Atuagagdliutit - 18.02.1971, Blaðsíða 28

mérartavtmut * #
Hanse pivdluartOK
ilånigoK-una naussorigsaissup
kivfå Hansimik ateKardlune; fau-
na angume pisorssuarme ukior-
pagssuarne kivfartorpoK. uvdlut-
dle ilåne Hansip nålagke pilerpå:
— måninera nåmaleKingmat
måna anånavnut angerdlartaria-
Kalerpunga. akigssarsiagssara pi-
sinaunerpara.
— perKUsersuitdlutitdlo aula-
jaitsusimagavit tamåna nåpertor-
dlugo akigssarsisautit. angut
OKarpoK.
tauva kultiminerssuarmik Han-
sip niaKuatut agtigissumik akig-
ssarsitipå. tauva Hansip kultimi-
nerssuaK kåkigsåuminik poriar-
dlugo nangmagkiupå, angerdla-
mutdlo autdlardlune.
taima kiagOKalune nunåinaup
avKusernatigut ingerdlatitdlune
takulerpå angut nuånårpaloKalu-
ne hestimine Kimugserdluatåvig-
dlune aggersoK.
— kåkangme Kimugserdlune nu-
ånerunarmat, OKarpoK, igsiaving-
me igsiassutut inuvdluatårtigalu-
ne igsiassariaKarpoK, ujarnanut
någkiutisanane skutdlunit nu-
ngutdlarsartariaKaratik, tåssaKa-
lunirne ingerdlaneK sianigissaria-
Karpa.
Kimugsersup OKausé tusarérsi-
magamigit unigpoK suaordlugulo:
— somguna pisuinartutit, Hans?
— taima oKimaitsigissumik
nangmaganardlunga taimailiorta-
riaKarama, Hansip akivå kulti-
vigssugaluarpoK, kisiåne niarKU-
ma artungajagpå, tuvivnilo agsut
OKimaitdlune.
— umåk-å, KimugsersoK piler-
poK, taortigisaugut? hestera pisa-
vat, uvangalo kultiutit.
— aitsåme tåssa, Hanse OKar-
poK, kisiåne oKarfigisavavkit, OKi-
maitsorujugssuvoK. ...
KimugsersoK hestiminit antar-
poK, kultilo tigoriardlugo Hanse
ikiordlugo hestimut KaKitipå,
kingmigsautailo tuniuteriardlugit
OKarfigå:
— ingerdlarssortiniarångagko
orKangnik serKortitsivfiginartésa-
vat OKardlutitdlo: hyp, hyp!
Hansip tamåna soKutigingilålu-
nit, perruatåvigdlunilo Kimugser-
dlune autdlarpoK. kinguningua
isumaKalerpoK sukanerulårtaria-
Kardlune, tauvalo orKane serKor-
tipå suaorujugssuardlunilo hyp,
hyp! heste autdlarsarniariartoK
Kangarujugssungmatdle Hansi-
nguåkuluk kugssinikasingme na-
lajuånguarpoK. hestimilume åma
nåkåsajungnarsigaluarpoK angu-
tip nerssussuarmik tasikumiar-
tup nåmagtordlune tigungikalu-
arpane. Hanse silagtorsissariar-
dlune nikuinguåkulugpoK, kisiå-
ne isumaloKalune, naussorigsai-
ssordlo OKarfigalugo:
— taima KimugserneK sugssåu-
ngitdluinarpoK, ingangmik taima
itupalåmik hesteKardlune ku-
ngatsivdlunit napinigsså soKuti-
ginago igitsiniåinartumik. anersa
kingorna KaKivfigerKigpara. nå-
mivik! aitsåtdliuna ima itumik
nerssussuauteKarfigssaK. kingor-
nane erKigsivigdlune pisorussågi-
nartariaKarpoK, uvdlutdlo tamai-
sa imugtordlunilo punertordluni-
lo imugssuartorsinauvdlune.
— nerssussuautiga taima ilua-
ritigigugko taortigigkumasinauv-
dluarpunga, naussorigsaissoK o-
KarpoK.
