Atuagagdliutit - 30.10.1969, Qupperneq 25

Kupemermut unga mana ilå-
ngussagssatut vAnerpavut inuia-
Katigit peKatigit tusagagssiaisa
ilait. agdlautigissat naitsungud-
kutårtuput nunane kinguarsima-
ssune pissutsinut tungassuvdlu-
tik.
Asiap kipasigsuane
nakorsagssailedneK
— nunagissap avatåne nakorsångor-
niardlune iliniartarneK namaginéru-
kiartuinarpoK, nunagingisamingne na-
korsagssatut iliniartut tamatigordlui-
nangajak- nunamingnut uterneK ajor-
mata, dr. A. H. T a b a, inuiaKatigit
peKatigit perKingnigssaK pivdlugo si-
larssuarme tamarme penatigigfiata
Asiap kipasigsuane ingmlkortortaKar-
iiane pissortaussoK, ukiumortumik na-
lunaerumine kingugdlerme agdlag-
POK.
ingmikortortamut tåssunga ilaussor-
téuput nunat 22-t, Tunesiamit Paki-
stan ilångutdlugo. dr. Tabap ilångut-
dlugo agdlautigå nakorsaKarnikut nu-
nane tåukunane sulissussut nunanut
avdlanut autdlarartut amerdlavatdlår-
nerat isumakulutigissariaKalersima-
ssok, nakorsatdlo autdlararnerat unig-
tiniardlugo KanoK iliuseKartOKångig-
pat isumakulungneK angnerulerumår-
tOK.
nunane erKartorneKartune nakorså-
ngornianut iliniarfit 38-uput, nakorsa-
nit 3200-nit ukiumut iliniarfigineKar-
tartut. nakorsat pissariaKartineKar-
nerpåt pigssarsiarineKåsagpata ilini-
artartut 60-inik ilassariaKarput. inuit
amerdliartornerat malingnauvfiginiå-
sagåine ukiut 30-t matuma kingorna
nakorsångorniat atuarfé 160-inik ila-
ssariaKartugssåuput.
ukiune kingugdlerne 20-ne angu-
ssarineKarsimassut pitsarujugssussut,
dr. Tabap OKautigå. nakorsat nåparsi-
massunigdlo pårssissut nunane erKar-
torneKartune sulissorineKartut sisa-
mariåumik amerdleriarsimåput. 1949-
me inuit 10.000-ugångata nakorsaK a-
tausinaussarpoK — uvdlumikut inuit
4500-t atautsimik nakorsaKarput.
Asiap kipasigsuane inuit Kanganit
ama perKingnerulersimåput. nunane
erKartorneKartune malaria Kangaune-
russoK agsut nåpautigineKarsimaga-
luarpoK månale nåpautiginérutinga-
.iagdlune.
ilmiarnertugssatut
Gazame soraerumertunut
ikiorsmerit
inuiaKatigit peKatigit atuartitauneK,
ilisimatusarneK kulturilo pivdlugit pe-
Katigigfiåne, UNESCO-me, atorfilik
Cairomérdlune Gazamut, israelikunit
tiguagaussumut, septemberip naggatå-
ne tikipoK. portugaK pivfigssaK aula-
jangigaK nagdlerpat aitsåt ugpernar-
saissoKardlune magperneKartugssaK
nagsatarå, portugkavdlo imarai ilini-
artut Gazame najugagdlit soraeru-
mérnermingne KaKissinermingnut ug-
pernarsautisiagssait agdlagartat 5109-
ussut. soraerumértut suliait Ægypten-
ime igdloKarfit pingårnerssåne misig-
ssorneKarsimåput.
Asiap kipasigsuane ajornartorsiutit
ilaisa årKingniarneKarneråne UNES-
CO-p suliniaKatausimanerata iluagti-
tumik nåmagsineKarnera agdlagarta-
nik avguainikut pivoK.
UNESCO inuiaKatigit peKatigit Pa-
læstinamit Kimåssunik ikiorsiniardlu-
tik suliagssaKartitsiniardlutigdlo ing-
mikortortaKarfiånik, UNRWA-mik,
ukiune 20-ne suleKateKarsimavoK.
