Atuagagdliutit - 07.08.1969, Qupperneq 31

pilike sule panerdluångitsordlunit
uvdlune måkunane ukiut 50-mgorput tyskit kaisarenarfiata su-
junigsså aulajangerneKarmat: Versaillesime isumaKatigissut at-
siorneKarpoK erngerdlunilo atortuvigtugssångortineKardlune.
tyskit issåine „endgsineK mamiatsangnartoK11 ama „kångunar-
sautitut eiKåissutigssiaK" tåuna pissutauvoK ajunårnerssuamut
kingorna Tysklandimik ernuissunut
agdl.: Henrik Decker
København (RB-special)
danskit uKausex Versailles lusarångamiko amerdlanerit encarsautigencårtaru-
narpåt Frankrigime igdlussårssuaK kussanartorssium, tauvalo sexernup kungia
Ludvig XlV-iat kaisarikormiutdlo akimassorssuit igdlussårssuarme t dus sum a
naiugaxartitai. kisiåne tyskit inersimassut amerdlanerssaisa atex tåuna låssau-
tilersimavåt kdngunarsagaunermut timitalissut.
tåssame igdlussårssup initaisa ilåne
tarrarssutåinaussume ukiut 50-it ma-
^ma sujornatigut Versaillesime er-
Kigsivigsiornermik isumaKatigissut
^skit atsiorpåt 28. juni 1919 — ame-
rikamiut præsidentiata Woodrow
Wilsonip tungavigilerumavå „erKigsi-
neK nåpertuivdluartoK" Folkeforbund-
ifne angerfigeKatigissut peKatigalugo
silarssuarme årKigssussinermik nutå-
niik pilersitsissugssaK. kisiåne tyskit
issåine encigsivigsioKatigingneK tå-
ssaulerpoK kångunarsagaunermut er-
kåissutigssiaK, sorssungnerssuarme
suiugdlerme ajugaussut tyskit kaisa-
leKarfiånit ajorssartitaussumut iver-
titåt erKåissutigssiaralugo pitdlautig-
ssanut nålagauvfingmut ajorssartu-
niut tikiussortugssanut.
tåuko sisamarssuit
erKigsivigsioKatigingnigssaK pivdlu-
So atautsimérssuarneK 1919-ime uki-
°i'tåp kinguningua autdlarnerpoK au-
tajangivfigineKarneruvdlunilo taima-
ne angussuarnit sisamanit: Woodrow
Wiison USA-mit nålagkersuissutdlo
Kutdlersait Georges Clemenceau Fran-
krigime, David Lloyd George, Tuluit-
nunåne åma Vittorio Emanuele Or-
iando, Italiame.
tåuko sisamat pingårnerssaussutut
sarKumiussissigåt Wilson — historie-
professoriussoK amerikamio, aju-
nSitsumik isumaKardlune isumagssar-
SlsimassoK inuiagtut nangminérdlune
aulajangisinaunigssamik, kisiåne på-
Slvigsi>managit ukiune untritiligpag-
ssuarne Europame inuiåussutsikut a-
kerdleringnerit ilungersuneKartut,
tVilsonilo isumaKarfigineKarpoK ato-
ruminartunik takordluissartutut nuå-
lUssårnermik sianigissaKångitsutut —
tauvalo inuiåussutsimik pingårtitsi-
ssorujugssuaK Georges Clemenceau,
krankrigip toKutaussoKarfiusimaKi-
ssup iloKiaKarfiulersimaKissuvdlo siv-
Jiissua, nunap nukigdlårsimassup
i ysklandimik ajugauvfigissaussumik
nanertuivdluinavingnigssamik kigsau-
Likk åmalo nuname pissauneKarnig-
ssata isumangnaitdlisagkap atatmar-
neKarr,igssånik imaKalunit sule pi-
ssauneKarnerulernigssånik kigsautilik,
tassame 1871-ime Tysklandimit ajor-
ssartitausimaneK sule nanertutigine-
Kartuarmat.
