Atuagagdliutit - 30.10.1969, Blaðsíða 7

nivangnerme akiliutigssat aputip
angnertussusianut tungassut
Nungme distriktsingeniørip nivangnerme maleruagagssat piv-
dlugil navsuiautit angnertungåtsiartut nagsiusimavai. aulaja-
ngersagkat tamanut tunganerussut Kalåtdlit-nunåta angnersså-
ne soKutiginarsorineKartut naitsumik matumuna erKartorne-
k arput
ukioK kingugdleK nivagtarneK er-
KartorneKangåtsiartarsimavoK. ilåtigut
avisérKat ilåine åma danskit avisine
ardlalingne erKartorneKartarsimåput
entreprenørinut Nungme nivangner-
mik suliaKartartunut akiliutigssanut
åssersutit. issornartorsiorneKarsima-
vok akiliutigssaK aputip angnertussu-
sianut tungatineKartarmat, takorKU-
neKarsimavdlunilo nivtailaK sialu-
ngorsimagångat nivatagssaKangårneK
ajortoK. issornartorsiorneKartarsima-
vok pissariaKångitsumik nivangneK
unuame ingerdlåneKartarsimangmat
inugtaussut siningnigssanut akornu-
taussorujugssuarmik. tåssame Kalåt-
dlit-nunåne nivangnermut tungassut
tamardluinangajangmik issornartorsi-
orneKartarput.
issornartorsiutit ilait akerdlilerniar-
dlugit distriktsingeniørip månamit
Atuagagdliutit nagsiussivigisimavai
nivangneK pivdlugo atortugssålung-
nik, maleruagagssanik, akiliutit naut-
atuagkat nutåt atuagkat nutåt
ilisimatitsissut
sutdliviup Minerva Mikrofilm A/S-
ip sarKiimiusimavai „Kalåtdlit-nunå-
ne avisit atuagagssiatdlo 1861 - 1968“-
imut nalunaerssutåt".
nalunaerssut suliarineKarsimavoK
Poul Ballemit åma Helge Tønneseni-
mit tungavigalugit Det kgl. bibliotek-
ip, Det grl. landsbibliotekip åma Ark-
tisk Institutip katerssugautai Kanig-
tukut mikissungordlugit åssilineKarsi-
massut.
katerssugkat. amigautilerujugssuput,
ilåtigut pissutigalugo naKitigkat tamå-
ko amerdlanerssait duplikerigåinau-
gamik taimåitumigdlo naKiterissut tu-
niussissugssautitaunerat pivdlugo inat-
simut atanatik.
nalunaerssutit sujuleKutåne lands-
bibliotekar H. Westermann ilåtigut
ima agdlagsimavoK, „åssilissat nutine-
Karnere tuniuneKarsimåput Aarhus-
ime Statsbibliotekimut åma Nungme
landsbibliotekimut, tamatumunalo pe-
riarfigssaKalerpoK Kalåtdlit-nunåne
nunaKarfikutårtune tusagagssat kiku-
nitdlunit atuarneKarsinångormata, ta-
måkume pissutsinik påsissutauvdluar-
sinaungmata ukiune kingugdlerne Ka-
låtdlit-nunåne kulturimut, nålagker-
suinermut aningaussarsiornermutdlo
tungassutigut“.
Kalåtdlit-nunåne avisérnane sule-
Kataussunut nuénårutauvdlunilo kI-
magsautåusaoK OKarlugssautitat tu-
ngånit sulinertik pivdlugo nersorne-
KarneK måna sarKumersineKarmat.
duplikerinagkat ilåne issornartorsi-
orneKartardlutigdlo mitautiginiarne-
Kartarsimaput. ilaisa taissarpait „atu-
arfit atuagagssiait" (ilane nåmagtorsi-
mavara avisiliortoK iliniarsimassoK
ima OKartoK, nikanarsautigisagåine
avisiliortuvigtut agdlagaKåsagaluaru-
ne atuagagssiamut naKitaunane dupli-
kerigåinarmut).
