Atuagagdliutit - 18.09.1969, Side 21

Angmagssaliup 75-ilinerane
Kalåtdlit-iniunåta sineriå kangiitdleK,
bunap isuanmgånit avangnamutdlo dt-
sardle imoKarfiusimavoR, tamatumf-
bgalo dgdlukorpagssumt ORalugtuarput.
Kitåtalo xavdlunåinit sulivfigineKaler-
beranit ardlaRarput Tunumuit ångu-
tarsimassuit, sordlo Peder Olsen Wal-
løe 1753-ime, taimale angalassamerit
^OKersuiartortitsdnigssainik kingune-
Kartarsiimångitdlat, maituminga pissu-
teKaruinartuimk, Kitåne ajoRersuiar-
tortlts'ineK nutåjuvatdlåKmgmat aut-
dlarterKåjuvdlunilo. taimåitordle Hans
Egedep Kitåne ajoKensuiniardlune
autdlartmerainit ukiut 173-it øitsåt Rå-
bgiungmaita, Tunume ajoRersuiniar-
dlune sulilerniviik autdlarnenpoK. tu-
numiut akornåne ajoRersumiamigssaK
°Kalusei’ineKaritarsimanmraiuarporme,
Kalåtdlit-nunåtalo kujaterpiåne ajo-
Kersuiartoirtitat ilait Tunumut uiaru-
tarsdmåput, sordlo ajoRersulartoritiitaR
katångutigingniaK Brodbeck, Narssa-
. bvit kujaitdlermit Kangerdlugssuatsiå-
®ut ångusimassoK ukioR 1880-ip er-
Kåne. tåuna uterame Tunume ajoKer-
suiiarfcortibaKJarfeKalernigssaK sujuner-
sutigigaluarpå, kingunøKångitsumlg-
dle. inuiitdlo avdlat sule avangnarpar-
berussarsimåput, sordlo angalatøR
Gråh, avangnarpartoK Pikiuitdlit a-
bguvdl'ugit ukiut 1830-it ingerdlatiler-
biata, — tamåkule tamarmiik ajoiKer-
suimiardlune sulilerniigssamlk ki;ngu-
beKångitdiat. taimale atåssuteRartar-
simaneriit ImaRa ima OKautigismauva-
vuit, ajoKersuimardlune sulilernigssa-
biut piarérsautausimiaBsut.
Rulåne OKautigissavinut tungaitiitdlu-
So påsisisutigssaugmartumiik Tuno (ta-
biatumaniilo ,i;sum'agåra Kangerdlug-
ssuarm.it (Angmagssaliup Scoresby-
sundivdlo akorånit) nunap dsuainut)
btardlungordlugo avimarpara, ima ku-
iasingnerpåK, tåssa sineriak nunap 1-
suaniit (Kap Farvel) Kangerdlugssuar-
mut (Bemstorffsfjord), åmalo tåsså-
bgånit Sermiligåmut, Angmagssaliup
avangnåtungånut, tåssa sineriak ajo-
kersuiarbortitsineK autdlarnerdluar-
b»at inoKarfiussoK. (Kaingerdlugssup
(avane Angmagssagdlup avangnånl-
lup) erKåne åma inoKarsimagaluarpoK,
Gustav Holm itiklngitsiarmat tåvung-
barsimiassunik, tåukule inutiitdlugiit ki-
bgomia atåssuteRarfigineRarsimångit-
dlat).