aJorssarnerup mamianartua
»erKigsineK mamiatsangnartoK" ty-
skit akiniaigssamårtut taima atsigåt
ntsiorneKarpoK franskit nunåta ilåne
Compiegne-me orpigpagssuarne no-
vemberime 1918 •—- taimåikaluartordle
Versaillesime erKigsivigsioKatiging-
nerme tyskit autdlartitaisa, nunanut
avdlanut tungassutigut ministerimit
grev Brockdorff-Rantzau-imit suju-
ierssorneKartut, perKautåne atsioru-
tbangiiåt erKigsivigsioKatigissut nå-
jagauvfingnit penataussunit 27-nit su-
tiarineKarsimassoK.
taimåitordle avdlångortitsiniaralu-
arneK iluagtingitsorpoK oKiliatdlau-
taulåtsiarunardlunile „suj unigssamik
napertuivdluarnerussumik“ neriuteKa-
ierneK, tamåna erssersineKarmat Wil-
s°nip ingmikortutut sujunersusiaine
J4-ine, tåukulo ilagåt erKarsautå ku-
ssanartoK — 'kingornale iluagtingit-
sortutut påsinarsissoK — tåssa Folke-
torbundip nålagauvfit isumaKatigi-
iigissuteKartut isumaicatigigsitsiniar-
tartugssåtut atortugssap, pilersine-
Karnigsså.
Versaillesime isumaKatigissut pi-
ngarnerussutigut påsineKarpoK tå-
ssautitdlugo aulajangersagarparujug-
ssuit inuiait Kanordlunit ikigtigigalu-
artut soKutigissåinik nåmagsingning-
niartugssat, taimåitordle malungnar-
sisimavdlune „agdlagfingme nåper-
tuivdluarnertut", sordlo historiemik
AUSTRALIEN
Billig rejse tor emigranter i de kom-
mende måneder med P & O, Chandris
i-me. Sitmar, Messagerles Maritimes,
fkaw Savill, LAURO LINE. Alle billet-
tar til selskabernes originalpriser. Den
?yatr- regerings tilskud (kr. S.827) fra-
trækkes regningen. BESTIL I GOD TID I
også beeegsrejser Ira Danmark (eller
tra Australien!) med fly eller skib.
Jernbane*. 7, 1608 Kbh. V. (01) 15 9S80
ilisimassaKardluartup Colo Mannip ty-
skiussup erKortumik taima taisimagå,
tamatumuname ajorssuseK, singaneK
angneruniarnerdlo sarKumermata „su-
migdlunit patsisigssarsiordlune tai-
matut pissoKarsinaugaluartoK," tai-
malo angnikitsukutåt nåpertuivdlua-
raluartut isumaKatigissut atautsimut
issigalugo tåssaulerdlune såkuvdluar-
torujugssuaK Kunutitaunermut, piaiv-
figissaunermut Tysklandivdlo ataju-
artugssamik nikanarsagauneranut".
nunap 13 procentia ånainenartoK
måna tikitdlugo Tysklandip nuna-
tame ilåta 13 procentia ånaivå —
ukiut 150-it ingerdlaneråne Tyskland-
ip erKungitsuliorsimanera tamatumu-
na iluarsiniarneKarpoK, taimåitumig-
dlo Elsass-Lothringen, Luxembourg,
Polen åma Vestpreussenip ilai åma
Øvre Schlesienip ilai ånaineaarput,
kisalo nunasiat Folkeforbundimut a-
tatineKalerput.
aulajangerneKarsimavorme sume ta-
mane periarfigssaKartitdlugo, amer-
dlanerussut Tysklandimut atajumav-
dlutik taisissugssåungikångata, inuit
taisisineKartåsassut; nunanile Tysk-
landimut atångitsune kisiåne Tysk-
landimut atajumavdlutik taisisanga-
tinartune taisisitsineKartåsanane. tai-
maisiorneKarpoK Østrigime Bøhmen-
ivdlo avangnå’tungåne.
