti-
gineKartOK nunalerinermut aningau-
ssauteKarfiup ukiumut atugagssatut
migssiliussai danskit kruné 10 milliar-
der migssiliorait. tåukunånga uvdlu-
mikut avguaissarnerme ilerKussoK nå-
pertordlugo sordlo Hollandip 9,74 pro-
cent akiligagssarå).
sulissartoKarnermut tungassut
sulissartOKarnermut tungassutigut
akornuteKångitsumik avdlångoraute-
KarsinauneK ersissutigineKångilaK. mi-
siligtagkat nåpertordlugit „ersissute-
KarnigssaK11 pissutigssaKarsorinångi-
laK. kisiåne sulissartoKarnermut tu-
ngassut akornuteKångitsumik inger-
dlanerata ilåtigut kingunerissugssau-
vå Danmarkip ikiuissarnerme ani-
ngaussarsiaussartut ilåtigut piorsarta-
riaKåsangmagit EEC-Karfiup iluane
tamarme pissagssaritineKarsinaorKuv-
dlugit.
aulajangersimassumik pigissat
EEC aulajangersagaKarpoK inussu-
tigssarsiuteKarnigssaK suj unertaralugo
pigissat aulajangersimassut pigssar-
siariniarneråne åssigingisitsinigssa-
mut, kisiåne nalunaerut isumaKarpoK
tamåna inussutigssarsiutigssåungitsu-
nut atungitsoK. sulivfigssuaKarner-
mut, niuvernermut agssagssordlunilo
sulinermut nutarterutaussunik inatsi-
seKarérpugut, nunalo naggorigsagaK
nutarterneKarsinauvoK „nunaleriner-
me pissutsit ingmikut itut sianiginia-
gagssat" sumiginarnagit.
aningaussautinik angalatitsineK
EEC-me ilaussortaunikut aningau-
ssautit akornuteKånginerussumik a-
ngalatineKarsinaulisåput. niuvertut
niuveKatigigtarfiåne akiussunik akor-
nuteKångitsumik niuveKatigigtarnerup
EEC-p maligtarissagssai maligdlugit
aningaussatigut ingerdlatsineK avdlå-
ngortitugssauvå, nalunaerutdlo malig-
dlugo tamatuma ilåtigut nagsatari-
ssugssauvdlugo danskit ernialersui-
ssausiat nunane avdlane ernialersui-
nerme.
ajornartorsiutit „mingnerussut" ar-
dlaligpagssuit nalunaerume taineKar-
simåputaoK. uparuarneKarsimavoK
danskit Kamutautigdlit agssartuinig-
ssamut kigdlilersugåunginerussumik
pisinautitaulisassut. tingmissartortitsi-
ssarnerme suleKatigingneK taineKarsi-
mavoK, tamatumane SAS atautsimor-
dlune tingmissartortitsinermik inger-
dlatsinerme suniuteKaKataulersugssau-
vok ilaussortaugåine. oKautigineKar-
poK ilisimaneKångitsoK umiartornikut
atautsimortumik ingerdlatsineKåsa-
nersoK, tikuarneKarsimavortaoK niu-
verniartarnerne periautsit kigdliler-
sorneKarnigssånik EEC-p maligtari-
ssagssai danskit kisermåussineK piv-
dlugo inatsisiliåinut tapertauginartug-
ssaussut.
aningaussanut tungassut
EEC taimaiginartitdlune aningau-
ssanut tungassutigut ingerdlatsini-
vingmik ingerdlataKångilaK, taima na-
lunaerut OKarpoK, uparuarneKarpordle
danskit ilaussortaunerata aningaussa-
tigut ingerdlatsineK aningaussarsior-
nikut ineriartornermut iluarsartutau-
lersikumårå. akiligagssarsisitsissarneK
pivdlugo danskit ingerdlatsinerat pi-
ngårtumigdlo ernialersuissarneK su-
nerneKartugssåuput aningaussautit a-
kornuteKånginerussumik nunanut av-
dlanut åmalo nunanit avdlanit inger-
dlassarneratigut. akilersuissarnerme
nagdlerKatigigsitsinigssaK niuveKati-
gigssuit iluåne pingårutilerujugssu-
vok. tauvalo pingåruteKartugssauvoK
Danmarkime aningaussarsiaussartut
ineriartornerat nalerKutusangmat Eu-
ropap nunataine avdlane ineriartor-
nermut, åmalo åkit ineriartornerata
patajaitsup anguniarneKarneranut.
