Atuagagdliutit - 14.11.1969, Blaðsíða 9

nuna skatitdlo pivdlugit
■^ajor P. Westergaard, dragøri-
fnio, Kanigtukut ilångussaKarpoK
"Kalåtdlit-nunåne nuna ama
skatit“ pivdlugit. ilångussa:: Atu-
aSagdliutine sujornatigut sarKu-
•Hersune ilånguneKarsimavoK Ka-
låtdlit-nunSnilo igdluliorfigssat
fiaisiligumik nalilersorneKarnerala
A-tuagagdliutine agdlautigineKar-
neranut OKauseitautauvdlune. na-
'UineK nunamik åtartornermut a-
kilerårumut landskassimut kom-
^uninutdlo sujunigssame pisine-
kartartugssamut tungaviusaoK. P.
Westergaardip misiligumik nali-
lersuineK pivdlugo Atuagagdliu-
tit ilisimatitsissutåt atugagssatut
s°Kutiginartutut erKartorpå, ki-
siåne erKartugagssaK tåuna piv-
ålugo årKigssuissoKarfingmit ag-
tilagaK isumaitdliornertut isuma-
karfigalugo il. il. suliagssame ta-
k'atumane Atuagagdliutit suleita-
tautitåt isumaKarpoK majorip ag-
tilagå akisavdlugo pissariaKartOK,
tåssame isumå nåpertordlugo so-
kutigigtåisorinartunik isumaKar-
ålune erKartugagssaK agdlautigi-
sirnangmago.
P. Westergaardip agdlagkamine
■Atuagagdliutit isumaKatigivdlui-
kardlugit ersserKigsarpå erKar-
tugau ajornartorsiutit mardluk
Pingåruteuartut iluarslssutigssa-
figåt, tassa 1) landskassip iserti-
tkgssanik atorfigssaKartitsinera
atPa 2) Kalåtdlit-nunåne igdlo-
karfingne pigissanik iluanårniu-
*-eKartarneK. Atuagagdliutit isu-
PtaKåinarput agdlagtup agdlag-
'tame ilarujugssuane oKatdliner-
ktut tungaviussoK tamåna puior-
sirnagå. Atuagagdliutit tungavi-
Sissamingne suliagssaK tåuna er-
sserKigsungordlugo tungavigåt.
klajor Westergaard taimaisiungi-
Uk.
ilumorpoK Atuagagdliutit påsi-
sirnangmåssuk Kalåtdlit-nunåta
Punatå kalåtdlinut inuiaKatiging-
Put atassoK, åmalo erKorpoK Atu-
kgagdliutit isumaKångingmata
kalåtdlit-nunåta nunatå danskit
Pålagauvfiånut tamarmiussumut
atassussoK. tauvalo agdlagkamik
agdlagtup Atuagagdliutit isuma-
karnerarpai erssersitsingisåinar-
simassut Kalåtdlit-nunåta nunatå
atassoK Kalåtdlit-nunåta inuinut
uvdlumikut Kalåtdlit-nunåne i-
nussunut. Kujanartumik ajoralu-
artumigdlo taima erKortigissumik
OKauseKarneK ajornarsimavoK.
nanciutdlo tåuna pingåruteuar-
poK major P. Westergaardip er-
Karsartausianik pissarissersordlu-
ne påsiniaisimagåine.
nunamik åtartornermut akiliu-
teKarnigssamut piumassaK sujug-
dleK tåssauvoK landskasse ani-
ngaussagssaKartiniardlugo, tama-
tumunga atatitdlugo nunamut
pingårtumigdlo nunamut igdluli-
orfigssalingmut akiliuteKarnig-
ssaK. pitsauvdluartusorinarpoK
nuna igdluliorfigissaK pigissug-
ssångoråine — akilerdlugo. påsi-
narsarnerdlo ajornångitdluinar-
poK pissortaKarfik nunamik pisi-
sitsissugssaK taimåtaoK nunamik
åtartornermut akiliutigssanik piu-
massaKartariaKartoK. suname ta-
matumane åssigingissutauva? —
imaKa åssigingissutsit, pigingnig-
tugssautitaunerme åssigingissutsit
majorip sapiserdlune Atuagag-
dliutit akissugssåussuseKartiler-
dlugit erKartugai.