nunanik ånaissaKarneK tyskit ka-
mautaisa angnerssaringilåt, kisiåne
sorssungneK pivdlugo taorsissutigssat,
nålagauvfigssuit tåuko sisamat isu-
maxatigingikaluaKalutik — agdlåme
akerarilingajagtardlutik, Tysklandi-
mut tugtineKartut kamautiginerpau-
vait. 132 milliarder guldmarkit tyskit
akiligagssarait, tamatumungalo pexa-
tigititdlugo aulajangerneKarpoK Tysk-
landip igdlersortigssatut såkutue tai-
mågdlåt 100.000-iusassut.
tåuko piumassarineKarput — tu-
ngaveKartineKardlutik Tysklande sor-
ssungnerme kisime pissungmat: tamå-
na Tysklandime kamautigineKangår-
mat ministeriunerup socialdemokra-
tiski ussup erKigsivigsioKatigissut at-
sioruméngilå, sordlume nangmineK o-
KartoK: „agssait ingmingnut Kiler-
ssortut tOKujumårput", taima OKartoK
tåssauvoK ministeriuneK Philipp
Scheidemann.
tyskitdie malerutilertungigpata
Frankrig sujorasårivoK Tyskland så-
kutulerumavdlugo, Scheidemannilo
tunuartariaKarpoK. 1919-ime 9. juliuli-
nartOK erKigsivigsioKatigissut Tysk-
landip atortugssatut akuerå akuerssi-
ssutit avdlat perérsimalermata janua-
rime 1920 atortineKalersoK.
tyskit akiniaerusugtorujugssuå-
ngortut
nauk tamatuma kingorna taorsissu-
tigssanik aulajangersagkat silatusår-
tumik såkukitdlisarneKarsimagaluar-
tut augtalingmik erKungitsuliorneK
sorssungnerup pilersitå iluarsineKar-
sinausimångilaK. sorssungnerssuarme
kingugdlerme ajugaussussut kukune-
rujugssuaK tåuna, Tysklandip ani-
ngaussatigut Kilerssugaunera, Kuja-
nartumik kukussutiglngilåt. ilåime ag-
dlåt isumaKarput Vesttyskland aker-
dlianik ikiutiserujugssuarsimassoK —
ilåtigut Marshall-ip ikiutainik taine-
Kartartut avKutigalugit.
kaisareKarfingme aserugausimav-
dluinartume tyskit kungitsuvfiånut
nutåmut taorsinigssaK pivdlugo aula-
jangersagkat aserorteriviup ujaragtå-
ta Kungatsimut atitineKarneratut ma-
lungniuput. sulile ajornerussumik pi-
ssoKartugssauvoK: Tysklandimut sor-
ssungnerup kingorna ilordlikut isuma-
KatigingineKarfioKissumut ajunårnerit
imaiginalivigput.
kungitsuvfingmik pilersitsissut aju-
ngitsorpagssuarnik sujunertaKaraluar-
put, Weimarimilo nålagkersuissut
ingerdlatitsiniarnerat ulivkåraluarpoK
„tungavigssatigut kivfåungissutsikut-
dlo pisinautitaunernik" nunane avdla-
ne ukiune kingugdlerne 100-ne nutar-
teriniardlutik nålagkersuissut inger-
dlatarissåinit katerssugkanik.
taorsinigssamik aulajangersagkat
erKortineKarnigssånut Tysklandip ki-
nguartiteriuartuarnerata januarime
1923 franskit såkutuisa Ruhr-imut
isånerat kingunerå, aningaussat nalé-
rutorput, tyskitdlo inuiåussutsimik pi-
ngårtitsissut ilarpagssuisa kaisareKar-
fingmik takordluineK pingårtitariler-
påt. Tysklandip nålagauvfiujuarnera
tugpatdlersautautsiaraluarpoK — ki-
siåne nålagauvfingme KutdlersaussoK
præsidentiuvoK.
kisalo Preussen ingmikorniartuaru-
mavoK, Bayernilo Tysklandip ilåtut
ingmikut itutut isumaKarfigiuarsima-
ssck nålagauvfingmit avigsårtitaunig-
ssaminik norKaivoK.
