Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 14.11.1969, Blaðsíða 9

Atuagagdliutit - 14.11.1969, Blaðsíða 9
nuna skatitdlo pivdlugit ■^ajor P. Westergaard, dragøri- fnio, Kanigtukut ilångussaKarpoK "Kalåtdlit-nunåne nuna ama skatit“ pivdlugit. ilångussa:: Atu- aSagdliutine sujornatigut sarKu- •Hersune ilånguneKarsimavoK Ka- låtdlit-nunSnilo igdluliorfigssat fiaisiligumik nalilersorneKarnerala A-tuagagdliutine agdlautigineKar- neranut OKauseitautauvdlune. na- 'UineK nunamik åtartornermut a- kilerårumut landskassimut kom- ^uninutdlo sujunigssame pisine- kartartugssamut tungaviusaoK. P. Westergaardip misiligumik nali- lersuineK pivdlugo Atuagagdliu- tit ilisimatitsissutåt atugagssatut s°Kutiginartutut erKartorpå, ki- siåne erKartugagssaK tåuna piv- ålugo årKigssuissoKarfingmit ag- tilagaK isumaitdliornertut isuma- karfigalugo il. il. suliagssame ta- k'atumane Atuagagdliutit suleita- tautitåt isumaKarpoK majorip ag- tilagå akisavdlugo pissariaKartOK, tåssame isumå nåpertordlugo so- kutigigtåisorinartunik isumaKar- ålune erKartugagssaK agdlautigi- sirnangmago. P. Westergaardip agdlagkamine ■Atuagagdliutit isumaKatigivdlui- kardlugit ersserKigsarpå erKar- tugau ajornartorsiutit mardluk Pingåruteuartut iluarslssutigssa- figåt, tassa 1) landskassip iserti- tkgssanik atorfigssaKartitsinera atPa 2) Kalåtdlit-nunåne igdlo- karfingne pigissanik iluanårniu- *-eKartarneK. Atuagagdliutit isu- PtaKåinarput agdlagtup agdlag- 'tame ilarujugssuane oKatdliner- ktut tungaviussoK tamåna puior- sirnagå. Atuagagdliutit tungavi- Sissamingne suliagssaK tåuna er- sserKigsungordlugo tungavigåt. klajor Westergaard taimaisiungi- Uk. ilumorpoK Atuagagdliutit påsi- sirnangmåssuk Kalåtdlit-nunåta Punatå kalåtdlinut inuiaKatiging- Put atassoK, åmalo erKorpoK Atu- kgagdliutit isumaKångingmata kalåtdlit-nunåta nunatå danskit Pålagauvfiånut tamarmiussumut atassussoK. tauvalo agdlagkamik agdlagtup Atuagagdliutit isuma- karnerarpai erssersitsingisåinar- simassut Kalåtdlit-nunåta nunatå atassoK Kalåtdlit-nunåta inuinut uvdlumikut Kalåtdlit-nunåne i- nussunut. Kujanartumik ajoralu- artumigdlo taima erKortigissumik OKauseKarneK ajornarsimavoK. nanciutdlo tåuna pingåruteuar- poK major P. Westergaardip er- Karsartausianik pissarissersordlu- ne påsiniaisimagåine. nunamik åtartornermut akiliu- teKarnigssamut piumassaK sujug- dleK tåssauvoK landskasse ani- ngaussagssaKartiniardlugo, tama- tumunga atatitdlugo nunamut pingårtumigdlo nunamut igdluli- orfigssalingmut akiliuteKarnig- ssaK. pitsauvdluartusorinarpoK nuna igdluliorfigissaK pigissug- ssångoråine — akilerdlugo. påsi- narsarnerdlo ajornångitdluinar- poK pissortaKarfik nunamik pisi- sitsissugssaK taimåtaoK nunamik åtartornermut akiliutigssanik piu- massaKartariaKartoK. suname ta- matumane åssigingissutauva? — imaKa åssigingissutsit, pigingnig- tugssautitaunerme åssigingissutsit majorip sapiserdlune Atuagag- dliutit akissugssåussuseKartiler- dlugit erKartugai. oKautsit tungaveKardluångitsut meriångunåinartut „sule inungor- simångitsut sujuaissamik nunagi- ssånut inungorsinautitaunerat, taimåtaoK månåkut kukussute- Kartut isumaitdliordlutik tunissa- KartariaKånginerånik" sarKumiu- ssat