Hanse nuånåliveKaoK, akuer-
ssivdlunilo. naussorigsaissoK he-
stimut pigsinaK KaicivoK nukingi-
navigssuardlo autdlardlune. Han-
sile erKigsivigdlune nerssussuau-
titåme kingornane ingerdlarusså-
lerpoK, niuverdluarninilo isuma-
liutigalugo.
— atausinarmigdlunit igfiami-
niuteKaraluaruma, tamånalume
amigautigilernaviarunångilara,
piumatdlerångama punilingmik
imugssualingmigdlunit igfiartor-
sinångorpunga. Kilalisagaluaru-
malo nerssussuaK imuiåinarsinau-
vara, tauva imugtugagssaKalisau-
nga. suname avdla piumassari-
ssariaKåsava?
taimaitdlune sutorniartarfik
angugamiuk unigkatdlarpoK, nuå-
nåKalunilo suna pigissånguane
tamåt åmutdlugo atautsikut uv-
dlo’KerKasiordlunilo unukorsior-
POK sikilingiutituånguamilo nu-
ngutåt puiaussap agfånik imiar-
siutigalugit.
tauva nerssussuautine nagsata-
ralugo anånaminut angerdlarni-
ardlune autdlarKigpoK. taimaili-
nerane uvdlo’KiterardluinalerpoK
kiagtikalugtuinardlunilo. Hansip
nuna paomaKutåinalik nalunae-
Kutap akunera migssiliordlugo
ingerdlassariaugunartoK aitsåt Ki-
terKuterugtorpå. kiagungåramilo
Kilalernermit OKå Karngata Kilå-
vanut niputalerpoK agdlåt.
— taiméituåinarsinåungilaK,
isumaliorpoK, måna nerssussuaK
imuiartariaKarpara, imuanigdlo
imerusuersardlunga.
nerssussuaK orpingmut asiuni-
kumut pitugpå, KåtauteKångina-
milo natsame imuiaivfiliupå. ki-
siåne Kanordlunit ilungersuatigi-
galuatdlarmat imumininguamik
kuseriartoKångilardlunit. pikor-
dliorpatdlåKingmatdlo nerssu-
ssuaK nåmagigtaitdliulerpoK. ta-
matumalo kingunerå Hanse niar-
Kumigut tukerneKarmat ilisimå-
ngilertordlunilo.
taimailerugtortoK iluanårdlune
nerssutinik tOKoraissartoK pulu-
kiarKamik Kamutaussanik ataut-
simik agssakåssulingmik inger-
dlåssissoK sanerKutilerpoK.
— sussoKaramiuna, suaorpoK
Hansilo ikiordlugo nikuititdlugo.
Hansip KanoK pissoKarneranik
tamanik OKalugtupå. tOKOraissuv-
dlo påseriaramiuk puiaussautine
tuniupå, nåmagtitdlugo imentuv-
dlugo nukigtorKingniåsangmat,
oKardlunilo: — nerssussuaK tai-
ma utorKautigigame imoKarunå-
ngivigpoK, ajunginerusajungnar-
sivoK toKutdlugulunit uniartu-
ngortinaråine.
— kinamita taima isumaKar-
mat, Hanse OKarpoK agssangmi-
nigdlo nutsane tagiardlugit. ner-
ssut taimåitoK toKukåine neKeru-
jugssuarmik pigssarsiviusinau-
vok. kisiåne uvanga nerssussup
neKå mamarissaringilara, ilame
tåssaKalunit ivseKarpa. aitsåtdliu-
na pulukiarauteKarfigssaK. ilame
tamåna avdlauvdluinarpoK, må-
kulume pølsitugagssatsiarssuit!
— Hanse-å, tusågit, nerssutinik
tOKoraissartoK pilerpoK, kivfar-
tutisagaluarpavkit nerssussuautit
pulukiarautivnik taorsertuguvko.
— pivdluarKunarsit, Hanse
OKarpoK, tOKoraissartordlo ner-
ssussuautiminik tunivdlugo. pu-
lukiarardlo Kamutaussanit arKar-
mat pitutaKarmatdlo Hansip tasi-
kumissiupå.
måna ingerdlarKilerpoK pisima-
ssutdlo isumaliutigalugit suna ta-
marme kigsautigissamisut inger-
dlangmat. ajutulåraluarångat ki-
nguningua sut tamarmik ajungit-
sungorKigtaraut.
kinguningua nåpileriatdlarå
angut nerdlermik KaKortumik ku-
ssanavigssuarmik eKisimiardlune
ingerdlaortuånguartoK. ingming-
nut ilagseriardlutik Hansip Ka-
noK pisimanerminik tamanik OKa-
lugtupå, Kanordlo iluagtitsitigi-
ssarnerminik piminik taorsiniale-
rångame.
