Atuagagdliutit - 02.09.1971, Blaðsíða 27

ukiut 30-t Kångiugtmagit inuit
tOKorartorssuångusåput
inuit amerdliartupilorpatdlårnerinik ingmikut påsisimassag-
dlit isumanartut ukiorpagssungitsut Kångiugpata nunar-
ssuarmiut amerdlavatdlålisassut. inuit amerdliartupilornerat
kigaitdlagtitariaKarpoK, taimailiornigssardle imana kingusig-
patdlålerérpoK
agdl.; Svend Garbarsch
København (RB-special)
nunarssuarme nåjugagdlit ajutdrujugssuarnigssåt ilimagissamit piår-
nerusassoK, nunarssuarmiut amerdliartupilorpatdlårnerånik ingmikut
pdsisimassagdlit isumaKarput. taimatut isumaKornerat ilumårtOK nu-
nat tamalåt Kanok inoKartiginerånik nautsorssuinerme mana namag-
sineKangajalersume påsissarineKartartut ugpernarsarpåt.
ukiut 20—30 Kångiutinarpata nu-
nane pigigsårtune najugagdlit å-
ssinut sarssuatitanut ilångussat
amilårnartut nutåt issigingnårta-
lerumårpait: inuit miUioniligpag-
ssuit perdlerardlutik toKorartut
takussalerumåramjkik, tuluit ing-
mikut påsisimassgligtaisa tuså-
massaunerit ilåt nalunaerpoK.
nunarssuarme taimatut pisso-
Kangajalernera ingmikut påsisi-
massalinait pinatik åmale inui-
nait ilimagiartuinarpåt. inuit a-
merdliartupilornerat pissutigalu-
go nunane amerdlanerpåne ig-
dloKarfit agdliartortuarput. måna
inussut mérainerisa nalåne igdlo-
Karfit avatåine igdluliorfigineKar-
simångitsut angnertOKissut sa-
naortorfigineKartorujugssuput.
ajutorujugssuarnigssaK taima
KanigtigileraluartoK nunarpag-
ssuarne nålagkersuissut atausi-
naitdlunit månamut sule inatsisi-
liorsimångitdlat ilaKutarit mérai-
sa amerdlångitsussarnigssånik ki-
nguneKartugssanik.
inuit amerdliartornerat
sukagtikiartuinartuarpoK
måna ukiorissavta nautsorssorne-
KalerKårfiata migssåne ukiut tu-
sintit Kångiugkångata aitsåt nu-
narssup inue mardloriåumingnik
amerdlåssuseKalertarput. ukiut
akugdlit migssåne ukiut 200 mig-
ssiliortut Kångiugkångata nunar-
ssup inue mardloriåumingnik a-
merdlåssuseKalertarput. ukiut ki-
ngugdlit 200 migssiliortut inger-
dlaneråne nunarssuarmiut mar-
dloriåumingnik amerdlåssuseKa-
lertarnerat ukiut ikiliartuinartut
ingerdlaneråne pissarpoK; måna
ukiut 30-nait Kångiugkångata
mardloriåumingnik amerdlåssu-
seKalertardlutik. måna nunarssu-
arme najugagdlit 3,6 milliardiu-
ssut ukioK 2000 tikigtinago mar-
dloriåumik amerdlåssuseKalersi-
måsåput.
nautsorssutigineKartut malig-
dlugit Gormip utorKaup nalåne
Danmark 800.000 sivneKartunik
moKarpoK. ukiumit 1300-mit
1800-mut en millionit inortunik
Danmark inoKarpoK — nåpautit
sorssugtarneritdlo pissutigalugit
inuit amerdliartunginamik —
1800-tdle autdlartisimalernerånit
inuit amerdliartordlualerput.
inuit KanoK amerdlatiginerånik
nautsorssuissarnertigut takuneK
ajornångilaK ukiut 1800-t inger-
dlaneråne danskit amerdlåssutsi-
mik åipagssåta KerKanik amer-
dleriartut millionit pingajuat Ki-
terKutdlugo amerdlåssuseKaler-
dlutik. måna millioninik tatdli-
mangajangnik amerdlåssuseKar-
put.
