Atuagagdliutit - 12.06.1969, Blaðsíða 7

atuartartut
agdlagait
katingat nangminerissaK
Påsitikusugkaluarpara agdlauseniini-
agara er k a r s autigi v dl ua r ku vd 1 u go, u-
vaguvtinume ikalåtdltnut inuiangnut
'PingåruteKarmat.
ajukutlngilanga igtornangalo kalå-
teicatiima Kavdlunåtdlo akomåne ima-
tut OKåsaguma: tusangitsussårumångi-
lanSa nunavta kalåtdlitdlo uvagut o-
KaluserineKalemgtorfivta nalåne. nå-
^alinginerporme kalåtdltt uvagut nå-
lagkersuinerup tungåtigut sarfarsiatå-
ginarnerput unigtisavdlugo? taimåitu-
®igdlo — Isumaga maligdlugo — pi-
artumiik KanoK iliuseKartariaKalerpu-
Sut. sordlo uvagut aulajangéKatausi-
naunerput nakussagsardlugulo ator-
dluartariaKarparput. puigusångilarpu-
me sume inungorsimanermik misigi-
ssarput ImaKa sule ukiualugssuarne
Pigigatdlåsagavtigo. ukiut ardlalig-
ssuit Kångiuput naiiigigsitaunigssaK
naiagkersuissunlt akuerssissutigine-
Karmat.
taimåitordle nålagkersuineK atautsi-
mut iss'iglsagåine angussaKangårfiusii-
,rriangi:laK, tliimip pisigut nuånåmiutit
avdlatdlo taiimaeKiatait encåisångikåi-
ne- ImaKalo sagdlunanga oicarsmau-
vunga: ajungitsorSiagssat pitsauneru-
ssut tamarmik Kavdlunånut nunavti-
aitunut tugtarput, nauk kalåtdlit uva-
®ut ilungersulugkaluardluta naligigsa-
taunerup ajungitsorsiagssartai pisi-
aåunglkivut.
taimåitumik kalåtdliit uvagut aula-
jangéKataussariaKarneruvdlutalo aki-
ssugssaoKataunerulersariaKarpugut,
sarJarsiatåginartutut piungnaerdluta.
nårnailngmerdlune Kanos iliuseKar-
tariaKalernivtlnut. nålagkersuinerup
tungåttgut pulassariaKalerpugut su-
jugdlermingnit nakuneruvdlurrilo pa-
ta jåinerussumik.
Avangnå Kujatålo ingmlkortlneKa-
ratJiik Kinersivik ataustussariaKarpoK
PartéKartariaKardluniilo. åma erKai-
fnasigo uvagut kalåtdlit inuiaugavta
avdlat. ukulo apericutit pingårdlui-
nartut ilångupåka:
Ralåtdlit-nunavtine Danmarkimi-
to nålagkersuissut nunarput uvagut-
dlo iplvdluta suliniarnerat KanoK i-
gaiuk?
2. KanoK akiumåsavit sujunigssame
ivdlerpiaK kigsautigissangnik sullssu-
ssiumassumik partéKallsagaluaruvta?
3. erKarsautigissarpiuk kalåliussugut
inuiaugavta avdlat, ingminutdlo ape-
rineK ajortpit inuiiagtut 'avdlatut nang-
mineK pigissavtinik eriagissavtlniigdlo
katlngateKartariaK'artugut?
atagume encarsautigivdluardlugo
suj'umut itaikordluilåriarit KanoK nuå-
nertigalunilo tugdlusimåmartiglsaga-
luartoK kalåliussugut nangmineK inu-
iåussutsivtlne katingaterput atarKiv-
dlugo nuånårdlutalo amusinångoralu-
aruvtigo, uvdlune nuånersune nuå-
nlngitsunilo nalåutagkane, mingneru-
ngitsumigdlo niagdliutorssuarne.
