Atuagagdliutit - 29.05.1969, Síða 32

filmiliortorssumgoK
agdl.: Niels Platon, Ausiait
Det mærkelige instrument, den indiske Vichitra cither, er blevet mægtig populært
i England, hvor man har benyttet det i noget så engelsk som „Alice in Wonder-
land“-TV-versionen. Som det ses har Vichitra citheren form som en påfugl, idet
strengene danner halen. De fleste indiske strengeinstrumenter har en meget
lang tradition bag sig, nogle af dem op til flere tusinde år, men Vichitra citheren
har først opnået sin endelige udformning for omkring 100 år siden.
nipilerssQt erKumttsoK indiamiut pigissåt Vichitrap kukilagtariånik taineKartartoK
Tuluit-nunåne nuånarineKartorujugssuångorsimavoK, åssinik sarssuatitanik aut-
dlakåtitsinerme nipilerssortunit åma atorneKartarsimavdlune. Vichitrap kukilagtariå
påvQtut iluseKarpoK, noKartai tåssauvdiutik påvQp „papé“. indiamiut nipilerssQtait
noKartigdlit Kangarssuarmit atorneKarsimåput, ilait agdlåt ukiune ardlalingnik
tdsintilingne atugausimavdlutik, Vichitravdle kukilagtariå ukiut 100 migssiliortut
matuma sujornagut aitsåt månatut ilusimisut issfkoKalerpoK.
Danmarkime filmiliortarfit angnerit
ilåt Valby-mitOK Nordisk Films Kom-
pagni novemberip arfemåne 1956 u-
kiuminik 50-ilivdlune nagdliutorsior-
poK. filmiliortarneK erKarsautigisagåi-
ne ukiut taimånait angussåuput imåi-
nåungitsut malungnauteKartinagitdlo
KånginarneKarsinåungitsut. taimaing-
matdlume nagdliutorsiorput. — uv-
dloK puigunaitsoK. — ilåtigut sujule-
Karanilo kinguleKångitsumik atarKini-
arneKarnerujugssuarmik misigivfigi-
simassaK.
Kangale pilerssårutigissarsimagalu-
anpara atuagagssiat ardlåtigut radiu-
kutdlunit OKalugtualåmiardlunga na-
lautsornerinavikut filmiliarititarfig-
ssup ukiuminik 50-ilinerane peKatau-
simassunut puigugagssaringisaming-
nigdlo nuånersunik encaimassagssa-
Kalersimassunut ilausimagama. tama-
nit naluneKarunångilaK nunavtine
filmiliaK Kalipautilik atuagkiortup
Leck Fischerip atuagkiå „KivitOK" na-
joricutaralugo filmiliarineKarsimassoK
uvdlormut nagdliutorsiorfigssamut
tungatitdlugo danskit filmiliortartui-
nit suliarineKarsimangmat. suliaK ta-
måna atautsimut issigalugo pissario-
Kalunilo akisorujugssuvoK. atago 6-
Kåtårdlugo misigissalikerssårfigilårat-
dlardlara.
1956-ime aprile Kåumataugå tuså-
malerpavut Ilulissane filmiliorniar-
torssuångortut. taimane Ilulissat erKå-
ne nunaKarfinguame OKaitsune (Ro-
debay) ajoiciuvunga. åssilineK Ilulissa-
ne autdlartipatdlangmat sorme tu-
ngåinåt tasissarfigissaraluarnarpoK O-
Kaitsume Ilulissanut KaneKingmata.
ilame inugtåinailunit ilåtigut tusåmåi-
nagkavut tamåkua Poul Reichhardt-
ikut takusinaugaluaråine, ajornaKaor-
dle pingårtumik uvavnut uvdlut ta-
maisa atuartitsissumut sapåtikutdlo
autdlariatårsinåungitsumut — taima-
nime kisima OKaitsune ajoidugama —
takussaKarumårnigssamik neriutigssa-
Kåsavdlune ... tusåmånguaraluardlu-
gitdlo, sunauvfale ilimagingisardlui-
narmik pissoKarumårtoK. kingorna
Kuiagalugo erKartortarparput filmime
tåssane kalålersaussugssanut usorug-
dlunga norKaiussårtarsimanerssuara
soruname igdlo angerdlarsimavfigi-
ssarput Kångerdlugo tusardliuneKå-
ngisåinarsimassoK.