kujasingnerpåmlitut naitsumik: inuit
kujasingnerpårne najugaKartut kri-
stumiussusermik agdlåt piårdliumartu-
bvi'k itusartalersimåput, båssame kitå-
but uiarutuaramik niuvemiardlubik,
feimalo Kitånuit pinermingne ilaitdlo
angerdlångmerm’ingne ukissamer-
biingne periarfigssarsissardluti’k kri-
stumiussusermik iliniartlneRarmgssa-
biuit, pingårtumik Narssame kujat-
dlerme. ilmiartineRåmameR ajorput,
arniale kuineKantarput. sordlo Narssap
^ujatdliup kirkebogiane takuneKar-
sinauvoK ukiune 1822-mit 32-mut tu-
Departementchef
Roesen 60-ilivoK
augustip 22-åne kirkemimisteriap
departementschefia August Boesen
60-iiiivdlune inuvigsiorpoK. 1964-imi-
bgånit depairtementschefi'ulerpo'K. u-
kiut ardlagdlit pastoralseminarieme
inatsisiinik ilagrngniut tunigåssuteKar-
tuniik palasigssanut lillniartiiitsLssusima-
Vlbk, tåssånga palasimiit erKaiimaneKJar-
dl'une ilimartitsissutut unganairtubut
isumagssarsinartututdlo. taimiatut Ka-
låtdlit-inunane ilteariterparput palasit
bteutsimlneriinut ilaussamerisiigut. ta'i-
‘biaiingmat månigånit uvagiitaoiK piv-
dluarKorusoKårput. ajornartoirsiutivta-
1° soKutigineKiardliU'tigdlo påsineKar-
dlutigdlo mimisteriamit pineKartarne-
Tånut HutsavigerusoKalugo. departe-
mentschef kalåtdlit 'inu'iait ikingutigåt.
sujunigssame isulivdluarniigssånik kig-
såuparput, neriugdlutalo ukiune pi-
ssugssane Kavsinik a'kunivtine ilagi-
savdlugo pivfigssaKairUtaussarumår-
tugut.
K. L.
numiorpagssuit tåseane kuineKarsima-
ssut. ardlaicartutdlo tåssane nunasi-
ssarput, kristumiutut inuneK nuånari-
lertardlugo. tamånisimasinardlutigdle
utertut ilamingnut oicalugtuarissarpåt
Kitåne pissutsit Kanoritussut, tamatu-
malo kingunerigajugpå sule amerdla-
nerussut tikiussortardlutik, n-unarput
kujatåtigut uiardlugo. taimåissuseK
pissutiviugunarpoK Tunup kujasing-
nertåne ajoKersuimardlune sul'iniar-
nermik autdlarnersoKångingmat.
avdlauvdluinarpordle avangnarpa-
singnerussoK, pingår tu miigdlume Ang-
magssaliup erxåmiut. OKaluasårine-
Kardlunilo OKalugtuarineKjantuarpoK
Angmagssaliup erKånut dngerdlaniar-
neK KanoK ajornartorsiomartigissoK,
tamånalume åma Gråh-p ugpemar-
sarpå. KaKUtigortorujugssuvordlo Ang-
magssaliup erKåmiuisa ima kujavarti-
gissamerat, Kitånut kujasigsumut å-
ingutardlutik. taimåissutsip Angmag-
ssagdlup erKåne ajoKersuiartornigssa-
mik erHarsauteKarsmauneK akornu-
serisortarsimåsavå.
kisamile Gustav Holmikut ilisima-
ss.ags®arsdorinermingne itamaunga 1884-
ime ånguput. aKugtorå ajoKe Johan-
nes Hansen (Hansera«), tamåne ajo-
'Kersuiartortitat sujugdlersatut oioauti-
gineKarsmaussoK, nauk ingmlkut aut-
dlartitaunane. ukineraitdlo ima kingu-
n eKarpo«, ajo RørsuLartor bita Karfiuv-
dlunito niuvertoKarfigssaR Angmag-
:ssalik tungavilerneKardlune ukioK
1894. umiarssuardlo tikipoK 26. august
ajoRersuiartortibaK Ruttel niuvertor-
dk> Johan Petersen ilaussoralugit.
tigulåralune: Ruttel Angmagssaling-
mipo'K 1904-mut. tamånale sujorKutit-
siardlugo 1902/03-me Danmarkime u-
kivoK, suliardlo ingerdlatmeiKarpoac
ajoKe Hendrik Dundimit, aussaK 1900
tikltumit. Riittelip kingornagut palase
Chr. Rosing suMvok, tåussumalo tamå-
ninermine tamaisa kristumiungorti-
pai. — ajoKe H. Lund autdlarpoK 1909,
lajoKibdle avdlat mardluk tikiuput, tå-
ssa Sejer Abeisen 1908-me Julius Ol-
senilo 1909-me, ukiorpagssuaiine tamå-
ine sullvdlutik.
