Atuagagdliutit - 18.03.1971, Blaðsíða 28

nautsivik erssingitsoK
nugt.: Simon Nielsen
ardlunit tusarKigkumanago OKar-
Pok oKauserdlo atauserdlunit av-
dlamut kimutdlunit OKautigerKU-
nago.
Ingridilo téssa ångigissartårpoK.
uvdlutdle ardlåne ånå nunåinar-
mukaKatiginariaruniuk tauva pi-
lerisårdlugo issarussat atititdlu-
git takutisinåusavå. tamånalo si-
visumik tugpatdlersautigå.
Ingridip issai pitsångoriartui-
navigput, sivitsungitsordlo issa-
russane atortariaerutisavai; ka-
tangnigssåtdle ånilångatiginermit
kjolime iluanitituåinarpai.
uvdlut ilåne sanilimik ungalu-
liugautåt saniorKukamiuk nivdli-
arpaluk perpalugssuardlo tarna-
många tusarpai, kinguningualo
nukagpiaraK savanik pårssissoK
anivoK KarsungaKalune Kiåne-
Kalunilo kinamigutdlo KitsoKar-
dlune augpalugtuinavigssuarmik.
Ingridimit ukiunik mardlungnik
(norm. suj. nangitax)
Ingrid uipatdlersorujugssuvoK.
misiligkaluarpå ånangminut naut-
siviup ilumut piviussunera taku-
tiniardlugo, ånåvdle tusåjumå-
ngilå. Ingridilo inerterpå nautsi-
vik kimutdlunit OKautigerKunago,
tauvalo tunuterame angerdlarpoK.
taimåinerane Ingridip atuaica-
tai avKutikut tåssuna tikiuput.
„KularnéngilaK nautsivik takugu-
niko nuånarisaKigåt," Ingrid isu-
maliorpoK. sordlule-uko soKutigi-
ssaKaratik, tåukuåtaorme takusi-
nåungilåtdlunit.
„måna pinaringilisiuk? kussa-
gingilisiuk?“ ingminut iginavig-
dlune Ingrid aperivoK.
tupigusugdlutigdle issiginarpåt.
„tåssa, rusautine-åsit pivdlugit
piumassåinarminik OKalulinguå-
sok,“ ilåt OKarpoK, avdlatdle ta-
marmik igdlarput.
„kisa tåssa nianulårtutut issigi-
lerpånga," Ingrid isumaliorpoK,
„imaKa ånåp takussavnik nipa-
ngiusseritussinera ilumorpoK. Ka-
normiuna itoK pinersut taima tu-
pingnartigissut måko tamarmik
uvangåungitsumit takuneKarsi-
nåungitsut!"
tamåna Ingridimut alianaKaoK
nautsivigssuarmik tupingnartu-
mik tåussuminga sule nuånåruti-
gingneKatigssarsinginame. téssalo
kingorna ingminuinaK atassutut
issigiumavdlugo sungiunialerpå.
tåssanineritdlo tamaisa misigisi-
massarpoK sordlume nuånerdlui-
nartumik nagdliutorsiordlune, pe-
riarfigssaKalerångamilo issertor-
dlune tåssungnakulassorujugssu-
vok. erninardlo misigisimalerpoK
nautsivik tåuna angerdlarsimav-
fingmisut angerdlarserfigissaler-
dlugo nunarssuarmilo måne na-
jugkatut asanerpaussatut misigi-
simavdlune. naussut inerititatdlo
nutåt tupingnartut tåssane nav-
ssåriortortuarpai. ilame imaKa
méraKatiminik avivfigingnigsi-
nånguaraluarune. kisiåne tåssa
tåssånga neKerorsinaujungnaer-
Pok malugigamiungme avdlanut
nangminiungitsunut takugssåu-
ngitsussoK.
ilåne Ingrid nautsiviutimine ig-
siagame seKernuvdlo orpit KanoK
Kivdlersangårai issigileramigit
nautsivigssuardlo kussagtitingår-
mago ånånguåkulune alianaitsor-
ssuarnik tamåkuninga tamanik
takungnigsinåungisåinartoK er-
Karsautigileramiuk KuvdlililerpoK
taimalo issaråssane atdlartisay-
dlune pårtariaKalerdlugit. tupige-
Kissaminigdlo malugilerpå issani-
ssane pérniariardlugit nautsiviu-
ssuane tåmaivdlugo.