tamåna 'isumaga navsuerpara ne-
niugdlunga lapersersorneKåsassoK su-
migmarnago. tamåna tapersersorne-
Kardlune nålagkersuissunitdlo akue-
rineKardlune piviussungortlneKåsaga-
luarpat tauva uvdloK tåssåusagaluar-
tpoK angisoK, inuiåussutsivtinenagdliu-
torsiorfigssamut autdlarKaut. inuiåime
avdlat katingatimingnik amussisi-
naugpata sok kalåtdlit uvagut nunav-
tlne åma talmailiusångilagut?
uvagut kalåtdlit peKatigigdluta su-
liniarta uvdloK pingårtoK anguniar-
dlugo. tamåname pingåruteKardluar-
poK nukigtorsautauvdluåsavdlunilo,
nuånlsagaluarmat ilumut misigalugo
erfalassumiik nangminerissamik pigi-
ssaKameK.
paitsorneKarKunanga una ilångupa-
ra: erKarsautigineKångilaK Danmarki-
rniit avigsåmigssaK. iilame Kujasuitsu-
liorpatdlåsaKaugut taimatut erKarsar-
tåsaguvta imalunit uvanga taimatut
encarsasaguma, åmame avigsåmigssa-
mik kåmagtuiniarn'angalunit .kimitsi-
mångilanga. unaliuna pingårtlkiga: i-
nutiaugavta avdlat, uvagut nangmineK
pigissavtinik eriagissavtlnik katlnga-
teKartariaKartugut!
ikinaugaluartutit Klnuvigåvkit inui-
åussutsit pingårtikugko tai>ersersuit,
kisiåne erKaimajuk erKarsautigivdlu-
arKasagagko, tåssame peKatigssarsio-
rama Kalåtdlit-nunarput tamékerdlu-
go atuagagssiåkut sarKumertartu'kut.
kinaugaluartutit nangmiineK nunaKar-
danskit pissugssauvfiat
taima Kuleicutserdlugo avise Hol-
stebro Dagblad agdlauserissaKar-
Pok:
statsmiinisteriusimassoK J. O. Ki'ag
aJUngivigsumik iliorsimavoK ukiut
Pxardiuk Kångiutut udvalgeKalersitsi-
game Kalåitdlit-nunåne Kåumarsai-
Permut itungassunik sullssutigingnig-
tugssamik. udvalgip isumaliutigssl-
ssutå mauna erKartomeKarérsimavoK,
tamatumanilo sangmineKarput ajor-
Partorsiutit assiglngitsut Kåumarsai-
Permut tungassut. uvdlumikut atauseK
er,Kartusavarput, tåssa Atuagagdliuti-
Put tungassoK.
isumagssarsivfigisimavarput avisi-
. ortut atuagagssiåne „Journaiisten“-
llPie agdlauserissaK, avisiliortup Ka-
Jatdltt-nunåne sulisimassup Jakob
■“enithienip agdlagå. tåussuma erKar-
l°r,pai pingasut Kalåtdlit-nunåne tu-
sagagssanik isumanigdlo siaruanteri-
Perrne avKutigssauslnaussut uko: ra-
dioavise, Atuagagdliutit avisérsatdlo.
lauko pingasut tamarmik pitsångor-
Sagaunigssåt sujunersutigineKarsima-
V°K- Atuagagdliutinut tungatitdlugo
sPjunersutigineKarsimavoK avisip nu-
^Srsiagssanik imaKarnerulernigsså,
®aPåtip lakunlkuitårtumik isarKiimerta-
erneratigut.
tamåna tusåinardlugo ajornånglso-
riParaluaKaaK. Kialåtdlit-nunånile a-
J0 rn ar to rs i u ta u s sok tåssa naKtteniviup
a tortu lungnea pissutigalugo kigdle-
KarPatdlåniik nåmagsissaKarslnaunera.
manale tusagkavuit nåpertordlugit ta-
P'Ptumuna pitsångorsainiartOKalerpoK,
Kaumarsamenmik udvalgip ‘kigsautigi-
SSa nåpertordlugo. tugdliutdlugo avi-
SlP PagsiussorneKartarnera angisumiik
dJornartorsiutauvoK. tamatumantle a-
PguntartariaKarpoK avisip saplngisa-
jPtk helikopterinik nagsiussorneKarta-
ernigsså. månåkut Atuagagdliutiit i-
aut arréKissumiik umiiarssuåkordlugit
PagsiuneKartarput, taimåitumigdlo
Piuvertarfingne pisiagssaussarput A-
tuagagdltutit Kåumat sivnerdlugo pi-
soKåussusigdlit.
