Atuagagdliutit - 29.05.1969, Blaðsíða 19
: ..;i..iwiw....
il- ,-z
™l,vh"'-mw*,.
iipij
jjjpmjiHiitøiinililfpiii
Et kort over Alaska.
Krydset markerer det store
oliefund.
Alaskap nunap åssinga.
krydsi lerne Kars i massoK
tåssa Qliamik
navssårfigssuaK.
TILBUD
KONTORSTOL —
BETRUKKET MED STOF
PLUS FJEDRENDE RYG OG HJUL
— INDSTILLELIG I HØJDEN
kr. 138,-
SENDES PORTOFRIT
MOD FORUDBETALING
ELLER EFTERKRAV
KUPON
Undertegnede bestiller ....... stk. kontorstol(e) til kr. 138,00 pr. stk.
Navn: ............................................................
Adresse: .........................................................
POSTBOKS 609 . TELEFON 1337
3900 GODTHÅB
Økonoma og økonomaassistent
Kostskolen i Godthåb søger pr. 15. august eller 1. september to dygtige,
veluddannede damer. Løn efter overenskomsten.
Vor nuværende økonoma og assistent fratræder 31. august, og den nye
Økonoma ønskes ansat 14 dage tidligere.
Inclusive personale bespises på skolen ca. 250—260 personer dagligt.
Vask og rengøring forestås af en oldfrue.
Henvendelse om stillingen bedes rettet til rektor, boks 61, 3900 Godt-
håb, telefon 1188 og 1189 — inden den 15. juni.
økonoma ikiortålo
Nungme atuarfik ineKarfiutigalune nerissanarfiussoK arnanik mardlung-
nik pikorigsunik iliniardluarsimassunigdlo augustip 15-iånit septemberiv-
dlunit autdlarKautånit sulissugssarsiorpoK. isumaKatigissut najorKutara-
lugo akigssarsiaKartitsineKåsaoK.
økonoma ikiortålo mana sulissussut augustip naggatåne soraertugssåu-
Put, økonomalo nutåK uvdloK tåuna 14-inik sujorKutdlugo atorfinigtine-
KåsassoK kigsautigineKarpoK.
sulissut ilångutdlugit inuit 250-260 migssiliortut uvdlut tamaisa atuar-
fingme nerissarput. errorsissarneK evKiainerdlo oldfruemit sujulerssorne-
Karput.
atorfiningniartut junip 15-iat sujorKutdlugo unga nalunåisåput: rektor,
boks 61, 3900 Godthåb, telefon 1188 ama 1189.
Chr. Stærmose
Danmarkip pisunersså
tassauva nunarput?
dlunilo såkortorssuarnigdlo anorer-
ssuartardlune. taimaingmat ajornar-
sorinarpøK tamåne uliamik gasimig-
dlo ujardlerdlune KivdleriniarnigssaK.
igdlua’tungåtigutdle ipuigortariaKångi-
laK ukiut 15 matuma sujornagut Nord-
søme KivdleriniarnigssaK åma ajorna-
vigsutut isumaKanfigineKarsimagalu-
armat, månale påsinarsisimavoK tai-
mailiorneK ajornångitsoK, nauk ajor-
nartorsiutigssaKaraluaKissoK.
Kalåtdlit-nunåne KivdlerissoKåsag-
pat ipissariaKåsagunarpoK nutånik pe-
riauseKarto«arnigsså. kiname OKarpa
imap Kåningånit KivdlerissoKåsassoK,
ataguåsit iluagtineKarumårsimavoK i-
map narKanit nangminermit Kivdleri-
nigssaK. Kalåtdlit-nunåtalo enråne
angnertorujugssuarmik uliaKardluni-
lo gaseKåsagpat isumaKarpunga aki-
lersinåusassoK aningaussat ardlitag-
ssåungitsutdlunit tamatumunga ator-
neKåsagaluarpata. uliaKarfigssuar-
ningme navssårtOKésagpat teknikerit
navssåriumårsimavåtaoK KanoK ilior-
nikut tamåko iluaKutiginiarneKarnig-
ssåt.
nunarput pisorssuva?
