Atuagagdliutit - 18.02.1971, Blaðsíða 4

rektor Ad. Fuglsang-
Damgaard tOKuvoK
Rektor Fuglsang Damgaard, fotograferet under besøget i Godthåb i
begyndelsen af 1967.
sujuligtaissoK Fuglsang Damgaard, åssilineKarsimassoK NOngme tikerår-
nermine 1967-ip autdlartilårnerane.
inuk pissuserigsoK
— „r
januarip 31-åne tOKuvoK rektor
Adelbert Fuglsang-Damgaard,
Hobrop nåparsimaviane sivisujå-
mik uningasimavdlune.
Fuglsang-Damgaard Kalåtdlit-
nunåne ardlaligpagssuarnit ilisa-
risimaneKarpoK, tåssane suliner-
migut Kalåtdlit-nunånilo pissut-
sinik soKutigingnigdluarnermigut.
inungorpoK 10. maj 1904 nunåume
Fuglsangime Sommerstedime
Sønderjyllandimitume.
taimane Jyllandip kujatå Tysk-
landimut atangmat tyskisut atu-
arpoK Danmarkimutdle ataler-
Kingmat 1923-me soraerumérpoK
danskisut iliniarnertutut. 1930-
me ugperissamik iliniagartungor-
poK ukiordlo tamåna nulilo Anne-
Marie autdlardlutik Kalåtdlit-
nunånut, sujugdlermik Ausiang-
ne palasiuvdlune. K’aKortume
efterskolime sujuligtaissumut si-
vikitsumik sivnissusinardlune
1934-me Nungme iliniarfigssuar-
me sujuligtaissungorpoK, atorfik
tåuna tigumivdlugo 1945-p tu-
ngånut. 1941-me provstimut siv-
nissuvoK. mérKame iliniarnigssåt
pilerdlugo Fuglsang-Damgaard
avalagpoK sorssungnerup kingu-
______________________
ningua. sivikitsumik Haslevime
iliniartitsissuvoK. 1947-me semi-
nariame forstanderingorpoK ki-
ngornalo rektoringordlune Ranum
Statsseminariumime, atorfik tåu-
na pigalugo tOKugsse tikitdlugo.
Ranumime rektoritut Fuglsang-
Damgaard atautsimititarpagssu-
arne udvalgerpagssuarnilo ilau-
ssortausimavoK. 1962-imit ilau-
ssortausimavoK kommunalbesty-
relsime, 1970-imilo viceborgme-
steringordlune Løgstør storkom-
munime. ardlaleriardlune folke-
tingimut Kinigagssångortitarsi-
mavoK Kåumatdlo atauseK folke-
tingime sivnissauvdlune (taimane
Kalåtdlit-nunane atuarfit pivdlu-
git inatsisigssaK OKatdlisigine-
Karmat).
ukiut 15 Kalåtdlit-nunånivfit
Fuglsang-Damgaardimut pitsau-
nerpausimåput. tåvanisimanine
erKartortuartarpå, ingminut pi-
ngåruteKarsimaKissoK. seminaria-
me sujuligtaissutut kalåtdlit ili-
niartitsissorpagssuit suniuteicarfi-
gisimavai. atuagkanik iliniutig-
ssanik agdlagtarsimavoK Kåu-
marsaineruvdlo tungåtigut ilu-
ngersordlune suliniarsimavdlune,
suliardlo tamåna taimane oKitsui-
nausimångeKaoK aningaussaliu-
neKartartut ikeningmata pissut-
sitdlo kinguarsimavatdlårnerat
pissutigalugo Danmarkip ilaine
avdlanisut ineriartorneKarsinåu-
ngingmat. atuarfit ilagitdlo tu-
ngaisigut suliniarsimanera sordlo
åssersuneKarsinauvoK - erKartor-
neKartaKissup Nikolaj Edinger
Ballep suliånut, Fuglsangivdle
suliå tamatigorneruvdlune.
Fuglsang-Damgaard KaKUtigor-
tumik OKautsinik ilikajassuvoK.
inuiait kitdlit kangigdlitdlo oKau-
sé iliniarsimavai, Kalåtdlit-nu-
nanutdlo pinerme kingorna ka-
låtdlit OKausé ajornakusoKissut
ilinialerpai. 1960-ime sarKumer-
poK „Den grønlandske ordbog",
suliaringnigtuvdlutik Aage Bug-
ge, Kristoffer Lynge, Ad. Fugl-
sang-Damgaard åma Frederik
Nielsen. Fuglsang-Damgaard Ra-
numime pulaoråine nåpitagssau-
ssarpoK ilaKutarit asaKissåt „aja“
(Ida Lund agdluitsup-påmio, u-
kiut 30 sivnerdlugit kivfarisima-
ssåt) kalåtdlisut OKaloKatigigå.
