Atuagagdliutit

Ukioqatigiit

Atuagagdliutit - 14.09.1967, Qupperneq 11

Atuagagdliutit - 14.09.1967, Qupperneq 11
r GRØNLANDSPOSTEN Postbox 39, Godthåb . Tlf. 1083 Postgiro 6 85 70 akissugss. årKigss. Ansvarshavende: Jørgen Fleischer Annonceekspedition: Bladforlagene, Dronningens Tværgade 30, København K. Telefon Minerva 8666 Årsabonnement ....... Løssalgspris ........ pissartagaKarne« uk. pisiarineKarnerane .., kr. 37,50 kr. 1,50 kr. 37,50 kr. 1,50 Nungme sinerissap kujatdliup naKiteriviane namtigkat TRYK: SYDGRØNLANDS BOGTRYKKERI . GODTHÅB sok nunarput OKatdlisaoKa? J- P. nunavtine Kåumarsainermut tu- ngassut sangmineKartaKaut. Atuagag- dliutit erKåisagåine, tamåna ukioK måna tatdlimariardlune erKartorne- KarsimavoK agdlautigissat pingårner- ssåne. KatsutinartariaKångilardle. Kåu- marsaineK pitsaunerussoK pissaria- Karparput. taimaingmat Marius Abel- senip sujunersutå issigissariaKarpoK landsrådip nutåp isumamik erssersit- sivigissariaKagåtut pingårnerpåtut. ta- ména erssiutåusaoK landsrådip ang- nerussumik pisinautitaulerneranut, su- liåusavdlune, ineriartornerup iluamér- sumik ingerdlanigssånut pingåruteKar- dluinartoK. nunavtinut tungassut ukiune måku- nane Kavdlunåt avisine Kujaruneitar- taKaut. nunarput rekordilissarpoK tug- dlusimårutigssåungitsunik, tamånalu- *e tusartuarparput. suliarpungoK nå- kutigivdluartångilarput nåmagsissa- Kardluartaratalo. imerumatoKaugu- ngoK. mårnavtagoK atuarnertik nåku- ligingilåt. inusugtortavungoK nålag- tungeKaut, ingagtavigsumigdlo nåpau- tipalårtardlutik. utorKaunerussungoK inugtut ajornartorsiuterpagssuaKarput upitagssåinarnigdlunit. ilame taissag- ssat amerdlagaluaKaut. tåssa tamarmik oKatdlisigssanrigsut, nunap ineriartortiniagkap ilisarnautai. Kanordle ilioriarfigssaKångitdlat. Ka- låtdlit-nunåt ajornartorsiutit nunagåt. tamåna agssortutigssåungilaK. Kavsitdle ajornartorsiutit tamåko sordlåt påsiniartarsimanerpåt? Kavsit isumalioricutigissarsimanerpåt sok nu- narput taima OKatdlisautigissoK? — tåssaKauna amerdlangårpat! tusånguneKartariaKångilaK, maunalo kingumut KagdlerKingneKåsaoK: inuk, kalåleK nangmineK, sumiginarneKarsi- mavoK, timikut ineriartornerme suka- Kissume. tåssanipoK ajornartorsiutit sordlåt. ineriartorneK enungavoK. ti- mikut ineriartorneK anersåkut ineri- artornermik taimatutdle agtigissumik igdlua’tungeKångilaK. KåumarsaineK alianartumik agdlåt katatausimavoK. Kavdlunåt akissugssaussut tungånit kalåtdlit OKalugtuneKartarsimanerpat nalunaerfigalugit, Kavdlunåtut inug- taoKatimigsutdle pingåruteKartigissut? — taimåitoKakulångeKaoK. ajornar- torsiutit ajugauvfiginiarneråne Kimag- sarneKangårtarsimångilagut. avdlau- VugungoK, ajornartorsiutitdlo nang- mineK pilersisimavavut. ineriartorneK uvagut nangmineK Ki- nutigisimavarput. kiavdlunit uvdlu- mikut kigsautigingilå pissusitorKat uterfigerKingnigssåt. taimaingmat kig- sautigårputaoK piginångorsagaunig- ssarput avdlångornerssuaK pugtagsi- naujumavdlugo. kigsautigissaK tamå- na ingassångilaK. akissugssaussutdlo tusångitsussårtariaKångilåt. danskit nålagauvfiåne naligititauvdluta inug- tångornigssarput takordlorsinåungi- larput KåumarsaineK taima sumigi- narneKartigititdlugo. nunavtine fjernsynertårniarta, avi- sitigutdlo