inoKatigingnermut tungassutigut
ingerdlatsineK
europamiut peKatigigfine inoKati-
gingnermut tungassutigut atautsimor-
tumik ingerdlatsinigssaK anguniarne-
KångikaluarpoK, anguniarneKåinardlu-
nile nunat ilaussortaussut atausiåkåt
inoKatigingnermut tungassutigut i-
ngerdlatsinerata nalerKutungorsarne-
Karnigsså akigssarsiagdlit atugagssa-
rissaisa akigssarsianut sulinermutdlo
tungassut pitsångorsarneKarnigssåt
sujunertaralugo. danskit EEC-mut
ilaussortångornerata inoKatigingneK
pivdlugo atugagssarissanut danskit
inatsisiliait avdlångortinaviångilai.
EEC-mut ilaussortauniaråine euro-
pamiut inoKatigingnermut tungassuti-
gut aningaussauteKarfiånut peKatau-
ssariaKarpoK, tåussuma sujunertaring-
mago sulivfigssausinaussut pitsångor-
sarniardlugit pigssarigsårnerdlo ang-
nerulersiniardlugo.
aumarssuit — sisak — atom
Danmark EEC-mut ilaussortångoru-
ne nautsorssutigissariaKarpåtaoK ilau-
ssortaulisavdlune aumarssuit, sisak
åmalo atom pivdlugo peKatigigfing-
mut. aumarssuit sisagdlo pivdlugit pe-
Katigigfik pivdlugo atautsimortumik
ingerdlatsinigssamut sule aulajanger-
saissoKarsimångilaK, taimaingmatdlo
tamatuma KanoK suniuteKarnigsså na-
lunaratdlardlune. atominutdle tunga-
ssut pivdlugit ilaussortauneK kingune-
KartugssauvoK misigssuinigssaK piv-
dlugo peKatigigfiup tåussuma pilersså-
rusiåta Danmarkimilo misigssuinerup
ataKatigilemerånik.
KanoK akeKåsava?
danskit ilaussorténgorneråne peKa-
tigit atautsimortut aningaussanut ator-
titagssåinut danskit nålagauvfiata a-
ningaussartutai tåssaussugssåuput u-
kiumortumik akilersutaussartut suju-
lerssuinerme atortitagssanut åmalo a-
ningaussauteKarfingnut éssigingitsu-
nut, kisalo aningaussalissutigssat piv-
dlugit aningausserivingmut atausiåi-
nardlune akiliutigissagssat. 1970-ime
nålagauvfiup akilersutigssai tamåker-
dlugit 380 mili. kruninut migssiliune-
Karput. tamatumane ilångutdlugit issi-
gissariaKarput nunalerinermut taper-
sissutitut nålagauvfiup tuniutagai
1966/67-ime 550 miil. kr. migssigissait
atorungnåisangmata. nunanit måna
EEC-mut ilaussortaussunit ilaussortå-
ngortunitdlo nutånit niorKutigssanik
erKussinerme akilerårutaussartut ato-
rungnaersineKartugssåuput, igdluatu-
ngåtigutdle nunanit ilaussortåungitsu-
nit niorKutigssat erKuneKarnerine a-
kilerårutit angnerulertugssåuput a-
tautsimordlune akinik angissusilinerit
Kagfasingnerussut pissutigalugit, ilå-
tigut niorKutigssiagssanut åmalo nior-
Kutigssiagssanut piaritdlisagkanut.