Atuagagdliutit nålagauvfiup avisia-
tutdlusoK dssigissagssauvoK, nålagauv-
tiuvme landsrådivdlo matussarpadt a-
visip amigartorutai. isumaKarpugut a-
vise nålagkersuissut suniuteKarnerå-
nit pérsitariaKartoK, åncigssuissoKar-
fia saping'isamik niangminerssortu-
■ngordlugo, sordlo Atuagagdliutit ing-
mingnut pigissumiik sulivfeKarflngor-
tlneKarneratigut sordlo aKugtulerdlu-
go Kalåtdliit-nunåne Kåumarsainlkut
ikåtuvfeKarfingmtt ImaKalo åma dan-
skit avisinmganérsunit sujunersui-
ssartulerdlugo.
taimailiornigssaK aningaussarpå-
lungnik aikeKartugssauvoK, tamånale
Danmarkiimitussugut akissugssauvfi-
gårput isumåkiglnarstnåungisarput.
Holstebro Dagbladime agdlautigissåt
ipingåmerssåne Kulåne IssuameKartu-
me agtorneKanpoK ajornartorsiuit, ang-
nertåmik misigisimassarpurt måna si-
'korssuit nalåne. tåssalo Atuagagdliu-
tit nagsiussorneKartamerat.
mana Kåumatit mardlungulerput
Ku.jatåne igdloKarfit Atuagagdliumik
takussaKariångiitsurt. agdlagkerissar-
fiup tungåndt angnertumik norKaini-
artoKarsimagaluarpoK Atuagagdliutit
Ku j atånukartugssat helikopterimik
nagsiuniardlugit. tamånale ilimagi-
ssatut ajornaitsiglngilaK. stkorssutt
nalåne helikoptere sapåtip akunlku-
tåritumdik KujatåliartartoK ulivkårtu-
arsimavoK ilaussunik, sordlulo nalu-
neKångitsoK helikopterip usigssai ima
tugdlerigsmeKartarput: suj ugdlermik
ilaussut, tuigdltanik agdlagkat kisalo
linigssaKarpat aitsåt avisit.
taimaingmait avisip nagsdussome-
Kartamera ajomartorsiutaoKaoK, er-
ninardlo tamatuma iluarsinigsså ajor-
nardlulnarunarpoK, pingårtumik nu-
navitine iptssutsit ingmikut itut atu-
tilerångata.
ånågss.
fivslne atautsimititsit, kalåtdlit u-
vagut tnuiait inuiagtut avdlatutdle e-
riagissavtlnik katlngateKamigssarput
pingårtikugko atarKigugkulo.
Australien åma New Zealand KanoK
itiorpat? tuluit nålagauvfiånut atåput,
tulungnut inugtaoKatåuput kungiatdlo
kungeralugo, erta 1 assoKarputdle nang-
mingneK inuiåussutsimingne pigissa-
mingniik. Australiap erfalassorå tu-
ngujortoK, 'tuluit erfalassuat teKerKU-
anut Kutdlermut ikutdlugo, åma New
Zealandip erfalassua tatmåipoK.
uvagut kalåtdlit tnuiait ImaKa åma
katlngateKarslnaugaluarpugut Kav-
dlunåt inuiåussutsimingne katingatåt
taimatut inigssitdlugo, ugpernarsau-
tigalugo ilumut Danmarkimut atassu-
nivtinut.
kalåliussutit ingmikut dnutåussutsit
ligdlersorugko tapersersuit, nalungi-
nagkume inuiauvdlutit avdla, ingmi-
kordluiniaK pKausilik periusiligdlo.