taima tusåmånguaraluardlugitdlo
takusangajungnaerugtordlugit KanoK-
una tusalersugut: filmiliortungoK O-
Kaitsunukarniartut. sunauvfa kalåler-
saussut ilåt nåparsimalerdlune ilausi-
naujungnaermat taortigssånik pig-
ssarsiortut. sunauvfa angutip tåussu-
ma ilaKutai angutit inusugtut mar-
dluk takusarait. tikilitdlarmata soru-
name niuvfiortunut sagdlerpånut aku-
vunga tåssale inuit tusåmassat taku-
jumanermut. ilame alutomåssusé
filmine takutsiartagkat inugtarssue
Kanimut takulerdlugit. — takuniag-
katik niuvertorutsip igdluanukaut-
dlugit OKaloKatigeréramikik taima
autdlarput.
tamatuma kingorna uvdlut mar-
dlugsunguit Kångiutut ilimagingisar-
dluinavnik ilame ånilåjatdlautigissav-
nik agdlåt telegramisivunga. atuartit-
sissunga telegram tåuna erKiipoK tå-
ssanilo agdlagsimavoK uvalimut pu-
jortulérKap SarKamukartup Ilulissa-
nit avKusasagånga, atsiorsimavdluni-
lo sunauvfa kingorna ilisarisimav-
dlualerumågara filmiliornerme pissor-
taussoK Erik Balling, soruname av-
dlarKutugssåungingmat pileritsåina-
Kaunga. åmame nunaKarfigissap Ki-
matsiarnigsså ajoKutaunaviångitdlui-
narpoK, nunaKarfime sule takusimå-
ngisat akeKångitsuatsiåmik takutsia-
gagssat mingnerungitsumigdlo tåukua
inugssuit åssilinermingnilo afcortue
tusåmalersimaKissat takunigssait pe-
ri arfigssineKarpoK.
OKaitsunit avangnamut autdlardlu-
ta ilaoKatit ilagsiordlugitdlo påsili-
nguaraluarnarput sunauvfamåkua Ki-
vitugssåinaverKingnårssuit. tamåna
sujorimtdlugo filmiliortut OKaitsunit-
dlatsiamerisigut ilisimalerérsimavara
Kåinamut sapingitsumik pigssarsior-
tut, tamånalo tungavigalugo nalungi-
vigpara uvanga piukunauteKångivig-
sunga ilame åma inunivne Kåinamut
ikerussarsimånginamalunit.
URMAGER-
værksted
hos Nuk’s urimport
Postboks 96 . 3900 Godthåb
ingerdlautdlaravta asulume silagig-
sioKaluta SarKamut tiklnaKaugut i-
ngerdlåinardlutalo niuvertorutsip ag-
dlagfianut maj uarKuneKardluta. ag-
dlagfik sujusingnerussukut niuverto-
rutsit igdlugisimassåt ardlalikasing-
nik initaKarmat tamaunga init ardlåi-
nut isertineKarpugut. tåssane uningat-
siartugut atauseK inimut avdlamut
iserKuneKarpoK sunauvfame 'tåssa a-
tausiåkårdluta misigssorneKalerdluta.