tamatumunga atatitdlugo taineKar-
sinauvoK nunalerinermut aningau-
ssauteKarfiup 1970-ime aningaussar-
tutigssai 1658 miil. dollarsinut (danskit
kruné 11.550) migssiliuneKartut, tåu-
kulo ilait KanoK amerdlatigissut Dan-
markip akiligagssarisanerai OKautigi-
neK ajomarpoK. kisalo puiortariaKå-
ngilaK aningaussat tåuko nautsorssor-
neKarsimangmata EEC-p måna ilau-
ssortarissai tungavigalugit. taimåitu-
mik nalunaerume tamatumunga tu-
ngassutigut nautsorssuiniartoKarsimå-
ngilartaoK.
Kalatdlit-nunåt
Kalåtdlit-nunåta danskit nålagauv-
fiånut ilaunerata åmalo Kalåtdlit-nu-
nåne inussutigssarsiornerup niuveKa-
tigit avatåinitunut tuniniaissarnigssaK
pingitsorsinåungingmago kigsautigi-
nardlunilo pissusigssamisorpoK dan-
skit EEC-mut ilånguneratigut aju-
ngenutit tamatumunga tungassut Ka-
låtdlit-nunåta sapingisamik iluaKuti-
giniåsagpagit. Kalåtdlit-nunånut tu-
ngassut ingmikut sianigissagssat pi-
ssutigalugit isumaKarnarpoK atåssute-
KarniarssarissariaKartoK iluarsartussi-
nermut EEC-p nunatdlo avdlat ine-
riartornerme ajornartorsiutinik Kalåt-
dlit-nunåne atututut itunik ajornar-
torsiutigdlit akornåne atorneKartu-
mut. tamatumuna isumaKatigissume
aulajangersagkat ilåinait Kalåtdlit-
nunånut atortineKalisagaluarput; ta-
matumane pingårtumik pineKarput
maligtarissagssat niorKutigssat erKu-
neKarnerine akilerårtitsinerme peKa-
tigingneK pivdlugo, nunalerinermik
aulisarnermigdlo atautsimordlune i-
ngerdlatsineK, pilersitsisinautitauneK
kivfartuteKartarnerdlo pivdlugit ma-
ligtarissagssat, unangmigdlertarnerme
maligtarissagssat åmalo Rumame isu-
maKatigissutip ingmikut akuerssissar-
nigssaK pivdlugo tamanut tungatitdlu-
git atugagssarititai.
peKatigingnerup angnertunerussup
iluane aulisarnermik ingerdlatsinerup
sujunigssame ilusilersorneKarnigssåne
Kalåtdlit-nunåta aulisarnermik inu-
ssutigssarsiuteKångitsorsinauvingnera
sianiginiartariaKarpoK. Kalåtdlit-nu-
nåta KanoK pissuseKarnigsså pivdlugo
aperKut landsrådimut OKauseKarfiger-
KuneKartugssauvoK.
Savalingmiut
Savalingmiunut tungatitdlugo aper-
Kut angnertunerussutigut Kalåtdlit-
nunåt pivdlugo aperKutitut ipoK. tai-
måitumik ilimanarpoK danskit ilau-
ssortauneråtut itumik pineKarnigssåt
pivdlugo KinuteKartoKarumårtoK. pi-
ngåruteKartorujugssuvoK peKatiging-
nerup angnertunerussup iluane auli-
sarnermik ingerdlatsinerup sujunig-
ssame ilusilersorneKarnigssåne Sava-
lingmiut aulisarnermik inussutigssar-
siuteKarnerujugssuat sianiginiarneKa-
rumårtOK. Savalingmiut EEC-mut Ka-
noK itumik pissuseKarnigssåt pivdlugo
aperKut Savalingmiune OKartugssau-
titanit oKaluserineKartariaKarpoK.
imerusuerdlunilo
Tørt tøj uanset vejr og årstid
med »FERM FRESC0MATIC« tørreautomat
silap ukiuvdlo KanoK ilinere soKutiginagit
errortat panertarput atordlugo isumami-
nérdlune panersivik „FERM FRESCO-
MATIC"
Nu er tørresnor, tøjklemmer og slæb til
og fra tørrepladsen Ikke mere nødvendig
for at få vaskeproeessen afsluttet.