tungåput 1800-kune Dan- markime erKigsisimatitsinigssaK pivdlugo aulajangersagkat ami- gautaunerånut tungavigssane. på- sinardluarsorinarput tamåko landskassip isertitagssainut tu- ngåssuteKångitsut, tungavigssat- dlo tåuko atorneKarsinauvdlua- raluarput atuisinåussusermut må- na atorneKartumut akerdlillssuti- tut, nauk tamåna agdlagkamik agdlagtup akerdliuvfigssaKartigu- nångikaluarå. tamåna pissutigalugo (atuisi- nautitauneK åma pigingnigtug- ssautitauneK) OKauseKarfigerusug- para P. Westergaardip agdlagåta ilåne ingmikortut ilåt: „sianitsuliornikut Kagdliuniar- nikutdlunit inuit atautsimut pigi- ssamingnik nunamik piaivfigine- Kartut, kivfåungissutsimingnik å- naissaKartarput, akitsugkanit po- litikikutdlo pissauneKarniarner- mit inugsiautingordlutik. politiki- kume pissauneicarniartut akilerå- ruteKautausinaussunik ujardler- tualersarput ... “ imaitdluarsinauvoK tamatuma- ne isumat issertugkat itinerussut navssågssaussut, kisiåne navsså- rineK saperpåka taimåitumigdlo taimaiginartitdlugo påsivdlugit. inugsiat kivfåungissuserdlo OKau- siuput såkortut politikikut pi- ssauneK KagdliutineKartitdlugo. major P. Westergaardip tunga- vigissane agdlautigisimavai er- Kartugkame tungavigssaK pine- Kartussårtitdlugo, kisiåne tunga- vigissat imåta angnertussuseKar- neK taimågdlåt sassutarå ersior- nartorpagssuarnigdlo pissusiler- suteKardlune. majorip påsing- ningnera maligdlugo Kalåtdlit- nunåne inuiaKatigingne tamavta inugsiautauvugut, Kilerssorsimav- dluta isumaKatiglssutinut akig- ssautinutdlo mingnerussunut, kig- dlilersutinut sualugdluinartunit nanertugauvdluta kalåtdlip nika- narnerussutsimik misigingningne- ranik tungavilingnik. kisiåne uvanga påsissara maligdlugo kiv- fåungissuseKarpugut, agdlåme pi- ssutsine pingitsaillssutaugaluar- tune, atuisinåussuseK pivdlugo kivfåungissuseKardluta, akuliu- nertaKångitsumik sanerKutsiner- taKångitsumigdlo pigingnigtug- ssautitauvingnermik atortitaussu- me. tamåna majorip ilisimassa- riaKarpåtaoK Kalåtdlit-nunåta pi- ssusianut ima agtigissumik ilisi- massaKarsimagune taima sékor- tutigissumik OKausertalersuivdlu- ne agdlagsinauvdlune. Kalåtdlit-nunåne nunamik atu- isinautitauneK tåssautineKarmat pigingnigtugssautitauneK, tamåna isumauvoK tamatigut takutine- KarsinaussoK pviussutigut inatsi- sitigutdlo. landskassip aningaussanik ami- gauteKarnera sujunertarigåine major P. Westergaardip ajorna- •* — og så kan * man smage den gode tobak i Cecil . . .! — Cecilip tupartå pitsak maluginenarsi- nauvoK . . . ! — derfor er der bedre træk i Cecil . . . —taimaingmat Cecil mitdluaruminar- neruvoK . . . ! Cecil er altid ensartet rullet . . . / Cecil åssigiåmik tamatigut ;■ ImusimassarpoK . . . ..så er der tid til en Cecil suliungnaltsiarneK . . . OKalOKatigérujfirneK . . . Cecil kukutdlugo; tamatigut imuvdluarslmassannat tupanlt pitsavlngnlt akordluag- kanit. . . . Cecilitornigssamut pivfigssingorpoK kusortisavå uvavnut påsinarså- savdlugo, nunamut. akiliuteKar- nigssaK pitsaunerussoK Kalåtdlit- nunåne igdluliorfigssat tamarmik tunineKarnigssåningarnit. piumassarineKartoK avdla piv- dlugo, tåssa Kalåtdlit-nunåne ig- dloKarfingne pigissanik