Kirsten Willadsen,
Sisimiut.
nauk angajorKat?
ukiune måkunane aserorterinerit
avdlatdlo pigissåinik tnardlisårinerit
amerdlanertigut unukut mérKat ina-
rérnerisigut pissarput. åmale nalu-
ngilarput mérKanut 'takujuminångit-
sut unukut nåpttagssaussarmata ta-
måkununga dlindarfigtsavdlugit nater-
Kuttngitsut. mérautitdlutame nuånår-
torissaKartarpugut naluvdlugo aju-
ngitsunersoK ajortunersordlunit. ta-
måkule kussanångitsut mérådnamut
tungattsångilavut.
sordlo oKaråine mérånguaK 4—5-i-
nik ukiulik unuap KerKa tikitdlugo
agdlåt silame sianigineKarane sume
tamåne tarfigune nåpitagssaii åssigi-
ngitsut amerdlåsaKaut, taima mérau-
tigissumut takujumiinångitsut. uper-
nalerdlune Kåumalerångat nuånertå-
ssusia tamavta nalungilarput, taimåi-
ikaluartordle navianartugssat pivdlu-
git uvagut inersimassut angajorKåt a-
kissugssauvugut. sordlo pigissaK akl-
sok pingårtordlo uvagut Kitornavta a-
serorsimagpago, uvagut angajorKåt ta-
måna akissugssauvSigårpuit.
måssåkut aserorterinerit sune ta-
mane ima amerdlatigilermata agdlåt
inimigissagssaugaluit sungitsutut issi-
gineKalerdlutik tamåko 'OKtningusag-
pata angajorKåt akissugssaunermik
misigisimanerat angnerulersariaKar-
poK. angerdlarsimavfiup akissugssau-
neranik påsingningneK angnerulingig-
ipat mérKat inusugtuarKatdlo piner-
dlugtamere ’ikitiartusångitdlat, av-
dlatdle navianamerussut uvdlut nu-
tåt nagsatarissait sarKumertalerumår-
dlutik. taimåitumdk ilungersordluta
mérKanut akissugssaunermik ersser-
isitsiniarta, perorsainerme såkugssat
pitsaunerssåt, angerdlarsimavfiup pi-
ngåruteKarnera påsivdlugo.
åma aperssorterdlåt aitsåt 14-initk
ukiOKalersut tS'umaKarfigtsångilavut
tåssa méraujungnaeramik mériKatut
pisavdlugit pissariaenitut, taimame u-
kiugdlit misiligtagaktpatdlårput ukiu-
kipatdlårdlutigdlo inersimassuvtgtut
isumaKarfigisavdlugit.
tåssalo agdlagara nålara aperalu-
nga: nauk angajorKåt, nauk anger-
dlarsimavfi'k?
Peter Frederiksen,
KangåtsiaK.
OPAS
a. m. b. a.
OST EN GROS
Korsgade 16, København N
LARSEN og RATHJEs
MASKINFABRIK
v/ Sv. Aa. Larsen & Helfred Larsen
„Lille Skagen"
ilevKåmartOK
IsumangnaitsoK
akikitsoK
7—25 HK
„Lille Skagen"
Økonomisk
Driftssikker
Billig
Fra 7—25 HK
SKAGEN
landshøvdinge sujuligtaissutut
landsrådip ilaussortagssaink Kiner-
sinerme kingugdlerme Ktnericusåle-
Kingmata KinerKusårtut tsumartik Ki-
nersissartunut tusarttpåt tatmalo på-
sitipåtigut ima kussanartigissumik su-
juariarnigssavtinik sulissukumavdlu-
ta. sunauvfale neriorssutit tamåko Ki-
nerKusårnerinarme atutarput. Kini-
gaussume ilait ima KinerKusårtarsi-
måput sikåt, kavfe, dmigagssat avdlat-
dlo såkugalugit atermik taerKuneri-
nånut. — naugdle taima KdnerKusår-
tup politifcia? nauk — uvagut .isuimar-
put maligdlugo — suliaK?