Tysklandip kujatåtungåne pingorto-
KarportaoK højreussunik sualugussi-
ssunik, tamanit ilungersornerussumik
„nålagkersuissunik erKUtitsiniartunik
Kunutunik", „novemberime nålagker-
suissulersunik" ajugaussunut tuniuti-
nartunik tåukulo tys'kinut „piumassa-
rissåinik nalei'Kutingitdluinartunik"
akuerssisimassunut akerdlilersuissu-
^ELEYFS’
PATRONER
— pivdluainikårujugssuit
åssigingmik amerdlasuissartut
tuatdlangneångitsut
ELEY-patrQnit atorneKarfigssamingnut sunutdluntt nalerKutut pineKaralnÅu-
put. piumaneKarnerpait i I At una taineKarsInauvoK: ELEL GRAND PRtX
- tupingnardlulnartumik piumaneKartoK tuluit fabrlkiénit IMI-mit piesoK.
GRAND PRIX pineKarsInauvoK imermit pitagagssåungitsutut Kajangnalt-
dlulnartumigdlo polyethylenlmik kAI igtut.
Et præcist og enestående
forbrændingstorlob er den
karakteristiske hemmelig-
hed ved ELEY (kurve B).
A viser for hurtig - C for
langsom forbrænding.
WATER
m
PROOF
De fleste ELEY patroner fås
I vandtæt polyethylenhylster,
der sikrer fuld effektivitet un-
der alle forhold — »elv efter
1 års overvintring I Grøn-
lands sneørken var ELEY
waterproof upåvirket.
Imperial Meial Industries Limited - Birmingham - England
Import: Scandinavisk Sports-Agentur, Korser
nik. tamånilo pilersineKarportaoK
„savingmik kapissaunermik oxalug-
tuax" — perKautåne såkutut nålagar-
ssuata Erich Ludendorffip pilersitå,
tåussumame ilumortoK akerdlilerdlu-
go OKautigisimangmago sorssungner-
ssuarme sujugdlerme ajorssarnermut
pissutaunerpaussoK nålagkersuinikut
sujulerssugaunex atorfigssaKångitsoK,
tamånalo tungavigssatut pingårtoru-
jugssuartut atomexalerpoK.
OKalugtuaK tåuna kingusingneru-
ssukut nazistit atordluartorujugssusi-
mavåt tyskit demokratiata umatåta
savingmik kapineKarnigssånut, sordlo
atuagkiortOK historiamigdlo ilisimang-
nigdluartoK Erich Eyok taima oxar-
simassoK.
nationalsocialismep tungavigissai
aningaussat nalérukiartornerat taor-
sissutit akilersorneKarnerata naner-
tuineranut tungatineKarpoK. sulilo a-
jornerulerpoK Frankrigip ersserKig-
sarmago nunap piorsagaunigssånut
ikiutinik tigussaKarnigssaminit piu-
manerugine tyskit niorKutigssiorne-
rata sångitdlisagaunigsså. taimalo Pa-
risime nålagkersuissut Frankrigip pi-
orsagaunerane tyskit sulissartut sule-
Kataunigssåt itigartitsissutigåt.
Tysklandip suerusagausimassup av-
dla iluaKutigssatut isumaKarfigiung-
naerpå aningaussanik påpiaranik sa-
naortupatdlangnigssax, aningaussardlo
mark 1922 tikitdlugo sorssungnerup
sujornatigut markimut 1/50-imik na-
leKarsimagaluartOK ukioK atausinax
Kångiungmat 1/10000-ip ilåinånik ag-
dlåt nalexalerpoK. naggatåtigut aula-
jangerneKarpoK rentemarkiusassoK
taorserneKarsinaussoK 1000 milliarder
reichmarkinik naligititdlugulo sor-
ssungnerup sujornatigut aningaussap
nalinganut.