I en FERM FRESCOMATIC er der en
roterende tromle, hvori tøjet nænsomt
blæses tørt med opvarmet luft. Tørre-
tiden, der er fra ‘/i—1 time, indstilles på
et ur, og maskinen slukker automatisk,
når tiden er gået.
Tørreautomaten er af en sådan stør-
relse, at der er plads til den i de fleste
lejligheder, og når maskinen Ikke benyt-
tes, kan overpladen bruges som aflægger-
bord. Dens kapacitet er 3 kg tørt tøj.
Vejl. pris kr. 1.330,—.
errortat nåmagslniåsagåine måna pissariaerdput agdlunaussat manlsslvlt,
errortanut kåporicutit, manlssiartortameK manlssanigdlo plaineK.
FERM FRESCOMATIC agssakåssoKarpoK sllålnarmik klagsagkamik error-
tat Kajagssuartumik supdrtltsivigaluglt panerserneKartarfiånik. panertor-
salnlgssas V« timlmlt 1 tlmlmut slvlsussusllik nalunaeKutaussamut sivisussu-
sigsså UuarsineKélnartarpoK, tauvalo pivfigssaK någångat masklna Isuma-
minlk unlgtarpoK.
panersivik ima anglssusilerneKarsimavoK lnlgssiat amerdlanerssåine inig-
ssaKarslnauvdlune masklna atorneKartinago Kåva lllsslvigtut atorneKarsl-
nauvoK. nåmagslslnaussarpal errortat 3 kg. — akiglslnausså ler. 1.330,—
En strygemaskine stryger alt
Deres tøj - og alt besværet.. .
masktnap manigsautip errortat tamaisa manigsartarpai — pissarisser-
sutigssaraluatitdlo tamaisa ....
Ferm maskinamik manigsaut pigl-
gugko rullerinek, manlgsaineir na-
Kltslnerdlo soxutaujungnålsåput
errortat amerdlagaluarpatalGntt.
aulaj angersumik kiåssuseKartitsl-
ssumit nålagkersugauvOK lsigka-
mlgdlo IngerdlatlneKartardlune
taimalo agssait igdlugtut errorta-
nut atornekarslnåusavdlutik. —
tauvalo ama sullsitdlutlt igslasl-
nauvutit. Ferm maskinamik ma-
nigsaut igdlume pigigåine errortat
pissarissersuinerat nungutåk pl-
saoK — KUlarisångilatdlo errortat
ajiingitdluinartumik suliarineKåsa-
ssut sdrdlo ivdlit nangmineK kisi-
vit taima pitsautigissumik suliari-
slnaugitit.
akiglslnausså kr. 1.295,—
Det er ingen sag at rulle, stryge og presse selv en stor storvask, når De
har en Frem strygemaskine. Den er thermostatstyret og er fodbetjent, så
De har begge hænder frie til tøjet — Og så kan De sidde ned under arbej-
det. Men en Ferm strygemaskine i huset forsvinder den sidste rest af
besvær med vasketøjet — og De er sikker på, at tøjet behandles så godt,
som kun De selv kan gøre det.
Vejl. pris kr. 1.295,—
FERI
Vask hvad De vil
FERM skal der til
sugaluartunigdluntt errorsissarumaguvit Ferm pigisavat.
AKTIESELSKABET FERM . ULSTRUP
Telegramadresse: FERMULSTRUP
Forlang venligst brochure uden forbindende,
pisiniångikaluardlutit atuagaussanik nalunaerssutinik piniarniarit.
27