Kalåtdlit-nunåtorKame angisu-
mik atorfeKarsimassut suniute-
Kardluarsimassutdlo kingugdlit
Fuglsang-Damgaard ilagåt. såri-
arfigssat angnikikaluartut angu-
ssaKardluartarsimavoK, ineriar-
torneK nutåK pilingikatdlarmat.
iliniartitsissut Nungme seminari-
ame inertut patajaitsumik torKå-
mavigssaKalertarsimåput inoKati-
gingne — kingorna erKortumik
erKungitsumigdlo issornartorsior-
neKartarsimaKissune — suliler-
nigssamut.
Fuglsang-Damgaard KaKutigor-
tumik soKutigingnigtuvoK, inug-
pagssuit ajornartorsiutitdlo åssi-
gingitsut erKaimasinauvdlugit.
Avangnåne Kujatånilo iliniartit-
sissorpagssuit erKaimavåt nikat-
dluleraluarnermingne Fuglsang-
Damgaardip kajumigsisitarsima-
gåtik sulinigssamut. ikiuiumåtui-
narpoK taperserKUgåinilo asuli-
nartitsissångilaK. seminarialo Ki-
måkaluaråine sujuligtaissoK pui-
guissångilaK, nulilume sujornati-
gut iliniartusimassorpagssuit atå-
ssuteKarfigait. Ranum Statssemi-
nariumime kalåtdlinik iliniarto-
KartuåinarpoK, tåukulo nuånare-
Kai ingmikutdlo ikiorniartardlu-
git.
1966-ime erne Nungme rekto-
rimut sivnissussoK, Kalåtdlit-nu-
nåt tikerårpå nuånårutigeKalu-
gulo iliniartitatorKane ikinguti-
nilo nåpisinaugamigit. agsut ku-
jåssutigå malugigamiuk sule er-
KaimaneKardlune. tupingnångit-
sumigdle åma Nuk igdlorssuar-
ssuarnik cementinik sanaortorfi-
gineKarsimassoK avdlananårpå.
Fuglsang-Damgaard iliniartitsi-
ssuvoK angisuniångitsoK, atuar-
titsinerilo nuånertaKaut. ilagku-
minaKigame ikinguterpagssua-
KarpoK. atandngitsugagssåungi-
laK tupigusutigissariaKardlunilo
ilisimassaKåssusia isumamigutdlo
nakussusia. inuvoK nuånårtoK i-
kingutine iliniartitanilo peKatiga-
lugit alianaitsumik nuånåtitsisi-
naussoK. nuånertaKaut iliniartut
katerssuneråne nulilo atorångå-
ssuk „Gorm den gæve, gamle".
Kalåtdlit-nunåne nunaKarfi-
nguane avingarusimassune Kø-
benhavnerssuarmilo nåpitarsima-
våka iliniartitsissut Fuglsang-
Damgaardip iliniartitarisimassai.
tåuko iliniartusimanertik encar-
torneKalerångat erninaK sujulig-
taissortik sujorniutarpåt. erKar-
torneKartarpoK nuånårdlune atar-
Kingnigdlunilo. åmåtaordle ar-
tornarnerussut tikineKartarput o-
KartoKardlune: Kanortoruna suli-
nivne inugtutdlo pissutsivne
Fuglsang-Damgaardip takutitsi-
nera malingniarnåra!
Fuglsang-Damgaard puigorne-
KarnaviångilaK iliniartitarisima-
ssainik iliniartitsissoKartitdlugo.
iliniartitarisimassaisa ilåtut måna
OKarniarpunga „erKaineKarnera
atarKinartule".
Ove Bak.
nunavtine atuarfit ilagitdlo akor-
nåne sulinerme angut malung-
nauteKardluarsimassoK, sujulig-
taissoK Adelbert Fuglsang Dam-
gaard tOKuvoK. pérunera alianar-
tumik tutsiupoK uvavtinut ilini-
artitarisimassainut inoKatigkumi-
nartorssuaK akornavtinikung-
naerpoK, inuk nunavtine ineriar-
tornerme suniuteKarsimassoK. *
Adelbert Fuglsang Damgaardip
sujuligtaissunerata nalå Kularnå-
ngitsumik nunavta OKalugtuari-
ssaunerane atuartitsissusimassut
sulivfigissaisa piuminåinerpåt i-
lagåt. nunarput kåmuminardlune
sinigsimassordlusoK sorssungner-
ssuaKalerneratigut tupåtorsima-
vok, silarssuarmut avativtinitu-
mut KanigdleKalune. tamåna ma-
lungniupoK, mingnerungitsumik
inusugtune. tåssångåinaK påsiler-
parput uvdluinarne pissartut a-
vatane silarssuarujugssuaKartOK.