KalåtdLit-nunavtine inuit amerdla-
nerit måna påsisimavåt KinerneKiarsi-
massut amerdlanerit isumait Kinersi-
ssunut uvaguvtinut ajordlutnartumik
artorssautmgulersut. inuit nugtertine-
Karput misigissuseK nunamik asang-
ntngneK aserorterdlugo. ilaKutarit
nugtitaunermingne anersåkut inune-
rat -aserortarpoK. asassat KaututerKår-
nerme isumanik 'inunigssamigdlo tu-
ngavilissut pémeKartarput. aningau-
ssat Kavdlunåginarnut tuniuneK-aler-
put. kalåleK tunuartitauvoK, ilunger-
isoraluarunilunit taimaeKatåusinåungi-
iaK. inusugtut kalåtdlit Kavdlunåtdlo
suliartortitat akornåne umtgssorneru-
jugssuaK 'issiginérupoK. nålagkersui-
ssutdlunlme atautsiminermingne tai-
neie ajorpåt.
ardlåinåtigutdlunit misiligtagaKar-
Kårane biligdlit akileråruserneKarput.
tauva aperiumavunga: tåssa demo-
krati taimåipa? nauk inuit nutåt nå-
pertuivdluarnerussumik sulisavdtutik
savssartugssat?
nunane avdlane nålagkersuissut i-
nuit isumait erKornagit suliaKarånga-
ta erKiigsivéruneK pingortarpoK, ag-
dlåt nålagkersuissut piårnerpåmik
taorserneKarneranik kinguneKartar-
tOK.
uvanga isumaga imåitoK Kulaerdlu-
go tusartisavara: landshøvdinge N. O.
Christensen landsrådime sujuligtai-
ssutut tigorKingniartigo.
landsrådip månåkut nangminerissa-
minik sujuligtatssoKamerata takuti-
påtigut Kanga ajoKit tiguinagkat na-
låne pissusiusimassumik: ajoKingor-
putingoK. — ukiunilo kingagdlerne:
landsrådimungoK sujuligtaissungorpu-
tit. — laperKutdlo sarKumerpoK: tara-
lugtuaK, taralugtuaK, KanormigOK...
autdlartitdluariardlune någkiugka-
me makineK ajulersutut ilerpoK, tug-
patdlersausiutdlugo suaortutut tpoK:
landshøvdinge Kimånata, ivdlit ilagi-
nak atautsimineK saperparput.
åritdle tungavigssaKardluardluta o-
Karsinångorpugut: landshøvdinge
landsrådime sujuligtaissutut maKai-
ssa»issarput ilungersordluta sujulig-
taissutut atulerumavarput.
Alibak Johansen,
Nuk.
A/S Nordisk Solar Compagni
Rosenborggade 3
København K
Elektriske artikler og belysninger en gros
Kalåtdlit-nunåne nalunaerasuartauserinerup
iluane sujunigssaK
aningaussanik akuerssissartut kisame akuerssinerat tungavigalugo, Ka-
låtdlit-nunåta nalunaerasuartauserintkut pissortaKarfiata kigsautigå 1/8
1969-imit teleelev-inik amerdlångitsunik atorfinigtitstniardlune.
atorfinigtitsinigssaK tåuna nutåjuvoK, ukiut ingerdlanerine inusugtut
Kalåtdlit-nunåne nalunaerasuartauserinerme atorfingnik nuimanerussu-
nik tigusiartornigssanut sungiusainiarnermik sujunertaKartoK.