— Kalåtdlit-nunånime uliamik nu-
name navssårtoKarnigsså KanoK neri-
unauteKartigå, isumaKarnarmåme nu-
namit uliasiomigssaK ajornångineru-
sassoK?
— sivitsortoK soKutigineKarsimavoK
Nugssuarme uliamik ujardlernigssaK.
taimatutaoK K’eKertarssuarme K’ug-
ssungmilo Upernaviup kujatåne ujar-
dlernigssaK soKutigineKarsimavoK.
taimaingmat taineKartune uliaKarsi-
nauneranik påsissutigssat atautsimut
katerssorniarsimavavut. tamatuminga
navsuiaut mana iningajalerpoK, OKau-
tiginarsinauvaralo tåukunane agdlag-
tarfigssiaKartoK avdlanigdlo ujaraKar-
dlune uliamik torKortaKarnigssåinik i-
limanarsinaussunik.
uliasiortitseKatigitdle tungånit so-
KutigingningneK nalunångitsumik ili-
masårivoK Kalåtdlit-nunåne nutåmik
pisanganartumigdlo pissoKaralugtua-
lerneranik. uliamingme navssårtoKå-
sagaluarpat Kalåtdlit-nunåne ani-
ngaussarsiornikut pissutsit tåssångåi-
naK avdlångordlulnartugssåuput. A-
laskame måna encartorneKalerérpoK
Alaska ukiut ardlaKångitsunguit i-
ngerdlaneråne USA-me nålagauvfit
pisunerssarilerumåråt. KanormigOK
taimatutdle Kalåtdlit-nunåne pisso-
Kåsagaluarpat?
nuname avdlamiut uliaisiortitseKatigigssuit nunavtinik soKuti-
gingningnerat ilimasårivoK nutåmik pisanganartumigdlo pisso-
Karalugtualerneranik. uliamik navssartoKåsagpat måna ani-
ngaussarsiornikut pissutsit tåssångåinaK avdlångordluinartug-
ssåuput
Alaskap ildne K’eKertarssup avang-
narpaseuatåne sujorna navssårtouar-
P°k uliaKarfigssuarmik. januarime
1968 uliasiortut Kivdlerissut eruorsi-
mavat uliaxarfigssuaK, tasamånga u-
HarujugssuaK ligssalulersimavdlune
uvdlup unuavdlo ingerdlaneråne ulia
360.000 liter, tugdlianik icivdlerisso-
KarpoK sujugdlermik navssårfingmit
10 km-isut ungasigtigissume. tåssane
ama navssårtoKarpoK uvdlup unuav-
dlo ingerdlaneråne ulia 350.000 liter
tl9ssalugdlune. Kivdlerinerne tåuku-
nane uliap saniatigul åma gas ang-
nertornjugssuaK navssårineKarpoK.
Alaskame uliamik navssåt ilisi-
mangnigtunit OKautigineKarput silar-
ssuarme uliaKarfit angnerpåt ilagigait.
Alaska nunarujugssuaK suisagtcK tai-
matut tåssångåinaK USA-me nåla-
gauvfit pisunerpårtarilerpåt.
Alaskame uliamik navssårtoKarat-
dlartitdlugo nuname avdlamiut ulia-
siortitseKatigigssuit nunarput alaper-
Raisilerpåt, isumaKardlutik uliamik
taima angnertutigissumik Alaskame
RavssårtoKarsinaungmat åma nunav-
line uliaKarnigsså ilimanauteKardlu-
artoK. Alaskame nunarputdlo pissut-
simiikut åssigéKaut, silåinarmikut pi-
Raratik nunavdle åma sananeKautau-
taisigut.
