Atuagagdliutit - 18.03.1971, Blaðsíða 8

puissit amé niorKUtigssat
1930-kut autdlartinerat anguv-
dlugo puissiniarneK Kalåtdlit-nu-
ane inutigssarsiutit pingårner-
sarisimavåt, aitsåtdlo tamåna av-
llångorpoK 1900-ip autdlartinera-
ne silåinaup kissagkiartulernera
malungniungmat, pingårtumik
Kujatåne puissit ikilingåtsiaicalu-
tik.
puissiniarneK Kalåtdlit-nunåne
inutigssarsiutit pingårnerssarisi-
massåt taimaingmat nalivtine i-
nutigssarsiutinut angnernut ilau-
ginalersimavoK LJmånap, Uperna-
viup, Thulep, Scoresbysundip
Angmagssaliuvdlo erKåine naju-
gaKartunut puissit pingårtumigdlo
natsit sule pingåruteKardluinar-
put, migssingiussinerdlo malig-
dlugo Kalåtdlit-nunåta inuisa 20
pct-isa napaniarnerånut puisse-
Kåssusia sule aperKUtauvdluinar-
poK. åmåtaordle puissiniarneK
saniatigujuvdluartuvoK Nanor-
tagdlip, K’aKortup Ausiaitdlo er-
Kéine kisalo Diskobugtime nuna-
Karfingne.
piniartut inutigssarsiomeråne
tungaviuput puissit neKait ani-
ngaussatdlo åminik tunissaKarni-
kut isertineKartartut. månåkut
avguaKatigigsitdlugo puissip amia
atauseK piniartumut 100 kr-sissu-
taussarpoK. ukiut kingugdlit pui-
ssit 50.000 migss. pissarineKartar-
simåput, taimaingmatdlo åminit
ukiumut isertineKartartut 5—6
miil. kr. akornånitdlutik.
taimaingmat åminik niorKUtig-
ssiorneK piniartoKarfingne ani-
ngaussarsiornermut tungaviuvoK,
soKutiginauteKarpordlo misigssu-
savdlugo periarfigssaKarnersoK,
åmit tunineKarnermingne nalingi-
sa KagfagtineKamigssånut taima-
lo Kalåtdlit-nunåne aningaussar-
siat amerdlinigssånut.
sordlo naluneKångitsoK åmit
KGH-mut tunissat tamarmik ni-
orKutigineKartarput ukiumortu-

mik atautsimik mardlungnigdlu-
nit kåutåussissarnerne Køben-
havnime, tamatumane nunanit
tamalånit åminik sanånik nior-
KuteKartartut skuliortartutdlo
katerssutardlutik. akitsorterineK
sujorKutdlugo åmit ingmikortitig-
kat soKutigisinaussatik misigssua-
tårtarpait, amerdlanertigutdlo so-
Kutiginerussarpait åmit torssusu-
nik merKUgdlit kavåjaliornerme
atugagssat, skuliortartutdle soku-
tiginerussardlugit åmit angisut
saggaussut åmitdlo akornutigdlit.
tuniniainerme akitsorterissup
åmit nalingat mingnerpåK akig-
ssatut OKautigissarpå. åmit 100
migssåkutårdlutik ingmikortiti-
gaussarput angerKatigit pitsaoKa-
tigitdlo. piumaneKardluarångata
pisiniutut akitsorterutilersarput
tunineKarnermingne nalingat a-
ngutserdlugo angnerpåmigdlo
taggitsissoK KångerneKaruma-
jungnaerångat tåussuma åmit
kåutåuneKartut pisiagssarilersar-
pai. tamatumuna KGH-ip isuma-
gissarpå piniartut amiutimingnik
tamatigut akilersitsivdluarnigssåt.
åminik akitsorterinerme åssi-
gingitsut mardluk akinut aperKU-
taussarput, tåssa KanoK piumane-
Kartiginerat åminit atissalianit
sunemeKartartoK åma åmit pit-
såussusiat. åmit KanoK piumane-
Kartiginerat KGH-ip piniartut-
dlunit suniuteKarfigisinåungilåt.