UNWRA Palæstinamit Kimåssut naju-
gåine atuarfingnik ingerdlatsivoK Ki-
måssut mérartaisa iliniarnertungorni-
artut soraerumérsineKartarnerat isu-
magissardlugo. junimile 1967-ime sor-
ssungnerup kingorna Gaza israeliku-
nit tiguarneKarmat iliniarnertungor-
niardlutik tåssane atuartut nunane
arabiamiunik inulingne iliniarnertut
atuarfinut ångutinatik naggatårutau-
ssumik soraerumérsinaujungnaerput.
UNWRA-p KinuteKarnera pissutiga-
lugo UNESCO-p generaldirektøria,
René Maheu, Ægyptenime Israeli-
milo nålagkersuissunik isumaKateKar-
nialerpoK UNESCO pissortautitdlugo
soraerumérsitsinigssaK anguniardlugo.
Maheu ugpernarsaivoK soraeruméru-
tigssat Cairome agdlangneKartugssat
Cypernikortitdlugit Gazamut nagsiu-
neKåsassut ugpernarsaissugssanik issi-
gingnigtoKardlune aitsåt Gazame mag-
perneKåsavdlutik åmalo soraeruméru-
tit karaktérilersuinigssame najorKU-
tagssat Cypern avKUsårdlugo ugper-
narsaissugssanik issigingnigtOKardlune
aitsåt Cairome magperneKartugsså-
ngordlugit Gazamit nagsiuneKarumår-
tut.
UNESCO ugpernarsaivortaoK sorae-
rumérutit angatdlåneKarnerat peKati-
gigfiup atorfiligtåinainit akissugssauv-
figineKåsassoK, soraerumérutitdlo ima-
rissait UNESCO-p sujunertainut, Is-
raelimit Ægyptenimitdlo tåssunga
ilaussortaunertik pissutigalugo akue-
ri neKarsimassunut, nalerKUtusassut.
taimailiornikut soraerumérneK atu-
ari'ingne angisune 16-ine, Gazame atu-
artitsineK pivdlugo ministereKarfing-
mit pilersineKarsimassune, pisinauvoK.
soraerumértOKarnerane UNESCO-me
atorfigdlit 19-it nunanit Kulingiluanit
pissut nåkutigdlissuput.
soraerumérnerme KaKissinermut ug-
pernarsautitut agdlagartanut septem-
berip naggatåne avguåuneKartunut
ilagitineKarput Ægyptenime iliniar-
nertut atuarfine atuaKataunigssamut
Kinuteicarnerme agdlagartat imersu-
gagssat. taimailiornikut araberit ili-
niarnertungortugssat 5109-ussut suju-
nigssame angussaKardluarsinaunig-
ssamingnik isumavdlualersineKarput.
indonesiamiut
mérKiorpatdlå-
rungnåisassut
Indonesiame — silarssuarme inoKar-
nerpåt sisamåne — nålagkersuissut
aulajangersimåput mérKiorpatdlårneK
migdlisiniardlugo angnertumik suli-
nialerumavdlutik. ikingnerussunik mé-
raKartarneK anguniardlugo månamut
sulivfit nangminerssortut kisimik su-
leaataugaluarput, nålagkersuissutdle
inuiaKatigit peKatigit, silarssuarmiut
aningausseriviat silarssuarmilo ta-
marme perKingnigssaK pivdlugo peKa-
tigigfik, WHO, ikiuterKuvdlugit Kinu-
vigisimavait.
KinuteKarneK pissutigalugo måna
inuit ingmikut påsisimassagdlit tatdli-
mat Indonesiamiput. tåuko ilagåt ili-
simatOK Lars Engstrom, Karolinska
Institutime, Stockholmimitume, ator-
filik. Kåumatit mardlugsuit ingerdla-
neråne inuit taineKartut tatdlimat nå-
lagkersuissut ilitsersusavait KanoK
iliornikut ungasingnerussoK issigalugo
mérKiorpatdlårnerup mingnerulersi-
niarnigsså pilerssårusiorneKåsanersoic,
piviussungortineKåsanersoK suniute-
Karneralo KanoK iliornikut påsiniar-
neKåsanersoK.