kuisineK sujugdleK pi vor 1899 apri-
lip 16-iåne, inuit 8 kuineKardlutik,
tåukualo ilagåt nukagpiaraR, tåssa ki-
ngoma tusåmassångortoR ajoRe titar-
taissartordlo Kårale Andreassen. guti-
migdlo inalussut kingugdlit 1921-me
julip 3-åne kuineRarput — Hans Ege-
dep Kalåtdlit-nunånut tikineranit u-
kiut 200-ngomeråne. uvdløR tåuna
linuit 23 kuineRarput, inersimassut
mérRatdlo.
oRalugfigssaR aussame 1903 tikiupoK,
åssiglngitsutdle akornuitaussarsiimav-
dlutik aitsåt 1908-me latorRårtineRør-
dlune.
uvdloR 75-ilivfigissaR — 26. august
1969 — aiianåissuarpoK. uvdloR aut-
dlarnemeKarpoR Ramutil'igbarnermik
erfalassuvdlo amuneRarneranik. nal. 9
inagdliutorsiornermik nålagiarneKar-
poR kalå'tdlisut Ravdlunåtutdlo, matu-
ma atåne a;tsiortoR ORialussivdlune. nå-
lagiarneR sapame nålagiarnertut i-
ngerdlavoR. tugsiutip suj'ugdliup ki-
ngornagut RinutauvoR adventip sapå-
taiisa 1-iåne RinutigssaR, ipistileralu-
gulo kungit pingasut uvdluåne a:tor-
tugssaK, tauvalo ivangkiliuvdlune tri-
nitaitesip sapåtaisa sujugdliåne ivang-
kilio kingugdleR. niajorRutarineRarpor-
dle tugs. 111,2—4, ORalussissoR ilåtigut
ima ORausøRardlune:
„angmiagssaling'miut uvdlume nag-
dliutorsiornerata pissutigå sordlo na-
lungiikigput, ukiut ima amerdlatigi-
ssut, tåssa 75-it, måne ajoRersuiartor-
titsinerup autdlarnemeranit «ångiu-
nerat. måni-le ajoKersulantorsimaneK
avaleRutåinauvoK ajoRersuiartorner-
mut ukiut 2000-ngajad't matuma sujor-
nagut autdlarnersumut: silarssuarmut
tamarmut autdlaritse, inuiaRatigitdlo
tamaisa ajoKersugångortitdlugit, kuiv-
dlugit Atåtap Erneruvdlo Anersåvdlo
iluartup arRsmut. — uvavmut tuping-
nartuvoR, taimanile pencussutaussoR
tåuna uvdlumimut atortuarmat, tai-
miatut Angmagsisalingmut uvdlume u-
kiut 75-iit matuma sujornagut. tamatu-
ma ima aperitlpåtigut: sunauna nukik
perRussubigissamrtOR, ukiunit uvdlu-
nitdlo aulajangigåungitsoR, taimåitu-
rnigdlo nutåjujuartoR, nauk ukiut ima
amerdiatigissut akuneKutaugaluartut?
akissut nalugunångilarput: pissauneR
tåssane atatitsissoR tåssauvoK asang-
ningneR, perRussutip imarisså tåssa
Gutip asangningnera, pigdlissoR isu-
m åkérf igingnngdlunilo.
„erRarsautigiguvtigo pigdlinerup i-
sumåkérfigingningneruvdlo ukiune
ima amerdlatigissune mgerdlatisima-
sså „inuiaRatigitdlo tamaisa ajoKersu-
gångortitdlugit" åma Kalåtdlit-nomå-
nut åmalume Angmagssalingmut, tug-
siusiortoK oRaRatigiumåsavarput: Nå-
lagkap suliai angeRaut ... suliomere
naleRångissutauvdlutigdlo atarRinau-
tåuput, iluarssusialo aulajåLtumåsa-
vok ...!
„taamåitumik uvdlume uvdloR Ruja-
niarfiuvdlunilo unersiutlgingnigfiu-
vor Gutimut. uvdloR nuånårfiusima-
RaoR KujaniarfioKalunilo, taimane o-
Rariartortut tamåmkiartordlutik ti-
kiungmaba, tipaibsuingnartoK angisoR
nalunaerutigiarbordlugo una: Gutip
åma angmagssaliingmiunult, emitue
aiutdlartlkå, åma tåukununga ånåu-
ssissoK inungortOK, tåssaussoK Jisuse
Kristuse, NålagaK.