oKautsit tungaveKardluångitsut
meriångunåinartut „sule inungor-
simångitsut sujuaissamik nunagi-
ssånut inungorsinautitaunerat,
taimåtaoK månåkut kukussute-
Kartut isumaitdliordlutik tunissa-
KartariaKånginerånik" sarKumiu-
ssat tungåput 1800-kune Dan-
markime erKigsisimatitsinigssaK
pivdlugo aulajangersagkat ami-
gautaunerånut tungavigssane. på-
sinardluarsorinarput tamåko
landskassip isertitagssainut tu-
ngåssuteKångitsut, tungavigssat-
dlo tåuko atorneKarsinauvdlua-
raluarput atuisinåussusermut må-
na atorneKartumut akerdlillssuti-
tut, nauk tamåna agdlagkamik
agdlagtup akerdliuvfigssaKartigu-
nångikaluarå.
tamåna pissutigalugo (atuisi-
nautitauneK åma pigingnigtug-
ssautitauneK) OKauseKarfigerusug-
para P. Westergaardip agdlagåta
ilåne ingmikortut ilåt:
„sianitsuliornikut Kagdliuniar-
nikutdlunit inuit atautsimut pigi-
ssamingnik nunamik piaivfigine-
Kartut, kivfåungissutsimingnik å-
naissaKartarput, akitsugkanit po-
litikikutdlo pissauneKarniarner-
mit inugsiautingordlutik. politiki-
kume pissauneicarniartut akilerå-
ruteKautausinaussunik ujardler-
tualersarput ... “
imaitdluarsinauvoK tamatuma-
ne isumat issertugkat itinerussut
navssågssaussut, kisiåne navsså-
rineK saperpåka taimåitumigdlo
taimaiginartitdlugo påsivdlugit.
inugsiat kivfåungissuserdlo OKau-
siuput såkortut politikikut pi-
ssauneK KagdliutineKartitdlugo.
major P. Westergaardip tunga-
vigissane agdlautigisimavai er-
Kartugkame tungavigssaK pine-
Kartussårtitdlugo, kisiåne tunga-
vigissat imåta angnertussuseKar-
neK taimågdlåt sassutarå ersior-
nartorpagssuarnigdlo pissusiler-
suteKardlune. majorip påsing-
ningnera maligdlugo Kalåtdlit-
nunåne inuiaKatigingne tamavta
inugsiautauvugut, Kilerssorsimav-
dluta isumaKatiglssutinut akig-
ssautinutdlo mingnerussunut, kig-
dlilersutinut sualugdluinartunit
nanertugauvdluta kalåtdlip nika-
narnerussutsimik misigingningne-
ranik tungavilingnik. kisiåne
uvanga påsissara maligdlugo kiv-
fåungissuseKarpugut, agdlåme pi-
ssutsine pingitsaillssutaugaluar-
tune, atuisinåussuseK pivdlugo
kivfåungissuseKardluta, akuliu-
nertaKångitsumik sanerKutsiner-
taKångitsumigdlo pigingnigtug-
ssautitauvingnermik atortitaussu-
me. tamåna majorip ilisimassa-
riaKarpåtaoK Kalåtdlit-nunåta pi-
ssusianut ima agtigissumik ilisi-
massaKarsimagune taima sékor-
tutigissumik OKausertalersuivdlu-
ne agdlagsinauvdlune.
Kalåtdlit-nunåne nunamik atu-
isinautitauneK tåssautineKarmat
pigingnigtugssautitauneK, tamåna
isumauvoK tamatigut takutine-
KarsinaussoK pviussutigut inatsi-
sitigutdlo.
landskassip aningaussanik ami-
gauteKarnera sujunertarigåine
major P. Westergaardip ajorna-
•* — og så kan *
man smage den
gode tobak i Cecil . . .!
— Cecilip tupartå pitsak
maluginenarsi-
nauvoK . . . !
— derfor er der
bedre træk i Cecil . . .
—taimaingmat Cecil
mitdluaruminar-
neruvoK . . . !
Cecil er altid
ensartet rullet . . . /
Cecil åssigiåmik tamatigut ;■
ImusimassarpoK . .
. ..så er der tid til en Cecil
suliungnaltsiarneK . . . OKalOKatigérujfirneK . . . Cecil kukutdlugo;
tamatigut imuvdluarslmassannat tupanlt pitsavlngnlt akordluag-
kanit.