nunavtinik sonutigingningneK
nunavtine uliaKarsinaunigsså ang-
Rertumik agdlautigineKartarsimavoK,
hingugdlermik tamåna erKartorneKar-
dlune atuagagssiame „Esso Magasi-
Ret“ime. tåssane agdlautigissaKarpoK:
Kanigtiikut Alaskame uliaKarfig-
ssuarnik navssåt, uliasiortitseKatigig-
fiup Essonp åma peKatauvfigisimassai
soKutigingnilersitsisimåput issigtune
uliamik ujardlernigssamik, uliasiortit-
seKatigitdlo «avsit månå'kut akueri-
ReKarKuvdlutik noi'Kaisimåput åma
Kalåtdlit -nunåne uliamik ujardler-
Rigssamut. uliasiortitseKatigigssuit
Kulit sivneKartut taimatut norKåissu-
ligissait sullssutiginøKarput Kalåtdlit-
Runånut ministereKarfingme, ilaitdlu-
Rte akuerinøKarérsimåput ujardler-
Rigssamut. kingugdlermik akuerssi-
ssutauv»K Kalåtdlit-nunåta avangnå-
ta tamarme ujardlerfigineKamigsså,
tamånilo ilimanarsinauvøK uliamik
RavssårtoKarsinaunigsså.
uliasiortitseKatigitdle soiKutigineru-
Rguatsiarpåt Kalåtdlit-nunåta avatå-
Re sinerissamit avåmut 200 meterisut
hitigissoK tikitdlugo misigssuivfigine-
Karnigsså. Danmarkip erxåne imame
Nordsøenime ukiune kingugdleme
Raardlungne gaseKarfingnik angnerto-
Et borehold under arbejde i Alaska.
Alaskame Qliamik Kivdlerissut.
rujugssuarnik navssårtOKarsimavoK
tamåkulo tulungnit iluaKutiginøKale-
rérsimavdlutik.
ajornartorsiutit angnertut
Kalåtdlit-nunånile sinerissame ulia-
siortoKalisagpat teknikikut ajornar-
torsiutit angnertorujugssuit ajugauv-
figerKågagssåuput. ajornartorsiutime
ajugauvfigineK ajornartussårput Kitå-
ta Tunuvdlo sineriåne KivdlerissoKar-
niåsagpat uliasiordlune. taimåikaluar-
tordle silarssuarme uliasiortitseKati-
git angnerpåt ilait nalunaersimåput
pimorutdlugo KinuteKardlutik tamåne
uliasiornigssamik. amerikamiut ulia-
siortitseKatigit Tenneco Oil, franskit
uliasiortitseKatigit Compagnie Fran-
caise des Pétroles italiamiutdlo ulia-
siortitseKatigit AGIP taimatut Kinu-
tigisimavåt nunap isuanit avangna-
mut Ausiait ti'kitdlugit sinerissap a-
vatå ujardlerfigiumavdlugo, tåssa
90.000 kvadratkilometerinik angnertu-
tigissoK misigssuivfiginiardlugo. å-
måtaordle soKutigåt Tunup sineriåta
avatå aperKutigisimavdlugulo Kalåt-
dlit-nunåta ujaragsiunit misigssuisso-
Karfianut, tamåne ujaragsiornermut
tungassut KanoK inersut.
augtitagssarsiornermik inatsit nå-
pertordlugo taimågdlåt akuerssissute-
KartoKarsinauvoK 500 kvadratkilome-
terinik angnertussuseKartOK tikitdlu-
go misigssuinigssamut. taimaingmat
ajornartorsiutit imatsisilerinermut tu-
ngassut påsiniarKågagssåuput uliasi-
ortitseKatigit Kinutigissait atautsimi-
ssutigilersinagit.
tupåtdlangnartumik
— encumigissagssaungilaK taimatut
pissoKarsimanera tupåtdlangnaKing-
mat, Kalåtdlit-nunåta ujaragsiutut
misigssuissoKarfiane direktøriussoK
K. Ellitsgaard Rasmussen Esso Maga-
sinetimut OKarpoK. ujardlerfiginiagar-
me ilulialigssussarpoK sikuligssussar-
19