tarKama OKaluarpalugtariatdlarKårtut
anileriarpoK angussingitsorsimavdlu-
ne. tåssane kinguleriårdlutik iserta-
lerput anissarautdle dumpersimav-
dlutik. asulume peKalune kingugdler-
sauvdlunga isertitauvunga. isinavig-
dlunga pasitsarérpunga agsorssuaK
piukuneKardlunga. OKalugtupånga fil-
miliame kalåtdlit inugtaussut pingår-
nerssåt nåparsimalemine pissutigalu-
go ilausinaujungnaertOK, filmiliome-
ruvdlo Kåumatit mardlungajait inger-
dlarémera pissutigalugo angut tåuna
■filmiliame pérneKarsinaujungnaersi-
massoK tamånalo pissutigalugo angu-
tip tåussuma angerKatånik, timåta ilu-
såta pissuseKatånik issikumigutdlo å-
ssinganik taortigssarsiomeKartoK, u-
vangalo tåssaussunga tåussumunga
kingorårsissusavdlunga nalerKuner-
påK. måna tikitdlugo åssilissat Dan-
markimut autdlarartineKartut tagpa-
vanilo erssersameKarérsut aningau-
ssarpagssuarnik naleKartut iginar-
dlugit filmiliorneK autdlarKautånit
autdlarterKingneK ajomarsivdluina-
rérsimavoK. taimåitoKåsagaluarpåme
filme uvdlormut inerniarfingminut
iningitsortugssångusaoK aningaussar-
pagssuitdlo atulugsinarneKåsagaluar-
dlutik. iluanålersorilernermingnile pa-
katsingårput Kajartorsinåungitdlui-
nartunga påsileramiko. ilame sordlu-
lunit pisinaugaluarunik Kajartorsi-
nåunginera pissutigalugo navérujug-
ssuarususagaluarånga, ajornaKaordle
filmiliaK inerdlugo suliarineKåsagpat
månarpiaK inugtagssaerutoK inugta-
lertariaKarpoK. piumavfigineKarpunga
akuerssisassunga. skoledirektøre aku-
erssitiniardlugo piårnerpåmik tele-
gramerfigineKarpoK, uvangalo pereu-
neKarpunga uvdlut 14 ingerdlaneråne
Kåinamut sungiusåsassunga. ajornar-
torsiutait påsivdluardlugit åmalume
ilaunigssara kajumigissupilugssugav-
ko akuerssivunga. tåssa misigileriar-
punga imailiatdlåinaK filmiliame ka-
lålersaussut inugtaisa pingåmerssåtut
(hovedperson) filmiliarititugssångor-
dlunga.------iluamik ulimåinagaK!
uvdlOK tåuna sut tamarmik sukasu-
pilugssuarmik åncigssuneKapatdlag-
put. atuarfeKarfingmit akuerssissut
tutsiuniariarmat atuartitsissutut ajo-
Kitutdlo suliara iperarpara iperangå-
ravkit atorfivne aningaussånguavnut
agdlåt iperardlugit (tamåna inugpag-
ssuarnit tupigineKartaraluarpoK, tai-
måitugssausimavordle)-----------
filmiliortunut utereigdlunga ångu-
kama tamatumalo kingornagut åssi-
liortuineK Kanimut issigalugo pøKa-
tauvfigilerdlugo tupigusutigeKissav-
nik påsiartuinarpara filmip suliarine-
Kartarnerata pissariuvdluinåssusia.
umiarssuåraK „Pax“ MarstalimérsoK
nerissarfigalugulo angatdlatigårput.
— sutorumassune — asulume igassor-
put inuarånguaK salugtOK malugisi-
målårungnaerneK ajortoK iggaringua-
kasingnermut. inoKarfingnit Ilulissat
SarKardlo åssiliviuvdlutik uningaor-
fiussarmata nerivfigssatigut „Pax“-
imut ikåruneKartarpugut majuartar-
fikasisigutdlo saneråne nivingåinartu-
tigut kinguleriårdluta majuåssaravta
tamavta taimane ilausimassugut pui-
gunaitsorivdluinarunarparput Poul
Reichardip sérKiniligtavtinut (taki-
ssuligtavtinut) naviagtartunerssua. tå-
ssame „anånaga" (Johanne Larsen)
majualerångat issine matuginartarpai
ilamigox takissuisa kivissoriatårsi-
naunere navianardluinarmata. — so-
runame nerissavut filmiliorfiup aki-
lersugarai. kioskianile tupat tamalåt
imigagssatdlo tamardlit akitsusigåu-
ngitsut filmiliortunit tamanit pisiari-
neKarsinåuput. kalålersaussugut isu-
maKatigigsimavugut imigagssarsissa-
rumanata, taimanime kalåtdlit imi-
gagssartorpatdlårnerssuånik OKatdli-
nøK Danmarkime nunavtinilo autdlar-
terivigsimavoK. måkule sikaritit aki-
køKissut filmiliorfingmiussugutdlo ki-
sivta pisiarisinaussavut amerikamiu-
ssårutigilorpavut.
