Atuagagdliutit - 18.03.1971, Blaðsíða 29

ar>gajugdliuvoK, ingmingnutdlo
OKalutingisåinartuput, Ingridilu-
■ne tåussumånga ajortumik pine-
KarlåinarpoK, manale isumaku-
lugpalungårame nåpitaminut ta-
tigingnigpalugtumik issikoKar-
POK.
OKarpoK uvdlormut perssugtar-
tituardlune, åmalume nerisingit-
sortitaussåinarsimavoK. kisimltu^
gåine sordlo tåussumatut, atåta*
Karane anånaKaranilo inungnilo
avdlanitdlune nikatdlunganartu-
vok.
Ingridip KanoK ilivdlune tug-
patdlersarniåsavdlugo naluvigpå,
tauvale nautsiviutine erearsauti-
gilerpå.
„OKautigerKungisaK ångigiuma-
gugko tauva nunarssuarme måne
aliasutingnik tamanik puiuissu-
tigssangnik takutisinauvavkit," o-
KarpoK.
nukagpiai'Kap tupigusugdlune i-
ssigå neriorssordlugulo ångigisså
angigiumavdlugo, tauvalo nautr
sivingmut erssingitsumut Ingrid
ilagå issarussanigdlo atitineKar-
dlune. tauvalo takussamigut kI-
matsagpoK, Ingridivdlo åiparme
nuånårnera takugaluardlugo piv-
dluåuminermik misigaoK. kaju-
migsårpå paornarssuarnik ivseKa-
ngårtunik nererKUvdlugo, kåKi-
gamilo pinasångilaK. nuånångår-
matdlo Ingridip ilisarisinångi-
ngajagpålunit. tauva issarussat
OKalugtuagssartåinik tamanik o-
Kalugtupå, nukagpiarKavdlo ne-
riorssorpå ångigisså kigdlutigiu-
manago. åmalo isumaKatiglssuti-
gåt akugtungitsunik nautsiviliar-
tarumavdlutik issarussatdlo niki-
tåutarumavdlugti. angerdlångi-
nermingne nukagpiarKap kau-
ssarfine paornarssuarnik åssigl-
ngitsunik tamalånik imerpai ta-
kugssåungikaluardlutik mamå-
ssusé tåukungmata.
ernlnaK ukiulerpoK sumilo ta-
marme issilerdlune, nautsiving-
niile tupingnartume aussaujuåi-
narpoK. Ingrid Poulilo uvdlut ta-
mangajaisa nåpitarput. orpi'gssu-
arme ipileKume orpitoKarssuarme
kisermåme issarussanut torKorsi-
vigssarKivigsoK navssåråt, tåssu-
ngalo perKårtup tigusinaussåsa-
vai. måna Poul Kimarpalungneru-
( lerdlunilo nuånårpalungneruler-
Pok, kinånilo erserpalungneK ta-
niarme takussagssaujungnaerpoK.
taimåitumik inuit åma sujorna-
gornit inugsiarnerfiginerulerpåt;
imaingmåme, klnap nuånårpa-
lugtup ikingutingnissuseK pilersi-
tarå. naugdlo ama ilånikut er-
KungitsuliorfigineKartaraluar-
dlune akiniåisaerpoK. téssame å-
ngigissarssuaKarpoK. ngutsiving-
me tupingnartumitdlatsiartarnine
sorujugssuarmik naleKartitarpå.
ukiordlo ingerdlavoK, upernar-
dlunilo aussarpoK. Poul KaKuti-
guinaK nautsivingmivfigssaKarsi-
naulerpoK, tåssame uvdloK nåv-
dlugo nerssutautit pårissaramigit.
aussap taimailinerinåne nerssu-
t tautit ivigåinalingme ivigartor-
tarmata tamåne nuånårutigssar-
sisinaussarpoK. nerssussuit naut-
siviutimik migssånit Kimagusi-
niatiniarssarissarpai ivigkat nau-
ssorpagssuitdlo ajortuméKinang-
matigik; erninardle malugå naut-
sivik ajoKUsersinåungikåt tåssa-
me nerssutautit tugdlardlugit
navdlugaralue naulertortarmata
agdliartorKilerdlutigdlo. tauvale
nerssutautit avdlamut nugtiniar-
tariaKarpai Ingridip kisime naut-
sivik nuånårssautigisinauniåsang-
mago.
(norm. tugdl. nangisaoK)
frimærkisiumassoK
agdlagkat pue kalåtdlit pinik
pisoKaunerussunik frimærkig-
dlit pisiariumaneKarput.
akigitiniagaK pivdlugo nalu-
naerfigineKåsaoK billet-mrk.
7189, Grønlandsposten-imit.
Rasmus Klump, Pelle og Pingo
tiguvdluarpiuk, Katångut? paorngat simersiat aitsåkasik! simersiatsiarssu.it... umångå, utarKilåratdlait! simersiat
nåkainavérsårnidsavavut. ilauna isumangnar- nusungniarniaruk, uvanga pérniaraludsa- tamaisa nerisagugkit puata pérnigssånik
toKdngilaK! vdka! ikiusdngilavtigit!
kisame kångarpoK!
undnguaK nisoralinguatsiarpoK.
nerinapalårssuaruna, simersidme ta- nisorautigalune: uujanaK isumdkérfigigav-
maisa nungusimavai, taussumapilup! singa!
alugtutigalune: avdlatume ihorsindungilagut
uvagut ama OKåtårsilårusugkuvta!
nisorarnera Katsutivigpara — aniniarta sauni- iserKingniaritse!
luarax!
tupagsdrsindungilisinga? nisorartunut i-
luaKutaussaraluarpoid
nangminek tupangniarit, tauva niso-
rarungnåisautit!
anilårtingilavsinga, ilame ersindnge-
Kigavse!
Kanorme issikoudsagavla?
imaKa imailioruma HuaKutausaoK
tarrarssutikut ilingnut takoriåsassutit!
29