ilumortordle unauvoK aviséreane
suleKataussut nalivtine historiemik
agdlagtut ilagingmatigik sulinerat Ka-
non soKutåungisorinaraluarpatdlunit,
isumaga nåpertordlugo nersorneKar-
nerat unauvoK Det kgl. bibliotekip
åssiliortorsimangmagit suliat silarssu-
arme landskassenut nålagauvfiuvdlo
tapissutigissartagainit pingårnerutit-
dlugit.
måna suleKataussut nalujungnaer-
måssuk skrivemaskiname duplikatori-
milo sulinermik kingunere kingulig-
ssanut pårinenåsavdlutik periarfigssa-
Kartinenalersut ilimagissarianarpoK,
årnigssuissoKarfit tamarmik „nang-
mingnen kajumissutsimingnik tuniu-
ssaKartalisassut" Det kgl. bibliotek-
imut, Christians Brygge 8, København
K.
Alfred Toft.
sujuline OKautiginenartunut iléngut-
dlugit Atuagagdliutinit onautigine-
KarsinauvoK nupernerme sujugdllnar-
me nunanarfingnik agdlagtugkat arfi-
nen mardlungnik agdlangnerdliorner-
tanarmata taimåitariaKångikaluarpOK
nalunaerssugkat pinenartitdlugit su-
liarineKarsimassut kgl. bibliotekarimit
kalåtdlitdlo onausinik nugterissuner-
mit Povl Ballemit. suna pivdlugo Mi-
nerva Mikrofilm pivfigssamik atuini-
arsimånginerpa inungmut tåssunga
kukunersiortisavdlugit?
årKlgssuissoK.
sorssorneKartarnerånut aulajangersag-
kanik, sujugdliutagssanik il. il..
agdlagkame navsuiautinut ilångu-
ssame distriktsingeniøre agdlagpoK,
GTO-me isumanartoKartoK nivangnen
inugtaussut onaluserisavdlugo sonuti-
gissarigåt. ukiut tamaisa ajornartor-
siutit assigingitsut tamatumunga tu-
ngassut pivdlugit GTO-mut sågfiging-
nissuterpagssuaKartarsimavoK. taimåi-
tumik tungavigssanartumik GTO-me
isumaKartoKarpoK, inugtaussut soku-
tigissarisagåt maligtarissagssat ni-
vangnermut atortussut åma nuasag-
titdlugo siorKersuissarnermut tunga-
ssut angnerussumik ilisimassaKarfigi-
savdlugit, åmalo agdlagkap ernaine-
nartup tamanut tusagagssiarineratigut
sågfigingnissuterpagssuit ilagssaralue
pingitsortineKarsinåusangmata.
navsuiautine Nuk taimågdlåt pine-
KarpoK, taimaingmat Atuagagdliutit
taimågdlåt erKartusavait pissutsit ka-
låLdlinut inuianatigingnut soKutiginar-
sinaussut, åma navsuiautaussugssauv-
dlutik apernutinut Kalåtdlit-nunånut
tamarmut tungåssuteKartunut.
akiliutinik nautsorssuissarneK
ukioK kingugdleK nivangnerme aki-
liutigssatut nauitsorssugkat c'KatdlisI-
gineKarsimåput. issornartorsiorneKar-
put nautsorssuissarnermut tungavigi-
ssat, tåssa assigingitsut tungånit isu-
maKartonarmat aputip angnertussusia
suliap akilernigssånut tungaviusav-
dlune nåmångitsoK. nåpertuivdluå-
ngitsoK måna tainenarsimavoK siag-
dlersitdlugo bilinik usissautinik pigdlit
aningaussarserujugssuartarsimavdlu-
tik, tåssame siagdlersitdlugo nivang-
nigssamut ajornartorsiutigssaKarneK
ajormat.