uvdlut tamardluinalsa soruname å-
ssilineKartuarpoK. oxautigerérpara fil-
me KalipautiliussoK, tamånalo pissu-
tigalugo åssilineK atortorpagssuaKar-
dlune pikoringnerpåginarnigdlo suli-
ssoKardlune ingerdlåtariaxarpoK. ma-
skinarssuaK ingnåtdlagissiorfiussoK
Kutdlemik såkortorssuarnik ikuma-
titsisinaussoK SarKamitineKarpoK. ilå-
nime seKineK Kutdlernik såkortorssu-
arnik tapertordlugo agdlagtarfigssu-
aussarssuarnigdlo sølviussanik Kali-
pagkanik seKemup Kinguainik åssili-
niagkamut uterartitsissartunik ikior-
sersordlutik åssilissarput. Kaumaner-
mut ugtortaut sulisineKartuartarpoK,
ilånilo seKinarigssuaK utarKilulera-
raugut Kaumanerup såkortussusia nå-
malersivdlugo. — soruname åssilisso-
Karpugut Danmarkime tamarme pi-
koringnersiugkamingOK. angut ilåku-
minartoK saimassoK pikorigdluinar-
tordlo ateKartOK Poul Pedersen, tu-
pingnaKaordlume Kasusuitdlunilo pi-
korissusia. åssilissutipilunerssuarmik
35.000 krunilingmingOK åssilivigssua-
KarpoK. OKimaeKingmat inuit ardlag-
dlit aitsåt agssatarisinaussånik. uv-
dlut tamardluinaisa uvdlanguamit u-
nugssuarmut ulapårtuartarpoK. tai-
mane aussaK silagigtuåinartorssugame
seKinerssuardlume kåvinalerugtorsi-
mavdlune pivfigssaK tamarme iluaicu-
tigineKarpoK. erKaimavara uvdlut ilå-
ne „Nuka“ (Justus Larsen) pernartu-
ssårtiniardlugo åssilineK. puisse to-
KungassoK pitutalersordlugo suliare-
riaramiko timånit nutsualåginardlugo
umassututdle pissusilersortitdlugo
puissaKåtårsinångortipåt. sordlume
tåssa ilumut umassutsiarssuaK. tåssa-
lume „Nuka“ pernarniartitångorpoK.
„Nuka“-uvdlune pernartagssaK una
ajornarunångikaluaKissoK åssilissu-
mut ajornakusorunartorujugssuvoK,
pissarnerme maligdlugo åssilissagssaK
tåuna nalunaeKutap akunerpålugssui-
nik filmimigdlo metererpagssuarnik
naleKarpoK. Poul Pedersen sérKune
tikitdlugit imame mausimajuartaria-
KarpoK Kanigdliartornerånilo aKåssi-
giartortarame kisa Kitine tikitdlugo
imåne morssusimaleraraoK. — åssili-
ssardle tåuna filme inermat ilautine-
KångilaK. tåssa imåipOK: iluagtingit-
sorsimavoK.
°g
Sorte
Tom
FERD’NAND
(S
Natparasol
<9
KdumålingiagtoK
(norm. tugdlerme nangisaoK)
me*
Der sidder en dreng og fisker Åh, vil du ikke nok fiske den Det vil drengen da gerne,
derhenne, han kan måske hjælpe dukke op, som flyder derude? Se, her er den!
Pylle og Polle. — Vi kan ikke nå den!
nukagpiarnap ivssuma auli- inussak una tiguneK sapili- nukagpiaratc ikiukumavoK.
sartup i-rnaKa ikiorsinauvåtigut. garput Kamsinauviuk? takuk, auna!
Men hvor ser den ud! — snav-
set og hullet — og hovedet er
gået i stykker i den ene side.
nagdlingnarsivigsimavoK — i"
pertOKalune putorsimavdlunilo
— niaKualo putusimavoK.
Du skal ikke være så ked af Mette synes, det er helt sjovt hun den op — Næh! — Vil I Men hvad er det? — Det er jo
det, Mette — nu skal du få lov at sidde med sådan en lang bare se — Mette har fanget en slet ingen fisk — hvad er det
til at prøve at fiske! stang — sd nu trækker fisk! dog? Det er jo en nøgle.
Mette, aliasungnianinak
aulisåsautit!
Kissungmik amitsukujumik
aulisarneK Mettip agsut nuåna-
rå — årime
Mette aulisagarpoK.'
sunaliuna? aulisagdungilaK
matuersaut-una!
32