atorfinigtitaussugssatut tiguneKarnigssame tungavigineKåsaoK, iliniar-
tungorniartup 16-inik ukioKalerérsimanigsså, ukiutdlo 20-t sivnerdlugit
ukioKåsanane. atorfini-gtitaunigssame realeksameneKarsimaneK piumassa-
rinéKarpoK, kigsauteKartutdle taimatut soraerumérsimångikaluartut, ta-
matumungale nalerKutumik ilikagaKarérsimassut åma piukunauteKartu-
tut issigineKarumårput. pingitsugagssåungitsututdle aulajangissujumår-
poK, KinuteKartup danskisut piginåussuseKardluartunigsså, taimatutaor-
dlo atuagkanik danskisunik atuardluarsinaunigssaK nautsorssutigineKa-
rumårdlime.
iliniartunigssame, ukiunik pingasunik sivisussuseKartugssame, iliniar-
tut Kalåtdlit-nunåne nalunaerasuartauserivfingne suleriautsinik erssitsu-
nik erKarsauserssortarissanigdlo åssigingitsunik, sordlo: ungasigsumut ag-
dlagkasuartaut, telefone, telexilo atordlugit suleriautsit, radiotelefonikut
telegraminik autdlakåtitseriauseK tigoncainerdlo, silasiorneK, agdlagfing-
miuneK telegramerniartitsisinaunerdlo sungiusartineKarumårput.
iliniartut akigssauserneKåsåput Kalåtdlit-nunåne tjenestemandit akig-
ssautaisa klassit 6-iata autdlancautåta 40 °/o-atut, 50 °/o-atut 55 °/o-atutdlo
angnertussusilingmik, Kiåumåmusiagssardlo uvdlumikut ima angnertussu-
seKarpoK:
ukioK sujugdleK kr. 709,43
ukiup åipåne kr. 886,79
ukiut pingajuåne kr. 975,47
tåssunga, sumissusermut tapiliuneKartartOK (stedtillæg) igdloKarfingme
sordlermineK najorKutaralugo angissusilerneKartartOK, ilånguneKåsaoK.
iliniarneK OKalugtariarssordlune agdlagtariarssordlunilo soraerumér-
nermik naggaserneKåsaoK, nåmaginartumigdlo soraerumérune iliniartoK
medhjælperitut ukiunik mardlungnik sivisussusøKartugssamik atorfinig-
tineKåsaoK, ukiutdlo tåukua ingerdlanerine Kalåtdlit-nunåne tjeneste-
mandit akigssautaisa klassit 6-iata autdlaraautåta 90 %-iatut 95 °/o-iatut-
dlo angnertussusilingmik akigssauteKartitåusavdlune.
medhjælperitut KåumåmusiagssaK uvdlumikut ima angnertussuseKar-
Pok:
ukioK sujugdleK ................... kr. 1596,22
ukiup åipåne ...................... kr. 1684,90
medhjælperitut sulineK nåmaginartumik ingerdlasimavdlune Kångiugpat,
atorfeKartup nautsorssutigisinauvå tjenestemanditut atorfinigtitaunigssa-
ne, assistentingordlune, Kalåtdlit-nunåne tjenestemandit akigssautaisa
klassit 6-iånitutut akigssauserneKardlune, tåssalo tamatuma kingorna
overassistent, kontrollør il. il. Kagfagkiartorfiusinaulisavdlutik.
sungiusainigssamut tungatitdlugo illniartugssanik atorfinigtitsinigssaK
telestationeKarfingne ukuinaugatdlartune ingerdlåniarneKarpoK: Nung-
me, K’aKortume, Ausiangne, K’eKertarssuarme Angmagssalingmilo. naut-
sorssutigineKarsinåungilaK teletjenestip iliniartuni'k nangmingneK igdlo-
Karfingme avatånut sungiusariartorumavdlutik KinuteKarsinaussunut
inigssaKartitsisinaunigsså.
iliniartutut atorfinigtitaujumavdlune KinuteKautigssaK agssangnik ag-
dlagaK, igdloKarfingme KinuteKartup najugaKarfiane telegrafbestyreriu-
ssumut tuniuneKåsaoK.
GRØNLANDS TEKNISKE ORGANISATION
Direktoratet
Hauser Plads 20 . 1127 København K.
7