Nungme nivangnermut ingmikut
patsisigssat pivdlugit agdlagkame na-
lunaerutigineKarpoK, akiliutigssanik
nautsorssuinermut måna tungaviusson
tåssaungmat uvdlune isumaKatigissu-
tenarfiup nalåne aputip angnertussu-
sia. nivtailaK sialugdlunit imerme
mm-ingordlugo nautsorssorneKartar-
poK. uvdlune atanatigiginarne 5 mm-
inik angnerussumigdlunit siagdlersi-
magpat nåkartoK tåuna nautsorssuti-
gineKarneK ajorpoK.
agdlagkame nalunaerutigineKarpoK
nivtailaK sialugdlunit pivdlugo uvdlut
tamaisa silasiorfingmit nalunaerfigi-
neKartartoK, akunerit 6-ingornere ta-
maisa ugtortarneKartarmata.
nalunaerutip téussuma kingorna tu-
pigusutigineKartuarsinauvoK imeK 5
mm anguvdlugo angnertussusilik apu-
titut nautsorssutigineKartuartarmat,
kisiåne nåpertutingivigsutut OKautigi-
neKarsinåungilaK pigårtoKartarneK pi-
arérsimanerdlo pivdlugit navsuiautit
tugdliutut tungavigalugit.
pigårtoKartarneK
sulissarnerup ingmikut agdlautigi-
neKarnerata ingmikortuisa ilåne ag-
dlagsimavoK, nivagtåussup ingerdla-
titsissua Kavsitigut angerdlarsimav-
fingmine pigårtussartoK. nivangneK
åma Kuaisagtitdlugo siorKerisuissameK
pivdlugo ingmikortume Kavterissarto-
Kamermut tungåssuteKarpoK. ingmi-
kortume nalunaerutigineKarpoK Kav-
terissartoKarfiup åma igdlorssuit pi-
ngårnerussut akornåne angatdlåneK
sapingisamik sivisumik angmatiniar-
neKartartoK mingnerpåmik atautsimik
ingerdlavigssalerdlugo.
sordlo åssersutigalugo Nungme ing-
nåtdlagissiorfitorKame ikuatdlagtor-
nerup nagsatarisinaussai takordlorne-
Karsinåungitsut pissutigalugit Kavte-
rissarfingmit igdlorssup téussuma tu-
ngånut avKusineK nivangneKartuartå-
saoii, taimåtaoK kivitsissutit Kavteri-
ssarnermutdlo atortut atorneKarsinau-
juartariaKardlutik.
igdlOKarfiup ingmikortoKarfisa ilait
tikineK ajornakusulisagpata ikuatdlag-
torneKarsinaunera pissutigalugo Kav-
terissarfiup kigdlingane nivagtåussuaK
autdlariåinaK piarérsimatineKartuå-
saoK.
kalerrisårineuarpat ingerdlatilsi-
siartoK, taineKarérsutut angerdlarsi-
massugssautitaussoK inigssiatorKamilo
najugaKartoK pingitsorane aggertug-
ssauvoK ikiortariaKartoKarnersordlo
påsiniardlugo. nivagtdussuit tamarmik
atorpata nivagtåussup ingerdlatitsi-
ssuata ikuatdlagtoKarneranik kalerri-
sårut tusåjuminditlsinauvå, tamdnalo
pissutigalugo nivagtdussuit ilåt radio-
KartineKarpoK. tamdnalo pissdsaoK
KavterissartoKamerme pissortap suli-
nerat igut.
angatdlåneK pingårdluinartoK
ikuatdlagtornigssaK pivdlugo nivag-
tarneK pissutsit inunermut pingårute-
Kartunik taineKartartut ardlagdlit ila-
ginarpåt. angatdlånermut inunermut
pissariaKartumut tungåputaoK nakor-
saKarfiup biliutai, taimåitumik nakor-
saKarfingmit nivangnermut sujuligtai-
ssok KaerKuneKarsinångorsimavdlune,
tauvalo sapingisamik piårtumik kig-
sautigineKartutut angnertussusiling-
mik ikiorsineKartardlune.