Danmarkip nunartåta KanoK
agtiginera najorKutaralugo inug-
tusiartorneK sule erssentingneru-
ssumik påsineKarsinauvoK. kvad-
ratkilometere atauseK 1769-ime
20,5-Inarnik inoKarpoK, 1860-ime
41,3-nik, 1901-ime 62,9-nik, 1925-
me 80-inik månalo 100-t sivne-
Kartunik.
politit nåkutigdlisagpat?
nunat avdlat inugtusiartornerat
sule sukaneruvoK. Tuluit-nunåt
Julius Cæsarip tiguarmago nuna
en millioninik inoKarpoK. ukiune
akugdlerne tuluit millioninik tat-
dlimanik amerdlåssuseKarput,
månalo 60 millioningajåuput.
kisiånile Danmarkime, Tuluit-
nunåne nunanilo amerdlanerne
avdlane nålagkersuissut inugtau-
ssut amerdliartorpatdlånginigssåt
anguniardlugo atugagssanik inat-
sisiliorumångitdlat. ingmikut på-
sisimassagdlit mianerssorKussi-
ssaraluartut inuit atausiåkåt av-
dlanit akornuserneKaratik KanoK
iliorsinautitaunerat pilerigineKar-
neruvoK.
tuluit nålagkersuissuisa ilåta
ungasingitsukut sujunersutigå i-
natsisiliornikut aulajangertaria-
KaraluartoK ilaKutaringne atautsi-
ne inuit Kavsiussarnigssåt. nålag-
kersuinermik ingerdlatalik avdla
akivoK taimailiortoKåsagpat ila-
Kutarit sinigtarfine tamardluinar-
ne politimik atautsimik nåkutig-
dlisitaKartariaKåsassoK. inatsi-
ssartunile ingmikut atautsimitita-
liat isumaKatigigdlutik nålagker-
suissunut kajumigsårutigåt inug-
taussut ingassagpatdlårssuarmik
amerdliartornerat unigtiniardlugo
KanoK iliuseKarKuvdlugit.
nålagauvfit pisujunerussut isu-
maKarput nunat pitsunerpait i-
nugtusiartornerpaussut; inugtau-
ssutdle amerdliartorpatdlårnerå-
nik ingmikut påsisimassagdlit o-
Kautigissarpåt nunane pisune i-
nugtaussutaoK amerdliartornerat
sukangårmat ukiut 20-t migssi-
liuinartut Kångiugpata tåukutaoK
ajornartorsiortorujugssuångoru-
mårtut.
marsimukausaugut?
emigsineKarnigssaK anguniardlu-
go sulivdluarsimassumut Nobelip
nersornausiutagånik sujorna ner-
sornauserneKartOK ilisimatoK a-
merikamio Norman Borlaug, nau-
titanik månamut pigssarsinarne-
rujugssuarnik navssårsimanine
pivdlugo nersornausigaussoK, de-
cemberime nersornauserneKara-
me OKarpoK nunarssuarmiut a-
merdliartupilorpatdlårnerat unig-
tineKångigpat nunarssuarmiussu-
gut nunguinarumårtugut.
tuluk inugtaussutut inoKati-
gingnerup KanoK pilersimanera-
nik Kanordlo ingerdlatitauneranik
ilisimatoK Gordon Rattray Taylor
OKarpoK pingortitap OKimaeKati-
gingmik ingerdlatsinera tamarme
aserorneKangajagtOK. umåssusig-
dlit tamarmik — inuitaoK — nu-
ngutitauvfigssåt ungasigungnae-
rérpoK.
tuluk avdla — ilisimatoK atuag-
kiortordlo C. P. Snow — OKarpoK:
— ukioK 2000 tikigtinago inuit
nunane pitsune najugagdlit milli-
oniligpagssuit ikioriarneKarsinau-
natik perdlerarisåput. taimatut
toKorartut åssinik sarssuatittanik
issigingnårutitigut takussåsava-
vut.
pavungarssualiartarnermik ili-
simatusarsimassoK Australiame
inusimassoK Philip Chapman ima
OKarpoK: —- inungortartut KanoK
amerdlatiginigssåt nangminérdlu-
ta aulajangerneK saperuvtigo sor-
ssungnerit nåpåussuvdlunit tu-
nitdlautiaKissup nunarssuarme i-
nuit ikilisikumårpait. taima pi-
ssoKångigpat ajornartorsiut per-
dlerardlune toKussarnerup kisime
åi'Kigsinåsavå.