. . . Cecilitornigssamut pivfigssingorpoK
kusortisavå uvavnut påsinarså-
savdlugo, nunamut. akiliuteKar-
nigssaK pitsaunerussoK Kalåtdlit-
nunåne igdluliorfigssat tamarmik
tunineKarnigssåningarnit.
piumassarineKartoK avdla piv-
dlugo, tåssa Kalåtdlit-nunåne ig-
dloKarfingne pigissanik iluanår-
niuteKartarnerup kigdlilerneKar-
nigsså, majorip tungaviginiagai
tamarmik atorsinaujungnåisåput
uvdlune kingugdlerne pigissanik
tuniniaineK nalautsordluinartOK
tåisaguvko. tåssauvoK igdluaraK
40 kvadratmeterit migssiliordlugit
angissusilik, nutåungitsoK åmalo
sumutdlunit atorneKarsinéungit-
sok. kisiåne Nungme angatdlav-
fiungåtsiaKissumipoK, inigssisi-
manera niuvertarfeKarnigssamut
piukunardlune. igdluaraK tunine-
KarpoK 145.000 kruninut, nalungi-
vigparalo itissungnik pitsagssuar-
nik sanéungitsoK, 10.000 kruninit-
dlo amerdlanerussunik naleKaru-
narane.
KanoK ilivdlutik majorip åma
ministeriame „påsisimassaKardlu-
artut“ pigissanik iluanårniapi-
lungneK taima agtigissoK akornu-
sersinåusavåt igdlup torKavigsså-
nut akiliut ukiumut kruninik tu-
sintilingnik mardlugsungnik ang-
nertussusilik atulersitdlugo.
Kanordlunit ukiugdlit tamarmik
påsisinaugunarpåt aningaussanik
iluanåruteKarsimanermut akilerå-
rut akigssarsiat angnertut ang-
nertumik procenteKartitdlugit a-
kilerårtautigineKarnigssåt åmalo
iluanårutit mingnerussut mikiku-
lugtumik procentilerdlugit akile-
rårtautigineKarnigssåt ilimanau-
teKarnerujugssussut aperKutip a-
kineKarnigssånut, misilissarnernit
suliniaraluarnernitdlo Kalåtdlit-
nunånut ministerieKarfiup tama-
tumunga tungatitdlugit iliuseri-
ssainingarnit. nanoK autdlaisér-
Kamik igssuteriardlugo toKusima-
nigsså Kularinago tunuinarneK a-
jornaKaoK. taimatordluinaK ilior-
put OKartugssautitat isumaKara-
mik pilerssårusiat atordlugit pi-
gissanik iluanårniapilungneK ato-
rungnaersisinauvdlugo. påsisima-
ssaKardluartut isumait atulersi-
neKarpata påsineKarumårpoK ili-
veK iluartOK pårineKardluartoK,
sigssuertoKardlune nerssussuarnit
iluartutitanit erKigsisimatitauv-
dluinartunitdlo, najugkamingnit
isumamingnitdlo Kangale aulaja-
ngigkamingnit igdluartineKarsi-
nåungitsunit.
Jens Brønden.
V. NIELSEN’s
STENHUGGERI
ujaragtagssiortarfik
Vestre Kirkegårdsalle 28 —
Kbhvn. SV. — Danmark.
over hele Grønland,
Junckers Bøgeparket
Bøgen — det danske nationaltræ —
skaber også hygge og skønhed in-
dendøre, når det ligger i hjemmet
som Junckers Bøgeparket. Der er fire
typer Junckers Bøgeparket — alle i
det stilrene langstavsmønster. Rum-
mets funktion og Deres personlige
smag er afgørende for hvilken sorte-
ring De skal vælge: Prima, Standard,
Flammet og Extra flammet. Gulvene
er BLITSA-behandlede, når de læg-
ges, og uhyre nemme at holde.
Junckers Bøgeparket er det ideelle
gulv i alle danske hjem.
KissugssiagssaK — Danmarkip orpi-
viatut issigineKartartoK — igdlut ilui-
ne ilorrisimårnermik kussanåssutsi-
migdlo pilersitsissarportaoK Junckers
Bøgeparket-isut atorneKarångame.
Junckers Bøgeparket åssigTngitsutut
sisamatut pineKarsinauvoK, tamar-
migdlo tangnerinut sangmissunik ipa-
gigsuput. inip sumut atorneKarnigsså-
ta ivdlitdlo kajungerissaKarnerit ing-
mlkértitigkanik sordlernik KinigaKar-
nigssangnut aulajangTssusåput: Pri-
ma, Standard, Flammet åma Extra
flammet, natigssat IkdssorneKarunik
Blitsa-mik påssunexarérsimåsåput,
agsutdlo påriuminartuput. Junckers
Bøgeparket danskit inåinut sunutdlu-
nit nalerKutdlulnartuput.
9