Versailesime erKigsivigsioKatiging-
nerme nutårtaussoK, Folkeforbundet,
autdlartiniariardlune nålagkersuiner-
mut tungassutigut aulajangissuvdlui-
nartumik ajorssartitauvoK, tåssa præ-
sidentigssamik nutåmik Kinersinerme
USA Wilsonimik KinigaKarKigkumå-
ngitsoK ilaujumångingmat åmalo Fol-
keforbundet atorungnaingajalermat
aitsåt Sovjetunionen iléngungmat. ta-
måna ikiutaugaluarpoK sorssungner-
me tigussat, Kimåssunut ikiutit il. il.
iluangajagtumik ingerdlåneKarnerå-
nut, ajoKutauvdluinarpordlo nåla-
gauvfit ilungersortumik taimaitiku-
mångingmåssuk nangminerssordlui-
narnermik ilå taimaitisavdlugo silar-
ssuarme erKigsisimanigssaK isumang-
naitdlisainigssardlo pivdlugit. tuping-
nångilax Adolf Hitlerip ilungersussiv-
dlune 1920-kune tyskit ajorssarnerat
akiniaerusussusiatdlo iluaxutiginiar-
ssaringmago nationalsocialismep pi-
ssaunermik tigumingnilernigsså suju-
arsarniardlugo, taimalo 1934-me nåla-
gauvfit kåtuvfiånut Tyskland ilau-
ssortaujungnaersitdlugo.
tamåna sujorxutdlugo Japanip Man-
shuriet såssusimavå, kingornalo Abes-
sinien sujuarsarsimångitsoK Italiap
Kunutitarilerpå — kingornalo 1930-
kune inatsiseKarnermik uniorKutitsi-
nerit inuiåusSutsimut nunanutdlo ta-
malånut tungassut pilerput.
alianartorpagssuit tamåko 1939-me
ajunårnerssuarmik nutåmik nagsata-
Kartut ajoraluartumik angnerussumik
mingnerussumigdlunit pissuteKartine-
Karsinåuput Versaillesime erKigsivig-
sioKatigingnerme akiniaivdlune erKig-
•sinermut Folkeforbundimutdlo sångit-
sumut. tamatumale tunuanrportaoK
nålagauvfit ingmingnut malerutinå-
savdlutik ersserKivigsumik piumåssu-
seKånginerånut erKigsineK atatiniå-
savdlugo.
sujumut takordluisinaunermik ami-
gauteKarnerup Versaillesime erKigsi-
vigsiorneK tåssaulersipå erxigsivit-
dliornermut nutåmut avKutigssaK ag-
dlagartame atsiortut kingugdlit pili-
kiat panerniariarmatdle.
GULDKARAMELLER
De eneste rigtige karameller er Toms Guld Karameller
karamellet erKortutuat tåssåuput Toms Guld Karameller
L..........—.1

□H

Stangjern
Faconjern
Båndjern
Stål
Armeringsstål
Stålbjælker
RHS-profiler
Præcisions-
stå I rør
Rustfrit stål
Emnerør
Plader
Aluminium-
profilplader
P.V.C.-beklædte
profilplader
Galvaniserede
profilplader
Søm, tråd
Skruer, bolte
Vi sender gerne brochuremateriale
brochurinik påsissutigssanik nagsitdluarsinauvavtigit
LEMVIGH-MULLER
&MUXCKA/S • JERN + STÅL
Vestergade 16
1003 København K
Telefon (01)15 05 25
Sverlgesgade
8100 Aarhus C
Telefon (06)13 33 22
SI