Chapman ilisimatut ardlaKå-
ngitsut peKatigalugit suliniarpoK
ajornartorsiutit nunarssuarmiut
amerdlavatdlålernerat pissutiga-
lugo pilersugssat anigorniarneKar-
neråne ukioK 2000 tikigtinago
Marsimut uvdlorissatdlo seKiniv-
ta Kanitånitut angalassut avdlat
nunasiortorfigineKamigssånik a-
ngussaKarniardlune.
inugtusiartornerpaK
inuiaKatigit peKatigit nalunaeru-
tåt maligdlugo silarssuarme nu-
nat inugtusiartornerpårtaråt A-
merikame Kiterdlerme kungitsuv-
finguaK El Salvator. inuiaKati-
gingnit peKatigingnit nautsor-
ssuisitat isumaKarput nålagauvfi-
nguaK 1969-ime 3,4 millioninik i-
noKartoK. inuile måna amerdla-
nerujugssuångorérput, tåssani-
miut 1000-tiugångata ukiumut i-
nussartut avguaKatigigdlutik
50,2-ussaramik. Mexico nr. 2-
uvok, tåssanimiut 1000-tiugånga-
ta ukiumut inussartut avguaKa-
tigigdlutik 47,7-ussaramik.
tåukununga tugdliuput Tune-
sien, Panama Jordanilo. nunat
KanoK inugtutiginerinut nalerKi-
utdlugit ikingnerpånik inungor-
tOKartartut tåssåuput Europap ki-
tå’tungåne nålagauvfit ardlagdlit
sordlo Tyskland kitdleK. tåssane
oktoberime nautsorssuineKarmat
påsineKarpoK inugtaussut 1000-
tiugångata avguaKatigigsitsiner-
me ukiumut 11,9 kisimik inungor-
tartut.
nunarssuarme nunat angissut-
simingnut nalerKiutdlutik inugtu-
nerssaråt Taiwan (Kina kommu-
nistiungitsunit nålagkersugau-
ssok) kvadratkilometerime ataut-
sime 407-inik inulik. tugdliuvoK
Holland kvadratkilometerime a-
tautsime 387-inik inulik.
Japan nunat ardlaKångitsunguit
ilagåt inugtaussut amerdlivatdlå-
nginigssåt anguniardlugo aulaja-
ngivigsimassunik - maligaKartoK.
1930-t ingerdlaneråne sorssug-
tarnerne nålagauvfingmik agdli-
lériaraluartarnerit iluagtingitsor-
tartut kingornisigut — sorssung-
nerssup kingugdliup kingornagut
arnat piumassut nårtuersitalerne-
rat mérKatdlo inungortartut iki-
lisiniardlugit KanoK iliutsit av-
dlat japanimiut atulersipait.
1947-me inugtaussut 1000-tiugå-
ngata avguaKatigigsitsinerme u-
kiumut 34,3 inungortarput — u-
kiut Kulit tamatuma kingornagut
17,2. tamatuma kingornagut ja-
panimiut amerdliartorungnaerput
100 millionit migssiliortualerdlu-
git.
Japanip sanilia, Kina kommu-
nistinit nålagkersugaussoK, ilaKu-
tarit KanoK amerdlatigissarnig-
ssånik avdlångoraKissumik aula-
jangersaiviussarpoK. nunarssuar-
me inugtunerpaugame — 700 mil-
lionit sivnerdlugit inoKarame må-
na aulajangersaiviusimavoK inu-
sugtut sapingisamik kingusigsu-
mik åiparilertåsassut amerdlå-
ngitsunigdlo mérartårtåsassut —
inuit amerdliartortuarnerat ki-
gaitdlagtineKarsinauniåsangmat.
ægyptenimiut någdliutaisa ang-
nerssåt måna tåssåungilaK israeli-
kut någdliutigititaisa ilåt, Ægyp-
tenivdle inuisa amerdliartorpat-
dlårnerat. Ægypten silarssuarme
inugtusiartornerpauvoK. sekuntit
40-t Kångiunere tamaisa Ægyp-
tenime méreamik inungortoKar-
tarpoK, ukiutdlo kingugdlit 20-t
ingerdlaneråne Ægyptenime nå-
lagkersuissut sapingisartik tamåt
iliorniaraluarput inuit atugait av-
dlångutsailiniaraluardlugit. inug-
taussut majime 34 millioninik a-
merdlåssuseKalerput, Kåumatit
15—it ingerdlaneråne millioninik
amerdleriardlutik. ukioK atauseK
KångiuteriångitsoK inugtaussut
millioninik atautsinik amerdle-
riarKigsåput.