iluanår- niuteKartarnerup kigdlilerneKar- nigsså, majorip tungaviginiagai tamarmik atorsinaujungnåisåput uvdlune kingugdlerne pigissanik tuniniaineK nalautsordluinartOK tåisaguvko. tåssauvoK igdluaraK 40 kvadratmeterit migssiliordlugit angissusilik, nutåungitsoK åmalo sumutdlunit atorneKarsinéungit- sok. kisiåne Nungme angatdlav- fiungåtsiaKissumipoK, inigssisi- manera niuvertarfeKarnigssamut piukunardlune. igdluaraK tunine- KarpoK 145.000 kruninut, nalungi- vigparalo itissungnik pitsagssuar- nik sanéungitsoK, 10.000 kruninit- dlo amerdlanerussunik naleKaru- narane. KanoK ilivdlutik majorip åma ministeriame „påsisimassaKardlu- artut“ pigissanik iluanårniapi- lungneK taima agtigissoK akornu- sersinåusavåt igdlup torKavigsså- nut akiliut ukiumut kruninik tu- sintilingnik mardlugsungnik ang- nertussusilik atulersitdlugo. Kanordlunit ukiugdlit tamarmik påsisinaugunarpåt aningaussanik iluanåruteKarsimanermut akilerå- rut akigssarsiat angnertut ang- nertumik procenteKartitdlugit a- kilerårtautigineKarnigssåt åmalo iluanårutit mingnerussut mikiku- lugtumik procentilerdlugit akile- rårtautigineKarnigssåt ilimanau- teKarnerujugssussut aperKutip a- kineKarnigssånut, misilissarnernit suliniaraluarnernitdlo Kalåtdlit- nunånut ministerieKarfiup tama- tumunga tungatitdlugit iliuseri- ssainingarnit. nanoK autdlaisér- Kamik igssuteriardlugo toKusima- nigsså Kularinago tunuinarneK a- jornaKaoK. taimatordluinaK ilior- put OKartugssautitat isumaKara- mik pilerssårusiat atordlugit pi- gissanik iluanårniapilungneK ato- rungnaersisinauvdlugo. påsisima- ssaKardluartut isumait atulersi- neKarpata påsineKarumårpoK ili- veK iluartOK pårineKardluartoK, sigssuertoKardlune nerssussuarnit iluartutitanit erKigsisimatitauv- dluinartunitdlo, najugkamingnit isumamingnitdlo Kangale aulaja- ngigkamingnit igdluartineKarsi- nåungitsunit. Jens Brønden. V. NIELSEN’s STENHUGGERI ujaragtagssiortarfik Vestre Kirkegårdsalle 28 — Kbhvn. SV. — Danmark. over hele Grønland, Junckers Bøgeparket Bøgen — det danske nationaltræ — skaber også hygge og skønhed in- dendøre, når det ligger i hjemmet som Junckers Bøgeparket. Der er fire typer Junckers Bøgeparket — alle i det stilrene langstavsmønster. Rum- mets funktion og Deres personlige smag er afgørende for hvilken sorte- ring De skal vælge: Prima, Standard, Flammet og Extra flammet. Gulvene er BLITSA-behandlede, når de læg- ges, og uhyre nemme at holde. Junckers Bøgeparket er det ideelle gulv i alle danske hjem. KissugssiagssaK — Danmarkip orpi- viatut issigineKartartoK — igdlut ilui- ne ilorrisimårnermik kussanåssutsi- migdlo pilersitsissarportaoK Junckers Bøgeparket-isut atorneKarångame. Junckers Bøgeparket åssigTngitsutut sisamatut pineKarsinauvoK, tamar- migdlo tangnerinut sangmissunik ipa- gigsuput. inip sumut atorneKarnigsså- ta ivdlitdlo kajungerissaKarnerit ing- mlkértitigkanik sordlernik KinigaKar- nigssangnut aulajangTssusåput: Pri- ma, Standard, Flammet åma Extra flammet, natigssat IkdssorneKarunik Blitsa-mik påssunexarérsimåsåput, agsutdlo påriuminartuput. Junckers Bøgeparket danskit inåinut sunutdlu- nit nalerKutdlulnartuput. 9

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.