åmit pitsåussusiat taimågdlåt pi-
niartut suniuteKarfigisinauvåt
taimaingmatdlo pingårtitariaKar-
poK sapingisamik pitsaussumik
åmit suliarinigssåt.
aperKutigineKåsagpat pisissar-
tut KanoK piumassaKarnersut
angnerussumik akiliumavdlutik,
ernlnaK ersserKigsarneKåsaoK d-
mit angisut sukuluitsut torssusu-
nik merKUgdlit akornuteKångit-
sutdlo piumaneKartuåinartut. i-
långutdlugutaoK taineKåsaoK åmit
nangmineK agdlait (kajorujugtu-
sinaussut, tungujuårtusinaussut,
Kassiårtusinaussutdlunit) nalingi-
nut pingåruteKartut.
takoriartigo piniartut KanoK i-
liorsinaussut piumassarissaussut
tåuko nåmagsisinaujumavdlugit.
amerdlanertigut piniartOK pe-
riarfigssaKangårtångilaK angisu-
ginarnik puissiniésavdlune, pui-
sseKardluartunile ingminut aki-
lersinaussarpoK angisunik pissa-
KarniarnigssaK. taineKåsaordle å-
mit angisut akilersinaussarmata
nangmingneK akornuteKarlngi-
kångamik, puissime angisut amé
KitsuarneKarajugtarput, taimåi-
tutdlo soruname åmip nalinganut
migdlisautaussarput.
amerdlanertigut åmit merKuisa
takissusé torssussusilo pitsåussu-
siånut aperKutauvdluartarput, u-
kiunile kingugdlerne åmit angisut
saggaussut åma akilerneKardlu-
artalersimåput, atissaliagssatut
piumaneKalersimagamik, taimai-
ginarnigssåle OKautigisavdlugo a-
jornakusorpoK. påsissatdle takuti-
påt åmit takisunik torssusunik
merKUgdlit piumaneKartuåinar-
tut, puissitdle katagtut amé nale-
Kångitdluinangaj agdlutik.
OKautigineKarérpoK åmit ag-
dlait Kalipautaitdlo åma akinut
suniuteKartartut akitsorterinerne.
åmale taineKarpoK merKorigsui-
narnik puissiniarnigssaK ajoma-
kusåKissoK, taimåitordle taineKå-
saoK sordlo Thulep erKåne puisse-
KartoK agdlait kussanartunik Ka-
lipautigigsunigdlo. kisiånile nat-
sit Nanortagdlip, K’aKortup På-
miutdlo erKåinit pissut taimåi-
ngitdlat piumaneKarpatdlåratig-
dlo.
sordlo naluneKångitsoK natsit
agdlait Kalipautaitdlo avdlångo-
rartuput ilait Kassiårtut tungu-
juårtut ilaitdlo kajorujugtut, é-
ssigingissut tamåna akitsorteri-
nerne åmimut atautsimut naut-
sorssutdlugo 20—25 kr-nik niki-
ngåssutausinauvoK. amerdlanerti-
gut åmit Kassertut tungujuårtut
imalunit Kernertut tungujuårtut
pisissartunit akilerdluarumane-
Karnerussarput.
taineKarérpoK pisissartut piu-
massarigåt åmit akornuteKångi-
nigssåt. åmit akornutigdlit amer-
dlanertigut angisumik akilerne-
Kartångitdlat. erninardlo tikisa-
varput åmit suliarineKarnerisa
KanoK pingåruteKartigissusiat na-
leKåssusiånut. åmit nangmingneK
akornutait sordlo Kitsuarnertait
tåisångikåine måkununa akornu-
teKalersarput:
1. pissarineråne
2. angatdlåneråne uningatinerå-
nilo
3. pilangneKameréne Kapiarne-
Karnerånilo
4. errornerane, pågtornerane, i-
nerneråne panersernerånilo.
piniarneK
piniamerme åmit akornuseme-
Kartarnerat pingitsortiniåsavdlu-
go ajornakusortuvoK, napitutdlo
amé kisimik angnertumik akor-
nuteKarténgitdlat. autdlaissat amé
soruname sukut ardlåtigut akor-
nuteKalingitsortångitdlat.
napitunut tungatitdlugo encai-
ssariaKarpoK Kagssutit akugtu-
ngitsunik takusartariaKarmata
åmit kingungneKånginigssåt isu-
magalugo. napitut sivisumik Ka-
KineKarsimångikångamik ki-
ngungneKarajugtarput angisumig-
dlo kingugsimassut tunineKarsi-
naussångitdlat.
puissit autdlaineKartariaKarput
issaisa akornisigut, aminime sig-
gue tamatigut pérneKartarmata.
avdlåkut ikeKarune ameK 100 kr.
anguvdlugit nalikinerulersarpoK,
Kåpiåinagkatdlo åma taimaitdlu-
tik. pingårtumik aKerdlup anit-
dlagfé amermik aseruissarput.
naulingniåsagåine åma erKaima-
ssariaKarpoK puissit pingårtumik
niaKuisigut periartariaKarmata.
puissit kivisimassut såvtersutdlu-
nit nigsiniåsagåine niaKuisigut ta-
leruisigutdlunit pissariaKarput.
angatdlåssincK
uningatitsinerdlo
angatdlåssinerme uningatitsiner-
milo åma mianerssutigivdluarta-
riaKarpoK åmit akornuserneKå-
nginigssåt.