ingmikut påsisimassagdlit aulaja-
ngerniåsavåt pilerssårutip piviussu-
ngortineKarnerane peKatigigfik suna
Kutdlersaicarfigdlo suna ingerdlatsi-
ssusanersut. åma påsiniagagssaråt su-
lissugssat KanoK amerdlatigisanersut
Kanordlo angnertutigissumik iliniarti-
neKåsanersut, atortugssat susanersut,
sulissutdlo ingmingnut ilisimatitarner-
mingne sut atortorisanerait. pilersså-
rusiap nakorsaKarnermut, aningau-
ssatigut ingerdlatsinermut inuiaKati-
gingnutdlo atassunik påsiniainermut
tungassortait påsiniagagssaråitaoK.
inuiaKatigit peKatigit nautsorssuisit-
sinerat kingugdlerpåK maligdlugo ili-
magineKarpoK Indonesia 113 millionit
migssiliordlugit inoKartOK, inuilo 2,4
procentinik ukiumut amerdleriartar-
tut. nautsorssutigineKarpoK Indonesiap
inue 1950-ime 77 millioniussut 1980-
ime mardloriautimingnik amerdlåssu-
seKalersimajumårtut 153 millioningor-
dlutik — amerdliartupilornerat kigait-
dlagtiniardlugo KanoK iliuseKartoKå-
ngigpat.
mérKiorpatdlårnerup kigaitdlagti-
niagaunigsså angnermik KeKertane
Javame Balimilo ingerdlåneKåsaoK.
KeKertane tåukunane Indonesiap inui-
sa tamarmiussut 66 procenté najuga-
Karput, nauk KeKertat katitdlutik nå-
lagauvfiup angissusiata 7 procentinå-
nik angissuseKaraluartut.
nnap mingugtigaunera
OKatdlisigineKalersoK
silarssuarme imat mingugtigaunerat
taimalo mingugtigaunerup imavigssu-
arne umassussunut aulisarnermutdlo
suniuteKartarnera ima angnertutigi-
lersimavoK inuiaKatigit peKatigit inu-
ssutigssat nunauteKarnerdlo pivdlugit
ingmikortortaKarfiat, FAO, pilersså-
ruteKalersimavdlune tamåna OKatdli-
sigitlniardlugo inuiaKatigingnit tama-
lånit autdlartitat decemberime 1970-
ime atautsimisassut.
atautsiminigssame OKatdlisigineKar-
tugssat nalunaerutigineKarneråne
FAO-ime sulissut taitsiarpåt mingug-
terineK ingerdlåneKartuartOK, mingug-
dlo silåinarmit nåkåssoK umiarssuar-
nitdlo erKagkat ajoKutaussut pissuti-
galugit mingugterineK angnertusiar-
tuinartOK.
tamåna aulisarnermut ajoKutauvoK,
tåssa aulisagkat iluanårutauvdluartar-
tut tåukulo nerissartagait ajoKuserne-
Kartarmata. Kalorssuit kilisainermilo
atortut avdlat aserorneKartartut åma
amerdliartorput bilikut avdlatdlo imå-
nut erKagkat pissutigalugit. navianar-
tut avdlat tåssåuput Kaertiterutigssat
navialissutausinaussunigdlo avdlanik
imagdlit imap narKanut kiverssarne-
Kartartut.

Nuvil jeg na'
en Ch rysler!
uvangåtaoK CHRYSLERertårniarpunga!
CHRYSLER angatdlåmut sumutdlunit pitsaunerussu-
mik motdrigssaKartitsivoK.
CHRYSLER kivfartussinermigut, nakOssutsimigut isu-
mangnåissutsimigutdlo tamanit sagdliuvoK — ingml-
kutdlo teknlkimut tångassunik kajungernauteKardlune.
CHRYSLER Kinerugko aningaussat atordluarnerusa-
vatit.
CHRYSLER har en bedre motor til enhver bådtype.
CHRYSLER er overlegen i betjening, styrke og sik-
kerhed — med ekstra tekniske raffinementer. De får
mere for pengene, når De vælger CHRYSLER.
Importør:
SKANDINAVISK
MOTOR CO A/S
Banemarksvej,
Glostrup
25