,,'Kujanerdle unerslutigingningnerdlo
lajoRersuiartortitsinerdle autdlamer-
mat auitdlarterérputaoK, autdlarxåu-
mut sarRummgitsumingme, naluna-
rungnaersumigdle ima neriuteiKardlu-
ne misdgimerme, itaimångamitdle na-
luinaeriartortut bikinerånit inuneK oki-
nerulisassoK, inuit umåtåine erKigsi-
neKarnerulisasso«, årdleriuarnermik
fnisigineK amerdlasunik ersissungortit-
sivdlunilo erKigsivitsungortibsissoK Kå-
ngiutlsaissoK. tai-matut RilanåruteKar-
nermingne nuånårnartume pakatsisi-
neKångitdlat. asangningnermik ORari-
■arltut, ORautsip nalunaiaubigineHame-
ra ineritoKarpoK. nåparsdmassortai.t
pårineRarput, ajornartorsiulernerine
ikiorneRarput, tamånalo Kujaniarner-
mik pilersibsivoR, Rularnångitsumik
nalunaeriartortut suj ugdliuneRardlu-
tik. tåukule ima anersåRarput, inung-
nik takutitsivdlutik kina Rutsavigi-
■ssagssaussoK. — sulilo anginerungår-
itumik nuånårutigåt, autdlarRautånit-
dle malugisinaugamiko uvdlut nutåt
Kaumassunik nuånersunigdlo nerior-
ssutitaRartut tikiutut.
„ilumut, Nåløgkap suliai angeRaut ..
suliomere naleRångissutauvdlutigdlo
atarRinautåuput, åma un!a: suliaR tåu-
na inungnut sångitsunuit ’ingerdtiatag-
ssiaringmago. tatigingningnerup angi-
ssusia! taimåitumik Gutimut Kuj*ania-
rérnivtine uvdlumerpiaK erRainiångit-
sorsinåungilavut Gutip sulissue, a-
■sangnlngnermit kajumigsårutånut nå-
lagdlutik mauingnarsimassut, angmag-
ssalLngmiut !inuniarnerat OHiLisamiar-
dlugo. inuit tåuko sulisimaiRaut. Ruja-
niarfigåvut. sapingisamingnik iliorsi-
måput piviussungortlniardlugo „Nåla-
gaR Gutit asåsavat tugdlitdlo iligtut
asåsavat!"
„sujugdlermik inuit illniiartipait Gu-
teRartoK asangnigtumik, asangningne-
rup Gutiani'k, asangningnermit inå-
ssuteKartumik: asangnisautit, ilingnui-
naR pinak, åmale inoRatitit, agdlame
akerRaiti't!
„suiiåt Nålagkap pivdluarRuvå, nå-
magsineRartitdiugo: tamaisa ajoKersu-
gångortitdlugit! aternik taissaRångila-

•BI
F-JUVE
SX«) K 0 B E N H AV N (5j<re)
^BREDGADE 17 JT
A'DRAQSTED
KGL. HOF-JUVELERER OO HOF-GULDSMED
.0 B E NHAVN (
IRED GADE
i orundlajqt ua* -
Grønlandske charms i sølv eller
guld modelleret af Cecilie Kleist.
Smykker forarbejdes efter op-
gave. Vore varer findes i Grøn-
lands førende varehuse.
kalåtdlit charms sølvit kåltitdlo Ceci-
lie Kleistip sanåve
plnersautit imlssutit sananeKarsInåu-
put. niorKutigs'siavut Kalåtdlit-nunåne
niuvertarfingne nuimanerussune pine-
Karsfnåuput.
nga nauk tamaisa nalungikaluardlugit,
nalunaerutaitdlume ingminginut tl-
kuångitdlat, tamarmigdle Gute tikuar-
torpåt. suLissutdle tåuko pivdlugit Gu-
te Kutsavigårput.