pingårtitariaKarpoK puissit sa-
pingisamik piårtumik pilangne-
Karnigssåt, tamånale ajornarå-
ngat puissit angatdlåneKarneråne
— Kamutinik pujortulérKamigdlu-
nit — inigssitariaKarput seKiner-
mut alångisitdlugit sordlo tinger-
dlautigssiamik pumigdlunit ma-
tuvdlugit, evKiluitsumigdlo atdle-
KutserneKåsåput merKue mingug-
terKunagit.
puissit merKue agtusimagånga-
mik iginermut, aungmut, uliamut
saviminermutdlunit orssoKaler-
sarput kajortitardlutigdlo. amer-
dlanertigutdle taimåitut errordlu-
ardlugit katagsinaussarput.
åmit seKinertineKånginigssåt i-
maKa ilarratdlagtåjarinertut isu-
maKarfigineKarsinaugaluarpoK,
kisiånile åmit seKinertisimassut
utinerssaKalersarput åmip ilai
tamåtdlunit aserorsinauvdlugo.
imaKa erKumiginarsinauvoK
Kalåtdlit-nunåt kiångikaluaKissoK
åmit seKinertinerat taima suniu-
tarmat, norskitdie misigssuissut
påsisimavåt issigtume agdlåt å-
mit taimailisinaussut. åmit tai-
mailissarput sivikitsumik agdlåt
seKinertineKarångamik. taimaig-
kångat ameK kissagtarpoK utiler-
sardlune amerålersardlunilo. uti-
ssut merKue nutsuinardlugit ka-
tagtarput amerdlo Keråtartardlu-
ne. Kalåtdlit-nunåne taimåitoKar-
tarnera Hannibal Fenckerip Sar-
Kame, erssendgsumik påsisimavå,
piniartutdlo mianerssutigivdluar-
tariaKarpåt puissit pilangneKå-
ngitsut seKinertitåsånginamikik.
avangnarpasingnerussune iler-
KussarpoK puissit pilangneKångit-
sut Kimatulivdlugit apumik sau-
ssardlugit. taimailiortarneK soru-
name ajordluinarpoK pissutau-
ssardlunilo åmit nalikitdlinerå-
nut, mikialernerat pissutigalugo.
pissaKamavdluardlune avdla-
migdlunit pissuteKardlune piårtu-
mik åmit pågtordlugitdlunit pa-
nersersinåungikåine aserutsaili-
neKarsinåuput Hannibal Fen-
ckerip sarKarmiup inersussutå i-
måitOK maligdlugo:
ameK kiningneKåsaoK nal. aku-
nere 12 imalunit 24 imermut må-
ngumassumut 5 literimut niogeni-
mik akulingmut. tauva ameK Ka-
KineKåsaoK saluartineKåsavdluni-
lo errorsivigssamigdlo piarérsai-
ssoKåsavdlune imermik mångu-
massumik 5 literimik niogenimik
akulingmik, errordluarneKarérpat
ameK kingunerneKåsaoK mardlo-
riardlugo imermik sukuluitsumik.
panerserneKåsaoK merKue Kagdli-
ngordlugit iniorKavingmut alå-
ngisimassumut manivdlugo. mer-
Kue panerpata maminga Kagdli-
ngorneKåsaoK panerserdluarne-
Kåsaordlo KarKuartitdlugo. ameK
taimailigångame ajoKUserneKara-
ne piusinaussarpoK mingnerpå-
mik ukiup agfå.
pivfigssaKaleråine ameK iner-
dlugo suliarisavdlugo, kingumut
kiningneKåsaoK, errordlugo, iner-
dlugo panerserdlugulo. taimailio-
råine pissaKamavdluarnerup na-
låne pivfigssamik sipårtoKarsi-
nauvoK, puissitdlo akugtorångata
åmit inerdlugit suliarineKarsinau-
lisavdlutik.
pilangneK Kapiarnerdlo
sordlo taineKarérsoK puissit sa-
pingisamik piårtumik pilangne-
KartariaKarput.
pilangneK nangmineK ajornar-
torsiuteKarajungilaK, sungiusima-
låråinilo ameK pissaritsumik sing-
neKarsinauvoK manuanit sei'Kui-
inut tauvalo ameK orssua atatit-
dlugo ulumik pérneKåsaoK. pi-
langnerane puisse natdlartitdlugo
ilineKåsaoK sukuloKångitsumik
atdleautserdlugo. talerue kigdler-
Kutdlugit pilagdlugit pérneKåså-
put, sapingisamik kigdlerorniar-
dlugit. pilangnerme ameK putu-
navérsårneKåsaoK, naggatågutdlo
siggue pérneKåsåput issaisa issi-
lerfisalo akornisigut sanimut
sangmissumik pilagdlugo.