isumagineKamerput pitså- ngorniardle, avise uvdlut 14 Kångiu- kångata aitsåt sarKumersartoK, nutår- siagssatigut pingåruteKångitsoK ima- rissailo pisoKalerujugssuarérdlutik ait- såt ungasingnerussumitunut ångutar- toK, avdlanik taorserdlugo. radioKa- lerniarta nunavtine tamarme tusåne- Karsinaussumik filmitigutdlo isuma- gineKarnerput pitsaunerulerniardle. Danmarkimilo inugtaoKativut nunav- tine pissutsinik iluamérsumik tusar- dlerneKartarniardlit, tamåko pissutåt påsisinaulerdlugo. KåumarsaineK angnerussoK tamati- gornerussordlo uvdlumikut nunavtine ajornartorsiutit amerdlanerpåt årKing- neKautigssaråt. nukit ajungitsut ta- marmik atautsimortiniartariaKalerput, kalåleK ineriartornerme peKatausinå- ngortiniardlugo. tamåna landsrådip nutåp inuit Kinigåinik sujuligtaisso- Kartup suliagssarå. Hvortor er Grønland »et godt stof«? J. P. Der er sagt og skrevet meget om folkeoplysningen i Grønland. Grøn- landsposten har alene i år i fem ledere beskæftiget sig med dette spørgsmål. Men det kan ikke siges for tit. Vi bør °g skal have en bedre folkeoplysning. Marius Abeisens forslag herom er der- for at betragte som det vigtigste, det hye landsråd må tage stilling til. Det er en symbolsk handling af størst rækkevidde for udviklingens heldige forløb. Grønland er et godt stof i danske aviser i disse år. Landsdelen kan op- vise en række lidet smigrende rekor- der. Det får vi at vide tit og ofte. Vi er ineffektive og ustabile. Vi drikker mere end vi har godt af. Vore børn forsømmer skolen. Vore unge er alt andet end lovlydige. Kønssygdomme grasserer blandt ungdommen i uhyg- gelig grad. Den ældre generation har menneskelige problemer, der er til at græde over. Og sådan kan man blive Ved. Alt sammen godt stof, karakteristisk for et udviklingsland. Og det er der ikke noget at gøre ved. Grønland er Problemernes land. Det er vist og givet. Men hvor mange forsøger at nå ind fil problemernes kærne? Hvor mange gør sig den ulejlighed at finde ud af, hvorfor Grønland er „et godt stof"? — Ikke ret mange! Det kan ikke siges tit nok, og her sbal det siges endnu engang! Man har forsømt mennesket, det grønlandske menneske, midt i den rivende mate- rielle udvikling. Deri ligger proble- mernes kærne. Der er tale om en skæv udvikling. Der er ikke skabt balance mellem den materielle og den ånde- lige udvikling. Oplysningsarbejdet hal- fer sørgeligt bagefter. Har man fra ansvarlig dansk side fortalt grønlænderne, at de er lige så meget værd som deres danske med- borgere? — Ihvertfald ikke tit nok. Opmuntringer til at overvinde van- skelighederne har der ikke været man- ge af. Vi er anderledes, og problemer- ne har vi selv skabt. Vi har selv bedt om den udvikling, der er i gang. Ingen ønsker i dag at få udviklingen skruet tilbage. Derfor øn- sker vi også, at vi skal være rustede til at kunne tage den enorme omvælt- ning. Det er et rimeligt ønske. Det må de ansvarlige ikke sidde overhørigt. Vi kan ikke drømme om at blive jævn- byrdige medborgere i det danske rige, sålænge oplysningsarbejdet forsømmes så groft. Lad os få grønlandsk TV og bedre pressemæssig betjening, i stedet for det 14 dags blad, der ingen nyheds- mæssig betydning har, og hvis