nunap åssiliaK nivangnermut ator-
toK nåpertordlugo igdloKarfik Nugtut
itOK ingmikortoKarfingnut 17-inut av-
gorneKarsimavoK, soruname nivtaeru-
jugssuartitdlugo atautsikut nivangne-
Karsinåungitdlat. avKusernit kilomete-
rerpagssuarnik takissusigdlit pineKar-
put. inuit nåmagigtarniartariaKarput
utarKinartariaKardlugulo nivangneK
ingerdlåneKartugssaungmat pilersså-
rutigerigaK maligdlugo. nalautsorneri-
narmik tungaveKartoKångilaK, sag-
dliutitsinigssamik aulajangersagaK
maligdlugo nivangneKartarpoK, tama-
tumanilo avKusernit pingårnerit soru-
name sagdliutineKartarput.
bilit uningatitat
nivagtOKarfiup inugtaussutdlo soku-
tigissagssåtut taineKarsinauvoK, biiit
uningatitat ajornartorsiortitsissarma-
ta, tåssalo nivangnermut ilautineKar-
portaoK Nup avKusernine sugaluartu-
nilunit bilit uningatitat pémeKarsi-
naussarmata politit inersussånut. bilit
Kanordlunit angissusigdlit tamarmik
pineKarput.
entreprenørip sitdlimasissutausinau-
ssut isumagisavai angatdlåssinerme
ajoKusineKåsagaluarpat matussissutig-
ssat, taimåtaordlo nussiniarnerme a-
tortugssat pissariaKartut nagsatari-
savdlugit.
bilit kugssinermut nåkarsimagpata
imalunit uvinganikut sisusimagpata
entreprenørip isumagisavå bile ajoKu-
sersimanersoK misigssorneKåsangmat
nussinigssaK sujorKutdlugo. nussinig-
ssat tamarmik politinit perKussutigi-
neKartåsåput.
påsineK ajornåsångikaluarpoK ni-
vagtarnerup nalåne bilit uningatitat
pilertortumik pitsaussumigdlo ni-
vangnigssamut akornutaussorujug-
ssungmata. bilinik pigingnigtut tai-
maisiortut soKutigigtåipatdlangikalu-
arpata kinguartornerpagssuit pingit-
sortineKåsagaluarput angnerussumig-
dlo nåmagsissaKarnarsinaugaluardlu-
ne.
distriktsingeniørip navsuiautånitut
ilait nungmiuinarnut soKutiginarneru-
nguatsiarput. tamånalo nunaKarfing-
miunit nåmagsiniarneKåinartariaKar-
S Den gyldne, ^
/■ smidige OMA margarine \
j er lige velegnet til bordbrug ^
og madlavning! - Sig navnet: OMA margarine!
r
OMA margarine kultiussartalik akungnaitfeordlo
* nerrivingme atugagssatut nerissagssiornermutdlo /
\ åssigingmik piukunarpoK! oKautigluk ateK: /
\ OMA margarine! j
I
POK.
-den.
DE ER VELKOMMEN
til at se fornem dansk mø-
belkunst, til at få gode ideer
til indretning af alle husets rum, til at hore priser og få redelig
forbrugervejledning hos:
BOLIGMONTERING
Kongevej v/blok P . Postbox 105 . Telefon 1092 . 3900 Godthåb
Er Manne en cigar
eller en cerut?
Prøv at sammenligne Manne
med deres yndlingscigar:
Samme fine duft -
samme fyldige smag!
Hvad er forskellen?
Det er først og fremmest formen.
Vi kunne sagtens gøre Manne
spids i den ene ende
og kalde den en cigar.
Men Manne er den bedste cerut
- og den skal ikke laves om!
J. P. SCHMIDT JUN.
Manne cigåjuva
cerutiuvalumt ?
Manne cigåmut
mamarivdluagkangnut
sanigdliutdlugo misiliguk:
åssigingmik tipigeKatigigput -
åssigingmik mamaKatigigput!
sunale åssigmgissutigåt?
åssiglnglssutiginerpauvåt ilusertik.
Manne isuatigut atautsikut
ingigsungortitdluarsi -
nauvarput cigåmigdlo taivdlugo.
Mannele tåssauvoK cerute
pitsaunerpåk - avdlångor -
tmefcåsångilardlo!
7