ægyptenimiut sule indiamiutut
iliuseKångitdlat. nålagkersuissu-
nit kajumigsåmeKarnermik ki-
ngorna indiamiut millioniligpag-
ssuit nangminex kajumissusertik
maligdlugo kinguågssiorsinau-
jungnaersitaussarput. kinguågssi-
orsinaujungnaersitaussut tamar-
mik radiukut nålaorutinik batteri-
lingnik nålagkersuissut akiligåinik
tunineKartarput. indiamiut måna
500 millionit sivneKalugit amer-
dlåssuseKarput amerdliartortoru-
jugssujuarputdlo. inugtaussut a-
merdliartorpatdlårnerat kigait-
dlagtiniardlugo „ugsagsårutigssa-
nik“ avdlanik nålagkersuissut
navssårniarput.
nunat inuisa amerdliartornerine
kisitsisit aulajangersimassut a-
nguneKarångata matuma sujorna-
gut OKalugiartoKartaraluarpoK
nagdliutorsiortoKartaraluardlu-
nilo. ukiut mardlugsuit matuma
sujornagut Amerikame nålagauv-
feKatigit 200 millioninik amerdlå-
ssuseKalermata tångagsimårtOKa-
raluarpoK, inuitdle amerdliartui-
narnerisa kingunerisinaussait å-
nilångatigineKartut ersserKigdlui-
narpoK. nålagkersuissut måna
ingmikut atautsimititaliorput i-
nugtaussut 300 imalunit 400 mil-
lioninik amerdlåssuseKalerunik
månatut atugarigsårtiginarsinau-
nerinik påsiniaisitanik.
inuit amerdliartortuarnerat
kigaitdlagtikuminaeKaoK
nunane ardlalingne, sordlo Sov-
jetunionime, oxartugssaussut isu-
maKaraluarput inugtaussut amer-
dliartortuarsinaussut; Sibiriame
avdlanilo nunarujugssuaKarmat
sule nautitsivfigineKarneK ajor-
tunik. kingusingnerussukut ame-
rikamiut sujusingnerussukut på-
sissåtut rusit påsissaKarput: nu-
nane ivigåinalingne tåukunatutdlo
ingajagtune karrinik nautitsisso-
Kartalerångat anorerssuartarne-
rane ivssoK terKarujugssuartar-
tOK.
SovjetunionimisaoK nålagker-
suissut inugtaussut amerdliartor-
tuarnigssåt kajumigsårutigiung-
naerpåt. inugtaussut KanoK a-
merdlatiginerånik nautsorssuiner-
me kingugdlerpåme påsineKarpoK
inungortartut Kanganit ikingneru-
lålersimassut. Sovjetunionime i-
nugtaussut måna 242 millioninik
amerdlåssuseKarput.
inugtaussut amerdliartorpat-
dlårnerinik ingmikut påsisima-
ssagdlit nalunaerput angnertoru-
jugssuarmik kigdlilersuineKarpat
aitsåt ajutorujugssuarnigssaK pi-
ngitsorneKarsinaussoK. nårtuna-
vérsautit månarnit angnertunero-
Kissumigdlunit atugauleraluarpa-
ta ukiup 2000-tip migssåne nunar-
ssup inuisa syv milliardit angu-
simångitsornaviångilait.
inuit inungortartut ikilisiniar-
dlugit månamut KanoK iliuseri-
neKarsimassunit angnerujugssu-
arnik iliuseKåinarane åmale inu-
ssutigssanik niorKutigssiorneK ag-
dlilerujugssuartariaKarpoK. nu-
narssup inue måna ukiumut 75
millioninik amerdleriartarput. a-
merdleriautaussartut måna inu-
ssut umatitdlugit ikileriarnaviå-
ngitdlat. KanoK iliuserineKarsi-
naussut sivisumik suniukiartuår-
tarput. amerdlaKissut isumaKar-
put Kanordlunit såkortutigissunik
iliuseKaraluaråine ajutomerssuaK
pingitsorneKarsinaunaviångitsoK.
IRANSKE (PERSISKE) TÆPPER
v/ HENRY L. W. JENSEN
STRANDGADE 30
1401 KØBENHAVN K.
TLG.ADR.: IRANCARPETS
SÆLGER UDSØGTE TÆPPER
FRA IRAN OG AFGHANISTAN
I TRANSIT, UFORTOLDET OG
AFGIFTSFRIT FRA VORT
FRIHAVNSLAGER
SKRIV OG FA ET UDVALG
UDEN FORBINDENDE
■ Axialventilatorer
■ Centrifugalventilatorer
■ Varmeventilatorer
■ Tagventilatorer
■ Klimacentraler
■ Varmeflader
■ Filtre
■ UNI-PRES klimaanlæg til skoler,
sygehuse, kontorbygninger o. I.
■ HI-PRES klimaanlæg til skibe.
■ VARIAX axialventilatorer med
regulerbare skovle.
Fabrikker og hovedkontor
4700 Næstved, Danmark
Telf (03) 72 42 22
Telex 2311 Novenco Nae
27