indhold er håbløst forældet inden det når ud til yderdistrikterne. Lad os få en radio, der kan høres i hele Grønland og lad os få bedre filmbetjening. Og lad vore medborgere i Danmark blive oriente- ret om forholdene i Grønland, så de forstår baggrunden herfor. Større og mere alsidig oplysning er problemernes løsning i dagens Grøn- land. Alle gode kræfter må mobilise- res for at få det grønlandske menne- ske med i udviklingen. Det er en op- gave for det nye landsråd med en fol- kevalgt som formand. landsrådime Erik Egede eiKainiarncKartoK landsrådip angmarneKarnerane rå- dip erKainiarpå ilaussortaK Erik Ege- de. landsrådip sujuligtaissua Erling Høegh OKarpoK: — landsrådip uvdlume katerssune- rane aliasugdluta erKaissariaKarpar- put landsrådimut ilaussortaK Erik Egede akornavtinikungnaersimang- mat. Erik Egede ukiune landsrådimut i- laussortauvfigisimassamine rådime su- linermine suniuteKardluarsimaKaoK, nunavtinilo inuit ikigtungunerput pi- ssutigalugo politikerit pikorigsut aula- jangersimavdluartutdlo Erik Egede- tut itut pérukångata maKaissinerput såkortussaKaoK. Erik Egede sujunersortitut ikingu- titutdlo maKaissiumårparput. erKaineKarnera atarKinartule! Fra byfesten til fordel for Idrætshallen i Godthåb. NQngme timerssortarfigssamut katerssuiniarnermit. landsrådip atautsimineranit aulisarneK pivdlugo landsrådip Sa- valingmiunilo lagtingip isumaKatigi- ssutåt OKatdlisigineKarKisaoK ukioK måna nåtinago. taimatut atautsimito- KåsaoK Københavnime, imana novem- berime. landsrådimut ilaussortat akor- nånit taimatutdlo KNAPP-imit ataut- simikiartugssanik torKaissoKåsaoK, i- malunit KNAPP-ip torKagainik ataut- simikiat ilaKåsavdlutik. ilimagineKarpoK sujunersuteKarto- KåsassoK landsrådip nalunaertartOKa- lerfigssånik. nalunaertartoKarfigssaK landsrådime ilaussortanut åmale avå- mut inungnut tungåsaoK, isumagissa- risavdlugo landsrådimit avåmut tu- sardliussagssat påsinarsarneKarnig- ssåt. landsrådime sujunersutigineKarpoK landsråde nalunaeruteKåsassoK nu- navtine puissiniartarnermik KGH-ip påsisitsiniainera tapersersordlugo. na- lunaerume ersserKigsameKåsaoK nu- navtine puissiniartarneK avdlauneruv- dluinartoK Canadame puissérKanik to- Koraissamermit. ardlalingnit årdleri- nartoKartineKarpoK Canadame toKO- raissarnermut akerdliuneK pissutiga- lugo nunavtine puissit amé akikitdli- ngåtsiåsagpata tamatuma piniartunut suniuteKarnigsså. erKigsisimatitsinigssamik udvalgi- mut isumagissagssångortineKarpoK landsrådip OKauseriniagånut migssi- ngersersusiornigssaK. Marius Abelsenip sujunersuteKar- neratigut landsrådip akuerssissutigå Der blev i landsrådet fremsat et for- slag om, at landsrådet udsender en er- klæring til støtte for den mod-kam- pagne, som KGH satte igang i forbin- delse med sældrabene. Man skulle i er- klæringen gøre det klart, at der ikke benyttes samme fangstmetoder i Grøn- land som i Canada. Der blev fra alle sider udtalt bekymring for fan- gererhvervets fremtid, hvis de grøn- landske sælskind faldt kraftigt i pris. Det overlodes fredningsudvalget at udarbejde et udkast til den ønskede landsrådserklæring. Landsrådet vedtog efter et forslag af Marius Abeisen at anmode ministeriet om, at der oprettes døgnvagt