„Nålagkap suliai angeRaut ... sulior-
nere naleRångissutauvdlutigdlo atar-
Kimautauput, iluarssusialo aulajåitui-
nåsavoRl — taima oRarpugut taimane
pisim assut ipivdlugit, uvdlume ama
taima oKarsinaunerdluba? nagdliutor-
siorsfnåungilagume Itaimanerniisåinait
erKarsautigalugit. åma uvdlumikumut
KiviartariaRarpugut. isumaliorpungalo
åma uvdlumimut najgrKutarput er-
RorbOR. Nålagkap suliå någssåungitsu-
mut atavoR. lavdlångortlneKarsmåu-
ngilaR. sulissutdle avdlångortarput. å-
niiautigaluigo ima ORartariaRarpugut:
uvdlume ikigtuinåuput sulissutut su-
jugdlertut lanersågdlit, anersåmik d-
måitumiik: Gutimut nålangnerme su-
liamingnuit tumutdlulnartunik.
„taima ORånglianga uvdlume nag-
dliutorsiorneK tarrartalersorumavdlu-
go, taimale ORarpunga ima neriugdlu-
nga, nauk nagdliutorsioruluardluta
nuånåraluardlutalo puigusångilugput,
lorRaviliuterigaR aulajaitsoR, sulivfi-
gerRitagssarput.
„Gutip pivdluarRulisigut! arnen!"
ORalutsip kingornagut erinarssortar-
tut tugdlérigdlutik erinarssorput, Gu-
timut Rujanermik imaRartumiik, uv-
dlOR pivdlugo, ORalugfik pivdlugo, su-
lineK pivdlugo, naggatåtigutdlo Jisuse
Kristusimut RinutitaKartumik Kujå-
ssut pivdluarKorRuvdlugo, — taigdti-
omeKardlunilo sungiusartineKarsima-
ssok Angmagssalingme organistiussu-
mit Gaba Jeremiasseninvit.
nålagiarnerup sivnera pissamertut
ingei’dlavoR.
Otto Sandgreen.
ukiut 75-it
nagdliutorsiornermu t
erinarssut
1. Gute Kujanarsile
uvdloK måna pivdlugo
måne igdlo napassoK
pårissaussoK Gåtimit
sernigineKartarmat
2. Gutip igdlua måna
Kaersumik tungavilik
erKigsivjigssaussartOK
någdliuteKartunut
Gutip KaerKUssissutå
tåssanitarmat nipe.
3. ilagit kikussuse
årdloritse Gutimut
uvdloK nagdliutorput
Gtitivta tunissutå
pivdlugo Kujåssumik
tugsiarfigisigo.
4. Gutip igdloKarfia
ivdlemarpoK månisaoK
igdlup tungavigisså
umanartup ujarå
pingortut nungugpata
måne ituåsavoK.
5. Nålagarput Jisuse
måna pivdluarKujuk
umativttnit pissojc
Kujangå.rutigssarput
uvdloK måna pivdlugo
Gute Kujanarsile!
GRUNDLAGT 1841
Skibsinventar — Sejl- og Presenningsdug — Wire — Tovværk — Ankere —
Kæder — Værk — Beg — Plast fendere - og Bøjer — Takkelgods.
umiarssuit iluine pisatagssat — tingerdlautigssiat uligssiatdlo — våjarit —
agdlunaussat — kitsat — kaluvnerit — agdlunaussat inguvtigkat — uvserut —
angatdlatinut kagdlussåunavérKutit — pugtaxutitdlo — angatdlåmut agdlu-
naussaKutigssiot.
CARL ENGHOLMS EFTF. A/S
Skibsinventar
Strandgade 38 K — Telegram-adresse Ankerketting — Telefon As. 1472
lej en bil nu
ulferien
derhjemme
jeg vil gerne omgående og uden forbindende
have tilsendt Deres prisliste for autoudlejning!
NAVN:________________________
STILLING:____________________
ADRESSE:_____________________
så står den
parat til Dem
, nar De.
kommer hjem
Hos Pitzner Auto kan De på fordelagtige vilkår leje bilen til
ferien - et hvilket som helst mærke. Klip kuponen ud, udfyld
og send den til os allerede i dag, så De har Deres ferievogn
hele ferien - det går legende let hos Pitzner Auto!
PITZNER
AUTO
INTERNATIONAL AUTO UDLEJNING
TROMMESALEN 4. KØBENHAVN V
Telegramadresse: PITZNERAUTO
7\