sigguisa pérneKarnigssåt piu-
massarineKarmat pissutauvoK or-
ssulerujugssungmata åmalo a-
mernik niorKuteKarnerme iler-
Kungmat åmit siggOKartinagit tu-
nissardlugit.
pilarérpat KavssangneKåsaoK
ulumik, ameK orssua Kagdlingor-
dlugo ilivdlugo. Kavssangnerane
ameK sårdlornavérsårneKåsaoK.
ajunginerussarpoK kigdlerorpat-
dlårnago Kavssagdlune, ajungine-
russarmåme orssutaKalårtikalua-
réine sårdlornigssåningarnit. or-
ssua aulångåt pérneKarajugtar-
poK sapingisamik merKuinut agtu-
navérsårdlugo.
sårdluinaversårnigssaK isuma-
galugo åma KavssagtoKarsinau-
vok Kissungmik mångertumik ta-
sitsautaussamik såkulerdlune.
norskit puissiniat taimatut Kav-
ssagtarput. Kularnångilardlo ta-
måna piniartunut soKutiginarsi-
naussoK, sapernartmaviångilåme
nangmingneK taimåitumik Kav-
ssaussiornigssaK.
kisa ameK orssutaiarneKésaoK
KapiarneKåsavdlunilo.
Kalåtdlit-nunåne ulo Kapiar-
nerme såkugineKarajugtarpoK, a-
agdl.:
civilingeniør E. Frølich,
KGH
joraluartumigdle tamåna pitsåu-
ngitsumik kinguneKartarpoK.
åmit Kapiarnerdlugkat aningau-
ssarpagssuarnik ånaissaKarfiusi-
nåuput tåssa sånårneKarsimagu-
nik sårdlorneKarunigdlunit ima-
lunime putuneKarsimagunik.
sårdluinerme sånårivatdlårner-
milunit merKut mångue aserorne-
Kartarput. sårdlugkat Kaumaner-
mut nalerKiutdlugit aké ersslnar-
tarput, ingassautatdlo mersue nu-
suinardlugit katagtalersarput.
Kapiarnerme ulo ipigtoK pinago
ajungineruvoK ivkitsoK atoréine
imalunit kiliortut ivkitsoK avdla-
lunit atoråine.
åmit mianerssortumik Kapiar-
tariaKarput sånåniartariaKångit-
dlatdlo sordlume Kalåtdlit-nunå-
ne taimailiortoKartåinartOK. iv-
ssunårdlugo KapiartariaKarpoK.
sårdlungikåine sånångikåinilo
åmip Kaperrarigsunigsså nalinga-
nut pingåruteKångivigpoK, tai-
maingmatdlo Kapiarnera åssigig-
sårniardlugo ilungersutariaKara-
ne.
errorsineK,
inerneK panersinerdlo
ameK pitsaussutikumavdlugo er-
ro rtariaKarpoK. KaKutigorssuåinaK
ameK errorneKarnermine ajoKU-
serneKarsinauvoK, åmitdle sivisu-
vatdlåmik kinisimagångamik ni-
ngujungnaertarput. åmit aKit-
dlugsimassut errorneKarnerming- i
ne Kajagssuartumigdlunit siggor-
neKarnermingne sigsinaussarput.
åmit uvdlorpagssuit imermlsi-
magångamik aussarput.
ajungineruvoK åmit errorériar-
pata inerdlugit. ameK sule masag-
tOK inerfingnut inerneKåsaoK ni-
vingarneKåsavdlunilo silarKigpat
silame ajorpatdle igdlup iluanut.
åmit manissivingmut itendnar-
dlugit sivisuvatdlåmik panerser- i
simassut kigaruneKalersarput pé-
ruminaitsorujugssuarnik. aitsåt
Problemfri
lastbil-kørsel
begynder
meaen
Bedford-
samtale
med os!
GM
BEDF0RD
- et General Motors produkt.
VI ER ALTID
til Deres tjeneste med kom-
plet reservedelslager samt
nyt moderne dieselværksted
for reparation af brændstof-
pumper og dysser.
Stort ombytningslager af:
starter, dynamo, kølere, kob-
linger, brændstofpumper,
dysser og sæder.
- Eller hvis Deres motor
»brækker ned«, kontakt os,
og vi sender omgående om-
bytningsmotor, så De uden
store afbrydelser kan køre,
mens vi reparerer.
Hurtig og omhyggelig eks-
pedition.
Bedste referencer fra Grøn-
land.
VAUXHALL-BEDFORD
nO. FREDERIKSEN
HOLBÆK
TELEFON (03) 431313*