på tele- stationen i Nanortalik. En døgnvagt i Nanortalik vil kræve ansættelse af 2-3 telegrafister ekstra og opførelse af boliger, men det offer måtte efter Marius Abeisens mening kunne bringes af hensyn til de mange skibe, der kom- mer i nød i dette område. Landsrådets udvalg for økonomisk planlægning fik bemyndigelse til i København at søge kontakt med den af Grønlandsministeriet og KGH ned- satte arbejdsgruppe, der bl. a. skal un- dersøge principperne for fordeling af Det helt store katalog over indspillede lydbånd, kun kr. 5,00 + porto, der godtgøres ved køb af bånd. Beløbet kan indbetales på giro 5963. Arne Jensen, Box 189, Esbjerg. ministereKarfik KinuvigineKåsassoK, Nanortalingme radiolerivfiup uvdloK unuardlo angmassalemigssånik. tai- måitoKalisagpat telegrafistit Nanorta- lingme mardlungnik pingasunigdlunit ilassariaKåsåput tåukulo igdluliutaria- Kåsavdlutik, Marius Abelsenile isuma- KarpoK tamåna akingmivfigssåungit- sok, umiarssuarpagssuit Nunap isuata erKåne ajornartorsiulersartut encar- sautigalugit. aningaussarsiornikut pilerssårusior- tarneK pivdlugo landsrådip udvalgia piginautineKarpoK atåssuteKarfiger- Kuvdlugit nunavtinut ministereKar- fiup KGH-vdlo sulisitai. tåuko ilåtigut misigssuivfigissugssauvåt nunavtine Danmarkimilo atautsimut ingerdlatsi- nerme nåkutigdlinermilo aningaussar- tutaussartut. Kaj Narupip taivå ukiut Kulit Kå- ngiututdle suliagssaK tamåna KNAPP- ip sarKumiusimagå sulile akinenarsi- mångitsoK. misigssuissugssat taine- Kartut Narupip ilimagivatdlångilai su- junersuteKardlunilo landsråde nang- mineK udvalgiliusassoK, suliamik pi- ssaritdlisainermik påsisimangnigtut ikiorsiutdlugit. Narup isumaKarpoK nalunaerutigssaK susungneKångitsoK atorfigssaKartineKångitsoK, pissaria- KartineKartordle KGH-ip aningaussa- nut tungassumik ingerdlaneranik na- lunaerut tamanik KulaersissoK. Kaj Narupip sujunersutå sujulig- taissup sualugå sujunersuteKardlunilo aningaussarsiornikut pilerssårusior- nermik udvalgip piginautitaunigsså- nik sulisitat taineKartut atåssuteKar- figerKuvdlugit, tamånalume akuerssi- ssutigineKarpoK. de fælles ledelses- og tilsynsomkost- ninger i Danmark og i Grønland. Kaj Narup bemærkede, at KNAPP rejste sagen for 10 år siden, men endnu ikke har fået svar. Kaj Narup ventede sig ikke meget af arbejdsgruppens un- dersøgelser og foreslog i stedet, at landsrådet tog sagen i egen hånd og nedsatte et udvalg med bistand af ra- tionaliseringseksperter. Narup fandt, at man ikke har brug for en intetsi- gende beretning men en chok-rapport, en slags B & W undersøgelse af KGH’s økonomiske forhold. Formanden fandt, at Kaj Narups forslag var lovlig stærkt og foreslog i stedet, at det økonomiske planlæg- ningsudvalg fik bemyndigelse til at søge kontakt med den nævnte arbejds- gruppe, hvilket blev vedtaget. Indsamling til Godthåb-Hallen Indsamlingskomiteen for Godthåb Idræts- hal arrangerede fornylig en byfest til for- del for den kommende hal. Overskuddet beløber sig i øjeblikket på 52—53.000 kr., og der er ialt indsamlet 73.000 kr. Opførelsen af hallen påbegyndes efter planen i foråret 1968, og man regner med at tage den i brug 1. juni 1969. Hallen får 1440 tilskuerpladser og eget cafeteria. Den