påsilerparput KanoK kinguarsi-
matigaluta. pinasångilagutdlo, pi-
ssutitagssatut sujorniuparput a-
tuarfiup perorsainermine tunga-
vigisså, ugperissaK. Kaututilerso-
rårput igdluinarsiortumik ugperi-
ssarsiorniarpatdlårneK pissutsinut
nåmaginångitsunut naorKaviu-
ssok. ugperissamime aKagugssaK
isumanerdlutigineKarKuneKé-
ngilaK, ugperissavdlo kalåtdlit ne-
riorssorpai pivdluarnigssamik,
aitsåtdle toKup kingornagut.
uvagut tåssaulerpugut inusug-
tut nunavtine pikigtitsiniat su-
jugdlit, ilånériardlutalume imåi-
naussångeKaugut. sorpagssuit
pivdlugit perKåunago sujuligtai-
ssorput oKatdliseKatigissarparput,
imaKa avdlane atorneKartångitsu-
mik periauseKardluta. uvagume
kalåtdlisut puilatitsinavigsugut
sujuligtaissorput akissaraoK Kav-
dlunåtut taimatutdle åma oKau-
sigssane nalornisigingitsigalugit.
sujuligtaissorput tupigingitsorsi-
nåungilarput silatussusiatigut av-
dlatdlo isumåinik susupagingni-
ngineratigut. uvdlut ilåne suju-
ligtaissorput OKarpoK: „kristu-
miussuseK atorungnaersiniaruv-
siuk, tauva taortigssånik pilersit-
sissariaKarpuse, kalåleKatisime
isumåkiginarsinåungilase!"
sujuligtaissoK pissuserigsuvoK,
nåpertuivdluartOK taimaingmat-
dlo nuånarineKaKissoK. igpagssaK
pissutut erKaimavdluartigåra 40-
nik ukioKalermat pivdluarKugav-
tigo uvangalo iliniaKatika sivner-
dlugit OKauseKarfigigavko Kav-
dlunåtupalårdlunga. uvdlOK tåu-
na angeKaoK sujuligtaissumut u-
vavtinutdlo.
iliniartitai uvagut kingugdler-
mik sujuligtaissoK nåpiparput
1967-ip autdlartilårnerane. taima-
ne nulilo ernertik Erik tikerårpåt
Iliniarfigssuarme sujuligtaissu-
mut sivnersaussoK. iliniartutor-
Kat ilisarisimassatorKatdlo inuit
100 sivneKartut sujuligtaissukut
katerssoKatigai, sordlo sujornati-
gut KavsériaKaluta taimailiortar-
simassugut.
kingorna sujuligtaissoK oKalug-
tuarpoK tamåna tikerårnermine
misigissame angnerssarigåt. —
sordlume sivikitsuinarmik peKar-
simanata tåssale ingmivtinut su-
ngiusimangåravta. takussat mi-
sigissatdlo erKartorpavut, ilorpi-
avtinilo erKarsautit issertuårata
anisinausimavavut, sordlume tai-
måisimassoK, mingnerungitsumik
sorssungnerssup nalåne.
tåssaluna issertugaKarane ata-
Katigingnerup ingmivtinut Kiler-
ssorsimagåtigut. sujuligtaissoK
Fuglsang Damgaard tåssausima-
vok inuk anånavnut tugdliutdlu-
ne inusungnerma nalåne uvavnut
suniuteKarnerpausimassoK. pui-
gungilångalo sakiagdlumik nåpa-
rama ukiut arfineK mardluk nåv-
dlugit sinigfingmut pitutaussari-
aKalerdlungalusoK.
inuk pissuserigsoK ilumortordlo
pérupoK. uvagut iliniartitaussu-
gut Kujaniardluta erKaissåsavar-
put.
Jørgen Fleischer.
A/S Nordisk Solar Compagni
Rosenborggade 3
København K
Elektriske artikler og belysninger en gros
LÆKRE MINTS
I POSER
ØSTRUP*
JEPPESEN A/s
anernerigsautit mamartut
pQgssianTtut

BRUGSEN Nuk
søger forretningsmæssig leder.
Nuværende omsætning 12 mili. kr.
Tiltrædelse 1. juli 1971.
Løn og ansættelse i følge mønsterkontrakt aftalt mellem Dan-
marks Uddelerforening og Brugsforeningernes Arbejdsgiver-
forening.
Ansøgning, på blanket der kan rekvireres hos Brugsen, post-
boks 152, 3900 Godthåb, sendes til bestyrelsen for Brugsen Nuk
eller til FDB-Konsulenttjenesten, Roskildevej 65, 2620 Alberts-
lund, inden 1. april 1971.
BRUGSEN Nuk
pissortagssarsiorpoK.
ukiumut 12 mili. kr.-nik nalilingnik tunissaKartarpoK.
atorfinisaoK 1. juli 1971.
KinuteKarumassut imersugagssamik KinuteKarsinåuput Brugsen-
imut, postboks 152, 3900 Godthåb, nagsiutdlugulo Brugsen Nuk-
mut 1. april nagdlertinago.
A