agsut erKarsautigilerpå ånane
misigissaminik OKalugtutisaneri-
ne. ånåtame inertersimavå nautsi-
vik sunguamik OKalusererKunago.
imaKale tamatumuna issarussa-
nik OKalugtukuniuk kivdlisagalu-
arnerine. taimåitumik unuit ilå-
ne ilagileriaramiuk aperå: „ånå,
OKarfigeriånga, issarussanik tuni-
ssisinaussoKarpa erssingitsunik
takungnissutausinaussunik? “
„sumit tamåna tusarpiuk?" ånå
aperivoK Ingridilo uitunguvdlune
issikuserdlugo.
„tamånauna erKarsautiginari-
ga,“ akivoK.
„erKumingmat," ånå OKarpoK,
„atausiåinavigdlunga issarussanik
taimåitunik encartuissoKartitdlu-
go tusarpunga, tåssalo taimane i-
ligtut mikitigigatdlarama. taima-
nikut angut encumitsoK utontaK
nunamit ungasigsumit maunga
pisimavoK. Kavsit OKautigåt ino-
rusiussoK. avdlatdlo pivdlinga-
jauneraråt, imåisimavordle, nå-
pitane kikut tamaisa aperssorta-
rai issarussanik navssårtoKarner-
sok, ilåinutdlo OKarsimavoK issa-
russatigut tåukununa issertat ta-
kuneKarsinåusassut. nunåinarme
tamatumane ujardlersimavoK ag-
ssaiuarsimavdlunilo; tåssame ig-
dlunguaK najorsimasså nauk må-
na KajangnarsisimagaluaKalune
sule napavoK. uvdlutdle ilåne
navssåråt sinigfingmine toKunga-
ssok. tamatumalo kingorna mér-
Kat umikut tårserérsimagångat
saniorKunigsså sapivigtarsima-
våt.“
„ata, ånå, tusågatdlånga," Ingrid
OKarpoK, „isumanarpunga issaru-
ssat ivssuma ujagai tåukorpiait
navssårigika, tåssalo issarussat
tåuko ativdlugit nautsivik tuping-
nartoK tåuna takuvara."
tauvalo ånå ånilårpoK isuma-
Karamime Ingrid erKumitsunik
erKarsautitårtoK. sukangnersu-
migdlo inerterpå pisimassoK ta-
måna avdlanut OKautigingitdlui-
narKuvdlugo. OKauseK atausingu-
una tåssa umiarss'uåraK arfangniut. KiporKamik kaligpoK, augpalårtoKarpoK. Jens Broberg, Godhavn, 6. klasse.
Pyile, Polle og Sorte Tom
Nu vil vi lege her i sneen,
ikke osse, Sorte Tom og Ugle,
vi vil ikke ud på isen!
måna apume pinguarniarpu-
gut, ilå Sorte Tom åma Ugpik,
sikuliarniångilagut!
Vi må hen og hjælpe Polle
— skynd dig og løb, Trille!
Polle ikioriartortariaKarpar-
put — tuaviordlutit arpangnia-
rit, Trille!
— Hov, — man kan jo se
sig selv i isen — det er lige-
som et spejl — se engang! —
Av, ja!
arrå, takusigik tarravut siku-
me, sordlo tarrarssut! ila tu-
pingn...
Hold fast i mig, så hiver jeg
dig op! — Åh — vandet er så
koldt!
tiguvdluariånga tauva Kaxisa-
vavkit! — å, imeu nigdlexaoK!
Nu hopper jeg oven på mig
selv. — Ha! ha! ha! — Det er
vel nok sjovt!
tarrara pigsigfigisavara. —
ha! ha! ha! — kåkåk nuåner-
mat!
Uha — jeg glider! — Hvad
skal vi dog gøre?
u, Kuåipunga! — Kanon iliu-
saugut?
Hjælp! — Nille! — Isen går
i stykker — jeg falder ned!
ikiorsinga! — Nille! — siko a-
serorpoK — nåkarpunga!
Pyile! — Pylle! — Kom og
hjælp os — Polle er faldet i
vandet!
Pylle, Pylle! xaigit ikioriartor-
tigut, Polle issipoK.'
28