åipåta OKalugtupå nerdliutine
nagsardlugo Kitomartårtunut
nagdliutorsioKataujartornerardlu-
ne. *
— atago, kiveriaruk, ilå OKi-
måiss'usia, OKarpoK nerdlerdlo su-
luisigut tiguvdlugo, åmamiuna
sapåtip akunerine arfineK-pinga-
sune puatdlarsiaugame, nangig-
poK. imame pualatigaoK sujataK
kigåine orssua eKitigut kugsi-
nauvdlune.
— tåssame, Hans OKarpoK ag- *
ssangmine OKimailutautigalugo,
kisiånime pulukiarautiga taima-
tutdle igdlingnartigaoK.
åipåta pulukiaraK sanerainit
misigssuatårpå, isumaliorpalug-
dlunilo niaree ileKimisårtortit-
dlugo, tauva erKane Kineriardlu-
go pilerpoK:
— umångå tusågit, pulukiaraK
una KanoK ikaluaKinerpoK. igdlo-
Karfinguamit aggerpunga, tåssa-
nilo nålagåtsiap pulukiarautå tig-
dlingneKarKåmerpoK. ånilångati-
gilårpara, ilame ånilångatigisso- «'
rujugssuvara pulukiaraK una tåu-
naoratarsinaungmat. tigdlingniaK
ujårineKalerikatagpoK ajusaga-
luaKaordlo pulukiarauteKartutit
tigusagaluarpåtit. mingnerpåmik
parnaerussåussutigisinauvat.
Hansinguåkuluk ånilårtorujug-
ssuvok. — arrå, suaorpoK, ikior-
sinåungilinga! ivdlit måne ilisa-
risimaneKarputit. pulukiarautiga
Pyile, Polle og Sorte Tom
Det hyler og tuder endnu
mere. — Vi md hellere løbe!
— Jamen, vi kan da ike se
i det mørke!
nivdliarpaluk Kiarpaluk inga-
ssariåinarpoK. — arpagdluta ui-
måniarta! — kisiånime taima
tårtigissoK ajornaKaoK.'
Pludselig kommer der en ugle
flyvende, — det var den, der
tudede.
tåssångåinaK ugpik tingmiv-
dlune tåkupoK, — sunauvfauna
tåuna nivdliasimassoK.
I skal da ikke være bange —
det er bare mig!
Næh, goddag — er det dig,
Ugle!
ersisångilase, uvangauna! —
arrå, kutå — sunauvfauna iv-
dlit, Ugpik!
Vi er faret vild i sneen — vi
kan ikke finde hjem!
Så kan jeg vise jer vej, når
det bliver lyst!
måniuna aputåinarme tåmar-
tugut, angerdlamut avKutå na-
lulerparput! — uvanga ajouer-
sutisavavse, Kåumarpat!
Se, nu er det blevet helt lyst
igen — og solen skinner — hvor
er det dejligt!
takuk, kingumut Kåumardlui-
narpoK seKinilerdlunilo — ila
alianåissusia!
Hvor var det godt, du kom
og hjalp os, Ugle, — ellers havde
vi aldrig fundet hjem!
KujanaKaoK tåkukavit ikio-
ravtigutdlo, Ugpik, — taimåi-
ngigpat angerdlarnavéraluarpu-
gut!
Nu kender vi da stedet! —
Se Mette — nu er du hjemme.
— Farvel, lille Mette!
måna avnutå ilisarisinångor-
parput! — takuvat Mette, tåssa
igdlorse. inuvdluarit Metti-
nguan!
Se, der er is på søen, — skal
vi ikke prøve, om vi kan gå
på den?
takuvat, taseK sikusimavox,
— ajunginersoK OKåtåsångilar-
put?
Ved til bålet.
FERD’NAND
eruagkat taortait
28