skal bl. a. lejes ud til skolevæsenet, der ingen gymnastiksal har. Senere, når man får råd, er det meningen at opføre uden- dørs idrætsanlæg, først og fremmest en ishockeybane, der kan bruges som hånd- boldbane om sommeren. Den nye hal er projekteret til 4,5 miil. kr. Financieringen sker igennem den nye ungdomsklublov. Landsrådet har bevilget 400.000 kr. til projekteringen, og man har yderligere søgt 3,5 miil. kr. fra landskassen, som man håber at få bevilget på den nu- værende samling. Efter ungdomsklubloven skal staten refundere 50 pct. af beløbet. Godthåb kommune har givet tilsagn om bidrag på V2 mili. kr. fordelt på 3 år. Lions Klubberne har også givet tilsagn om bi- drag på 300.000 kr. Tilsagn om bidrag er også givet af tipstjenesten og Dansk Idræts- forbund, og det ingeniørfirma, der skal projektere bygningen, vil gøre det gratis. Indsamlingskomiteen håber, at initiativet fra Godthåb vil danne et eksempel fra an- dre byer, der ønsker at få idrætshaller i de kommende år. Nungme timerssortarfigssaK Nungme timerssortarfigssamut komite Kanigtukut katerssuiniartitsivoK. månamut sivnerussut 52.—53.000 kr-uput, katitdlugit- dlo 73.000 kr. katerssorneKarsimavdlutik. pilerssårutaussut maligdlugit timerssor- tarfigssaK sananeKalisaoK 1968-ime upernå- kut atulisangatineKardlunilo 1. juni 1969. issigingnårtunut 1440-nut inigssaKåsaoK ca- feteriaKardlunilo. igdlorssuaK ilåtigut atu- arfeKarfingmut atugkiuneKartåsaoK, måna- me Nuk eKaersårfeKångingmat. kingorna akigssaKartlneKalerpat pilerssårutigineKar- poK silatågut timerssortarfiliornigssaK su- jugdlermik sukdtsertarfigssamik aussåkut håndbolderfigtut atorneKartartugssamik. timerssortarfigssaK akeKartugssauvoK 4,5 miil. kr-nik. aningaussalerneKåsaoK ung- domsklubit pivdlugit inatsisitåK avKutiga- lugo. landsråde tunissuteKarérsimavoK 400.000 kr-nik pilerssårusiornigssånut, sulilo landskassimit 3,5 mili. kr-nik atorniartOKar- simavoK, neriutigineKarpordlo tåuko ukioK måna akuerssissutigineKarnigssåt. ung- domsklubinik inatsit maligdlugo aningau- ssat agfait nålagauvfiup taorsertugssauvai. NOp kommunia neriorssuteKarsimavoK u- kiut pingasut ingerdlaneråne V* mili. kr- nik tapissuteKarnigssamik. Lions Klubit 300.000 kr-nik tapissuteKarumåput ardlag- dlitdle avdlat åma tapissuteKarumavdlutik, kisalo titartarneKarnigsså akeKångitsumik suliarineKarumasimavoK. katerssuiniarnerme komite neriugpoK Nungme suliniarneK issuarneKarumårtoK igdloKarfingne avdlane ukiune tugdlerne timerssortarfigtårnigssamik kigsauteKartu- ne. EM. Z. SVITZER Trælastforretning Vallensbækvej 67—69, Glostrup Skibsegetræ, fyrretræ, lærk, bøg m. m. orpit mångertut umiarssualiorner- me atugagssat, kanungnerit, kanungniussat, Kissugssiagssat, avdlatdlo tuberkulose akiorniardlugo suliniartut tapersersukit * ☆ RADIOKUT FESTBLANKETIT ATORDLUGIT BENYT TELEGRAFENS FESTBLANKETTER ☆ ☆ ☆ derved støtter De tuberkulosebekæmpelsen i Grønland amerdlasårssuå- ngordlugit pigalugitdlo V \*É nagsiussortarpai En gros og leverance: P. E. Hansen &Co. A/8 7Åf/7Mf^MX St. Kongensgade 40 København K. li li "**" >é RIEG D* V V COPENHAGEN Kort fra landsrådet ti

x

Atuagagdliutit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.